Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 1,304: Line 1,304:  
यच्चापि देशकालाग्निमात्रासात्म्यानिलादिभिः|  
 
यच्चापि देशकालाग्निमात्रासात्म्यानिलादिभिः|  
 
संस्कारतो वीर्यतश्च कोष्ठावस्थाक्रमैरपि||८६||  
 
संस्कारतो वीर्यतश्च कोष्ठावस्थाक्रमैरपि||८६||  
 +
 
परिहारोपचाराभ्यां पाकात् संयोगतोऽपि च|  
 
परिहारोपचाराभ्यां पाकात् संयोगतोऽपि च|  
 
विरुद्धं तच्च न हितं हृत्सम्पद्विधिभिश्च यत्||८७||  
 
विरुद्धं तच्च न हितं हृत्सम्पद्विधिभिश्च यत्||८७||  
 +
 
विरुद्धं देशतस्तावद्रूक्षतीक्ष्णादि धन्वनि|  
 
विरुद्धं देशतस्तावद्रूक्षतीक्ष्णादि धन्वनि|  
 
आनूपे स्निग्धशीतादि भेषजं यन्निषेव्यते||८८||  
 
आनूपे स्निग्धशीतादि भेषजं यन्निषेव्यते||८८||  
 +
 
कालतोऽपि विरुद्धं यच्छीतरूक्षादिसेवनम्|  
 
कालतोऽपि विरुद्धं यच्छीतरूक्षादिसेवनम्|  
 
शीते काले, तथोष्णे च कटुकोष्णादिसेवनम्||८९||  
 
शीते काले, तथोष्णे च कटुकोष्णादिसेवनम्||८९||  
 +
 
विरुद्धमनले तद्वदन्नपानं चतुर्विधे|  
 
विरुद्धमनले तद्वदन्नपानं चतुर्विधे|  
 
मधुसर्पिः समधृतं मात्रया तद्विरुध्यते||९०||  
 
मधुसर्पिः समधृतं मात्रया तद्विरुध्यते||९०||  
 +
 
कटुकोष्णादिसात्म्यस्य स्वादुशीतादिसेवनम्|
 
कटुकोष्णादिसात्म्यस्य स्वादुशीतादिसेवनम्|
यत्तत् सात्म्यविरुद्धं तु विरुद्धं त्वनिलादिभिः||९१||  
+
यत्तत् सात्म्यविरुद्धं तु विरुद्धं त्वनिलादिभिः||९१||  
 +
 
