Changes

Jump to navigation Jump to search
no edit summary
Line 1: Line 1: −
==([[Sutra Sthana]] Chapter 4, Chapter on the Classification of Six Hundred Evacuatives)==
+
{{CiteButton}}
 +
{{#seo:
 +
|title=Shadvirechanashatashritiya Adhyaya
 +
|titlemode=append
 +
|keywords=a catalogue of herbs, selective activity profile, pharmaceutical forms of drugs, medicinal juice, paste, decoction, cold infusion, hot infusion, Ayurveda, Indian system of medicine, charak samhita.
 +
|description=This chapter provides comprehensive information about herbs and their classification by their specific activity and utility, medicinal preparations for evacuation (or evacuatives), and specific therapeutic regimen such as cleansing regimen (samshodhana) and pacification regimen (samshamana)
 +
|image=http://www.carakasamhitaonline.com/resources/assets/ogimgs.jpg
 +
|image_alt=carak samhita
 +
|type=article
 +
}}
 +
<big>'''Sutra Sthana Chapter 4. The Resources of Six Hundred Evacuatives'''</big>
 +
{{Infobox
 +
|title = Shadvirechanashatashritiya Adhyaya
 +
|label1 = Section/Chapter
 +
|data1 = [[Sutra Sthana]] Chapter 4
 +
|label2 = Tetrad/Sub-section
 +
|data2 = ''Bheshaja Chatushka''
 +
|label3 = Preceding Chapter
 +
|data3 = [[Aragvadhiya Adhyaya]]
   −
=== Abstract ===
+
|label4 = Succeeding Chapter
 +
|data4 = [[Matrashiteeya Adhyaya]]
   −
The fourth chapter, titled ''Shadavirechana Shatashritiyam'', provides comprehensive information about herbs and their classification by their specific activity and utility, medicinal preparations for evacuation (or evacuatives), and specific therapeutic regimen such as ''samshodhana'' (cleansing regimen) and ''samashamana'' (pacification regimen). Ayurveda emphasizes upon removing body impurities, like metabolic waste products, toxins, and undigested foods from various tissues and organs before treating any disease or applying measures for preservation, protection, and rejuvenation of health. There are six hundred preparations used for cleansing the body by ''vamana'' (therapeutic emesis) and virechana (therapeutic purgation), five hundred herbs, and (fifty) ''mahakashayas'' (classes with similar activity profile) of herbs used in their preparations. An Ayurvedic physician should have complete knowledge of special/selective actions of various preparations meant for removal of impurities from the body. The fifty ''mahakashayas'' comprise of ten herbs in each of five classes of drugs. It also includes six virechana ashraya (types of plant-based evacuatives), five ''kashaya yoni'' (original sources as per tastes), and five kashaya ''kalpana'' (forms of medicine preparations).
+
|label5 = Other Sections
Keywords: a catalogue of herbs, selective activity profile, pharmaceutical forms of drugs, medicinal juice, paste, decoction, cold infusion, hot infusion.
+
|data5 = [[Nidana Sthana]], [[Vimana Sthana]],  [[Sharira Sthana]],  [[Indriya Sthana]], [[Chikitsa Sthana]], [[Kalpa Sthana]], [[Siddhi Sthana]]
 +
|label6 = Translator and commentator
 +
|data6 = Dubey S.D., Singh A., [[Yogesh Deole|Deole Y. S.]]
 +
|label7 = Reviewer
 +
|data7  = Jani D., Sawant B.
 +
|label8 = Editors
 +
|data8  = Jani D., [[Yogesh Deole|Deole Y.S.]], [[Gopal Basisht|Basisht G.]]
 +
|label9 = Year of publication
 +
|data9 =  2020
 +
|label10 = Publisher
 +
|data10 =  [[Charak Samhita Research, Training and Skill Development Centre]]
 +
|label11 = DOI
 +
|data11  = [https://doi.org/10.47468/CSNE.2020.e01.s01.006 10.47468/CSNE.2020.e01.s01.006]
 +
}}
 +
<big>'''Abstract'''</big>
 +
<p style="text-align:justify;">This chapter provides comprehensive information about herbs and their classification by their specific activity and utility, medicinal preparations for evacuation (or evacuatives), and specific therapeutic regimen such as cleansing regimen (samshodhana) and pacification regimen (samshamana). [[Ayurveda]] emphasizes upon removing body impurities, like metabolic waste products, toxins, and undigested foods from various tissues and organs before treating any disease or applying measures for preservation, protection, and rejuvenation of health. There are six hundred preparations used for cleansing the body by therapeutic emesis ([[vamana]]) and therapeutic purgation ([[virechana]]), five hundred herbs, and fifty groups of herbs with similar activity profile (mahakashaya) used in their preparations. A physician should have complete knowledge of special/selective actions of various preparations meant for removal of impurities from the body. Each of the fifty mahakashaya comprises ten herbs. This chapter also describes six types of plant-based evacuatives ([[virechana]] ashraya), their basic sources as per taste (five kashaya yoni), and five medicinal forms like juice, paste, decoction, cold effusion and hot effusion. </p>
   −
=== Introduction ===
+
'''Keywords''': a catalogue of herbs, selective activity profile, pharmaceutical forms of drugs, medicinal juice, paste, decoction, cold infusion, hot infusion.
   −
This chapter is the last one among the Bheshaja Chatushka (tetrad on therapeutics). As the second and third chapters dealt with the internal and external cleansing procedures respectively, the present chapter is in continuation of those topics and talks of ''vamana'' (therapeutic emesis) and virechana (therapeutic purgation) based treatment procedures. These preparations - six hundred of them - are also described in the section of Kalpasthana that deals with specific preparations for body cleansing procedures. However, considering the importance of cleansing procedures, they are referred briefly in the present chapter. The main content of this chapter includes fifty classes of five hundred herbs, based upon their selective action on various diseases and biological systems. These classes are called ''mahakashaya'' (classes of drugs with similar activity profile) comprising ten herbs each. These fifty classes are again sub-divided into ten sub-classes starting with ''jeevaniya'' (vitalizers) and ending with ''vayasthapana'' (anti-aging herbs). These fifty ''mahakashaya'' refer to fifty therapeutic indications, for example, ''chhardi nigrahana'' (anti-emetic), ''mutra virechaniya'' (diuretic), ''kasahara'' (antitussive and expectorant), ''shoola prashamana'' (analgesic), etc. The potency of a single drug may vary per the preparation and the indication of preparation depends on the patient’s strength.
+
== Introduction ==
Thus, this chapter provides a comprehensive information about medicinal preparations, their original plant resources, and selective actions of each preparation with targeted activity profile.  
+
<div style="text-align:justify;">
 +
This chapter is the last one among ''Bheshaja Chatushka'' (group of chapters on therapeutics). Previous second and third chapters dealt with the internal and external cleansing procedures respectively. Present chapter is in continuation of those topics and describes therapeutic emesis (''[[vamana]]'') and therapeutic purgation (''[[virechana]]'') based treatment procedures. These preparations - six hundred of them - are also described in the section of [[Kalpa Sthana]] that deals with specific preparations for body cleansing procedures. However, considering the importance of cleansing procedures, they are referred briefly in the present chapter. The main content of this chapter includes fifty classes of five hundred herbs, based upon their selective action on various diseases and biological systems. These classes are called ''mahakashaya'' (classes of drugs with similar activity profile) comprising ten herbs each. These fifty classes are again sub-divided into ten sub-classes starting with vitalizers (''jeevaniya'') and ending with anti-aging herbs (''vayasthapana''). These fifty ''mahakashaya'' refer to fifty therapeutic indications, for example, anti-emetic (''chhardi nigrahana''), diuretic (''mutra virechaniya''), antitussive and expectorant (''kasahara''), analgesic(''shoola prashamana''), etc. The potency of a single drug may vary per the preparation and the indication of preparation depends on the patient’s strength.
 +
 
 +
Thus, this chapter provides a comprehensive information about medicinal preparations, their original plant resources, and selective actions of each preparation with targeted activity profile.
 +
</div>
 +
 
 +
== Sanskrit text, transliteration, and English translation ==
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 +
अथातःषड्विरेचनशताश्रितीयमध्यायं व्याख्यास्यामः||१||
 +
 
 +
इतिहस्माहभगवानात्रेयः||२||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 +
athātaḥ ṣaḍvirēcanaśatāśritīyamadhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||
 +
 
 +
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||
 +
 
 +
athAtaH ShaDvirecanashatAshritIyamadhyAyaM vyAkhyAsyAmaH||1||
   −
Sanskrit text, transliteration, and English translation
  −
अथातःषड्विरेचनशताश्रितीयमध्यायं व्याख्यास्यामः||१|| इतिहस्माहभगवानात्रेयः||२||
  −
athātaḥ ṣaḍvirēcanaśatāśritīyamadhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1|| iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||
  −
athAtaH ShaDvirecanashatAshritIyamadhyAyaM [1] vyAkhyAsyAmaH||1||
   
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
Now (I) shall expound the chapter on resources of six hundred evacuatives.  
+
</div></div>
Thus, said (or propounded) Lord Atreya. [1-2]
+
 
 +
Now we shall expound the chapter "Shadvirechanashatashritiya" (Resources of six hundred evacuatives). Thus said Lord Atreya. [1-2]
 +
 
 +
=== Brief numerical categories of medicine===
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
इह खलु षड् विरेचनशतानि भवन्ति, षड् विरेचनाश्रयाः, पञ्च कषाययोनयः, पञ्चविधं कषायकल्पनं, पञ्चाशन्महाकषायाः, पञ्च कषायशतानि, इति सङ्ग्रहः||३||
 
इह खलु षड् विरेचनशतानि भवन्ति, षड् विरेचनाश्रयाः, पञ्च कषाययोनयः, पञ्चविधं कषायकल्पनं, पञ्चाशन्महाकषायाः, पञ्च कषायशतानि, इति सङ्ग्रहः||३||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
iha khalu ṣaḍ virēcanaśatāni bhavanti, ṣaḍ virēcanāśrayāḥ, pañca kaṣāyayōnayaḥ, pañcavidhaṁkaṣāyakalpanaṁ, pañcāśanmahākaṣāyāḥ, pañca kaṣāyaśatāni, iti saṅgrahaḥ||3||  
 
iha khalu ṣaḍ virēcanaśatāni bhavanti, ṣaḍ virēcanāśrayāḥ, pañca kaṣāyayōnayaḥ, pañcavidhaṁkaṣāyakalpanaṁ, pañcāśanmahākaṣāyāḥ, pañca kaṣāyaśatāni, iti saṅgrahaḥ||3||  
 +
 
iha khalu ShaD virecanashatAni bhavanti, ShaD virecanAshrayAH, pa~jca kaShAyayonayaH, pa~jcavidhaM kaShAyakalpanaM, pa~jcAshanmahAkaShAyAH, pa~jcakaShAyashatAni, iti sa~ggrahaH||3||  
 
iha khalu ShaD virecanashatAni bhavanti, ShaD virecanAshrayAH, pa~jca kaShAyayonayaH, pa~jcavidhaM kaShAyakalpanaM, pa~jcAshanmahAkaShAyAH, pa~jcakaShAyashatAni, iti sa~ggrahaH||3||  
Here are six hundred evacuatives, six classes of plant origin, five sources of medicines, five forms of medicine preparation, fifty classes of medicines and list of five hundred medicinal herbs, in brief. [3].
+
</div></div>
Six hundred formulations of medicinal plants:
+
 
षड् विरेचनशतानि, इति यदुक्तं तदिह सङ्ग्रहेणोदाहृत्य विस्तरेण  
+
Here are six hundred evacuatives, six classes of plant origin, five sources of medicines, five forms of medicine preparation, fifty classes of medicines and list of five hundred medicinal herbs, in brief. [3]
कल्पोपनिषदि व्याख्यास्यामः; (तत्र ) त्रयस्त्रिंशद्योगशतं प्रणीतं  
+
 
फलेषु, एकोनचत्वारिंशज्जीमूतकेषु योगाः, पञ्चचत्वारिंशदिक्ष्वाकुषु,  
+
=== Six hundred formulations of medicinal plants ===
धामार्गवः षष्टिधा भवति योगयुक्तः, कुटजस्त्वष्टादशधा योगमेति,  
+
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
कृतवेधनं षष्टिधा भवति योगयुक्तं, श्यामात्रिवृद्योगशतं प्रणीतं  
+
 
दशापरे चात्र भवन्ति योगाः, चतुरङ्गुलो द्वादशधा योगमेति,  
+
षड् विरेचनशतानि, इति यदुक्तं तदिह सङ्ग्रहेणोदाहृत्य विस्तरेण <br />
लोध्रं विधौ षोडशयोगयुक्तं, महावृक्षो भवति विंशतियोगयुक्तः,  
+
कल्पोपनिषदि व्याख्यास्यामः; (तत्र ) त्रयस्त्रिंशद्योगशतं प्रणीतं <br />
एकोनचत्वारिंशत्सप्तलाशङ्खिन्योर्योगाः,अष्टचत्वारिंशद्दन्तीद्रवन्त्योः, इति षड्विरेचनशतानि||४||
+
फलेषु, एकोनचत्वारिंशज्जीमूतकेषु योगाः, पञ्चचत्वारिंशदिक्ष्वाकुषु, <br />
ṣaḍ virēcanaśatāni, iti yaduktaṁ tadiha saṅgrahēṇōdāhr̥tya vistarēṇa kalpōpaniṣadi vyākhyāsyāmaḥ; (tatra)  
+
धामार्गवः षष्टिधा भवति योगयुक्तः, कुटजस्त्वष्टादशधा योगमेति, <br />
trayastriṁśadyōgaśataṁ praṇītaṁ phalēṣu,ēkōnacatvāriṁśajjīmūtakēṣu yōgāḥ, pañcacatvāriṁśadikṣvākuṣu, dhāmārgavaḥ ṣaṣṭidhā bhavati  
+
कृतवेधनं षष्टिधा भवति योगयुक्तं, श्यामात्रिवृद्योगशतं प्रणीतं <br />
yōgayuktaḥ,kuṭajastvaṣṭādaśadhā yōgamēti, kr̥tavēdhanaṁ  
+
दशापरे चात्र भवन्ति योगाः, चतुरङ्गुलो द्वादशधा योगमेति, <br />
ṣaṣṭidhā bhavati yōgayuktaṁ, śyāmātrivr̥dyōgaśataṁ praṇītaṁ  
+
लोध्रं विधौ षोडशयोगयुक्तं, महावृक्षो भवति विंशतियोगयुक्तः, <br />
daśāparē cātra bhavanti yōgāḥ, caturaṅgulō dvādaśadhā  
+
एकोनचत्वारिंशत्सप्तलाशङ्खिन्योर्योगाः,अष्टचत्वारिंशद्दन्तीद्रवन्त्योः, इति षड्विरेचनशतानि||४||<br />
yōgamēti, lōdhraṁ vidhau ṣōḍaśayōgayuktaṁ, mahāvr̥kṣō  
+
<div class="mw-collapsible-content">
bhavati viṁśatiyōgayuktaḥ, ēkōnacatvāriṁśat saptalāśaṅkhinyōryōgāḥ, aṣṭacatvāriṁśaddantīdravantyōḥ,  
+
 
iti ṣaḍvirēcanaśatāni||4||  
+
ṣaḍ virēcanaśatāni, iti yaduktaṁ tadiha saṅgrahēṇōdāhr̥tya vistarēṇa <br />
ShaD virecanashatAni, iti yaduktaM tadiha sa~ggraheNodAhRutya vistareNa kalpopaniShadi vyAkhyAsyAmaH; (tatra [1] ) trayastriMshadyogashataM praNItaMphaleShu, ekonacatvAriMshajjImUtakeShu yogAH, pa~jcacatvAriMshadikShvAkuShu, dhAmArgavaH ShaShTidhA bhavati yogayuktaH, kuTajastvaShTAdashadhAyogameti, kRutavedhanaM ShaShTidhA bhavati yogayuktaM, shyAmAtrivRudyogashataM praNItaM dashApare cAtra bhavanti yogAH, catura~ggulo dvAdashadhAyogameti, lodhraM vidhau ShoDashayogayuktaM, mahAvRukSho bhavati viMshatiyogayuktaH, ekonacatvAriMshat saptalAsha~gkhinyoryogAH,aShTacatvAriMshaddantIdravantyoH, iti ShaDvirecanashatAni||4||  
+
kalpōpaniṣadi vyākhyāsyāmaḥ; (tatra) trayastriṁśadyōgaśataṁ praṇītaṁ <br />
 +
phalēṣu,ēkōnacatvāriṁśajjīmūtakēṣu yōgāḥ, pañcacatvāriṁśadikṣvākuṣu,<br />
 +
dhāmārgavaḥ ṣaṣṭidhā bhavati yōgayuktaḥ,kuṭajastvaṣṭādaśadhā yōgamēti, <br />
 +
kr̥tavēdhanaṁ ṣaṣṭidhā bhavati yōgayuktaṁ, śyāmātrivr̥dyōgaśataṁ praṇītaṁ <br />
 +
daśāparē cātra bhavanti yōgāḥ, caturaṅgulō dvādaśadhā yōgamēti, <br />
 +
lōdhraṁ vidhau ṣōḍaśayōgayuktaṁ, mahāvr̥kṣō bhavati viṁśatiyōgayuktaḥ,<br />
 +
ēkōnacatvāriṁśat saptalāśaṅkhinyōryōgāḥ, aṣṭacatvāriṁśaddantīdravantyōḥ, iti ṣaḍvirēcanaśatāni||4|| <br />
 +
 
 +
ShaD virecanashatAni, iti yaduktaM tadiha sa~ggraheNodAhRutya vistareNa <br />
 +
kalpopaniShadi vyAkhyAsyAmaH; (tatra [1] ) trayastriMshadyogashataM praNItaMphaleShu,<br />
 +
ekonacatvAriMshajjImUtakeShu yogAH, pa~jcacatvAriMshadikShvAkuShu, <br />
 +
dhAmArgavaH ShaShTidhA bhavati yogayuktaH, kuTajastvaShTAdashadhAyogameti, <br />
 +
kRutavedhanaM ShaShTidhA bhavati yogayuktaM, shyAmAtrivRudyogashataM praNItaM <br />
 +
dashApare cAtra bhavanti yogAH, catura~ggulo dvAdashadhAyogameti, <br />
 +
lodhraM vidhau ShoDashayogayuktaM, mahAvRukSho bhavati viMshatiyogayuktaH, <br />
 +
ekonacatvAriMshat saptalAsha~gkhinyoryogAH,aShTacatvAriMshaddantIdravantyoH, iti ShaDvirecanashatAni||4|| <br />
 +
</div></div>
 +
 
 +
<div style="text-align:justify;">
 +
Six hundred evacuatives, as said above, will be mentioned here in brief and will be described in detail in [[Kalpa Sthana]]. There are 133 formulations of ''madana phala'', 39 of ''devadali'', 45 of ''katutumbi'', 60 of ''dhamargava'', 18 of ''kutaja,'' 60 of ''koshataki'', 110 of ''shyama'' and ''trivrut'', 12 ''aragvadha'', 16 of ''lodhra'', 20 of ''sunhí'', 39 of ''saptalá'' and ''shankhini'', and 48 of ''dantí'' and ''dravantí.'' These are six hundred evacuatives. [4]
 +
</div>
   −
Six hundred evacuatives, as said above, will be mentioned here in brief and will be described in detail in Kalpasthana. There are 133 formulations of madana phala, 39 of devadali, 45 of katutumbi, 60 of dhamargava, 18 of kutaja, 60 of koshataki, 110 of shyama and trivrut, 12 aragvadha, 16 of lodhra, 20 of sunhí, 39 of saptalá and shankhini, and 48 of dantí and dravantí. These are six hundred evacuatives. [4]
+
=== Six parts of plants used in formulation ===
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
Six parts of plants used in formulation:
   