 
या समानगुणाभ्यासविरुद्धान्नौषधक्रिया|  
 
या समानगुणाभ्यासविरुद्धान्नौषधक्रिया|  
 
संस्कारतो विरुद्धं तद्यद्भोज्यं विषवद्भवेत्||९२||  
 
संस्कारतो विरुद्धं तद्यद्भोज्यं विषवद्भवेत्||९२||  
 +
 
एरण्डसीसकासक्तं शिखिमांसं यथैव हि|  
 
एरण्डसीसकासक्तं शिखिमांसं यथैव हि|  
 
विरुद्धं वीर्यतो ज्ञेयं वीर्यतः शीतलात्मकम्||९३||  
 
विरुद्धं वीर्यतो ज्ञेयं वीर्यतः शीतलात्मकम्||९३||  
 +
 
तत् संयोज्योष्णवीर्येण द्रव्येण सह सेव्यते|  
 
तत् संयोज्योष्णवीर्येण द्रव्येण सह सेव्यते|  
 
क्रूरकोष्ठस्य चात्यल्पं मन्दवीर्यमभेदनम्||९४||  
 
क्रूरकोष्ठस्य चात्यल्पं मन्दवीर्यमभेदनम्||९४||  
 +
 
मृदकोष्ठस्य गुरु च भेदनीयं तथा बहु|  
 
मृदकोष्ठस्य गुरु च भेदनीयं तथा बहु|  
 
एतत् कोष्ठविरुद्धं तु, विरुद्धं स्यादवस्थया||९५||  
 
एतत् कोष्ठविरुद्धं तु, विरुद्धं स्यादवस्थया||९५||  
 +
 
श्रमव्यवायव्यायामसक्तस्यानिलकोपनम्|  
 
श्रमव्यवायव्यायामसक्तस्यानिलकोपनम्|  
 
निद्रालसस्यालसस्य भोजनं श्लेष्मकोपनम्||९६||  
 
निद्रालसस्यालसस्य भोजनं श्लेष्मकोपनम्||९६||  
 +
 
यच्चानुत्सृज्य विण्मूत्रं भुङ्क्ते यश्चाबुभुक्षितः|  
 
यच्चानुत्सृज्य विण्मूत्रं भुङ्क्ते यश्चाबुभुक्षितः|  
 
तच्च क्रमविरुद्धं स्याद्यच्चातिक्षुद्वशानुगः||९७||  
 
तच्च क्रमविरुद्धं स्याद्यच्चातिक्षुद्वशानुगः||९७||  
 +
 
परिहारविरुद्धं तु वराहादीन्निषेव्य यत्|  
 
परिहारविरुद्धं तु वराहादीन्निषेव्य यत्|  
 
सेवेतोष्णं घृतादींश्च पीत्वा शीतं निषेवते||९८||  
 
सेवेतोष्णं घृतादींश्च पीत्वा शीतं निषेवते||९८||  
 +
 
विरुद्धं पाकतश्चापि दुष्टदुर्दारुसाधितम्|  
 
विरुद्धं पाकतश्चापि दुष्टदुर्दारुसाधितम्|  
 
अपक्वतण्डुलात्यर्थपक्वदग्धं च यद्भवेत्|  
 
अपक्वतण्डुलात्यर्थपक्वदग्धं च यद्भवेत्|  
 
संयोगतो विरुद्धं तद्यथाऽम्लं पयसा सह||९९||  
 
संयोगतो विरुद्धं तद्यथाऽम्लं पयसा सह||९९||  
 +
 
अमनोरुचितं यच्च हृद्विरुद्धं तदुच्यते|  
 
अमनोरुचितं यच्च हृद्विरुद्धं तदुच्यते|  
 
सम्पद्विरुद्धं तद्विद्यादसञ्जातरसं तु यत्||१००||  
 
सम्पद्विरुद्धं तद्विद्यादसञ्जातरसं तु यत्||१००||  
 +
 
अतिक्रान्तरसं वाऽपि विपन्नरसमेव वा|  
 
अतिक्रान्तरसं वाऽपि विपन्नरसमेव वा|  
 
ज्ञेयं विधिविरुद्धं तु भुज्यते निभृते न यत्|  
 
ज्ञेयं विधिविरुद्धं तु भुज्यते निभृते न यत्|  
 
तदेवंविधमन्नं स्याद्विरुद्धमुपयोजितम्||१०१||  
 
तदेवंविधमन्नं स्याद्विरुद्धमुपयोजितम्||१०१||  
 +
 
yaccāpi dēśakālāgnimātrāsātmyānilādibhiḥ|  
 
yaccāpi dēśakālāgnimātrāsātmyānilādibhiḥ|  
 
saṁskāratō vīryataśca kōṣṭhāvasthākramairapi||86||  
 
saṁskāratō vīryataśca kōṣṭhāvasthākramairapi||86||  
 +
 
parihārōpacārābhyāṁ pākāt saṁyōgatō'pi ca|  
 
parihārōpacārābhyāṁ pākāt saṁyōgatō'pi ca|  
 
viruddhaṁ tacca na hitaṁ hr̥tsampadvidhibhiśca yat||87||  
 
viruddhaṁ tacca na hitaṁ hr̥tsampadvidhibhiśca yat||87||  
 +
 
viruddhaṁ dēśatastāvadrūkṣatīkṣṇādi dhanvani|  
 
viruddhaṁ dēśatastāvadrūkṣatīkṣṇādi dhanvani|  
 
ānūpē snigdhaśītādi bhēṣajaṁ yanniṣēvyatē||88||  
 
ānūpē snigdhaśītādi bhēṣajaṁ yanniṣēvyatē||88||  
 +
 
kālatō'pi viruddhaṁ yacchītarūkṣādisēvanam|  
 
kālatō'pi viruddhaṁ yacchītarūkṣādisēvanam|  
 
śītē kālē, tathōṣṇē ca kaṭukōṣṇādisēvanam||89||  
 
śītē kālē, tathōṣṇē ca kaṭukōṣṇādisēvanam||89||  
 +
 
viruddhamanalē tadvadannapānaṁ caturvidhē|  
 
viruddhamanalē tadvadannapānaṁ caturvidhē|  
 
madhusarpiḥ samadhr̥taṁ mātrayā tadvirudhyatē||90||  
 
madhusarpiḥ samadhr̥taṁ mātrayā tadvirudhyatē||90||  
 +
 
kaṭukōṣṇādisātmyasya svāduśītādisēvanam|
 
kaṭukōṣṇādisātmyasya svāduśītādisēvanam|
yattat sātmyaviruddhaṁ tu viruddhaṁ tvanilādibhiḥ||91||  
+
yattat sātmyaviruddhaṁ tu viruddhaṁ tvanilādibhiḥ||91||  
 +
 