षड् विरेचनाश्रया इति क्षीरमूलत्वक्पत्रपुष्पफलानीति||५||
 
षड् विरेचनाश्रया इति क्षीरमूलत्वक्पत्रपुष्पफलानीति||५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
ṣaḍ virēcanāśrayā iti kṣīramūlatvakpatrapuṣpaphalānīti||5||  
 
ṣaḍ virēcanāśrayā iti kṣīramūlatvakpatrapuṣpaphalānīti||5||  
 +
 
ShaD virecanAshrayA iti kShIramUlatvakpatrapuShpaphalAnIti||5||  
 
ShaD virecanAshrayA iti kShIramUlatvakpatrapuShpaphalAnIti||5||  
 +
</div></div>
 +
 
The six parts of plants that serve as sources of evacuatives are: latex, root, bark, leaf, flower and fruit. [5]
 
The six parts of plants that serve as sources of evacuatives are: latex, root, bark, leaf, flower and fruit. [5]
Basic tastes for medicinal preparations:
+
 
पञ्चकषाययोनयइतिमधुरकषायोऽम्लकषायःकटुकषायस्तिक्तकषायः  
+
=== Basic tastes for medicinal preparations ===
कषायकषायश्चेति तन्त्रे सञ्ज्ञा||६|
+
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
pañca kaṣāyayōnaya iti madhurakaṣāyō'mlakaṣāyaḥ  
+
 
kaṭukaṣāyastiktakaṣāyaḥ kaṣāyakaṣāyaścēti tantrē sañjñā||6||  
+
पञ्चकषाययोनयइतिमधुरकषायोऽम्लकषायःकटुकषायस्तिक्तकषायः <br />
 +
कषायकषायश्चेति तन्त्रे सञ्ज्ञा||६|<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 +
pañca kaṣāyayōnaya iti madhurakaṣāyō'mlakaṣāyaḥ <br />
 +
kaṭukaṣāyastiktakaṣāyaḥ kaṣāyakaṣāyaścēti tantrē sañjñā||6||<br />
 +
 
 
pa~jca kaShAyayonaya iti madhurakaShAyo~amlakaShAyaH kaTukaShAyastiktakaShAyaH kaShAyakaShAyashceti tantre sa~jj~jA||6||
 
pa~jca kaShAyayonaya iti madhurakaShAyo~amlakaShAyaH kaTukaShAyastiktakaShAyaH kaShAyakaShAyashceti tantre sa~jj~jA||6||
 +
</div></div>
 +
 
The five basic tastes associated with medicinal preparations mentioned in this compendium are:  sweet, sour, pungent, bitter and astringent. [6]
 
The five basic tastes associated with medicinal preparations mentioned in this compendium are:  sweet, sour, pungent, bitter and astringent. [6]
Five types of medicinal forms:
+
 
पञ्चविधंकषायकल्पनमिति तद्यथा-  
+
=== Five types of medicinal forms ===
स्वरसः, कल्कः, शृतः, शीतः,फाण्टः, कषाय इति|  
+
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
(यन्त्रनिष्पीडिताद्द्रव्याद्रसः  स्वरस उच्यते |  
+
 
यः पिण्डो रसपिष्टानां स कल्कः परिकीर्तितः ||  
+
पञ्चविधंकषायकल्पनमिति तद्यथा- <br />
वह्नौ तु क्वथितं द्रव्यं शृतमाहुश्चिकित्सकाः |  
+
स्वरसः, कल्कः, शृतः, शीतः,फाण्टः, कषाय इति| <br />
द्रव्यादापोत्थितात्तोये प्रतप्ते निशि संस्थितात् ||  
+
(यन्त्रनिष्पीडिताद्द्रव्याद्रसः  स्वरस उच्यते | <br />
कषायो योऽभिनिर्याति स शीतः समुदाहृतः |  
+
यः पिण्डो रसपिष्टानां स कल्कः परिकीर्तितः || <br />
क्षिप्त्वोष्णतोये मृदितं तत् फाण्टं परिकीर्तितम् ||)  
+
वह्नौ तु क्वथितं द्रव्यं शृतमाहुश्चिकित्सकाः | <br />
तेषां यथापूर्वं बलाधिक्यम्; अतः कषायकल्पना  
+
द्रव्यादापोत्थितात्तोये प्रतप्ते निशि संस्थितात् || <br />
व्याध्यातुरबलापेक्षिणी; न त्वेवं खलु सर्वाणि  
+
कषायो योऽभिनिर्याति स शीतः समुदाहृतः | <br />
सर्वत्रोपयोगीनि भवन्ति||७||
+
क्षिप्त्वोष्णतोये मृदितं तत् फाण्टं परिकीर्तितम् ||) <br />
pañcavidhaṁ kaṣāyakalpanamiti tadyathā- svarasaḥ,  
+
तेषां यथापूर्वं बलाधिक्यम्; अतः कषायकल्पना <br />
kalkaḥ, śr̥taḥ, śītaḥ, phāṇṭaḥ, kaṣāya iti|  
+
व्याध्यातुरबलापेक्षिणी; न त्वेवं खलु सर्वाणि <br />
(yantraniṣpīḍitāddravyādrasaḥ  svarasa ucyatē |  
+
सर्वत्रोपयोगीनि भवन्ति||७||<br />
yaḥ piṇḍō rasapiṣṭānāṁ sa kalkaḥ parikīrtitaḥ ||  
+
<div class="mw-collapsible-content">
vahnau tu kvathitaṁ dravyaṁ śr̥tamāhuścikitsakāḥ |  
+
 
dravyādāpōtthitāttōyē prataptē niśi saṁsthitāt ||  
+
pañcavidhaṁ kaṣāyakalpanamiti tadyathā- svarasaḥ, <br />
kaṣāyō yō'bhiniryāti sa śītaḥ samudāhr̥taḥ |  
+
kalkaḥ, śr̥taḥ, śītaḥ, phāṇṭaḥ, kaṣāya iti| <br />
kṣiptvōṣṇatōyē mr̥ditaṁ tat phāṇṭaṁ parikīrtitam ||)  
+
(yantraniṣpīḍitāddravyādrasaḥ  svarasa ucyatē | <br />
tēṣāṁ yathāpūrvaṁ balādhikyam; ataḥ kaṣāyakalpanā  
+
yaḥ piṇḍō rasapiṣṭānāṁ sa kalkaḥ parikīrtitaḥ || <br />
vyādhyāturabalāpēkṣiṇī; na tvēvaṁ khalu sarvāṇi  
+
vahnau tu kvathitaṁ dravyaṁ śr̥tamāhuścikitsakāḥ | <br />
sarvatrōpayōgīni bhavanti||7||
+
dravyādāpōtthitāttōyē prataptē niśi saṁsthitāt || <br />
pa~jcavidhaM kaShAyakalpanamiti tadyathA- svarasaH, kalkaH, shRutaH, shItaH, phANTaH, kaShAya iti|  
+
kaṣāyō yō'bhiniryāti sa śītaḥ samudāhr̥taḥ | <br />
(yantraniShpIDitAddravyAdrasaH [1] svarasa ucyate |  
+
kṣiptvōṣṇatōyē mr̥ditaṁ tat phāṇṭaṁ parikīrtitam ||) <br />
yaH piNDo rasapiShTAnAM sa kalkaH parikIrtitaH ||  
+
tēṣāṁ yathāpūrvaṁ balādhikyam; ataḥ kaṣāyakalpanā <br />
vahnau tu kvathitaM dravyaM shRutamAhushcikitsakAH |  
+
vyādhyāturabalāpēkṣiṇī; na tvēvaṁ khalu sarvāṇi <br />
dravyAdApotthitAttoye pratapte nishi saMsthitAt ||  
+
sarvatrōpayōgīni bhavanti||7||<br />
kaShAyo yo~abhiniryAti sa shItaH samudAhRutaH |  
+
 
kShiptvoShNatoye mRuditaM tat phANTaM parikIrtitam ||)  
+
pa~jcavidhaM kaShAyakalpanamiti tadyathA- svarasaH, kalkaH, shRutaH, shItaH, phANTaH, kaShAya iti| <br />
teShAM yathApUrvaM balAdhikyam; ataH kaShAyakalpanA vyAdhyAturabalApekShiNI;  
+
(yantraniShpIDitAddravyAdrasaH [1] svarasa ucyate | <br />
na tvevaM khalu sarvANi sarvatropayogIni bhavanti||7||
+
yaH piNDo rasapiShTAnAM sa kalkaH parikIrtitaH || <br />
The five forms of medicinal preparations are: juices, pastes, decoctions (i.e., herbs boiled with water), cold infusions (herbs soaked overnight in hot water), and hot infusions (herbs mixed with hot water). A drug, in the juice form, extracted out of a preparation by applying mechanical pressure, is called ‘swarasa’. Kalka is a drug ground with some liquid into a lump or paste form. Physicians say that shruta (kwatha) is a decoction prepared by boiling a drug on fire. When a drug is kept in hot water for the whole night, the cold infusion thus obtained is known as sheeta. Finally, phanta (hot infusion) is a preparation in which a drug is put in hot water for a while, gently mixed and administered.
+
vahnau tu kvathitaM dravyaM shRutamAhushcikitsakAH | <br />
The potency of these drugs is (increasing) in preceding order (hot infusion to juice), but the administration of medicine forms depend on severity of disease and strength of the patient and, therefore, are not all useful everywhere (indiscriminately). [7]  
+
dravyAdApotthitAttoye pratapte nishi saMsthitAt || <br />
Fifty classes of medicines per their activity profile:
+
kaShAyo yo~abhiniryAti sa shItaH samudAhRutaH | <br />
पञ्चाशन्महाकषाया’ इति यदुक्तं तदनुव्याख्यास्यामः;तद्यथा-  
+
kShiptvoShNatoye mRuditaM tat phANTaM parikIrtitam ||) <br />
जीवनीयो बृंहणीयो लेखनीयो भेदनीयः सन्धानीयो दीपनीय इति  
+
teShAM yathApUrvaM balAdhikyam; ataH kaShAyakalpanA vyAdhyAturabalApekShiNI; <br />
षट्कः कषायवर्गः; बल्यो वर्ण्यः कण्ठ्यो हृद्य इति  
+
na tvevaM khalu sarvANi sarvatropayogIni bhavanti||7||<br />
चतुष्कः कषायवर्गः; तृप्तिघ्नोऽर्शोघ्नः कुष्ठघ्नः कण्डूघ्नः क्रिमिघ्नो  
+
</div></div>
विषघ्न इति षट्कः कषायवर्गः; स्तन्यजननः स्तन्यशोधनः शुक्रजननः  
+
 
शुक्रशोधन इति चतुष्कः कषायवर्गः; स्नेहोपगः स्वेदोपगो वमनोपगो  
+
<div style="text-align:justify;">
विरेचनोपग आस्थापनोपगोऽनुवासनोपगः शिरोविरेचनोपग इति  
+
The five forms of medicinal preparations are: juices, pastes, decoctions (i.e., herbs boiled with water), cold infusions (herbs soaked overnight in hot water), and hot infusions (herbs mixed with hot water).  
सप्तकः कषायवर्गः; छर्दिनिग्रहणस्तृष्णानिग्रहणो हिक्कानिग्रहण इति  
+
A drug, in the juice form, extracted out of a preparation by applying mechanical pressure, is called ''swarasa''.  
त्रिकः कषायवर्गः; पुरीषसङ्ग्रहणीयः पुरीषविरजनीयो मूत्रसङ्ग्रहणीयो मूत्रविरजनीयो  
+
''Kalka'' is a drug grinded with some liquid into a lump or paste form.  
मूत्रविरेचनीय इति पञ्चकः कषायवर्गः; कासहरः श्वासहरः शोथहरो ज्वरहरः श्रमहर  
+
Physicians say that ''shruta (kwatha)'' is a decoction prepared by boiling a drug on fire.  
इति पञ्चकः कषायवर्गः; दाहप्रशमनः शीतप्रशमन उदर्दप्रशमनोऽङ्गमर्दप्रशमनः शूलप्रशमन इति पञ्चकः कषायवर्गः; शोणितस्थापनो वेदनास्थापनः सञ्ज्ञास्थापनः प्रजास्थापनो वयःस्थापन इति पञ्चकः कषायवर्गः; इति पञ्चाशन्महाकषाया महतां च कषायाणां लक्षणोदाहरणार्थं व्याख्याता भवन्ति| तेषामेकैकस्मिन् महाकषाये दश दशावयविकान् कषायाननुव्याख्यास्यामः; तान्येव पञ्च कषायशतानि भवन्ति||८||  
+
When a drug is kept in hot water for the whole night, the cold infusion thus obtained is known as ''sheeta''.  
pañcāśanmahākaṣāyā’ iti yaduktaṁ tadanuvyākhyāsyāmaḥ;  
+
Finally, ''phanta'' (hot infusion) is a preparation in which a drug is put in hot water for a while, gently mixed and administered.
tadyathā- jīvanīyō br̥ṁhaṇīyō lēkhanīyō bhēdanīyaḥ sandhānīyō  
+
 
dīpanīya iti ṣaṭkaḥ kaṣāyavargaḥ; balyō varṇyaḥ kaṇṭhyō  
+
The potency of these drugs is (increasing) in preceding order (hot infusion to juice), but the administration of medicine forms depend on severity of disease and strength of the patient and, therefore, are not all useful everywhere (indiscriminately). [7]
hr̥dya iti catuṣkaḥ kaṣāyavargaḥ; tr̥ptighnō'rśōghnaḥ kuṣṭhaghnaḥ  
+
</div>
kaṇḍūghnaḥ krimighnō viṣaghna iti ṣaṭkaḥ kaṣāyavargaḥ;  
+
 
stanyajananaḥ stanyaśōdhanaḥ śukrajananaḥ śukraśōdhana  
+
=== Fifty classes of medicines per their activity profile ===
iti catuṣkaḥ kaṣāyavargaḥ; snēhōpagaḥ svēdōpagō vamanōpagō  
+
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
virēcanōpaga āsthāpanōpagō'nuvāsanōpagaḥ śirōvirēcanōpaga  
+
 
iti saptakaḥ kaṣāyavargaḥ; chardinigrahaṇastr̥ṣṇānigrahaṇō  
+
पञ्चाशन्महाकषाया’ इति यदुक्तं तदनुव्याख्यास्यामः;तद्यथा- <br />
hikkānigrahaṇa iti trikaḥ kaṣāyavargaḥ; purīṣasaṅgrahaṇīyaḥ  
+
जीवनीयो बृंहणीयो लेखनीयो भेदनीयः सन्धानीयो दीपनीय इति षट्कः कषायवर्गः; <br />
purīṣavirajanīyō mūtrasaṅgrahaṇīyō mūtravirajanīyō  
+
बल्यो वर्ण्यः कण्ठ्यो हृद्य इति चतुष्कः कषायवर्गः; <br />
mūtravirēcanīya iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ; kāsaharaḥ  
+
तृप्तिघ्नोऽर्शोघ्नः कुष्ठघ्नः कण्डूघ्नः क्रिमिघ्नो विषघ्न इति षट्कः कषायवर्गः; <br />
śvāsaharaḥ śōthaharō jvaraharaḥ śramahara iti  
+
स्तन्यजननः स्तन्यशोधनः शुक्रजननः शुक्रशोधन इति चतुष्कः कषायवर्गः; <br />
pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ; dāhapraśamanaḥ śītapraśamana  
+
स्नेहोपगः स्वेदोपगो वमनोपगो विरेचनोपग आस्थापनोपगोऽनुवासनोपगः शिरोविरेचनोपग इति सप्तकः कषायवर्गः; <br />
udardapraśamanō'ṅgamardapraśamanaḥ śūlapraśamana  
+
छर्दिनिग्रहणस्तृष्णानिग्रहणो हिक्कानिग्रहण इति त्रिकः कषायवर्गः; <br />
iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ; śōṇitasthāpanō vēdanāsthāpanaḥ  
+
पुरीषसङ्ग्रहणीयः पुरीषविरजनीयो मूत्रसङ्ग्रहणीयो मूत्रविरजनीयो मूत्रविरेचनीय इति पञ्चकः कषायवर्गः; <br />
sañjñāsthāpanaḥ prajāsthāpanō vayaḥsthāpana iti pañcakaḥ  
+
कासहरः श्वासहरः शोथहरो ज्वरहरः श्रमहर इति पञ्चकः कषायवर्गः; <br />
kaṣāyavargaḥ; iti pañcāśanmahākaṣāyā mahatāṁ ca kaṣāyāṇāṁ  
+
दाहप्रशमनः शीतप्रशमन उदर्दप्रशमनोऽङ्गमर्दप्रशमनः शूलप्रशमन इति पञ्चकः कषायवर्गः; <br />
lakṣaṇōdāharaṇārthaṁ vyākhyātā bhavanti| tēṣāmēkaikasmin  
+
शोणितस्थापनो वेदनास्थापनः सञ्ज्ञास्थापनः प्रजास्थापनो वयःस्थापन इति पञ्चकः कषायवर्गः; <br />
mahākaṣāyē daśa daśāvayavikān kaṣāyānanuvyākhyāsyāmaḥ;  
+
इति पञ्चाशन्महाकषाया महतां च कषायाणां लक्षणोदाहरणार्थं व्याख्याता भवन्ति| <br />
tānyēva pañca kaṣāyaśatāni bhavanti||8||  
+
तेषामेकैकस्मिन् महाकषाये दश दशावयविकान् कषायाननुव्याख्यास्यामः; तान्येव पञ्च कषायशतानि भवन्ति||८|| <br />
‘pa~jcAshanmahAkaShAyA’ iti yaduktaM tadanuvyAkhyAsyAmaH; tadyathA- jIvanIyo bRuMhaNIyo lekhanIyo bhedanIyaH sandhAnIyo dIpanIya iti ShaTkaHkaShAyavargaH; balyo varNyaH kaNThyo hRudya iti catuShkaH kaShAyavargaH; tRuptighno~arshoghnaH kuShThaghnaH kaNDUghnaH krimighno viShaghna itiShaTkaH kaShAyavargaH; stanyajananaH stanyashodhanaH shukrajananaH shukrashodhana iti catuShkaH kaShAyavargaH; snehopagaH svedopago vamanopagovirecanopaga AsthApanopago~anuvAsanopagaH shirovirecanopaga iti saptakaH kaShAyavargaH; chardinigrahaNastRuShNAnigrahaNo hikkAnigrahaNa iti trikaHkaShAyavargaH; purIShasa~ggrahaNIyaH purIShavirajanIyo mUtrasa~ggrahaNIyo mUtravirajanIyo mUtravirecanIya iti pa~jcakaH kaShAyavargaH; kAsaharaHshvAsaharaH shothaharo jvaraharaH shramahara iti pa~jcakaH kaShAyavargaH; dAhaprashamanaH shItaprashamanaudardaprashamano~a~ggamardaprashamanaH shUlaprashamana iti pa~jcakaH kaShAyavargaH; shoNitasthApano vedanAsthApanaH sa~jj~jAsthApanaHprajAsthApano vayaHsthApana iti pa~jcakaH kaShAyavargaH; iti pa~jcAshanmahAkaShAyA mahatAM ca kaShAyANAM lakShaNodAharaNArthaM vyAkhyAtAbhavanti|  
+
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 +
pañcāśanmahākaṣāyā’ iti yaduktaṁ tadanuvyākhyāsyāmaḥ; <br />
 +
tadyathā- jīvanīyō br̥ṁhaṇīyō lēkhanīyō bhēdanīyaḥ sandhānīyō <br />
 +
dīpanīya iti ṣaṭkaḥ kaṣāyavargaḥ; balyō varṇyaḥ kaṇṭhyō <br />
 +
hr̥dya iti catuṣkaḥ kaṣāyavargaḥ; tr̥ptighnō'rśōghnaḥ kuṣṭhaghnaḥ <br />
 +
kaṇḍūghnaḥ krimighnō viṣaghna iti ṣaṭkaḥ kaṣāyavargaḥ; <br />
 +
stanyajananaḥ stanyaśōdhanaḥ śukrajananaḥ śukraśōdhana <br />
 +
iti catuṣkaḥ kaṣāyavargaḥ; snēhōpagaḥ svēdōpagō vamanōpagō <br />
 +
virēcanōpaga āsthāpanōpagō'nuvāsanōpagaḥ śirōvirēcanōpaga <br />
 +
iti saptakaḥ kaṣāyavargaḥ; chardinigrahaṇastr̥ṣṇānigrahaṇō <br />
 +
hikkānigrahaṇa iti trikaḥ kaṣāyavargaḥ; purīṣasaṅgrahaṇīyaḥ <br />
 +
purīṣavirajanīyō mūtrasaṅgrahaṇīyō mūtravirajanīyō <br />
 +
mūtravirēcanīya iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ; kāsaharaḥ <br />
 +
śvāsaharaḥ śōthaharō jvaraharaḥ śramahara iti <br />
 +
pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ; dāhapraśamanaḥ śītapraśamana <br />
 +
udardapraśamanō'ṅgamardapraśamanaḥ śūlapraśamana <br />
 +
iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ; śōṇitasthāpanō vēdanāsthāpanaḥ <br />
 +
sañjñāsthāpanaḥ prajāsthāpanō vayaḥsthāpana iti pañcakaḥ <br />
 +
kaṣāyavargaḥ; iti pañcāśanmahākaṣāyā mahatāṁ ca kaṣāyāṇāṁ <br />
 +
lakṣaṇōdāharaṇārthaṁ vyākhyātā bhavanti| tēṣāmēkaikasmin <br />
 +
mahākaṣāyē daśa daśāvayavikān kaṣāyānanuvyākhyāsyāmaḥ; <br />
 +
tānyēva pañca kaṣāyaśatāni bhavanti||8|| <br />
 +
 