 
yā samānaguṇābhyāsaviruddhānnauṣadhakriyā|  
 
yā samānaguṇābhyāsaviruddhānnauṣadhakriyā|  
 
saṁskāratō viruddhaṁ tadyadbhōjyaṁ viṣavadbhavēt||92||  
 
saṁskāratō viruddhaṁ tadyadbhōjyaṁ viṣavadbhavēt||92||  
 +
 
ēraṇḍasīsakāsaktaṁ śikhimāṁsaṁ yathaiva hi|  
 
ēraṇḍasīsakāsaktaṁ śikhimāṁsaṁ yathaiva hi|  
 
viruddhaṁ vīryatō jñēyaṁ vīryataḥ śītalātmakam||93||  
 
viruddhaṁ vīryatō jñēyaṁ vīryataḥ śītalātmakam||93||  
 +
 
tat saṁyōjyōṣṇavīryēṇa dravyēṇa saha sēvyatē|  
 
tat saṁyōjyōṣṇavīryēṇa dravyēṇa saha sēvyatē|  
 
krūrakōṣṭhasya cātyalpaṁ mandavīryamabhēdanam||94||  
 
krūrakōṣṭhasya cātyalpaṁ mandavīryamabhēdanam||94||  
 +
 
mr̥dakōṣṭhasya guru ca bhēdanīyaṁ tathā bahu|  
 
mr̥dakōṣṭhasya guru ca bhēdanīyaṁ tathā bahu|  
 
ētat kōṣṭhaviruddhaṁ tu, viruddhaṁ syādavasthayā||95||  
 
ētat kōṣṭhaviruddhaṁ tu, viruddhaṁ syādavasthayā||95||  
 +
 
śramavyavāyavyāyāmasaktasyānilakōpanam|  
 
śramavyavāyavyāyāmasaktasyānilakōpanam|  
 
nidrālasasyālasasya bhōjanaṁ ślēṣmakōpanam||96||  
 
nidrālasasyālasasya bhōjanaṁ ślēṣmakōpanam||96||  
 +
 
yaccānutsr̥jya viṇmūtraṁ bhuṅktē yaścābubhukṣitaḥ|  
 
yaccānutsr̥jya viṇmūtraṁ bhuṅktē yaścābubhukṣitaḥ|  
 
tacca kramaviruddhaṁ syādyaccātikṣudvaśānugaḥ||97||  
 
tacca kramaviruddhaṁ syādyaccātikṣudvaśānugaḥ||97||  
 +
 
parihāraviruddhaṁ tu varāhādīnniṣēvya yat|  
 
parihāraviruddhaṁ tu varāhādīnniṣēvya yat|  
 
sēvētōṣṇaṁ ghr̥tādīṁśca pītvā śītaṁ niṣēvatē||98||  
 
sēvētōṣṇaṁ ghr̥tādīṁśca pītvā śītaṁ niṣēvatē||98||  
 +
 
viruddhaṁ pākataścāpi duṣṭadurdārusādhitam|  
 
viruddhaṁ pākataścāpi duṣṭadurdārusādhitam|  
 
apakvataṇḍulātyarthapakvadagdhaṁ ca yadbhavēt|  
 
apakvataṇḍulātyarthapakvadagdhaṁ ca yadbhavēt|  
 
saṁyōgatō viruddhaṁ tadyathā'mlaṁ payasā saha||99||  
 
saṁyōgatō viruddhaṁ tadyathā'mlaṁ payasā saha||99||  
 +
 
amanōrucitaṁ yacca hr̥dviruddhaṁ taducyatē|  
 
amanōrucitaṁ yacca hr̥dviruddhaṁ taducyatē|  
 
sampadviruddhaṁ tadvidyādasañjātarasaṁ tu yat||100||  
 
sampadviruddhaṁ tadvidyādasañjātarasaṁ tu yat||100||  
 +
 
atikrāntarasaṁ vā'pi vipannarasamēva vā|  
 
atikrāntarasaṁ vā'pi vipannarasamēva vā|  
 
jñēyaṁ vidhiviruddhaṁ tu bhujyatē nibhr̥tē na yat|  
 
jñēyaṁ vidhiviruddhaṁ tu bhujyatē nibhr̥tē na yat|  
 
tadēvaṁvidhamannaṁ syādviruddhamupayōjitam||101||  
 
tadēvaṁvidhamannaṁ syādviruddhamupayōjitam||101||  
 +
 
yaccApi deshakAlAgnimAtrAsAtmyAnilAdibhiH|  
 
yaccApi deshakAlAgnimAtrAsAtmyAnilAdibhiH|  
 
saMskArato vIryatashca koShThAvasthAkramairapi||86||  
 
saMskArato vIryatashca koShThAvasthAkramairapi||86||  
 +
 
parihAropacArAbhyAM pAkAt saMyogato~api ca|  
 
parihAropacArAbhyAM pAkAt saMyogato~api ca|  
 
viruddhaM tacca na hitaM hRutsampadvidhibhishca yat||87||  
 
viruddhaM tacca na hitaM hRutsampadvidhibhishca yat||87||  
 +
 
viruddhaM deshatastAvadrUkShatIkShNAdi dhanvani|  
 
viruddhaM deshatastAvadrUkShatIkShNAdi dhanvani|  
 
AnUpe snigdhashItAdi bheShajaM yanniShevyate||88||  
 
AnUpe snigdhashItAdi bheShajaM yanniShevyate||88||  
 +
 
kAlato~api viruddhaM yacchItarUkShAdisevanam|  
 
kAlato~api viruddhaM yacchItarUkShAdisevanam|  
 
shIte kAle, tathoShNe ca kaTukoShNAdisevanam||89||  
 
shIte kAle, tathoShNe ca kaTukoShNAdisevanam||89||  
 +
 
viruddhamanale tadvadannapAnaM caturvidhe|  
 
viruddhamanale tadvadannapAnaM caturvidhe|  
 
madhusarpiH samadhRutaM mAtrayA tadvirudhyate||90||  
 
madhusarpiH samadhRutaM mAtrayA tadvirudhyate||90||  
 +
 
kaTukoShNAdisAtmyasya svAdushItAdisevanam|  
 
kaTukoShNAdisAtmyasya svAdushItAdisevanam|  
 
yattat sAtmyaviruddhaM tu viruddhaM tvanilAdibhiH||91||  
 
yattat sAtmyaviruddhaM tu viruddhaM tvanilAdibhiH||91||  
 +
 
yA samAnaguNAbhyAsaviruddhAnnauShadhakriyA|  
 
yA samAnaguNAbhyAsaviruddhAnnauShadhakriyA|  
 
saMskArato viruddhaM tadyadbhojyaM viShavadbhavet||92||  
 
saMskArato viruddhaM tadyadbhojyaM viShavadbhavet||92||  
 +
 
eraNDasIsakAsaktaM shikhimAMsaM yathaiva hi|  
 
eraNDasIsakAsaktaM shikhimAMsaM yathaiva hi|  
 
viruddhaM vIryato j~jeyaM vIryataH shItalAtmakam||93||  
 
viruddhaM vIryato j~jeyaM vIryataH shItalAtmakam||93||  
 +
 
tat saMyojyoShNavIryeNa dravyeNa saha sevyate|  
 
tat saMyojyoShNavIryeNa dravyeNa saha sevyate|  
 
krUrakoShThasya cAtyalpaM mandavIryamabhedanam||94||  
 
krUrakoShThasya cAtyalpaM mandavIryamabhedanam||94||  
 +
 
mRudakoShThasya guru ca bhedanIyaM tathA bahu|  
 
mRudakoShThasya guru ca bhedanIyaM tathA bahu|  
 
etat koShThaviruddhaM tu, viruddhaM syAdavasthayA||95||  
 
etat koShThaviruddhaM tu, viruddhaM syAdavasthayA||95||  
 +
 
shramavyavAyavyAyAmasaktasyAnilakopanam|  
 
shramavyavAyavyAyAmasaktasyAnilakopanam|  
 
nidrAlasasyAlasasya bhojanaM shleShmakopanam||96||  
 
nidrAlasasyAlasasya bhojanaM shleShmakopanam||96||  
 +
 
yaccAnutsRujya viNmUtraM bhu~gkte yashcAbubhukShitaH|  
 
yaccAnutsRujya viNmUtraM bhu~gkte yashcAbubhukShitaH|  
 
tacca kramaviruddhaM syAdyaccAtikShudvashAnugaH||97||  
 
tacca kramaviruddhaM syAdyaccAtikShudvashAnugaH||97||  
 +
 
parihAraviruddhaM tu varAhAdInniShevya yat|  
 
parihAraviruddhaM tu varAhAdInniShevya yat|  
 
sevetoShNaM ghRutAdIMshca pItvA shItaM niShevate||98||  
 
sevetoShNaM ghRutAdIMshca pItvA shItaM niShevate||98||  