 +
‘pa~jcAshanmahAkaShAyA’ iti yaduktaM tadanuvyAkhyAsyAmaH; tadyathA- jIvanIyo bRuMhaNIyo lekhanIyo bhedanIyaH sandhAnIyo dIpanIya iti ShaTkaHkaShAyavargaH; balyo varNyaH kaNThyo hRudya iti catuShkaH kaShAyavargaH; tRuptighno~arshoghnaH kuShThaghnaH kaNDUghnaH krimighno viShaghna itiShaTkaH kaShAyavargaH; stanyajananaH stanyashodhanaH shukrajananaH shukrashodhana iti catuShkaH kaShAyavargaH; snehopagaH svedopago vamanopagovirecanopaga AsthApanopago~anuvAsanopagaH shirovirecanopaga iti saptakaH kaShAyavargaH; chardinigrahaNastRuShNAnigrahaNo hikkAnigrahaNa iti trikaHkaShAyavargaH; purIShasa~ggrahaNIyaH purIShavirajanIyo mUtrasa~ggrahaNIyo mUtravirajanIyo mUtravirecanIya iti pa~jcakaH kaShAyavargaH; kAsaharaHshvAsaharaH shothaharo jvaraharaH shramahara iti pa~jcakaH kaShAyavargaH; dAhaprashamanaH shItaprashamanaudardaprashamano~a~ggamardaprashamanaH shUlaprashamana iti pa~jcakaH kaShAyavargaH; shoNitasthApano vedanAsthApanaH sa~jj~jAsthApanaHprajAsthApano vayaHsthApana iti pa~jcakaH kaShAyavargaH; iti pa~jcAshanmahAkaShAyA mahatAM ca kaShAyANAM lakShaNodAharaNArthaM vyAkhyAtAbhavanti| <br />
 
teShAmekaikasmin mahAkaShAye dasha dashAvayavikAn kaShAyAnanuvyAkhyAsyAmaH; tAnyeva pa~jca kaShAyashatAni bhavanti||8||
 
teShAmekaikasmin mahAkaShAye dasha dashAvayavikAn kaShAyAnanuvyAkhyAsyAmaH; tAnyeva pa~jca kaShAyashatAni bhavanti||8||
The fifty Mahakashaya, or classes of medicines, grouped by major classes, are as follows:
+
</div></div>
Ten Major Classes/Groups of Medicines:  
+
 
Group I Consisting of six subgroups of medicines: jeevaniya (vitaliser), brimhaniya (bulk-promoting), lekhaniya (emaciating), bhedaniya (mass-breaking), sandhaniya (union-promoting), and deepaniya (appetizer).
+
 
Group II Consisting of four subgroups of medicines: balya (tonic), varbya (complexion-promoting), kanthya (beneficial for throat), and hridaya (cordial).
+
 
Group III Comprising of six subgroups of medicines: truptighna (anti-satiety), arshoghna (anti-haemorrhoidal), kushthgha (anti-dermatosis), kandughna (anti-pruritic), krumighna (anthelmintic), and vishaghna (anti-toxic).
+
{| class="wikitable"
Group IV Having four subgroups of medicines: stanyajanana(galactogogue), stanyashodhana (galactodepurant), shukrajanana (semen-promoting), and shukrashodhana (semen-depurant).  
+
|-
Group V Consisting of seven subgroups of medicines: snehopaga (sub-oleative), swedopaga (sub-diaphoretic), vamanopaga (sub-emetic), virechanopaga (sub-purgative), aasthapanopaga (sub-corrective enemata), anuvasanopaga (sub-unctuous enema), and shirovirechanopaga (sub-errhines).  
+
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Group I  
Group VI Comprising of three subgroups of medicines: chhardi nigrahana (anti- emetic), trushna nigrahana (thirst-quenching or thirst-alleviating), and hikka nigrahana (reducing hiccups).
+
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Consisting of six subgroups of medicines:''jeevaniya''(vitaliser), ''brimhaniya''(bulk-promoting), ''lekhaniya'' (emaciating),'' bhedaniya''(mass-breaking), ''sandhaniya''(union-promoting), and ''deepaniya''(appetizer).  
Group VII Consisting of five subgroups of medicines: purisha samgrahaniya (faecal astringent), purisha virajaniya (faecal de-pigmenter), mutra samgrahaniya (anti-diuretic), mutra virajaniya (urinary depigmenter), and mutra virechaniya (diuretic).  
+
|-
Group VIII Consisting of five subgroups of medicines: kasahara (anti-cough), shwasahara (anti-dyspneic), shothahara (anti-oedema), jwarahara (antipyretic), and shramahara (anti-fatigue).
+
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Group II
Group IX Consisting of five subgroups of medicines: dahaprashamana (pacifying burning sensation), sheetaprashamana (pacifying cold sensation), udardaprashamana (pacifying allergies), angamardhaprashamana (pacifying bodyache), and shulaprashamana (pacifying pain).  
+
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Consisting of four subgroups of medicines:''balya'' (tonic), ''varnya'' (complexion-promoting),kanthya (beneficial for throat), and ''hridya'' (cordial).  
Group X Comprising of five subgroups of medicines: shonitasthapana (haemostatic), sanjnasthapana (regaining consciousness), prajasthapana (promoting conception and implanation of embryo), and vayasthapana (anti-ageing)  
+
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Group III
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Comprising of six subgroups of medicines:''truptighna'' (anti-satiety), ''arshoghna'' (anti-haemorrhoidal), ''kushthghna''(anti-dermatosis), ''kandughna'' (anti-pruritic), ''krumighna'' (anthelmintic), and ''vishaghna'' (anti-toxic).  
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Group IV
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Having four subgroups of medicines: ''stanyajanana''(galactogogue), ''stanyashodhana'' (galactodepurant), ''shukrajanana'' (semen-promoting), and ''shukrashodhana'' (semen-depurant).  
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Group V
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Consisting of seven subgroups of medicines: ''snehopaga'' (sub-oleative), ''swedopaga'' (sub-diaphoretic), ''vamanopaga''(sub-emetic), ''virechanopaga'' (sub-purgative), ''aasthapanopaga''(sub-corrective enemata), ''anuvasanopaga'' (sub-unctuous enema), and shirovirechanopaga (sub-errhines).  
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Group VI
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Comprising of three subgroups of medicines: ''chhardi nigrahana''(anti- emetic), ''trushna nigrahana''(thirst-quenching or thirst-alleviating), and ''hikka nigrahana''(reducing hiccups).  
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Group VII
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Consisting of five subgroups of medicines: ''purisha samgrahaniya''faecal astringent), ''purisha virajaniya'' (faecal de-pigmenter), ''mutra samgrahaniya''(anti-diuretic), ''mutra virajaniya''(urinary depigmenter), and ''mutra virechaniya''(diuretic).  
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Group VIII
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Consisting of five subgroups of medicines: ''kasahara'' (anti-cough), ''shwasahara'' (anti-dyspneic), ''shothahara''(anti-oedema), ''jwarahara''(antipyretic), and ''shramahara''(anti-fatigue).  
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Group IX
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Consisting of five subgroups of medicines: ''dahaprashamana'' (pacifying burning sensation), ''sheetaprashamana''(pacifying cold sensation), ''udardaprashamana''(pacifyingallergies), ''angamardhaprashamana''(pacifying bodyache), and ''shulaprashamana''(pacifying pain).
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Group X
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Comprising of five subgroups of medicines:''shonitasthapana'' (haemostatic),''vedana sthapana''(stopping sensation of pain), ''sanjnasthapana''(regaining consciousness), ''prajasthapana''(promoting conception and implantation of embryo), and ''vayasthapana''(anti-ageing)  
 +
|-
 +
|}
 +
 
 +
Thus, fifty classes of medicines have been mentioned for definition and example. Among them, in every class, the ten constituent medicinal herbs will be described further, which will complete the list of five hundred medicinal herbs. [8]
 +
 
 +
===== Group I: Six subgroups of medicines =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
Thus, fifty classes of medicines have been mentioned for definition and example. Among them, in every class, the ten constituent medicinal herbs will be described further, which will complete the list of five hundred medicinal herbs. [8]
   
तद्यथा- जीवकर्षभकौमेदामहामेदाकाकोलीक्षीरकाकोलीमुद्गपर्णीमाषपर्ण्यौ जीवन्ती मधुकमिति दशेमानि जीवनीयानि भवन्ति (१),  
 
तद्यथा- जीवकर्षभकौमेदामहामेदाकाकोलीक्षीरकाकोलीमुद्गपर्णीमाषपर्ण्यौ जीवन्ती मधुकमिति दशेमानि जीवनीयानि भवन्ति (१),  
 +
 
क्षीरिणीराजक्षवकाश्वगन्धाकाकोलीक्षीरकाकोलीवाट्यायनीभद्रौदनीभारद्वाजीपयस्यर्ष्यगन्धा इति दशेमानि बृंहणीयानि भवन्ति (२),  
 
क्षीरिणीराजक्षवकाश्वगन्धाकाकोलीक्षीरकाकोलीवाट्यायनीभद्रौदनीभारद्वाजीपयस्यर्ष्यगन्धा इति दशेमानि बृंहणीयानि भवन्ति (२),  
 +
 
मुस्तकुष्ठहरिद्रादारुहरिद्रावचातिविषाकटुरोहिणीचित्रकचिरबिल्वहैमवत्य इति दशेमानि लेखनीयानि भवन्ति (३),  
 
मुस्तकुष्ठहरिद्रादारुहरिद्रावचातिविषाकटुरोहिणीचित्रकचिरबिल्वहैमवत्य इति दशेमानि लेखनीयानि भवन्ति (३),  
 +
 
सुवहार्कोरुबुकाग्निमुखीचित्राचित्रकचिरबिल्वशङ्खिनीशकुलादनीस्वर्णक्षीरिण्य इति दशेमानि भेदनीयानि भवन्ति (४),  
 
सुवहार्कोरुबुकाग्निमुखीचित्राचित्रकचिरबिल्वशङ्खिनीशकुलादनीस्वर्णक्षीरिण्य इति दशेमानि भेदनीयानि भवन्ति (४),  
 +
 
मधुकमधुपर्णीपृश्निपर्ण्यम्बष्ठकीसमङ्गामोचरसधातकीलोध्रप्रियङ्गुकट्फलानीति दशेमानि सन्धानीयानि भवन्ति (५),  
 
मधुकमधुपर्णीपृश्निपर्ण्यम्बष्ठकीसमङ्गामोचरसधातकीलोध्रप्रियङ्गुकट्फलानीति दशेमानि सन्धानीयानि भवन्ति (५),  
 +
 
पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकशृङ्गवेराम्लवेतसमरिचाजमोदाभल्लातकास्थिहिङ्गुनिर्यासा इति दशेमानि दीपनीयानि भवन्ति (६),  
 
पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकशृङ्गवेराम्लवेतसमरिचाजमोदाभल्लातकास्थिहिङ्गुनिर्यासा इति दशेमानि दीपनीयानि भवन्ति (६),  
 +
 
इति षट्कः कषायवर्गः||९||
 
इति षट्कः कषायवर्गः||९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
tadyathā- jīvakarṣabhakau mēdā mahāmēdā kākōlī kṣīrakākōlī  
 
tadyathā- jīvakarṣabhakau mēdā mahāmēdā kākōlī kṣīrakākōlī  
 
mudgaparṇīmāṣaparṇyaujīvantī madhukamiti daśēmāni jīvanīyāni bhavanti (1),  
 
mudgaparṇīmāṣaparṇyaujīvantī madhukamiti daśēmāni jīvanīyāni bhavanti (1),  
 +
 
kṣīriṇīrājakṣavakāśvagandhākākōlīkṣīrakākōlīvāṭyāyanībhadraudanībhāradvājīpayasyarṣyagandhā  iti daśēmāni br̥ṁhaṇīyānibhavanti (2),  
 
kṣīriṇīrājakṣavakāśvagandhākākōlīkṣīrakākōlīvāṭyāyanībhadraudanībhāradvājīpayasyarṣyagandhā  iti daśēmāni br̥ṁhaṇīyānibhavanti (2),  
 +
 
mustakuṣṭhaharidrādāruharidrāvacātiviṣākaṭurōhiṇīcitrakacirabilvahaimavatya iti daśēmāni lēkhanīyāni bhavanti (3),  
 
mustakuṣṭhaharidrādāruharidrāvacātiviṣākaṭurōhiṇīcitrakacirabilvahaimavatya iti daśēmāni lēkhanīyāni bhavanti (3),  
 +
 
suvahārkōrubukāgnimukhīcitrācitrakacirabilvaśaṅkhinīśakulādanīsvarṇakṣīriṇya  iti daśēmāni bhēdanīyāni bhavanti (4),  
 
suvahārkōrubukāgnimukhīcitrācitrakacirabilvaśaṅkhinīśakulādanīsvarṇakṣīriṇya  iti daśēmāni bhēdanīyāni bhavanti (4),  
 +
 
madhukamadhuparṇīpr̥śniparṇyambaṣṭhakīsamaṅgāmōcarasadhātakīlōdhrapriyaṅgukaṭphalānīti daśēmāni sandhānīyāni bhavanti (5),  
 
madhukamadhuparṇīpr̥śniparṇyambaṣṭhakīsamaṅgāmōcarasadhātakīlōdhrapriyaṅgukaṭphalānīti daśēmāni sandhānīyāni bhavanti (5),  
 +
 
pippalīpippalīmūlacavyacitrakaśr̥ṅgavērāmlavētasamaricājamōdābhallātakāsthihiṅguniryāsā iti daśēmāni dīpanīyāni bhavanti (6),  
 
pippalīpippalīmūlacavyacitrakaśr̥ṅgavērāmlavētasamaricājamōdābhallātakāsthihiṅguniryāsā iti daśēmāni dīpanīyāni bhavanti (6),  
 +
 
iti ṣaṭkaḥ kaṣāyavargaḥ||9||  
 
iti ṣaṭkaḥ kaṣāyavargaḥ||9||  
 +
 
tadyathA- jIvakarShabhakau medA mahAmedA kAkolI kShIrakAkolI mudgaparNImAShaparNyau [1] jIvantI madhukamiti dashemAni jIvanIyAni bhavanti (1),  
 
tadyathA- jIvakarShabhakau medA mahAmedA kAkolI kShIrakAkolI mudgaparNImAShaparNyau [1] jIvantI madhukamiti dashemAni jIvanIyAni bhavanti (1),  
 +
 
kShIriNIrAjakShavakAshvagandhAkAkolIkShIrakAkolIvATyAyanIbhadraudanIbhAradvAjIpayasyarShyagandhA [2] iti dashemAni bRuMhaNIyAni bhavanti (2),
 
kShIriNIrAjakShavakAshvagandhAkAkolIkShIrakAkolIvATyAyanIbhadraudanIbhAradvAjIpayasyarShyagandhA [2] iti dashemAni bRuMhaNIyAni bhavanti (2),
 +
 
mustakuShThaharidrAdAruharidrAvacAtiviShAkaTurohiNIcitrakacirabilvahaimavatya iti dashemAni lekhanIyAni bhavanti (3),
 
mustakuShThaharidrAdAruharidrAvacAtiviShAkaTurohiNIcitrakacirabilvahaimavatya iti dashemAni lekhanIyAni bhavanti (3),
 +
 
suvahArkorubukAgnimukhIcitrAcitrakacirabilvasha~gkhinIshakulAdanIsvarNakShIriNya [3] iti dashemAni bhedanIyAni bhavanti (4),
 
suvahArkorubukAgnimukhIcitrAcitrakacirabilvasha~gkhinIshakulAdanIsvarNakShIriNya [3] iti dashemAni bhedanIyAni bhavanti (4),
 +
 
madhukamadhuparNIpRushniparNyambaShThakIsama~ggAmocarasadhAtakIlodhrapriya~ggukaTphalAnIti dashemAni sandhAnIyAni bhavanti (5),
 
madhukamadhuparNIpRushniparNyambaShThakIsama~ggAmocarasadhAtakIlodhrapriya~ggukaTphalAnIti dashemAni sandhAnIyAni bhavanti (5),
 +
 
pippalIpippalImUlacavyacitrakashRu~ggaverAmlavetasamaricAjamodAbhallAtakAsthihi~gguniryAsA iti dashemAni dIpanIyAni bhavanti (6),  
 
pippalIpippalImUlacavyacitrakashRu~ggaverAmlavetasamaricAjamodAbhallAtakAsthihi~gguniryAsA iti dashemAni dIpanIyAni bhavanti (6),  
 +
 
iti ShaTkaHkaShAyavargaH||9||  
 
iti ShaTkaHkaShAyavargaH||9||  
Group I: Six subgroups of medicines:
+
</div></div>
Name of Subgroup Medicines (herbs)
  −
Jeevaniya (Vitalisers) jívaka, rishabhaka, meda, mahameda, kakoli, kshirakakoli, mudgaparni, mashaparni, jivanti and madhuka
  −
Brimhaniya (Strength/bulk promoting) kshirini, rajakshavaka, ashwagandha, kakoli, kshirakakoli, vatyayani, bhadraudani, bhardwaji, payasya and rishyagandha
  −
Lekhaniya (emaciating) musta, kushtha, haridra, daruharidra, vacha, ativisha, katurohini, chitraka, chirabilwa, and haimavati
  −
Bhedaniya (breaking mass/solid lesions) suvaha, arka, urubuka, agnimukhi, chitra, chitraka, chirabilwa, shankhini, shakuladani and swarnakshirini
  −
Sandhaniya (promoting union/binding) madhuka, madhuparni, prushniparni, ambashthaki, samanga, mocharasa, dhataki, lodhra, priyangu and katphala
  −
Deepaniya (Appetisers) pippali, pippalimula, chavya, chitraka, shringavera, amlavetasa, maricha, ajamoda, bhallatakasthi and higuniryasa
      +
 +
 +
{| class="wikitable"
 +
! Name of Subgroup !! Medicines (herbs)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Jeevaniya''(Vitalisers)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''jívaka, rishabhaka, meda, mahameda, kakoli, kshirakakoli, mudgaparni, mashaparni, jivanti'' and ''madhuka''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Brimhaniya''(Strength/bulk promoting)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''kshirini, rajakshavaka, ashwagandha, kakoli, kshirakakoli, vatyayani,bhadraudani, bhardwaji, payasya'' and ''rishyagandha''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Lekhaniya''(emaciating)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''musta, kushtha, haridra, daruharidra, vacha, ativisha, katurohini, chitraka, chirabilwa'', and''haimavati''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Bhedaniya''(breaking mass/solid lesions)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''suvaha, arka, urubuka, agnimukhi, chitra, chitraka, chirabilwa, shankhini, shakuladani'' and ''swarnakshirini''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Sandhaniya''(promoting union/binding)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''madhuka, madhuparni, prushniparni, ambashthaki, samanga, mocharasa, dhataki, lodhra, priyangu'' and ''katphala''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Deepaniya''(Appetisers)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''pippali, pippalimula, chavya, chitraka, shringavera, amlavetasa, maricha, ajamoda, bhallatakasthi'' and ''higuniryasa''
 +
|-
 +
|}
 +
 +
===== Group II: Four subgroups of medicines =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
ऐन्द्र्यृषभ्यतिरसर्ष्यप्रोक्तापयस्याश्वगन्धास्थिरारोहिणीबलातिबला इति दशेमानि बल्यानि भवन्ति (७),  
 