 +
 
viruddhaM pAkatashcApi duShTadurdArusAdhitam|  
 
viruddhaM pAkatashcApi duShTadurdArusAdhitam|  
 
apakvataNDulAtyarthapakvadagdhaM ca yadbhavet|  
 
apakvataNDulAtyarthapakvadagdhaM ca yadbhavet|  
 
saMyogato viruddhaM tadyathA~amlaM payasA saha||99||  
 
saMyogato viruddhaM tadyathA~amlaM payasA saha||99||  
 +
 
amanorucitaM yacca hRudviruddhaM taducyate|  
 
amanorucitaM yacca hRudviruddhaM taducyate|  
 
sampadviruddhaM tadvidyAdasa~jjAtarasaM tu yat||100||  
 
sampadviruddhaM tadvidyAdasa~jjAtarasaM tu yat||100||  
 +
 
atikrAntarasaM vA~api vipannarasameva vA|  
 
atikrAntarasaM vA~api vipannarasameva vA|  
 
j~jeyaM vidhiviruddhaM tu bhujyate nibhRute na yat|  
 
j~jeyaM vidhiviruddhaM tu bhujyate nibhRute na yat|  
 
tadevaMvidhamannaM syAdviruddhamupayojitam||101||
 
tadevaMvidhamannaM syAdviruddhamupayojitam||101||
That, which is antagonistic with respect to place, time, agni, dose, suitability, dosha, processing, potency, bowels, health condition, order, contra-indication, indication, cooking, combination, palatability, richness (in properties), rules of eating, is considered unwholesome or unfit for human consumption.  
+
 
 +
That, which is antagonistic with respect to place, time, ''agni'', dose, suitability, ''dosha,'' processing, potency, bowels, health condition, order, contra-indication, indication, cooking, combination, palatability, richness (in properties), rules of eating, is considered unwholesome or unfit for human consumption.  
 +
 
 
If in an arid zone rough and sharp substances, and in marshy region unctuous and cold ones are used, those would be known to be antagonistic in terms of place.  
 
If in an arid zone rough and sharp substances, and in marshy region unctuous and cold ones are used, those would be known to be antagonistic in terms of place.  
 +
 
Likewise, if one takes rough and cold food in the winter and pungent and hot articles in the summer, it is antagonistic in terms of time.  
 
Likewise, if one takes rough and cold food in the winter and pungent and hot articles in the summer, it is antagonistic in terms of time.  
Similar is the antagonism of food and drinks in four types of agni.  
+
Similar is the antagonism of food and drinks in four types of ''agni''.  
 +
 
 
Honey and ghee taken together in equal quantity is antagonistic in terms of dose.  
 
Honey and ghee taken together in equal quantity is antagonistic in terms of dose.  
 +
 
The use of sweet and cold substances by a person accustomed to pungent and hot is antagonism in terms of suitability.
 