ऐन्द्र्यृषभ्यतिरसर्ष्यप्रोक्तापयस्याश्वगन्धास्थिरारोहिणीबलातिबला इति दशेमानि बल्यानि भवन्ति (७),  
 +
 
चन्दनतुङ्गपद्मकोशीरमधुकमञ्जिष्ठासारिवापयस्यासितालता इति दशेमानि वर्ण्यानि भवन्ति (८),  
 
चन्दनतुङ्गपद्मकोशीरमधुकमञ्जिष्ठासारिवापयस्यासितालता इति दशेमानि वर्ण्यानि भवन्ति (८),  
 +
 
सारिवेक्षुमूलमधुकपिप्पलीद्राक्षाविदारीकैटर्यहंसपादीबृहतीकण्टकारिका इति दशेमानि कण्ठ्यानि भवन्ति (९),  
 
सारिवेक्षुमूलमधुकपिप्पलीद्राक्षाविदारीकैटर्यहंसपादीबृहतीकण्टकारिका इति दशेमानि कण्ठ्यानि भवन्ति (९),  
 +
 
आम्राम्रातकलिकुचकरमर्दवृक्षाम्लाम्लवेतसकुवलबदरदाडिममातुलुङ्गानीति दशेमानि हृद्यानि भवन्ति (१०),  
 
आम्राम्रातकलिकुचकरमर्दवृक्षाम्लाम्लवेतसकुवलबदरदाडिममातुलुङ्गानीति दशेमानि हृद्यानि भवन्ति (१०),  
 +
 
इति चतुष्कः कषायवर्गः||१०||  
 
इति चतुष्कः कषायवर्गः||१०||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
aindryr̥ṣabhyatirasarṣyaprōktāpayasyāśvagandhāsthirārōhiṇībalātibalā iti daśēmāni balyāni bhavanti (7),  
 
aindryr̥ṣabhyatirasarṣyaprōktāpayasyāśvagandhāsthirārōhiṇībalātibalā iti daśēmāni balyāni bhavanti (7),  
 +
 
candanatuṅgapadmakōśīramadhukamañjiṣṭhāsārivāpayasyāsitālatā  
 
candanatuṅgapadmakōśīramadhukamañjiṣṭhāsārivāpayasyāsitālatā  
 
iti daśēmāni varṇyāni bhavanti (8),  
 
iti daśēmāni varṇyāni bhavanti (8),  
 +
 
sārivēkṣumūlamadhukapippalīdrākṣāvidārīkaiṭaryahaṁsapādībr̥hatīkaṇṭakārikā iti daśēmāni kaṇṭhyāni bhavanti (9),  
 
sārivēkṣumūlamadhukapippalīdrākṣāvidārīkaiṭaryahaṁsapādībr̥hatīkaṇṭakārikā iti daśēmāni kaṇṭhyāni bhavanti (9),  
 +
 
āmrāmrātakalikucakaramardavr̥kṣāmlāmlavētasakuvalabadaradāḍimamātuluṅgānīti daśēmāni hr̥dyāni bhavanti (10),  
 
āmrāmrātakalikucakaramardavr̥kṣāmlāmlavētasakuvalabadaradāḍimamātuluṅgānīti daśēmāni hr̥dyāni bhavanti (10),  
 +
 
iti catuṣkaḥ kaṣāyavargaḥ||10||  
 
iti catuṣkaḥ kaṣāyavargaḥ||10||  
 +
 
aindryRuShabhyatirasarShyaproktApayasyAshvagandhAsthirArohiNIbalAtibalA iti dashemAni balyAni bhavanti (7),
 
aindryRuShabhyatirasarShyaproktApayasyAshvagandhAsthirArohiNIbalAtibalA iti dashemAni balyAni bhavanti (7),
 +
 
candanatu~ggapadmakoshIramadhukama~jjiShThAsArivApayasyAsitAlatA iti dashemAni varNyAni bhavanti (8),
 
candanatu~ggapadmakoshIramadhukama~jjiShThAsArivApayasyAsitAlatA iti dashemAni varNyAni bhavanti (8),
 +
 
sArivekShumUlamadhukapippalIdrAkShAvidArIkaiTaryahaMsapAdIbRuhatIkaNTakArikA iti dashemAni kaNThyAni bhavanti (9),
 
sArivekShumUlamadhukapippalIdrAkShAvidArIkaiTaryahaMsapAdIbRuhatIkaNTakArikA iti dashemAni kaNThyAni bhavanti (9),
AmrAmrAtakalikucakaramardavRukShAmlAmlavetasakuvalabadaradADimamAtulu~ggAnIti dashemAni hRudyAni bhavanti (10), iti catuShkaH kaShAyavargaH||10||
  −
Group II: Four subgroups of medicines
  −
Name of subgroup Medicines (herbs)
  −
Balya (tonics) aindri, rishabhi, atirasa, rishyaprokta, payasya, ashwagandha, sthira, rohini, bala and aatibala
  −
Varnya (promoting complexion) chandana, tunga, padmaka, ushira, madhuka, manjishtha, sariva, payasya, sita, lata
  −
Kanthya (beneficial for throat & voice) sariva, ikshu (root), madhuka, pippala, Draksha, vidari, kaidarya, hansapadi, bruhati and kantakarika
  −
Hridya (liked by mind) amra, Aamrataka, likucha, karamarda, vrukshamla, amlavetasa, kuvala, badara, dadima, and matulunga
      +
AmrAmrAtakalikucakaramardavRukShAmlAmlavetasakuvalabadaradADimamAtulu~ggAnIti dashemAni hRudyAni bhavanti (10),
 +
 +
iti catuShkaH kaShAyavargaH||10||
 +
</div></div>
 +
 +
 +
{| class="wikitable"
 +
! Name of Subgroup !! Medicines (herbs)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Balya'' (tonics)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''aindri, rishabhi, atirasa, rishyaprokta, payasya, ashwagandha, sthira, rohini, bala'' and ''aatibala''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Varnya'' (promoting complexion)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''chandana, tunga, padmaka, ushira, madhuka, manjishtha, sariva, payasya, sita, lata''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Kanthya'' (beneficial for throat & voice)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''sariva, ikshu'' (root), ''madhuka, pippala, Draksha, vidari, kaidarya, hansapadi, bruhati'' and ''kantakarika''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Hridya'' (liked by mind)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''amra, Aamrataka, likucha, karamarda, vrukshamla, amlavetasa, kuvala, badara, dadima'', and ''matulunga''
 +
|-
 +
|}
 +
 +
===== Group III: Six subgroups of medicines =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
नागरचव्यचित्रकविडङ्गमूर्वागुडूचीवचामुस्तपिप्पलीपटोलानीति  
 
नागरचव्यचित्रकविडङ्गमूर्वागुडूचीवचामुस्तपिप्पलीपटोलानीति  
 
दशेमानि तृप्तिघ्नानि भवन्ति (११),  
 
दशेमानि तृप्तिघ्नानि भवन्ति (११),  
 +
 
कुटजबिल्वचित्रकनागरातिविषाभयाधन्वयासकदारुहरिद्रावचाचव्यानीति  
 
कुटजबिल्वचित्रकनागरातिविषाभयाधन्वयासकदारुहरिद्रावचाचव्यानीति  
 
दशेमान्यर्शोघ्नानि भवन्ति (१२),  
 
दशेमान्यर्शोघ्नानि भवन्ति (१२),  
 +
 
खदिराभयामलकहरिद्रारुष्करसप्तपर्णारग्वधकरवीरविडङ्गजातीप्रवाला  
 
खदिराभयामलकहरिद्रारुष्करसप्तपर्णारग्वधकरवीरविडङ्गजातीप्रवाला  
इति दशेमानि कुष्ठघ्नानि भवन्ति (१३),  
+
इति दशेमानि कुष्ठघ्नानि भवन्ति (१३),
 +
 
चन्दननलदकृतमालनक्तमालनिम्बकुटजसर्षपमधुकदारुहरिद्रामुस्तानीति दशेमानि कण्डूघ्नानि भवन्ति (१४),  
 
चन्दननलदकृतमालनक्तमालनिम्बकुटजसर्षपमधुकदारुहरिद्रामुस्तानीति दशेमानि कण्डूघ्नानि भवन्ति (१४),  
 +
 
अक्षीवमरिचगण्डीरकेबुकविडङ्गनिर्गुण्डीकिणिहीश्वदंष्ट्रावृषपर्णिकाखुपर्णिका इति दशेमानि क्रिमिघ्नानि भवन्ति (१५),  
 
अक्षीवमरिचगण्डीरकेबुकविडङ्गनिर्गुण्डीकिणिहीश्वदंष्ट्रावृषपर्णिकाखुपर्णिका इति दशेमानि क्रिमिघ्नानि भवन्ति (१५),  
 +
 
हरिद्रामञ्जिष्ठासुवहासूक्ष्मैलापालिन्दीचन्दनकतकशिरीषसिन्धुवारश्लेष्मातका इति दशेमानि विषघ्नानि भवन्ति (१६),  
 
हरिद्रामञ्जिष्ठासुवहासूक्ष्मैलापालिन्दीचन्दनकतकशिरीषसिन्धुवारश्लेष्मातका इति दशेमानि विषघ्नानि भवन्ति (१६),  
 +
 
इति षट्कः कषायवर्गः||११||  
 
इति षट्कः कषायवर्गः||११||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
nāgaracavyacitrakaviḍaṅgamūrvāguḍūcīvacāmustapippalīpaṭōlānīti daśēmāni tr̥ptighnāni bhavanti (11),  
 
nāgaracavyacitrakaviḍaṅgamūrvāguḍūcīvacāmustapippalīpaṭōlānīti daśēmāni tr̥ptighnāni bhavanti (11),  
 +
 
kuṭajabilvacitrakanāgarātiviṣābhayādhanvayāsakadāruharidrāvacācavyānītidaśēmānyarśōghnāni bhavanti (12),  
 
kuṭajabilvacitrakanāgarātiviṣābhayādhanvayāsakadāruharidrāvacācavyānītidaśēmānyarśōghnāni bhavanti (12),  
 +
 
khadirābhayāmalakaharidrāruṣkarasaptaparṇāragvadhakaravīraviḍaṅgajātīpravālā iti daśēmāni kuṣṭhaghnāni bhavanti (13),  
 
khadirābhayāmalakaharidrāruṣkarasaptaparṇāragvadhakaravīraviḍaṅgajātīpravālā iti daśēmāni kuṣṭhaghnāni bhavanti (13),  
 +
 
candananaladakr̥tamālanaktamālanimbakuṭajasarṣapamadhukadāruharidrāmustānīti daśēmāni kaṇḍūghnāni bhavanti (14),  
 
candananaladakr̥tamālanaktamālanimbakuṭajasarṣapamadhukadāruharidrāmustānīti daśēmāni kaṇḍūghnāni bhavanti (14),  
 +
 
akṣīvamaricagaṇḍīrakēbukaviḍaṅganirguṇḍīkiṇihīśvadaṁṣṭrāvr̥ṣaparṇikākhuparṇikā iti daśēmāni krimighnāni bhavanti (15),  
 
akṣīvamaricagaṇḍīrakēbukaviḍaṅganirguṇḍīkiṇihīśvadaṁṣṭrāvr̥ṣaparṇikākhuparṇikā iti daśēmāni krimighnāni bhavanti (15),  
 +
 
haridrāmañjiṣṭhāsuvahāsūkṣmailāpālindīcandanakatakaśirīṣasindhuvāraślēṣmātakā iti daśēmāni viṣaghnāni bhavanti (16),  
 
haridrāmañjiṣṭhāsuvahāsūkṣmailāpālindīcandanakatakaśirīṣasindhuvāraślēṣmātakā iti daśēmāni viṣaghnāni bhavanti (16),  
 +
 
iti ṣaṭkaḥ kaṣāyavargaḥ||11||  
 
iti ṣaṭkaḥ kaṣāyavargaḥ||11||  
 +
 
nAgaracavyacitrakaviDa~ggamUrvAguDUcIvacAmustapippalIpaTolAnIti dashemAni tRuptighnAni bhavanti (11),
 
nAgaracavyacitrakaviDa~ggamUrvAguDUcIvacAmustapippalIpaTolAnIti dashemAni tRuptighnAni bhavanti (11),
 +
 
kuTajabilvacitrakanAgarAtiviShAbhayAdhanvayAsakadAruharidrAvacAcavyAnIti dashemAnyarshoghnAni bhavanti (12),
 
kuTajabilvacitrakanAgarAtiviShAbhayAdhanvayAsakadAruharidrAvacAcavyAnIti dashemAnyarshoghnAni bhavanti (12),
 +
 
khadirAbhayAmalakaharidrAruShkarasaptaparNAragvadhakaravIraviDa~ggajAtIpravAlA iti dashemAni kuShThaghnAni bhavanti (13),
 
khadirAbhayAmalakaharidrAruShkarasaptaparNAragvadhakaravIraviDa~ggajAtIpravAlA iti dashemAni kuShThaghnAni bhavanti (13),
 +
 
candananaladakRutamAlanaktamAlanimbakuTajasarShapamadhukadAruharidrAmustAnIti dashemAni kaNDUghnAni bhavanti (14),
 
candananaladakRutamAlanaktamAlanimbakuTajasarShapamadhukadAruharidrAmustAnIti dashemAni kaNDUghnAni bhavanti (14),
 +
 
akShIvamaricagaNDIrakebukaviDa~gganirguNDIkiNihIshvadaMShTrAvRuShaparNikAkhuparNikA iti dashemAni krimighnAni bhavanti (15),
 
akShIvamaricagaNDIrakebukaviDa~gganirguNDIkiNihIshvadaMShTrAvRuShaparNikAkhuparNikA iti dashemAni krimighnAni bhavanti (15),
haridrAma~jjiShThAsuvahAsUkShmailApAlindIcandanakatakashirIShasindhuvArashleShmAtakA iti dashemAni viShaghnAni bhavanti (16), iti ShaTkaHkaShAyavargaH||11||
  −
Group III: Six subgroups of medicines
  −
Name of subgroup Medicines (herbs)
  −
Truptighna (anti-satiety) nagara, chavya, chitraka, vidanga, murva, guduchi, musta, pippali patola
  −
Arshoghna (anti-hemorrhoids) kutaja, bilva, chitraka, nagara, ativisha, abhaya, dhanvayasa, daruharidra, vacha and chavya
  −
Kushthaghna (anti-dermatosis) khadira, abhaya, amalaka, haridra, arushkara, saptaparna, aragvadha, karavira, vidanga, tender leaves of jati
  −
Kandughna (anti-pruritic/itching) chandana, nalada, kritamala, naktamala, nimba, kutaja, sarshapa, madhuka, daruharidra and musta
  −
Krumighna (anti-helmintics) akshiva, maricha, gandira, kebuka, vidanga, nirgundi, kinihi, shwadanshtra, vrishaparnika and akhuparnika
  −
Vishaghna (anti-poisons/anti-dotes) haridra, manjishtha, suvaha, sukshma ela, palindi, chandana, kataka, shirisha, sindhuvara and shleshmantaka
      +
haridrAma~jjiShThAsuvahAsUkShmailApAlindIcandanakatakashirIShasindhuvArashleShmAtakA iti dashemAni viShaghnAni bhavanti (16),
 +
 +
iti ShaTkaHkaShAyavargaH||11||
 +
</div></div>
 +
 +
 +
 +
{| class="wikitable"
 +
! Name of Subgroup !! Medicines (herbs)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Truptighna'' (anti-satiety)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''nagara, chavya, chitraka, vidanga, murva, guduchi, musta, pippali patola''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Arshoghna'' (anti-hemorrhoids)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''kutaja, bilva, chitraka, nagara, ativisha, abhaya, dhanvayasa, daruharidra, vacha'' and ''chavya''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Kushthaghna'' (anti-dermatosis)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''khadira, abhaya, amalaka, haridra, arushkara, saptaparna, aragvadha, karavira, vidanga,'' tender leaves of ''jati''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Kandughna'' (anti-pruritic/itching)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''chandana, nalada, kritamala, naktamala, nimba, kutaja, sarshapa, madhuka, daruharidra'' and ''musta''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Krumighna'' (anti-helmintics)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''akshiva, maricha, gandira, kebuka, vidanga, nirgundi, kinihi, shwadanshtra, vrishaparnika'' and ''akhuparnika''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Vishaghna'' (anti-poisons/anti-dotes)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''haridra, manjishtha, suvaha, sukshma ela, palindi, chandana, kataka, shirisha, sindhuvara'' and ''shleshmantaka''
 +
|-
 +
|}
 +
 +
===== Group IV: Four subgroups of medicines =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
वीरणशालिषष्टिकेक्षुवालिकादर्भकुशकाशगुन्द्रेत्कटकत्तृणमूलानीति  
 
वीरणशालिषष्टिकेक्षुवालिकादर्भकुशकाशगुन्द्रेत्कटकत्तृणमूलानीति  
 
दशेमानि स्तन्यजननानि भवन्ति (१७),  
 
दशेमानि स्तन्यजननानि भवन्ति (१७),  
 +
 
पाठामहौषधसुरदारुमुस्तमूर्वागुडूचीवत्सकफलकिराततिक्तककटुरोहिणीसारिवा इति दशेमानि स्तन्यशोधनानि भवन्ति (१८),  
 