The use of sweet and cold substances by a person accustomed to pungent and hot is antagonism in terms of suitability.
Use of diet, drug and behaviour similar to doshas in properties but adverse to the person's practice is antagonistic to doshas.  
+
 
When the edible becomes poisonous by particular processing such as in case of peacock's meat attached to castor stick (eranda), it is known to be antagonistic in terms of processing.
+
Use of diet, drug and behaviour similar to ''doshas'' in properties but adverse to the person's practice is antagonistic to ''doshas''.  
Antagonism in terms of potency is that when sheeta veerya and ushna veerya substances are taken in combination.  
+
 
 +
When the edible becomes poisonous by particular processing such as in case of peacock's meat attached to castor stick (''eranda''), it is known to be antagonistic in terms of processing.
 +
 
 +
Antagonism in terms of potency is that when ''sheeta veerya'' and ''ushna veerya'' substances are taken in combination.  
 +
 
 
Antagonism in bowels is that when too little drug of mild potency with limited effectiveness in breaking hard mass is administered to persons suffering from hard bowels, and on the other hand, heavy, highly potent drug is administered to those suffering from soft bowel.  
 
Antagonism in bowels is that when too little drug of mild potency with limited effectiveness in breaking hard mass is administered to persons suffering from hard bowels, and on the other hand, heavy, highly potent drug is administered to those suffering from soft bowel.  
When vata-vitiating substances are administered to persons indulging in overwork, sexual intercourse and exercise while kapha-vitiating ones to those who oversleep or are lazy, it is an example of antagonism with respect to health conditions.  
+
When ''vata-''vitiating substances are administered to persons indulging in overwork, sexual intercourse and exercise while ''kapha''-vitiating ones to those who oversleep or are lazy, it is an example of antagonism with respect to health conditions.  
Antagonism in terms of order is that where one takes food before excreting faeces and urine and without appetite or excessive hunger.  
+
 
 +
Antagonism in terms of order is that where one takes food before excreting feces and urine and without appetite or excessive hunger.  
 
If hot things are taken after intake of pork etc. or cold ones after intake of ghee etc. it is known as antagonism with respect to indication and contra-indication.  
 
If hot things are taken after intake of pork etc. or cold ones after intake of ghee etc. it is known as antagonism with respect to indication and contra-indication.  
 +
 
Antagonism in terms of cooking consists of cooking using damaged or bad fuel or if the grains are left uncooked, over-cooked or burnt. Sour things taken with milk is antagonism in terms of combination.  
 
Antagonism in terms of cooking consists of cooking using damaged or bad fuel or if the grains are left uncooked, over-cooked or burnt. Sour things taken with milk is antagonism in terms of combination.  
 +
 
Antagonism in terms of palatability is taking of unlikeable things. Antagonism in terms of richness (of qualities) is that if there is immature, overmature or damaged rasa in a substance.  
 
Antagonism in terms of palatability is taking of unlikeable things. Antagonism in terms of richness (of qualities) is that if there is immature, overmature or damaged rasa in a substance.  
 +
 
It is antagonism in terms of rules if the food is not taken in privacy. Food taken in the above way is known as antagonistic. [86-101]
 
It is antagonism in terms of rules if the food is not taken in privacy. Food taken in the above way is known as antagonistic. [86-101]
Diseases due to antagonism:
+
 