पाठामहौषधसुरदारुमुस्तमूर्वागुडूचीवत्सकफलकिराततिक्तककटुरोहिणीसारिवा इति दशेमानि स्तन्यशोधनानि भवन्ति (१८),  
 +
 
जीवकर्षभककाकोलीक्षीरकाकोलीमुद्गपर्णीमाषपर्णीमेदावृद्धरुहाजटिलाकुलिङ्गा इति दशेमानि शुक्रजननानि भवन्ति (१९),  
 
जीवकर्षभककाकोलीक्षीरकाकोलीमुद्गपर्णीमाषपर्णीमेदावृद्धरुहाजटिलाकुलिङ्गा इति दशेमानि शुक्रजननानि भवन्ति (१९),  
 +
 
कुष्ठैलवालुककट्फलसमुद्रफेनकदम्बनिर्यासेक्षुकाण्डेक्ष्विक्षुरकवसुकोशीराणीति  
 
कुष्ठैलवालुककट्फलसमुद्रफेनकदम्बनिर्यासेक्षुकाण्डेक्ष्विक्षुरकवसुकोशीराणीति  
 
दशेमानि शुक्रशोधनानि भवन्ति (२०),  
 
दशेमानि शुक्रशोधनानि भवन्ति (२०),  
 +
 
इति चतुष्कः कषायवर्गः||१२||
 
इति चतुष्कः कषायवर्गः||१२||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
vīraṇaśāliṣaṣṭikēkṣuvālikādarbhakuśakāśagundrētkaṭakattr̥ṇamūlānīti  
 
vīraṇaśāliṣaṣṭikēkṣuvālikādarbhakuśakāśagundrētkaṭakattr̥ṇamūlānīti  
 
daśēmāni stanyajananāni bhavanti (17),  
 
daśēmāni stanyajananāni bhavanti (17),  
 +
 
pāṭhāmahauṣadhasuradārumustamūrvāguḍūcīvatsakaphalakirātatiktakakaṭurōhiṇīsārivā iti daśēmāni stanyaśōdhanāni bhavanti (18),  
 
pāṭhāmahauṣadhasuradārumustamūrvāguḍūcīvatsakaphalakirātatiktakakaṭurōhiṇīsārivā iti daśēmāni stanyaśōdhanāni bhavanti (18),  
 +
 
jīvakarṣabhakakākōlīkṣīrakākōlīmudgaparṇīmāṣaparṇīmēdāvr̥ddharuhājaṭilākuliṅgā iti daśēmāni śukrajananāni bhavanti (19),  
 
jīvakarṣabhakakākōlīkṣīrakākōlīmudgaparṇīmāṣaparṇīmēdāvr̥ddharuhājaṭilākuliṅgā iti daśēmāni śukrajananāni bhavanti (19),  
 +
 
kuṣṭhailavālukakaṭphalasamudraphēnakadambaniryāsēkṣukāṇḍēkṣvikṣurakavasukōśīrāṇīti daśēmāni śukraśōdhanāni bhavanti (20),  
 
kuṣṭhailavālukakaṭphalasamudraphēnakadambaniryāsēkṣukāṇḍēkṣvikṣurakavasukōśīrāṇīti daśēmāni śukraśōdhanāni bhavanti (20),  
 +
 
iti catuṣkaḥ kaṣāyavargaḥ||12||
 
iti catuṣkaḥ kaṣāyavargaḥ||12||
 +
 
vIraNashAliShaShTikekShuvAlikAdarbhakushakAshagundretkaTakattRuNamUlAnIti dashemAni stanyajananAni bhavanti (17),  
 
vIraNashAliShaShTikekShuvAlikAdarbhakushakAshagundretkaTakattRuNamUlAnIti dashemAni stanyajananAni bhavanti (17),  
 +
 
pAThAmahauShadhasuradArumustamUrvAguDUcIvatsakaphalakirAtatiktakakaTurohiNIsArivA iti dashemAni stanyashodhanAni bhavanti (18),  
 
pAThAmahauShadhasuradArumustamUrvAguDUcIvatsakaphalakirAtatiktakakaTurohiNIsArivA iti dashemAni stanyashodhanAni bhavanti (18),  
 +
 
jIvakarShabhakakAkolIkShIrakAkolImudgaparNImAShaparNImedAvRuddharuhAjaTilAkuli~ggA iti dashemAni shukrajananAni bhavanti (19),  
 
jIvakarShabhakakAkolIkShIrakAkolImudgaparNImAShaparNImedAvRuddharuhAjaTilAkuli~ggA iti dashemAni shukrajananAni bhavanti (19),  
 +
 
kuShThailavAlukakaTphalasamudraphenakadambaniryAsekShukANDekShvikShurakavasukoshIrANIti dashemAni shukrashodhanAni bhavanti (20),  
 
kuShThailavAlukakaTphalasamudraphenakadambaniryAsekShukANDekShvikShurakavasukoshIrANIti dashemAni shukrashodhanAni bhavanti (20),  
iti catuShkaH kaShAyavargaH||12||
  −
Group IV: Four subgroups of medicines
  −
Name of subgroup Medicines (herbs)
  −
Stanyajanana (galactogogues) Roots of the following: virana, shali, shashtik shali, ikshuvalika, darbha, kusha, kash, gundra itkata, katruna
  −
Stanyashodhana (galacto-purifiers) patha, mahaushadha, suradaru, musta, murva, guduchi, vatsaka phala, kiratatikta, katukrohini and sariva
  −
Shukra janana (semen promoting) jívaka, rishabhaka, kakoií, kshirakakoli, mudgaparni, mashaparni, meda, vriddharuha, jatila, kulinga
  −
Shukra shodhana (semen purifiers) kushtha, elavaluka, katphala, samudraphena, kadambaniryasa, ikshu, kandekshu, ikshuraka, vasuka and ushira
      +
iti catuShkaH kaShAyavargaH||12||
 +
</div></div>
 +
 +
 +
{| class="wikitable"
 +
! Name of Subgroup !! Medicines (herbs)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Stanyajanana''(galactogogues)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | Roots of the following: ''virana, shali, shashtik shali, ikshuvalika, darbha, kusha, kash, gundra itkata, katruna ''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Stanyashodhana''(galacto-purifiers)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''patha, mahaushadha, suradaru, musta, murva, guduchi, vatsaka phala, kiratatikta, katukrohini'' and ''sariva''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Shukra janana''(semen promoting)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''jívaka, rishabhaka, kakoií, kshirakakoli, mudgaparni, mashaparni, meda, vriddharuha, jatila, kulinga''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Shukra shodhana''(semen purifiers)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''kushtha, elavaluka, katphala, samudraphena, kadambaniryasa, ikshu, kandekshu, ikshuraka,vasuka'' and ''ushira''
 +
|-
 +
|}
 +
 +
===== Group V: Seven subgroups of medicines =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
मृद्वीकामधुकमधुपर्णीमेदाविदारीकाकोलीक्षीरकालोलीजीवकजीवन्तीशालपर्ण्य इति दशेमानि स्नेहोपगानि भवन्ति (२१),  
 
मृद्वीकामधुकमधुपर्णीमेदाविदारीकाकोलीक्षीरकालोलीजीवकजीवन्तीशालपर्ण्य इति दशेमानि स्नेहोपगानि भवन्ति (२१),  
 +
 
शोभाञ्जनकैरण्डार्कवृश्चीरपुनर्नवायवतिलकुलत्थमाषबदराणीति  
 
शोभाञ्जनकैरण्डार्कवृश्चीरपुनर्नवायवतिलकुलत्थमाषबदराणीति  
 
दशेमानि स्वेदोपगानि भवन्ति (२२),  
 
दशेमानि स्वेदोपगानि भवन्ति (२२),  
 +
 
मधुमधुककोविदारकर्बुदारनीपविदुलबिम्बीशणपुष्पीसदापुष्पाप्रत्यक्पुष्पा  
 
मधुमधुककोविदारकर्बुदारनीपविदुलबिम्बीशणपुष्पीसदापुष्पाप्रत्यक्पुष्पा  
 
इति दशेमानि वमनोपगानि भवन्ति (२३),  
 
इति दशेमानि वमनोपगानि भवन्ति (२३),  
 +
 
द्राक्षाकाश्मर्यपरूषकाभयामलकबिभीतककुवलबदरकर्कन्धुपीलूनीति  
 
द्राक्षाकाश्मर्यपरूषकाभयामलकबिभीतककुवलबदरकर्कन्धुपीलूनीति  
 
दशेमानि विरेचनोपगानि भवन्ति (२४),  
 
दशेमानि विरेचनोपगानि भवन्ति (२४),  
 +
 
त्रिवृद्बिल्वपिप्पलीकुष्ठसर्षपवचावत्सकफलशतपुष्पामधुकमदनफलानीति दशेमान्यास्थापनोपगानि भवन्ति (२५),  
 
त्रिवृद्बिल्वपिप्पलीकुष्ठसर्षपवचावत्सकफलशतपुष्पामधुकमदनफलानीति दशेमान्यास्थापनोपगानि भवन्ति (२५),  
 +
 
रास्नासुरदारुबिल्वमदनशतपुष्पावृश्चीरपुनर्नवाश्वदंष्ट्राग्निमन्थश्योनाका इति दशेमान्यनुवासनोपगानि भवन्ति (२६),  
 
रास्नासुरदारुबिल्वमदनशतपुष्पावृश्चीरपुनर्नवाश्वदंष्ट्राग्निमन्थश्योनाका इति दशेमान्यनुवासनोपगानि भवन्ति (२६),  
 +
 
ज्योतिष्मतीक्षवकमरिचपिप्पलीविडङ्गशिग्रुसर्षपापामार्गतण्डुलश्वेतामहाश्वेता इति दशेमानि शिरोविरेचनोपगानि भवन्ति (२७),  
 
ज्योतिष्मतीक्षवकमरिचपिप्पलीविडङ्गशिग्रुसर्षपापामार्गतण्डुलश्वेतामहाश्वेता इति दशेमानि शिरोविरेचनोपगानि भवन्ति (२७),  
 +
 
इति सप्तकः कषायवर्गः||१३||  
 
इति सप्तकः कषायवर्गः||१३||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
mr̥dvīkāmadhukamadhuparṇīmēdāvidārīkākōlīkṣīrakālōlījīvakajīvantīśālaparṇya iti daśēmāni snēhōpagāni bhavanti (21),  
 
mr̥dvīkāmadhukamadhuparṇīmēdāvidārīkākōlīkṣīrakālōlījīvakajīvantīśālaparṇya iti daśēmāni snēhōpagāni bhavanti (21),  
 +
 
śōbhāñjanakairaṇḍārkavr̥ścīrapunarnavāyavatilakulatthamāṣabadarāṇīti daśēmāni svēdōpagāni bhavanti (22),  
 
śōbhāñjanakairaṇḍārkavr̥ścīrapunarnavāyavatilakulatthamāṣabadarāṇīti daśēmāni svēdōpagāni bhavanti (22),  
 +
 
madhumadhukakōvidārakarbudāranīpavidulabimbīśaṇapuṣpīsadāpuṣpāpratyakpuṣpā iti daśēmāni vamanōpagāni bhavanti (23),  
 
madhumadhukakōvidārakarbudāranīpavidulabimbīśaṇapuṣpīsadāpuṣpāpratyakpuṣpā iti daśēmāni vamanōpagāni bhavanti (23),  
 +
 
drākṣākāśmaryaparūṣakābhayāmalakabibhītakakuvalabadarakarkandhupīlūnīti daśēmāni virēcanōpagāni bhavanti (24),  
 
drākṣākāśmaryaparūṣakābhayāmalakabibhītakakuvalabadarakarkandhupīlūnīti daśēmāni virēcanōpagāni bhavanti (24),  
 +
 
trivr̥dbilvapippalīkuṣṭhasarṣapavacāvatsakaphalaśatapuṣpāmadhukamadanaphalānīti daśēmānyāsthāpanōpagāni bhavanti (25),  
 
trivr̥dbilvapippalīkuṣṭhasarṣapavacāvatsakaphalaśatapuṣpāmadhukamadanaphalānīti daśēmānyāsthāpanōpagāni bhavanti (25),  
 +
 
rāsnāsuradārubilvamadanaśatapuṣpāvr̥ścīrapunarnavāśvadaṁṣṭrāgnimanthaśyōnākā iti daśēmānyanuvāsanōpagāni bhavanti (26),  
 
rāsnāsuradārubilvamadanaśatapuṣpāvr̥ścīrapunarnavāśvadaṁṣṭrāgnimanthaśyōnākā iti daśēmānyanuvāsanōpagāni bhavanti (26),  
jyōtiṣmatīkṣavakamaricapippalīviḍaṅgaśigrusarṣapāpāmārgataṇḍulaśvētāmahāśvētā iti daśēmāni śirōvirēcanōpagāni bhavanti (27),  
+
 
 +
jyōtiṣmatīkṣavakamaricapippalīviḍaṅgaśigrusarṣapāpāmārgataṇḍulaśvētāmahāśvētā iti daśēmāni śirōvirēcanōpagāni bhavanti (27),
 +
 
iti saptakaḥ kaṣāyavargaḥ||13||  
 
iti saptakaḥ kaṣāyavargaḥ||13||  
 +
 
mRudvIkAmadhukamadhuparNImedAvidArIkAkolIkShIrakAlolIjIvakajIvantIshAlaparNya iti dashemAni snehopagAni bhavanti (21),
 
mRudvIkAmadhukamadhuparNImedAvidArIkAkolIkShIrakAlolIjIvakajIvantIshAlaparNya iti dashemAni snehopagAni bhavanti (21),
 +
 
shobhA~jjanakairaNDArkavRushcIrapunarnavAyavatilakulatthamAShabadarANIti dashemAni svedopagAni bhavanti (22),
 
shobhA~jjanakairaNDArkavRushcIrapunarnavAyavatilakulatthamAShabadarANIti dashemAni svedopagAni bhavanti (22),
 +
 
madhumadhukakovidArakarbudAranIpavidulabimbIshaNapuShpIsadApuShpApratyakpuShpA iti dashemAni vamanopagAni bhavanti (23),
 
madhumadhukakovidArakarbudAranIpavidulabimbIshaNapuShpIsadApuShpApratyakpuShpA iti dashemAni vamanopagAni bhavanti (23),
 +
 
drAkShAkAshmaryaparUShakAbhayAmalakabibhItakakuvalabadarakarkandhupIlUnIti dashemAni virecanopagAni bhavanti (24),
 
drAkShAkAshmaryaparUShakAbhayAmalakabibhItakakuvalabadarakarkandhupIlUnIti dashemAni virecanopagAni bhavanti (24),
 +
 
trivRudbilvapippalIkuShThasarShapavacAvatsakaphalashatapuShpAmadhukamadanaphalAnIti dashemAnyAsthApanopagAni bhavanti (25),
 
trivRudbilvapippalIkuShThasarShapavacAvatsakaphalashatapuShpAmadhukamadanaphalAnIti dashemAnyAsthApanopagAni bhavanti (25),
 +
 
rAsnAsuradArubilvamadanashatapuShpAvRushcIrapunarnavAshvadaMShTrAgnimanthashyonAkA iti dashemAnyanuvAsanopagAni bhavanti (26),
 
rAsnAsuradArubilvamadanashatapuShpAvRushcIrapunarnavAshvadaMShTrAgnimanthashyonAkA iti dashemAnyanuvAsanopagAni bhavanti (26),
jyotiShmatIkShavakamaricapippalIviDa~ggashigrusarShapApAmArgataNDulashvetAmahAshvetA iti dashemAni shirovirecanopagAni bhavanti (27), iti saptakaHkaShAyavargaH||13||
  −
Group V: Seven subgroups of medicines
  −
Name of subgroup Medicines (herbs)
  −
Snehopaga (helping oleation) mrudwika, madhuka, madhuparni, meda, vidari, kakoli, kshirakakoli, jivaka, jivanti and shalparni
  −
Swedopaga (helping dia-phoresis/sudation) shobhanjana, eranda, arka, vruschira, punaranva, yava, tila, kulattha, masha and badara
  −
Vamanopaga (helping emesis) madhu, madhuka, kovidara, karbudara, nipa, vidula, bimbi, shanapushpi, sadapushpi, and apamarga
  −
Virechanopaga (helping purgation) draksha, kashmarya, parushaka, abhaya, amalaka, bibhitaka, kuvala, badara, karkandhu and pilu
  −
Asthapanopaga
  −
(helping corrective enema) trivrut, bilwa, pippali, kushtha, sarshapa, vacha, vatsakaphala, shatapushpa, madhuka, madanaphala
  −
Anuvasanopaga (unctuous enema) rasna, surdaru, bilwa, madana, shatapushpa, vrishchira, punarnava, gokshura, agnimantha, and shyonaka
  −
Shirovirechanopaga ( helping nasal errhine therapy) jyotishmatí, kshavaka, maricha, pippali, vidanga, shigru, sarshapa, apamarga (seeds), shweta and mahashweta
      +
jyotiShmatIkShavakamaricapippalIviDa~ggashigrusarShapApAmArgataNDulashvetAmahAshvetA iti dashemAni shirovirecanopagAni bhavanti (27),
 +
 +
iti saptakaHkaShAyavargaH||13||
 +
</div></div>
 +
 +
 +
{| class="wikitable"
 +
! Name of Subgroup !! Medicines (herbs)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Snehopaga''(helping oleation)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''mrudwika, madhuka, madhuparni, meda, vidari, kakoli, kshirakakoli, jivaka, jivanti'' and ''shalparni''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Swedopaga''(helping dia-phoresis/sudation)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''shobhanjana, eranda, arka, vruschira, punaranva, yava, tila, kulattha, masha'' and ''badara''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Vamanopaga''(helping emesis)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''madhu, madhuka, kovidara, karbudara, nipa, vidula, bimbi, shanapushpi, sadapushpi,'' and ''apamarga''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Virechanopaga''(helping purgation)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''draksha, kashmarya, parushaka, abhaya, amalaka, bibhitaka, kuvala, badara, karkandhu'' and ''pilu''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Asthapanopaga''(helping corrective enema)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''trivrut, bilwa, pippali, kushtha, sarshapa, vacha, vatsakaphala, shatapushpa, madhuka, madanaphala''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Anuvasanopaga''(unctuous enema)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''rasna, surdaru, bilwa, madana, shatapushpa, vrishchira, punarnava, gokshura, agnimantha,'' and ''shyonaka''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Shirovirechanopaga''( helping nasal errhine therapy)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''jyotishmatí, kshavaka, maricha, pippali, vidanga, shigru, sarshapa, apamarga (seeds), shweta ''and ''mahashweta''
 +
|-
 +
|}
 +
 +
===== Group VI: Three subgroups of medicines =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
जम्ब्वाम्रपल्लवमातुलुङ्गाम्लबदरदाडिमयवयष्टिकोशीरमृल्लाजा  
 
जम्ब्वाम्रपल्लवमातुलुङ्गाम्लबदरदाडिमयवयष्टिकोशीरमृल्लाजा  
 
इति दशेमानि छर्दिनिग्रहणानि भवन्ति (२८),  
 
इति दशेमानि छर्दिनिग्रहणानि भवन्ति (२८),  
नागरधन्वयवासकमुस्तपर्पटकचन्दनकिराततिक्तकगुडूचीह्रीवेरधान्यकपटोलानीति दशेमानि तृष्णानिग्रहणानि भवन्ति (२९),  
+
 
शटीपुष्करमूलबदरबीजकण्टकारिकाबृहतीवृक्षरुहाभयापिप्पलीदुरालभाकुलीरशृङ्ग्य इति दशेमानि हिक्कानिग्रहणानि भवन्ति (३०), इति त्रिकः कषायवर्गः||||  
+
नागरधन्वयवासकमुस्तपर्पटकचन्दनकिराततिक्तकगुडूचीह्रीवेरधान्यकपटोलानीति दशेमानि तृष्णानिग्रहणानि भवन्ति (२९),
 +
 +
शटीपुष्करमूलबदरबीजकण्टकारिकाबृहतीवृक्षरुहाभयापिप्पलीदुरालभाकुलीरशृङ्ग्य इति दशेमानि हिक्कानिग्रहणानि भवन्ति (३०), इति त्रिकः कषायवर्गः||१४||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 
jambvāmrapallavamātuluṅgāmlabadaradāḍimayavayaṣṭikōśīramr̥llājā iti daśēmāni chardinigrahaṇāni bhavanti (28),  
 
jambvāmrapallavamātuluṅgāmlabadaradāḍimayavayaṣṭikōśīramr̥llājā iti daśēmāni chardinigrahaṇāni bhavanti (28),  
nāgaradhanvayavāsakamustaparpaṭakacandanakirātatiktakaguḍūcīhrīvēradhānyakapaṭōlānīti daśēmāni tr̥ṣṇānigrahaṇāni bhavanti(29),  
+
 
 +
nāgaradhanvayavāsakamustaparpaṭakacandanakirātatiktakaguḍūcīhrīvēradhānyakapaṭōlānīti daśēmāni tr̥ṣṇānigrahaṇāni bhavanti(29),
 +
 
śaṭīpuṣkaramūlabadarabījakaṇṭakārikābr̥hatīvr̥kṣaruhābhayāpippalīdurālabhākulīraśr̥ṅgya iti daśēmāni hikkānigrahaṇāni bhavanti (30),  
 
śaṭīpuṣkaramūlabadarabījakaṇṭakārikābr̥hatīvr̥kṣaruhābhayāpippalīdurālabhākulīraśr̥ṅgya iti daśēmāni hikkānigrahaṇāni bhavanti (30),  
iti trikaḥ kaṣāyavargaḥ||14||  
+
 
 +
iti trikaḥ kaṣāyavargaḥ||14||
 +
 
 
jambvAmrapallavamAtulu~ggAmlabadaradADimayavayaShTikoshIramRullAjA iti dashemAni chardinigrahaNAni bhavanti (28),
 
jambvAmrapallavamAtulu~ggAmlabadaradADimayavayaShTikoshIramRullAjA iti dashemAni chardinigrahaNAni bhavanti (28),
 +
 
nAgaradhanvayavAsakamustaparpaTakacandanakirAtatiktakaguDUcIhrIveradhAnyakapaTolAnIti dashemAni tRuShNAnigrahaNAni bhavanti (29),
 
nAgaradhanvayavAsakamustaparpaTakacandanakirAtatiktakaguDUcIhrIveradhAnyakapaTolAnIti dashemAni tRuShNAnigrahaNAni bhavanti (29),
 +
 
shaTIpuShkaramUlabadarabIjakaNTakArikAbRuhatIvRukSharuhAbhayApippalIdurAlabhAkulIrashRu~ggya iti dashemAni hikkAnigrahaNAni bhavanti (30),  
 
shaTIpuShkaramUlabadarabIjakaNTakArikAbRuhatIvRukSharuhAbhayApippalIdurAlabhAkulIrashRu~ggya iti dashemAni hikkAnigrahaNAni bhavanti (30),  
iti trikaHkaShAyavargaH||14||
  −
Group VI: Three subgroups of medicines:
  −
Name of subgroup Medicines (herbs)
  −
Chhardi nigrahana (reducing vomiting) jamba, amra pallava (tender leaves), matulunaga, amla badara, dadima, yava, yastika, ushiira, mrut (earth) and laja (fired paddy)
  −
Trishna nigrahana (reducing thirst) nagara, dhanvayavasaka, musta, parpataka, chandana, kiratatiktaka, guduchi, hribera, dhanyaka and patola
  −
Hikka nigrahana
  −
(reducing hiccups) shati, pushkaramula, badara beeja (seeds), kantakarika, bruhati, vruksharuha, abhaya, pippali, duralabha and kulira-shrunga
      +
iti trikaHkaShAyavargaH||14||
 +
</div></div>
 +
 +
 +
 +
{| class="wikitable"
 +
! Name of Subgroup !! Medicines (herbs)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Chhardi nigrahana''(reducing vomiting)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''jambu, amra pallava'' (tender leaves), ''matulunaga, amla badara, dadima, yava, yashtika, ushira, mrut'' (earth) and ''laja'' (fired paddy)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Trishna nigrahana''(reducing thirst)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''nagara, dhanvayavasaka, musta, parpataka, chandana, kiratatiktaka, guduchi, hribera, dhanyaka '' and ''patola''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Hikka nigrahana'' (reducing hiccups)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''shati, pushkaramula, badara beeja'' (seeds), ''kantakarika, bruhati, vruksharuha, abhaya, pippali, duralabha'' and ''kulira-shrunga''
 +
|-
 +
|}
 +
 +
===== Group VII: Five subgroups =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
प्रियङ्ग्वनन्ताम्रास्थिकट्वङ्गलोध्रमोचरससमङ्गाधातकीपुष्पपद्मापद्मकेशराणीति  
 
प्रियङ्ग्वनन्ताम्रास्थिकट्वङ्गलोध्रमोचरससमङ्गाधातकीपुष्पपद्मापद्मकेशराणीति  
 
दशेमानि पुरीषसङ्ग्रहणीयानि भवन्ति (३१),  
 
दशेमानि पुरीषसङ्ग्रहणीयानि भवन्ति (३१),  
 +
 
जम्बुशल्लकीत्वक्कच्छुरामधूकशाल्मलीश्रीवेष्टकभृष्टमृत्पयस्योत्पलतिलकणा इति दशेमानि पुरीषविरजनीयानि भवन्ति (३२),  
 
जम्बुशल्लकीत्वक्कच्छुरामधूकशाल्मलीश्रीवेष्टकभृष्टमृत्पयस्योत्पलतिलकणा इति दशेमानि पुरीषविरजनीयानि भवन्ति (३२),  
 +
 
जम्ब्वाम्रप्लक्षवटकपीतनोडुम्बराश्वत्थभल्लातकाश्मन्तकसोमवल्का  
 
जम्ब्वाम्रप्लक्षवटकपीतनोडुम्बराश्वत्थभल्लातकाश्मन्तकसोमवल्का  
 
इति दशेमानि मूत्रसङ्ग्रहणीयानि भवन्ति (३३),  
 
इति दशेमानि मूत्रसङ्ग्रहणीयानि भवन्ति (३३),  
 +
 
पद्मोत्पलनलिनकुमुदसौगन्धिकपुण्डरीकशतपत्रमधुकप्रियङ्गुधातकीपुष्पाणीति दशेमानि मूत्रविरजनीयानि भवन्ति (३४),  
 
पद्मोत्पलनलिनकुमुदसौगन्धिकपुण्डरीकशतपत्रमधुकप्रियङ्गुधातकीपुष्पाणीति दशेमानि मूत्रविरजनीयानि भवन्ति (३४),  
 +
 
वृक्षादनीश्वदंष्ट्रावसुकवशिरपाषाणभेददर्भकुशकाशगुन्द्रेत्कटमूलानीति  
 
वृक्षादनीश्वदंष्ट्रावसुकवशिरपाषाणभेददर्भकुशकाशगुन्द्रेत्कटमूलानीति  
 
दशेमानि मूत्रविरेचनीयानि भवन्ति (३५),  
 
दशेमानि मूत्रविरेचनीयानि भवन्ति (३५),  
 +
 
इति पञ्चकः कषायवर्गः||१५||  
 
इति पञ्चकः कषायवर्गः||१५||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
priyaṅgvanantāmrāsthikaṭvaṅgalōdhramōcarasasamaṅgādhātakīpuṣpapadmāpadmakēśarāṇīti daśēmāni purīṣasaṅgrahaṇīyānibhavanti (31),  
 
priyaṅgvanantāmrāsthikaṭvaṅgalōdhramōcarasasamaṅgādhātakīpuṣpapadmāpadmakēśarāṇīti daśēmāni purīṣasaṅgrahaṇīyānibhavanti (31),  
 +
 
jambuśallakītvakkacchurāmadhūkaśālmalīśrīvēṣṭakabhr̥ṣṭamr̥tpayasyōtpalatilakaṇā iti daśēmāni purīṣavirajanīyāni bhavanti (32),  
 
jambuśallakītvakkacchurāmadhūkaśālmalīśrīvēṣṭakabhr̥ṣṭamr̥tpayasyōtpalatilakaṇā iti daśēmāni purīṣavirajanīyāni bhavanti (32),  
 +
 
jambvāmraplakṣavaṭakapītanōḍumbarāśvatthabhallātakāśmantakasōmavalkā iti daśēmāni mūtrasaṅgrahaṇīyāni bhavanti (33),  
 
jambvāmraplakṣavaṭakapītanōḍumbarāśvatthabhallātakāśmantakasōmavalkā iti daśēmāni mūtrasaṅgrahaṇīyāni bhavanti (33),  
 +
 
padmōtpalanalinakumudasaugandhikapuṇḍarīkaśatapatramadhukapriyaṅgudhātakīpuṣpāṇīti daśēmāni mūtravirajanīyāni bhavanti (34),  
 
padmōtpalanalinakumudasaugandhikapuṇḍarīkaśatapatramadhukapriyaṅgudhātakīpuṣpāṇīti daśēmāni mūtravirajanīyāni bhavanti (34),  
 +
 
vr̥kṣādanīśvadaṁṣṭrāvasukavaśirapāṣāṇabhēdadarbhakuśakāśagundrētkaṭamūlānīti daśēmāni mūtravirēcanīyāni bhavanti (35),  
 
vr̥kṣādanīśvadaṁṣṭrāvasukavaśirapāṣāṇabhēdadarbhakuśakāśagundrētkaṭamūlānīti daśēmāni mūtravirēcanīyāni bhavanti (35),  
 +
 
iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ||15||  
 
iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ||15||  
 +
 
priya~ggvanantAmrAsthikaTva~ggalodhramocarasasama~ggAdhAtakIpuShpapadmApadmakesharANIti dashemAni purIShasa~ggrahaNIyAni bhavanti (31),
 
priya~ggvanantAmrAsthikaTva~ggalodhramocarasasama~ggAdhAtakIpuShpapadmApadmakesharANIti dashemAni purIShasa~ggrahaNIyAni bhavanti (31),
 +
 
jambushallakItvakkacchurAmadhUkashAlmalIshrIveShTakabhRuShTamRutpayasyotpalatilakaNA iti dashemAni purIShavirajanIyAni bhavanti (32),
 
jambushallakItvakkacchurAmadhUkashAlmalIshrIveShTakabhRuShTamRutpayasyotpalatilakaNA iti dashemAni purIShavirajanIyAni bhavanti (32),
 +
 
jambvAmraplakShavaTakapItanoDumbarAshvatthabhallAtakAshmantakasomavalkA iti dashemAni mUtrasa~ggrahaNIyAni bhavanti (33),
 
jambvAmraplakShavaTakapItanoDumbarAshvatthabhallAtakAshmantakasomavalkA iti dashemAni mUtrasa~ggrahaNIyAni bhavanti (33),
 +
 
padmotpalanalinakumudasaugandhikapuNDarIkashatapatramadhukapriya~ggudhAtakIpuShpANIti dashemAni mUtravirajanIyAni bhavanti (34),
 
padmotpalanalinakumudasaugandhikapuNDarIkashatapatramadhukapriya~ggudhAtakIpuShpANIti dashemAni mUtravirajanIyAni bhavanti (34),
 +
 
vRukShAdanIshvadaMShTrAvasukavashirapAShANabhedadarbhakushakAshagundretkaTamUlAnIti dashemAni mUtravirecanIyAni bhavanti (35),
 
vRukShAdanIshvadaMShTrAvasukavashirapAShANabhedadarbhakushakAshagundretkaTamUlAnIti dashemAni mUtravirecanIyAni bhavanti (35),
iti pa~jcakaHkaShAyavargaH||15||  
+
 
Group VII: Five subgroups:
+
iti pa~jcakaHkaShAyavargaH||15||
Name of Subgroup Medicines (herbs)
+
</div></div>
Purisha samgrahaniya (faecal astringents) priyangu, ananta, amrasthi, katvanga, lodhra, mocharasa, samanga, dhatakipushpa (flowers), padma and padmakeshara
+
 
Purisha virajaniya (faecal depigmentors) jambu, shallakítwak (bark), kacchura, madhooka, shalmali, shriveshtaka, bhrist mruda (fried earth), payasya, utpala and tila kana grains
  −
Mutra samgrahaniya (anti-diuretics) jambu, amra, plaksha, vata, kapitana, udumbara, ashwattha, bhallataka, ashmantaka, somavalka
  −
Mutra virajaniya (urinary depigmenters) padma, utpala, nalina, kumuda, saugandhika, pundaríka, shatapatra, madhuka, priyangu and dhataki (flowers)
  −
Mutrala (diuretics) vrukshadani, shwadanshtra, vasuka, vashira, pashanabheda, darbha, kusha, kasha, gundra, itkatamoola (roots)
      +
 +
{| class="wikitable"
 +
! Name of Subgroup !! Medicines (herbs)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Purisha samgrahaniya''(faecal astringents)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''priyangu, ananta, amrasthi, katvanga, lodhra, mocharasa, samanga, dhatakipushpa'' (flowers), ''padma'' and ''padmakeshara''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Purisha virajaniya''(faecal depigmentors)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''jambu, shallakítwak (bark), kacchura, madhooka, shalmali, shriveshtaka, bhrist mruda'' (fried earth), ''payasya, utpala'' and ''tila kana grains''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Mutra samgrahaniya''(anti-diuretics)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''jambu, amra, plaksha, vata, kapitana, udumbara, ashwattha, bhallataka, ashmantaka, somavalka''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Mutra virajaniya''(urinary depigmenters)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''padma, utpala, nalina, kumuda, saugandhika, pundaríka, shatapatra, madhuka, priyangu'' and ''dhataki'' (flowers)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Mutrala''(diuretics)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''vrukshadani, shwadanshtra, vasuka, vashira, pashanabheda, darbha, kusha, kasha, gundra, itkatamoola'' (roots)
 +
|-
 +
|}
 +
 +
===== Group VIII:  Five subgroups of medicines =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
द्राक्षाभयामलकपिप्पलीदुरालभाशृङ्गीकण्टकारिकावृश्चीरपुनर्नवातामलक्य इति दशेमानि कासहराणि भवन्ति (३६),  
 
द्राक्षाभयामलकपिप्पलीदुरालभाशृङ्गीकण्टकारिकावृश्चीरपुनर्नवातामलक्य इति दशेमानि कासहराणि भवन्ति (३६),  
 +
 
शटीपुष्करमूलाम्लवेतसैलाहिङ्ग्वगुरुसुरसातामलकीजीवन्तीचण्डा  
 
शटीपुष्करमूलाम्लवेतसैलाहिङ्ग्वगुरुसुरसातामलकीजीवन्तीचण्डा  
 
इति दशेमानि श्वासहराणि भवन्ति (३७),  
 
इति दशेमानि श्वासहराणि भवन्ति (३७),  
 +
 
पाटलाग्निमन्थश्योनाकबिल्वकाश्मर्यकण्टकारिकाबृहतीशालपर्णीपृश्निपर्णीगोक्षुरका इति दशेमानि श्वयथुहराणि भवन्ति (३८),  
 
पाटलाग्निमन्थश्योनाकबिल्वकाश्मर्यकण्टकारिकाबृहतीशालपर्णीपृश्निपर्णीगोक्षुरका इति दशेमानि श्वयथुहराणि भवन्ति (३८),  
 +
 
सारिवाशर्करापाठामञ्जिष्ठाद्राक्षापीलुपरूषकाभयामलकबिभीतकानीति  
 
सारिवाशर्करापाठामञ्जिष्ठाद्राक्षापीलुपरूषकाभयामलकबिभीतकानीति  
 
दशेमानि ज्वरहराणि भवन्ति (३९),  
 
दशेमानि ज्वरहराणि भवन्ति (३९),  
 +
 
द्राक्षाखर्जूरप्रियालबदरदाडिमफल्गुपरूषकेक्षुयवषष्टिका  
 
द्राक्षाखर्जूरप्रियालबदरदाडिमफल्गुपरूषकेक्षुयवषष्टिका  
 
इति दशेमानि श्रमहराणि भवन्ति (४०),  
 
इति दशेमानि श्रमहराणि भवन्ति (४०),  
 +
 
इति पञ्चकः कषायवर्गः||१६||  
 
इति पञ्चकः कषायवर्गः||१६||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
drākṣābhayāmalakapippalīdurālabhāśr̥ṅgīkaṇṭakārikāvr̥ścīrapunarnavātāmalakya iti daśēmāni kāsaharāṇi bhavanti (36),  
 
drākṣābhayāmalakapippalīdurālabhāśr̥ṅgīkaṇṭakārikāvr̥ścīrapunarnavātāmalakya iti daśēmāni kāsaharāṇi bhavanti (36),  
 +
 
śaṭīpuṣkaramūlāmlavētasailāhiṅgvagurusurasātāmalakījīvantīcaṇḍā iti daśēmāni śvāsaharāṇi bhavanti (37),  
 