 +
==== Diseases due to antagonism ====
 +
 
 
षाण्ढ्यान्ध्यवीसर्पदकोदराणां  
 
षाण्ढ्यान्ध्यवीसर्पदकोदराणां  
 
विस्फोटकोन्मादभगन्दराणाम्|  
 
विस्फोटकोन्मादभगन्दराणाम्|  
 
मूर्च्छामदाध्मानगलग्रहाणां  
 
मूर्च्छामदाध्मानगलग्रहाणां  
 
पाण्ड्वामयस्यामविषस्य चैव||१०२||  
 
पाण्ड्वामयस्यामविषस्य चैव||१०२||  
 +
 
किलासकुष्ठग्रहणीगदानां  
 
किलासकुष्ठग्रहणीगदानां  
 
शोथाम्लपित्तज्वरपीनसानाम्  |  
 
शोथाम्लपित्तज्वरपीनसानाम्  |  
 
सन्तानदोषस्य तथैव मृत्योर्विरुद्धमन्नं प्रवदन्ति हेतुम्||१०३||  
 
सन्तानदोषस्य तथैव मृत्योर्विरुद्धमन्नं प्रवदन्ति हेतुम्||१०३||  
 +
 
ṣāṇḍhyāndhyavīsarpadakōdarāṇāṁ  
 
ṣāṇḍhyāndhyavīsarpadakōdarāṇāṁ  
 
visphōṭakōnmādabhagandarāṇām|  
 
visphōṭakōnmādabhagandarāṇām|  
Line 1,433: Line 1,497:  
pāṇḍvāmayasyāmaviṣasya  
 
pāṇḍvāmayasyāmaviṣasya  
 
caiva||102||  
 
caiva||102||  
 +
 
kilāsakuṣṭhagrahaṇīgadānāṁ  
 
kilāsakuṣṭhagrahaṇīgadānāṁ  
 
śōthāmlapittajvarapīnasānām |  
 
śōthāmlapittajvarapīnasānām |  
 
santānadōṣasya tathaiva  
 
santānadōṣasya tathaiva  
 
mr̥tyōrviruddhamannaṁ pravadanti hētum||103||  
 
mr̥tyōrviruddhamannaṁ pravadanti hētum||103||  
 +
 
shANDhyAndhyavIsarpadakodarANAM visphoTakonmAdabhagandarANAm|  
 
shANDhyAndhyavIsarpadakodarANAM visphoTakonmAdabhagandarANAm|  
 
mUrcchAmadAdhmAnagalagrahANAM pANDvAmayasyAmaviShasya caiva||102||  
 
mUrcchAmadAdhmAnagalagrahANAM pANDvAmayasyAmaviShasya caiva||102||  
 +
 
kilAsakuShThagrahaNIgadAnAM shothAmlapittajvarapInasAnAm [68] |  
 
kilAsakuShThagrahaNIgadAnAM shothAmlapittajvarapInasAnAm [68] |  
 
santAnadoShasya tathaiva mRutyorviruddhamannaM pravadanti hetum||103||  
 
santAnadoShasya tathaiva mRutyorviruddhamannaM pravadanti hetum||103||  
Antagonistic (viruddha) food is the cause of impotency, blindness, erysipelas, ascites, pustules, insanity, fistula-in-ano, fainting, narcosis, tympanitis, spasm in the throat, anaemia, ama visha, leucoderma, leprosy, grahaniroga, oedema, acid gastritis, fever, rhinitis, genetic disorders and even death. [102-103]
+
 
Management:
+
Antagonistic (''viruddha'') food is the cause of impotency, blindness, erysipelas, ascites, pustules, insanity, fistula-in-ano, fainting, narcosis, tympanitis, spasm in the throat, anaemia, ''ama visha'', leucoderma, leprosy, ''grahaniroga'', oedema, acid gastritis, fever, rhinitis, genetic disorders and even death. [102-103]
 +
 
 +
==== Management ====
 +
 
 
एषां खल्वपरेषां च वैरोधिकनिमित्तानां व्याधीनामिमे भावाः प्रतिकारा भवन्ति|  
 
एषां खल्वपरेषां च वैरोधिकनिमित्तानां व्याधीनामिमे भावाः प्रतिकारा भवन्ति|  
 
तद्यथा- वमनं विरेचनं च, तद्विरोधिनां च द्रव्याणां संशमनार्थमुपयोगः, तथाविधैश्च  
 
तद्यथा- वमनं विरेचनं च, तद्विरोधिनां च द्रव्याणां संशमनार्थमुपयोगः, तथाविधैश्च  
 
द्रव्यैः पूर्वमभिसंस्कारः शरीरस्येति||१०४||  
 
द्रव्यैः पूर्वमभिसंस्कारः शरीरस्येति||१०४||  
 +
 
ēṣāṁ khalvaparēṣāṁ ca vairōdhikanimittānāṁ vyādhīnāmimē  
 
ēṣāṁ khalvaparēṣāṁ ca vairōdhikanimittānāṁ vyādhīnāmimē  
 
bhāvāḥ pratikārā bhavanti|  
 
bhāvāḥ pratikārā bhavanti|  
Line 1,452: Line 1,523:  
saṁśamanārthamupayōgaḥ, tathāvidhaiśca dravyaiḥ  
 
saṁśamanārthamupayōgaḥ, tathāvidhaiśca dravyaiḥ  
 
pūrvamabhisaṁskāraḥ śarīrasyēti||104||  
 
pūrvamabhisaṁskāraḥ śarīrasyēti||104||  
 +
 
eShAM khalvapareShAM ca vairodhikanimittAnAM vyAdhInAmime bhAvAH pratikArA [69] bhavanti|  
 
eShAM khalvapareShAM ca vairodhikanimittAnAM vyAdhInAmime bhAvAH pratikArA [69] bhavanti|  
 
tadyathA- vamanaM virecanaM ca, tadvirodhinAM ca dravyANAM saMshamanArthamupayogaH, tathAvidhaishca dravyaiH pUrvamabhisaMskAraH sharIrasyeti||104||
 
tadyathA- vamanaM virecanaM ca, tadvirodhinAM ca dravyANAM saMshamanArthamupayogaH, tathAvidhaishca dravyaiH pUrvamabhisaMskAraH sharIrasyeti||104||
    