śaṭīpuṣkaramūlāmlavētasailāhiṅgvagurusurasātāmalakījīvantīcaṇḍā iti daśēmāni śvāsaharāṇi bhavanti (37),  
 +
 
pāṭalāgnimanthaśyōnākabilvakāśmaryakaṇṭakārikābr̥hatīśālaparṇīpr̥śniparṇīgōkṣurakā iti daśēmāni śvayathuharāṇi bhavanti (38),  
 
pāṭalāgnimanthaśyōnākabilvakāśmaryakaṇṭakārikābr̥hatīśālaparṇīpr̥śniparṇīgōkṣurakā iti daśēmāni śvayathuharāṇi bhavanti (38),  
 +
 
sārivāśarkarāpāṭhāmañjiṣṭhādrākṣāpīluparūṣakābhayāmalakabibhītakānīti daśēmāni jvaraharāṇi bhavanti (39),  
 
sārivāśarkarāpāṭhāmañjiṣṭhādrākṣāpīluparūṣakābhayāmalakabibhītakānīti daśēmāni jvaraharāṇi bhavanti (39),  
 +
 
drākṣākharjūrapriyālabadaradāḍimaphalguparūṣakēkṣuyavaṣaṣṭikā iti daśēmāni śramaharāṇi bhavanti (40),  
 
drākṣākharjūrapriyālabadaradāḍimaphalguparūṣakēkṣuyavaṣaṣṭikā iti daśēmāni śramaharāṇi bhavanti (40),  
 +
 
iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ||16||  
 
iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ||16||  
 +
 
drAkShAbhayAmalakapippalIdurAlabhAshRu~ggIkaNTakArikAvRushcIrapunarnavAtAmalakya iti dashemAni kAsaharANi bhavanti (36),
 
drAkShAbhayAmalakapippalIdurAlabhAshRu~ggIkaNTakArikAvRushcIrapunarnavAtAmalakya iti dashemAni kAsaharANi bhavanti (36),
 +
 
shaTIpuShkaramUlAmlavetasailAhi~ggvagurusurasAtAmalakIjIvantIcaNDA iti dashemAni shvAsaharANi bhavanti (37),  
 
shaTIpuShkaramUlAmlavetasailAhi~ggvagurusurasAtAmalakIjIvantIcaNDA iti dashemAni shvAsaharANi bhavanti (37),  
 +
 
pATalAgnimanthashyonAkabilvakAshmaryakaNTakArikAbRuhatIshAlaparNIpRushniparNIgokShurakA iti dashemAni shvayathuharANi bhavanti (38),  
 
pATalAgnimanthashyonAkabilvakAshmaryakaNTakArikAbRuhatIshAlaparNIpRushniparNIgokShurakA iti dashemAni shvayathuharANi bhavanti (38),  
 +
 
sArivAsharkarApAThAma~jjiShThAdrAkShApIluparUShakAbhayAmalakabibhItakAnIti dashemAni jvaraharANi bhavanti (39),  
 
sArivAsharkarApAThAma~jjiShThAdrAkShApIluparUShakAbhayAmalakabibhItakAnIti dashemAni jvaraharANi bhavanti (39),  
 +
 
drAkShAkharjUrapriyAlabadaradADimaphalguparUShakekShuyavaShaShTikA iti dashemAni shramaharANi bhavanti (40),  
 
drAkShAkharjUrapriyAlabadaradADimaphalguparUShakekShuyavaShaShTikA iti dashemAni shramaharANi bhavanti (40),  
 +
 
iti pa~jcakaH kaShAyavargaH||16||
 
iti pa~jcakaH kaShAyavargaH||16||
Group VII:  Five subgroups of medicines:
+
</div></div>
Name of subgroup Medicines (herbs)
  −
Kasahara (anti-cough) draksha, abhaya , amalaka , pippali , duralabha , shringi ,    kantakari, vrushchir , punarnava , tamalaki
  −
Shwasahara (anti-dysneics/relieving respiratory distress) shati, pushkaramula, amlavetasa, ela, hingu, aguru, surasa, Tamalaki, jivanti, chanda
  −
Shothahara (relieving oedema) patola, angimantha, shyonaka, bilwa, kashamarya, kantakarika, bruhatí, shalaparní, prushniparni and gokshura
  −
Jwarahara (relieving fever) sariva, sharkara, patha, manjishtha, draksha, pilu, parushaka, abhaya, amalaka and bibhitaka
  −
Shramahara (relieving fatigue) draksha, kharjura, priyala, badara, dadima, phalgu, parushaka, ikshu, yava and shashtika
      +
 +
{| class="wikitable"
 +
! Name of Subgroup !! Medicines (herbs)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Kasahara''(relieving cough)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''draksha, abhaya , amalaka , pippali , duralabha , shringi ,  kantakari, vrushchir , punarnava , tamalaki''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Shwasahara''(relieving respiratory distress)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''shati, pushkaramula, amlavetasa, ela, hingu, aguru, surasa, Tamalaki, jivanti, chanda''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Shothahara''(relieving oedema)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''patala, angimantha, shyonaka, bilwa, kashamarya, kantakarika, bruhatí, shalaparní, prushniparni and gokshura''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Jwarahara''(relieving fever)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''sariva, sharkara, patha, manjishtha, draksha, pilu, parushaka, abhaya, amalaka'' and ''bibhitaka''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Shramahara''(relieving fatigue)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''draksha, kharjura, priyala, badara, dadima, phalgu, parushaka, ikshu, yava'' and ''shashtika''
 +
|-
 +
|}
 +
 +
===== Group IX: Five subgroups of medicines =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
लाजाचन्दनकाश्मर्यफलमधूकशर्करानीलोत्पलोशीरसारिवागुडूचीह्रीबेराणीति दशेमानि दाहप्रशमनानि भवन्ति (४१),  
 
लाजाचन्दनकाश्मर्यफलमधूकशर्करानीलोत्पलोशीरसारिवागुडूचीह्रीबेराणीति दशेमानि दाहप्रशमनानि भवन्ति (४१),  
 +
 
तगरागुरुधान्यकशृङ्गवेरभूतीकवचाकण्टकार्यग्निमन्थश्योनाकपिप्पल्य  
 
तगरागुरुधान्यकशृङ्गवेरभूतीकवचाकण्टकार्यग्निमन्थश्योनाकपिप्पल्य  
 
इति दशेमानि शीतप्रशमनानि भवन्ति (४२),  
 
इति दशेमानि शीतप्रशमनानि भवन्ति (४२),  
 +
 
तिन्दुकप्रियालबदरखदिरकदरसप्तपर्णाश्वकर्णार्जुनासनारिमेदा  
 
तिन्दुकप्रियालबदरखदिरकदरसप्तपर्णाश्वकर्णार्जुनासनारिमेदा  
 
इति दशेमान्युदर्दप्रशमनानि भवन्ति (४३),  
 
इति दशेमान्युदर्दप्रशमनानि भवन्ति (४३),  
 +
 
विदारीगन्धापृश्निपर्णीबृहतीकण्टकारिकैरण्डकाकोलीचन्दनोशीरैलामधुकानीति दशेमान्यङ्गमर्दप्रशमनानि भवन्ति (४४),  
 
विदारीगन्धापृश्निपर्णीबृहतीकण्टकारिकैरण्डकाकोलीचन्दनोशीरैलामधुकानीति दशेमान्यङ्गमर्दप्रशमनानि भवन्ति (४४),  
पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकशृङ्गवेरमरिचाजमोदाजगन्धाजाजीगण्डीराणीति दशेमानि शूलप्रशमनानि भवन्ति (४५), इति पञ्चकः कषायवर्गः१७||  
+
 
 +
पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकशृङ्गवेरमरिचाजमोदाजगन्धाजाजीगण्डीराणीति दशेमानि शूलप्रशमनानि भवन्ति (४५), इति पञ्चकः कषायवर्गः||१७||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 
lājācandanakāśmaryaphalamadhūkaśarkarānīlōtpalōśīrasārivāguḍūcīhrībērāṇīti daśēmāni dāhapraśamanāni bhavanti (41),  
 
lājācandanakāśmaryaphalamadhūkaśarkarānīlōtpalōśīrasārivāguḍūcīhrībērāṇīti daśēmāni dāhapraśamanāni bhavanti (41),  
 +
 
tagarāgurudhānyakaśr̥ṅgavērabhūtīkavacākaṇṭakāryagnimanthaśyōnākapippalya iti daśēmāni śītapraśamanāni bhavanti (42),  
 
tagarāgurudhānyakaśr̥ṅgavērabhūtīkavacākaṇṭakāryagnimanthaśyōnākapippalya iti daśēmāni śītapraśamanāni bhavanti (42),  
 +
 
tindukapriyālabadarakhadirakadarasaptaparṇāśvakarṇārjunāsanārimēdā iti daśēmānyudardapraśamanāni bhavanti (43),  
 
tindukapriyālabadarakhadirakadarasaptaparṇāśvakarṇārjunāsanārimēdā iti daśēmānyudardapraśamanāni bhavanti (43),  
 +
 
vidārīgandhāpr̥śniparṇībr̥hatīkaṇṭakārikairaṇḍakākōlīcandanōśīrailāmadhukānīti daśēmānyaṅgamardapraśamanāni bhavanti (44),  
 
vidārīgandhāpr̥śniparṇībr̥hatīkaṇṭakārikairaṇḍakākōlīcandanōśīrailāmadhukānīti daśēmānyaṅgamardapraśamanāni bhavanti (44),  
 +
 
pippalīpippalīmūlacavyacitrakaśr̥ṅgavēramaricājamōdājagandhājājīgaṇḍīrāṇīti daśēmāni śūlapraśamanāni bhavanti (45),  
 
pippalīpippalīmūlacavyacitrakaśr̥ṅgavēramaricājamōdājagandhājājīgaṇḍīrāṇīti daśēmāni śūlapraśamanāni bhavanti (45),  
 +
 
iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ||17||  
 
iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ||17||  
 +
 
lAjAcandanakAshmaryaphalamadhUkasharkarAnIlotpaloshIrasArivAguDUcIhrIberANIti dashemAni dAhaprashamanAni bhavanti (41),
 
lAjAcandanakAshmaryaphalamadhUkasharkarAnIlotpaloshIrasArivAguDUcIhrIberANIti dashemAni dAhaprashamanAni bhavanti (41),
 +
 
tagarAgurudhAnyakashRu~ggaverabhUtIkavacAkaNTakAryagnimanthashyonAkapippalya iti dashemAni shItaprashamanAni bhavanti (42),
 
tagarAgurudhAnyakashRu~ggaverabhUtIkavacAkaNTakAryagnimanthashyonAkapippalya iti dashemAni shItaprashamanAni bhavanti (42),
 +
 
tindukapriyAlabadarakhadirakadarasaptaparNAshvakarNArjunAsanArimedA iti dashemAnyudardaprashamanAni bhavanti (43),
 
tindukapriyAlabadarakhadirakadarasaptaparNAshvakarNArjunAsanArimedA iti dashemAnyudardaprashamanAni bhavanti (43),
 +
 
vidArIgandhApRushniparNIbRuhatIkaNTakArikairaNDakAkolIcandanoshIrailAmadhukAnIti dashemAnya~ggamardaprashamanAni bhavanti (44),
 
vidArIgandhApRushniparNIbRuhatIkaNTakArikairaNDakAkolIcandanoshIrailAmadhukAnIti dashemAnya~ggamardaprashamanAni bhavanti (44),
pippalIpippalImUlacavyacitrakashRu~ggaveramaricAjamodAjagandhAjAjIgaNDIrANIti dashemAni shUlaprashamanAni bhavanti (45), iti pa~jcakaHkaShAyavargaH||17||  
+
 
Group IX: Five subgroups of medicines:
+
pippalIpippalImUlacavyacitrakashRu~ggaveramaricAjamodAjagandhAjAjIgaNDIrANIti dashemAni shUlaprashamanAni bhavanti (45),  
Name of sub-group Medicines
+
 
Dahaprashamana (pacifying burning sensation) laja, chandana, kashmarya phala (fruits), madhuka, sharkara, nílotpala, ushira, sariva, guduchi and hribera
+
iti pa~jcakaHkaShAyavargaH||17||
Sheeta prashamana (pacifying cold) tagara, aguru, dhanyaka, shringabera, bhutíka, vacha, kantakari, agnimantha, syonaka and pippali
+
</div></div>
Udardaprashamana (pacifying allergies) tinduka, priyala, badara, khadira, kadara, saptaparna, ashwakarna, arjuna, asana and arimeda
+
 
Angamrdaprashamana (relieving body-ache) vidarigandha, prushniparni, bruhati, kantakarika, eranda, kakoli, chandana, ushira, ela and madhuka
+
 
Shula prashamana (anti-spasmodics) pippali, pippalimula, chavya, chitraka, shringavera, maricha, ajamoda, ajagandha, ajaji and gandira
+
{| class="wikitable"
 +
! Name of Subgroup !! Medicines (herbs)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Dahaprashamana''(pacifying burning sensation)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''laja, chandana, kashmarya phala'' (fruits), ''madhuka, sharkara, nílotpala, ushira, sariva, guduchi'' and ''hribera''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Sheeta prashamana''(pacifying cold)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''tagara, aguru, dhanyaka, shringabera, bhutíka, vacha, kantakari, agnimantha, syonaka'' and ''pippali''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Udardaprashamana''(pacifying allergies)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''tinduka, priyala, badara, khadira, kadara, saptaparna, ashwakarna, arjuna, asana'' and ''arimeda''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Angamrdaprashamana''(relieving body-ache)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''vidarigandha, prushniparni, bruhati, kantakarika, eranda, kakoli, chandana, ushira, ela'' and ''madhuka''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Shula prashamana''(anti-spasmodics)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''pippali, pippalimula, chavya, chitraka, shringavera, maricha, ajamoda, ajagandha, ajaji'' and ''gandira''
 +
|-
 +
|}
 +
 
 +
===== Group X: Five subgroups of medicines =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
मधुमधुकरुधिरमोचरसमृत्कपाललोध्रगैरिकप्रियङ्गुशर्करालाजा  
 
मधुमधुकरुधिरमोचरसमृत्कपाललोध्रगैरिकप्रियङ्गुशर्करालाजा  
 
इति दशेमानि शोणितस्थापनानि भवन्ति (४६),  
 
इति दशेमानि शोणितस्थापनानि भवन्ति (४६),  
 +
 
शालकट्फलकदम्बपद्मकतुम्बमोचरसशिरीषवञ्जुलैलवालुकाशोका  
 
शालकट्फलकदम्बपद्मकतुम्बमोचरसशिरीषवञ्जुलैलवालुकाशोका  
 
इति दशेमानि वेदनास्थापनानि भवन्ति (४७),  
 
इति दशेमानि वेदनास्थापनानि भवन्ति (४७),  
 +
 
हिङ्गुकैटर्यारिमेदावचाचोरकवयस्थागोलोमीजटिलापलङ्कषाशोकरोहिण्य इति दशेमानि सञ्ज्ञास्थापनानि भवन्ति (४८),  
 
हिङ्गुकैटर्यारिमेदावचाचोरकवयस्थागोलोमीजटिलापलङ्कषाशोकरोहिण्य इति दशेमानि सञ्ज्ञास्थापनानि भवन्ति (४८),  
 +
 
ऐन्द्रीब्राह्मीशतवीर्यासहस्रवीर्याऽमोघाऽव्यथाशिवाऽरिष्टावाट्यपुष्पीविष्वक्सेनकान्ता इति दशेमानि प्रजास्थापनानि भवन्ति (४९),  
 
ऐन्द्रीब्राह्मीशतवीर्यासहस्रवीर्याऽमोघाऽव्यथाशिवाऽरिष्टावाट्यपुष्पीविष्वक्सेनकान्ता इति दशेमानि प्रजास्थापनानि भवन्ति (४९),  
 +
 
अमृताऽभयाधात्रीमुक्ताश्वेताजीवन्त्यतिरसामण्डूकपर्णीस्थिरापुनर्नवा  
 
अमृताऽभयाधात्रीमुक्ताश्वेताजीवन्त्यतिरसामण्डूकपर्णीस्थिरापुनर्नवा  
इति दशेमानि वयःस्थापनानि भवन्ति (५०), इति पञ्चकः कषायवर्गः||१८||  
+
इति दशेमानि वयःस्थापनानि भवन्ति (५०),  
 +
 
 +
इति पञ्चकः कषायवर्गः||१८||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 
madhumadhukarudhiramōcarasamr̥tkapālalōdhragairikapriyaṅguśarkarālājā iti daśēmāni śōṇitasthāpanāni bhavanti (46),  
 
madhumadhukarudhiramōcarasamr̥tkapālalōdhragairikapriyaṅguśarkarālājā iti daśēmāni śōṇitasthāpanāni bhavanti (46),  
 +
 
śālakaṭphalakadambapadmakatumbamōcarasaśirīṣavañjulailavālukāśōkā iti daśēmāni vēdanāsthāpanāni bhavanti (47),  
 
śālakaṭphalakadambapadmakatumbamōcarasaśirīṣavañjulailavālukāśōkā iti daśēmāni vēdanāsthāpanāni bhavanti (47),  
 +
 
hiṅgukaiṭaryārimēdāvacācōrakavayasthāgōlōmījaṭilāpalaṅkaṣāśōkarōhiṇya iti daśēmāni sañjñāsthāpanāni bhavanti (48),  
 
hiṅgukaiṭaryārimēdāvacācōrakavayasthāgōlōmījaṭilāpalaṅkaṣāśōkarōhiṇya iti daśēmāni sañjñāsthāpanāni bhavanti (48),  
aindrībrāhmīśatavīryāsahasravīryā'mōghā'vyathāśivā'riṣṭāvāṭyapuṣpīviṣvaksēnakāntā iti daśēmāni prajāsthāpanāni bhavanti (49),  
+
 
 +
aindrībrāhmīśatavīryāsahasravīryā'mōghā'vyathāśivā'riṣṭāvāṭyapuṣpīviṣvaksēnakāntā iti daśēmāni prajāsthāpanāni bhavanti (49),
 +
 
amr̥tā'bhayādhātrīmuktāśvētājīvantyatirasāmaṇḍūkaparṇīsthirāpunarnavā iti daśēmāni vayaḥsthāpanāni bhavanti (50),  
 
amr̥tā'bhayādhātrīmuktāśvētājīvantyatirasāmaṇḍūkaparṇīsthirāpunarnavā iti daśēmāni vayaḥsthāpanāni bhavanti (50),  
 +
 
iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ||18||  
 
iti pañcakaḥ kaṣāyavargaḥ||18||  
 +
 
madhumadhukarudhiramocarasamRutkapAlalodhragairikapriya~ggusharkarAlAjA iti dashemAni shoNitasthApanAni bhavanti (46),
 
madhumadhukarudhiramocarasamRutkapAlalodhragairikapriya~ggusharkarAlAjA iti dashemAni shoNitasthApanAni bhavanti (46),
 +
 
shAlakaTphalakadambapadmakatumbamocarasashirIShava~jjulailavAlukAshokA iti dashemAni vedanAsthApanAni bhavanti (47),
 
shAlakaTphalakadambapadmakatumbamocarasashirIShava~jjulailavAlukAshokA iti dashemAni vedanAsthApanAni bhavanti (47),
 +
 
hi~ggukaiTaryArimedAvacAcorakavayasthAgolomIjaTilApala~gkaShAshokarohiNya iti dashemAni sa~jj~jAsthApanAni bhavanti (48),  
 
hi~ggukaiTaryArimedAvacAcorakavayasthAgolomIjaTilApala~gkaShAshokarohiNya iti dashemAni sa~jj~jAsthApanAni bhavanti (48),  
 +
 
aindrIbrAhmIshatavIryAsahasravIryA~amoghA~avyathAshivA~ariShTAvATyapuShpIviShvaksenakAntA iti dashemAni prajAsthApanAni bhavanti (49),
 
aindrIbrAhmIshatavIryAsahasravIryA~amoghA~avyathAshivA~ariShTAvATyapuShpIviShvaksenakAntA iti dashemAni prajAsthApanAni bhavanti (49),
 +
 
amRutA~abhayAdhAtrImuktAshvetAjIvantyatirasAmaNDUkaparNIsthirApunarnavA iti dashemAni  
 
amRutA~abhayAdhAtrImuktAshvetAjIvantyatirasAmaNDUkaparNIsthirApunarnavA iti dashemAni  
vayaHsthApanAni bhavanti (50), iti pa~jcakaH kaShAyavargaH||18||
+
vayaHsthApanAni bhavanti (50),  
   −
Group X: Five subgroups of medicines:
+
iti pa~jcakaH kaShAyavargaH||18||
Name of subgroup Medicines (herbs)
+
</div></div>
Shonita sthapana (hemostatics) madhu, madhuka, rudhira, mocharasa, mrut-kapala (pieces of earthen pot), lodhra, gairika, priyangu, sharkara and laja
  −
Vedana sthapana (stopping sensation of pain) shala, katphala, kadamba, padmaka, tumba, mocharasa, shirisha, vanjula, elavaluka, and ashoka
  −
Sanjna sthapana (restoring consciousness) hingu, katarya, arimeda, vacha, choraka, vayastha, golomí, jatila, palankasha, ashokarohinya
  −
Praja sthapana (promoting conception & foetus growth) aindri, brahmi, shatavirya, sahasaravirya, amogha, avyatha, shiva, arishta, vatyapushpi, viswakasenakranta
  −
Vaya sthapana (anti-ageing) amruta (guduchi), abhaya, dhatri, yukta, shweta, jivanti, atirasa, mandookaparni, sthira and punarnava
      +
{| class="wikitable"
 +
! Name of Subgroup !! Medicines (herbs)
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Shonita sthapana''(hemostatics)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''madhu, madhuka, rudhira, mocharasa, mrut-kapala (pieces of earthen pot), lodhra, gairika, priyangu, sharkara'' and ''laja''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Vedana sthapana''(stopping sensation of pain)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''shala, katphala, kadamba, padmaka, tumba, mocharasa, shirisha, vanjula, elavaluka,'' and ''ashoka''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Sanjna sthapana''(restoring consciousness)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''hingu, katarya, arimeda, vacha, choraka, vayastha, golomí, jatila, palankasha, ashokarohinya''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Praja sthapana''(promoting conception & foetus growth)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''aindri, brahmi, shatavirya, sahasaravirya, amogha, avyatha, shiva, arishta, vatyapushpi, viswakasenakranta''
 +
|-
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''Vaya sthapana''(anti-ageing)
 +
| rowspan="1" style="text-align: center;" | ''amruta (guduchi), abhaya, dhatri, yukta, shweta, jivanti, atirasa, mandookaparni, sthira'' and ''punarnava''
 +
|-
 +
|}
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
इति पञ्चकषायशतान्यभिसमस्य पञ्चाशन्महाकषाया महतां च कषायाणां लक्षणोदाहरणार्थं व्याख्याता भवन्ति||१९||  
 