The measures which are used to counteract the above and other disorders caused by antagonistic food articles include emesis, purgation, use of antidotes for pacification and prior conditioning of the body with similar substances. [104]
 
The measures which are used to counteract the above and other disorders caused by antagonistic food articles include emesis, purgation, use of antidotes for pacification and prior conditioning of the body with similar substances. [104]
 +
 
भवतश्चात्र-  
 
भवतश्चात्र-  
 
विरुद्धाशनजान् रोगान् प्रतिहन्ति विवेचनम्|  
 
विरुद्धाशनजान् रोगान् प्रतिहन्ति विवेचनम्|  
 
वमनं शमनं चैव पूर्वं वा हितसेवनम्||१०५||  
 
वमनं शमनं चैव पूर्वं वा हितसेवनम्||१०५||  
 +
 
सात्म्यतोऽल्पतया वाऽपि दीप्ताग्नेस्तरुणस्य च|  
 
सात्म्यतोऽल्पतया वाऽपि दीप्ताग्नेस्तरुणस्य च|  
 
स्निग्धव्यायामबलिनां विरुद्धं वितथं भवेत्||१०६||
 
स्निग्धव्यायामबलिनां विरुद्धं वितथं भवेत्||१०६||
 +
 
bhavataścātra-  
 
bhavataścātra-  
 
viruddhāśanajānrōgān pratihanti vivēcanam|  
 
viruddhāśanajānrōgān pratihanti vivēcanam|  
 
vamanaṁ śamanaṁ caiva pūrvaṁ vā  
 
vamanaṁ śamanaṁ caiva pūrvaṁ vā  
 
hitasēvanam||105||  
 
hitasēvanam||105||  
 +
 
sātmyatō'lpatayā vā'pi dīptāgnēstaruṇasya ca|  
 
sātmyatō'lpatayā vā'pi dīptāgnēstaruṇasya ca|  
 
snigdhavyāyāmabalināṁ viruddhaṁ vitathaṁ bhavēt||106||  
 
snigdhavyāyāmabalināṁ viruddhaṁ vitathaṁ bhavēt||106||  
 +
 
bhavatashcAtra-  
 
bhavatashcAtra-  
 
viruddhAshanajAn [70] rogAn pratihanti vivecanam|  
 
viruddhAshanajAn [70] rogAn pratihanti vivecanam|  
 
vamanaM shamanaM caiva pUrvaM vA hitasevanam||105||  
 
vamanaM shamanaM caiva pUrvaM vA hitasevanam||105||  
 +
 
sAtmyato~alpatayA vA~api dIptAgnestaruNasya ca|  
 
sAtmyato~alpatayA vA~api dIptAgnestaruNasya ca|  
 
snigdhavyAyAmabalinAM viruddhaM vitathaM bhavet||106||
 
snigdhavyAyAmabalinAM viruddhaM vitathaM bhavet||106||
Purgation, emesis, pacification or prior use of wholesome substance alleviates the disorders caused by antagonistic (viruddha) food. Antagonism is neutralized by suitability, small quantity, strong digestive power, in young, and in persons having unction, physical exercise, and strength. [105-106]
+
 
Summary:
+
Purgation, emesis, pacification or prior use of wholesome substance alleviates the disorders caused by antagonistic (''viruddha'') food. Antagonism is neutralized by suitability, small quantity, strong digestive power, in young, and in persons having unction, physical exercise, and strength. [105-106]
 +
 
 +
==== Summary ====
 +
 
 
तत्र श्लोकाः- मतिरासीन्महर्षीणां या या रसविनिश्चये|  
 
तत्र श्लोकाः- मतिरासीन्महर्षीणां या या रसविनिश्चये|  
 
द्रव्याणि गुणकर्मभ्यां द्रव्यसङ्ख्या रसाश्रया||१०७||  
 
द्रव्याणि गुणकर्मभ्यां द्रव्यसङ्ख्या रसाश्रया||१०७||  

Navigation menu