इति पञ्चकषायशतान्यभिसमस्य पञ्चाशन्महाकषाया महतां च कषायाणां लक्षणोदाहरणार्थं व्याख्याता भवन्ति||१९||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
iti pañcakaṣāyaśatānyabhisamasya pañcāśanmahākaṣāyā  
 
iti pañcakaṣāyaśatānyabhisamasya pañcāśanmahākaṣāyā  
 
mahatāṁ ca kaṣāyāṇāṁ lakṣaṇōdāharaṇārthaṁ vyākhyātā  
 
mahatāṁ ca kaṣāyāṇāṁ lakṣaṇōdāharaṇārthaṁ vyākhyātā  
 
bhavanti||19||  
 
bhavanti||19||  
 +
 
iti pa~jcakaShAyashatAnyabhisamasya pa~jcAshanmahAkaShAyA mahatAM ca kaShAyANAM lakShaNodAharaNArthaM vyAkhyAtA bhavanti||19||  
 
iti pa~jcakaShAyashatAnyabhisamasya pa~jcAshanmahAkaShAyA mahatAM ca kaShAyANAM lakShaNodAharaNArthaM vyAkhyAtA bhavanti||19||  
 +
</div></div>
 +
 
Thus five hundred medicines grouped in fifty classes have been mentioned alongwith definition and examples. [19]
 
Thus five hundred medicines grouped in fifty classes have been mentioned alongwith definition and examples. [19]
नहि विस्तरस्य प्रमाणमस्ति, न चाप्यतिसङ्क्षेपोऽल्पबुद्धीनां सामर्थ्यायोपकल्पते, तस्मादनतिसङ्क्षेपेणानतिविस्तरेण चोपदिष्टाः|  
+
 
 +
=== Limitations and guidelines for description in ''Samhita'' ===
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 +
नहि विस्तरस्य प्रमाणमस्ति, न चाप्यतिसङ्क्षेपोऽल्पबुद्धीनां सामर्थ्यायोपकल्पते, तस्मादनतिसङ्क्षेपेणानतिविस्तरेण चोपदिष्टाः| <br />
 
एतावन्तो ह्यलमल्पबुद्धीनां व्यवहाराय, बुद्धिमतां  
 
एतावन्तो ह्यलमल्पबुद्धीनां व्यवहाराय, बुद्धिमतां  
 
च स्वालक्षण्यानुमानयुक्तिकुशलानामनुक्तार्थज्ञानायेति||२०||  
 
च स्वालक्षण्यानुमानयुक्तिकुशलानामनुक्तार्थज्ञानायेति||२०||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
nahi vistarasya pramāṇamasti, na cāpyatisaṅkṣēpō'lpabuddhīnāṁ  
 
nahi vistarasya pramāṇamasti, na cāpyatisaṅkṣēpō'lpabuddhīnāṁ  
 
sāmarthyāyōpakalpatē, tasmādanatisaṅkṣēpēṇānativistarēṇa  
 
sāmarthyāyōpakalpatē, tasmādanatisaṅkṣēpēṇānativistarēṇa  
cōpadiṣṭāḥ| ētāvantō hyalamalpabuddhīnāṁ vyavahārāya,  
+
cōpadiṣṭāḥ| <br />
buddhimatāṁcasvālakṣaṇyānumānayuktikuśalānāmanuktārthajñānāyēti||20||  
+
ētāvantō hyalamalpabuddhīnāṁ vyavahārāya,  
nahi vistarasya pramANamasti, na cApyatisa~gkShepo~alpabuddhInAM sAmarthyAyopakalpate, tasmAdanatisa~gkShepeNAnativistareNa copadiShTAH|  
+
buddhimatāṁcasvālakṣaṇyānumānayuktikuśalānāmanuktārthajñānāyēti||20|| <br />
 +
 
 +
nahi vistarasya pramANamasti, na cApyatisa~gkShepo~alpabuddhInAM sAmarthyAyopakalpate, tasmAdanatisa~gkShepeNAnativistareNa copadiShTAH| <br />
 
etAvanto hyalamalpabuddhInAM vyavahArAya, buddhimatAM ca svAlakShaNyAnumAnayuktikushalAnAmanuktArthaj~jAnAyeti||20||  
 
etAvanto hyalamalpabuddhInAM vyavahArAya, buddhimatAM ca svAlakShaNyAnumAnayuktikushalAnAmanuktArthaj~jAnAyeti||20||  
 +
</div></div>
 +
 
There is no limit of expansion, nor too much briefness can be sufficient for comprehending to those having low intelligence, hence (these) have been mentioned in neither too exhaustive nor too concise (style). These as such are enough for practice to the less intelligent and for the knowledge of hidden ideas to the intelligent and proficient in inference and rationale on the basis of self-definition. [20]   
 
There is no limit of expansion, nor too much briefness can be sufficient for comprehending to those having low intelligence, hence (these) have been mentioned in neither too exhaustive nor too concise (style). These as such are enough for practice to the less intelligent and for the knowledge of hidden ideas to the intelligent and proficient in inference and rationale on the basis of self-definition. [20]   
एवंवादिनं भगवन्तमात्रेयमग्निवेश उवाच- नैतानि भगवन्!  
+
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 +
एवंवादिनं भगवन्तमात्रेयमग्निवेश उवाच- नैतानि भगवन्! <br />
 
पञ्च कषायशतानि पूर्यन्ते, तानि तानि ह्येवाङ्गान्युपप्लवन्ते तेषु तेषु महाकषायेष्विति||२१||  
 
पञ्च कषायशतानि पूर्यन्ते, तानि तानि ह्येवाङ्गान्युपप्लवन्ते तेषु तेषु महाकषायेष्विति||२१||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
ēvaṁvādinaṁ bhagavantamātrēyamagnivēśa  
 
ēvaṁvādinaṁ bhagavantamātrēyamagnivēśa  
 
uvāca- naitāni bhagavan! pañca kaṣāyaśatāni pūryantē,  
 
uvāca- naitāni bhagavan! pañca kaṣāyaśatāni pūryantē,  
 
tāni tāni hyēvāṅgānyupaplavantē tēṣu tēṣu mahākaṣāyēṣviti||21||  
 
tāni tāni hyēvāṅgānyupaplavantē tēṣu tēṣu mahākaṣāyēṣviti||21||  
 +
 
evaMvAdinaM bhagavantamAtreyamagnivesha uvAca- naitAni bhagavan! pa~jca kaShAyashatAni pUryante, tAni tAni hyevA~ggAnyupaplavante [1] teShu teShumahAkaShAyeShviti||21||   
 
evaMvAdinaM bhagavantamAtreyamagnivesha uvAca- naitAni bhagavan! pa~jca kaShAyashatAni pUryante, tAni tAni hyevA~ggAnyupaplavante [1] teShu teShumahAkaShAyeShviti||21||   
 +
</div></div>
 +
 
While Lord Atreya was saying thus, Agnivesha, inquired, “Sir, the number five hundred does not match with regards to medicines (or medicinal herbs) because the same constituents are repeated in these classes of medicines.” [21]
 
While Lord Atreya was saying thus, Agnivesha, inquired, “Sir, the number five hundred does not match with regards to medicines (or medicinal herbs) because the same constituents are repeated in these classes of medicines.” [21]
तमुवाच भगवानात्रेयः- नैतदेवं बुद्धिमता द्रष्टव्यमग्निवेश|  
+
 
 +
=== Importance of knowing synonyms ===
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 +
तमुवाच भगवानात्रेयः- नैतदेवं बुद्धिमता द्रष्टव्यमग्निवेश| <br />
 
एकोऽपि ह्यनेकां सञ्ज्ञां लभते कार्यान्तराणि कुर्वन्, तद्यथा- पुरुषो बहूनां  
 
एकोऽपि ह्यनेकां सञ्ज्ञां लभते कार्यान्तराणि कुर्वन्, तद्यथा- पुरुषो बहूनां  
 
कर्मणां करणे समर्थो भवति, स यद्यत् कर्म करोति तस्य तस्य कर्मणः  
 
कर्मणां करणे समर्थो भवति, स यद्यत् कर्म करोति तस्य तस्य कर्मणः  
 
कर्तृ-करण-कार्यसम्प्रयुक्तं तत्तद्गौणं नामविशेषं प्राप्नोति, तद्वदौषधद्रव्यमपिद्रष्टव्यम्|यदिचैकमेवकिञ्चिद्द्रव्यमासादयामस्तथागुणयुक्तं यत् सर्वकर्मणां करणे समर्थं स्यात्, कस्ततोऽन्यदिच्छेदुपधारयितुमुपदेष्टुं वा शिष्येभ्य इति||२२||  
 
कर्तृ-करण-कार्यसम्प्रयुक्तं तत्तद्गौणं नामविशेषं प्राप्नोति, तद्वदौषधद्रव्यमपिद्रष्टव्यम्|यदिचैकमेवकिञ्चिद्द्रव्यमासादयामस्तथागुणयुक्तं यत् सर्वकर्मणां करणे समर्थं स्यात्, कस्ततोऽन्यदिच्छेदुपधारयितुमुपदेष्टुं वा शिष्येभ्य इति||२२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
 +
 
tamuvāca bhagavānātrēyaḥ- naitadēvaṁ buddhimatā  
 
tamuvāca bhagavānātrēyaḥ- naitadēvaṁ buddhimatā  
 
draṣṭavyamagnivēśa| ēkō'pi hyanēkāṁ sañjñāṁ labhatē  
 
draṣṭavyamagnivēśa| ēkō'pi hyanēkāṁ sañjñāṁ labhatē  
Line 464: Line 986:  
kastatō'nyadicchēdupadhārayitumupadēṣṭuṁ  
 
kastatō'nyadicchēdupadhārayitumupadēṣṭuṁ  
 
vā śiṣyēbhya iti||22||  
 
vā śiṣyēbhya iti||22||  
 +
 
tamuvAca bhagavAnAtreyaH- naitadevaM buddhimatA draShTavyamagnivesha|  
 
tamuvAca bhagavAnAtreyaH- naitadevaM buddhimatA draShTavyamagnivesha|  
 
eko~api hyanekAM sa~jj~jAM labhate kAryAntarANi kurvan, tadyathA- puruSho bahUnAM karmaNAM karaNe samartho bhavati, sa yadyat karma karoti tasya tasyakarmaNaH kartRu-karaNa-kAryasamprayuktaM tattadgauNaM nAmavisheShaM prApnoti, tadvadauShadhadravyamapi draShTavyam|  
 
eko~api hyanekAM sa~jj~jAM labhate kAryAntarANi kurvan, tadyathA- puruSho bahUnAM karmaNAM karaNe samartho bhavati, sa yadyat karma karoti tasya tasyakarmaNaH kartRu-karaNa-kAryasamprayuktaM tattadgauNaM nAmavisheShaM prApnoti, tadvadauShadhadravyamapi draShTavyam|  
 
yadi caikameva ki~jciddravyamAsAdayAmastathAguNayuktaM yat sarvakarmaNAM karaNe samarthaM syAt, kastato~anyadicchedupadhArayitumupadeShTuM vAshiShyebhya iti||22||
 
yadi caikameva ki~jciddravyamAsAdayAmastathAguNayuktaM yat sarvakarmaNAM karaNe samarthaM syAt, kastato~anyadicchedupadhArayitumupadeShTuM vAshiShyebhya iti||22||
 +
</div></div>
    +
<div style="text-align:justify;">
 
Lord Atreya replied to him, “Agnivesha! These should not be looked at in this way by the intelligent. If a person acquires multiple skills, then he is identified by different names as per his skills based on instruments and his profession.  Likewise, a single medicine can work in different ways depending upon the properties and interaction with biological systems and performance of multiple functions.  If we could find such a certain single drug that is able to exert all the actions, who would intend to know or teach the students about the other drugs?” [22]
 
Lord Atreya replied to him, “Agnivesha! These should not be looked at in this way by the intelligent. If a person acquires multiple skills, then he is identified by different names as per his skills based on instruments and his profession.  Likewise, a single medicine can work in different ways depending upon the properties and interaction with biological systems and performance of multiple functions.  If we could find such a certain single drug that is able to exert all the actions, who would intend to know or teach the students about the other drugs?” [22]
तत्र श्लोकाः- यतो यावन्ति यैर्द्रव्यैर्विरेचनशतानि षट्|
+
</div>
उक्तानि सङ्ग्रहेणेह तथैवैषां षडाश्रयाः||२३||
     −
रसा लवणवर्ज्याश्च कषाय इति सञ्ज्ञिताः|  
+
=== Summary ===
तस्मात् पञ्चविधा योनिः कषायाणामुदाहृता||२४||  
+
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
तथा कल्पनमप्येषामुक्तं पञ्चविधं पुनः|  
+
 
महतां च कषायाणां पञ्चाशत् परिकीर्तिता||२५||  
+
तत्र श्लोकाः- <br />
पञ्च चापि कषायाणां शतान्युक्तानि भागशः|  
+
यतो यावन्ति यैर्द्रव्यैर्विरेचनशतानि षट्| <br />
लक्षणार्थं, प्रमाणं हि विस्तरस्य न विद्यते||२६||  
+
उक्तानि सङ्ग्रहेणेह तथैवैषां षडाश्रयाः||२३|| <br />
न चालमतिसङ्क्षेपः सामर्थ्यायोपकल्पते|  
+
 
अल्पबुद्धेरयं तस्मान्नातिसङ्क्षेपविस्तरः||२७||  
+
रसा लवणवर्ज्याश्च कषाय इति सञ्ज्ञिताः| <br />
मन्दानां व्यवहाराय, बुधानां बुद्धिवृद्धये|  
+
तस्मात् पञ्चविधा योनिः कषायाणामुदाहृता||२४|| <br />
पञ्चाशत्को ह्ययं वर्गः कषायाणामुदाहृतः||२८||  
+
 
तेषां कर्मसु बाह्येषु योगमाभ्यन्तरेषु च|  
+
तथा कल्पनमप्येषामुक्तं पञ्चविधं पुनः| <br />
संयोगं च प्रयोगं च यो वेद स भिषग्वरः||२९||  
+
महतां च कषायाणां पञ्चाशत् परिकीर्तिता||२५|| <br />
tatra ślōkāḥ-  
+
 
yatō yāvanti yairdravyairvirēcanaśatāni ṣaṭ|  
+
पञ्च चापि कषायाणां शतान्युक्तानि भागशः| <br />
uktāni saṅgrahēṇēha tathaivaiṣāṁ ṣaḍāśrayāḥ||23||  
+
लक्षणार्थं, प्रमाणं हि विस्तरस्य न विद्यते||२६|| <br />
rasā lavaṇavarjyāśca kaṣāya iti sañjñitāḥ|  
+
 
tasmāt pañcavidhā yōniḥ kaṣāyāṇāmudāhr̥tā||24||  
+
न चालमतिसङ्क्षेपः सामर्थ्यायोपकल्पते| <br />
tathā kalpanamapyēṣāmuktaṁ pañcavidhaṁ punaḥ|  
+
अल्पबुद्धेरयं तस्मान्नातिसङ्क्षेपविस्तरः||२७|| <br />
mahatāṁ ca kaṣāyāṇāṁ pañcāśat parikīrtitā||25||  
+
 
pañca cāpi kaṣāyāṇāṁ śatānyuktāni bhāgaśaḥ|  
+
मन्दानां व्यवहाराय, बुधानां बुद्धिवृद्धये| <br />
lakṣaṇārthaṁ, pramāṇaṁ hi vistarasya na vidyatē||26||  
+
पञ्चाशत्को ह्ययं वर्गः कषायाणामुदाहृतः||२८|| <br />
na cālamatisaṅkṣēpaḥ sāmarthyāyōpakalpatē|  
+
 
alpabuddhērayaṁ tasmānnātisaṅkṣēpavistaraḥ||27||  
+
तेषां कर्मसु बाह्येषु योगमाभ्यन्तरेषु च| <br />
mandānāṁ vyavahārāya, budhānāṁ buddhivr̥ddhayē|  
+
संयोगं च प्रयोगं च यो वेद स भिषग्वरः||२९|| <br />
pañcāśatkō hyayaṁ vargaḥ kaṣāyāṇāmudāhr̥taḥ||28||  
+
<div class="mw-collapsible-content">
tēṣāṁ karmasu bāhyēṣu yōgamābhyantarēṣu ca|  
+
 
saṁyōgaṁ ca prayōgaṁ ca yō vēda sa bhiṣagvaraḥ||29||  
+
tatra ślōkāḥ- <br />
tatra shlokAH-  
+
yatō yāvanti yairdravyairvirēcanaśatāni ṣaṭ| <br />
yato yAvanti yairdravyairvirecanashatAni ShaT|  
+
uktāni saṅgrahēṇēha tathaivaiṣāṁ ṣaḍāśrayāḥ||23|| <br />
uktAni sa~ggraheNeha tathaivaiShAM ShaDAshrayAH||23||  
+
 
rasA lavaNavarjyAshca kaShAya iti sa~jj~jitAH|  
+
rasā lavaṇavarjyāśca kaṣāya iti sañjñitāḥ| <br />
tasmAt [1] pa~jcavidhA yoniH kaShAyANAmudAhRutA||24||  
+
tasmāt pañcavidhā yōniḥ kaṣāyāṇāmudāhr̥tā||24|| <br />
tathA kalpanamapyeShAmuktaM pa~jcavidhaM punaH|  
+
 
mahatAM ca kaShAyANAM pa~jcAshat parikIrtitA||25||  
+
tathā kalpanamapyēṣāmuktaṁ pañcavidhaṁ punaḥ| <br />
pa~jca cApi kaShAyANAM shatAnyuktAni bhAgashaH|  
+
mahatāṁ ca kaṣāyāṇāṁ pañcāśat parikīrtitā||25|| <br />
lakShaNArthaM, pramANaM hi vistarasya na vidyate||26||  
+
 
na cAlamatisa~gkShepaH sAmarthyAyopakalpate|  
+
pañca cāpi kaṣāyāṇāṁ śatānyuktāni bhāgaśaḥ| <br />
alpabuddherayaM tasmAnnAtisa~gkShepavistaraH||27||  
+
lakṣaṇārthaṁ, pramāṇaṁ hi vistarasya na vidyatē||26|| <br />
mandAnAM vyavahArAya, budhAnAM buddhivRuddhaye|  
+
 
pa~jcAshatko hyayaM vargaH kaShAyANAmudAhRutaH||28||  
+
na cālamatisaṅkṣēpaḥ sāmarthyāyōpakalpatē| <br />
teShAM karmasu bAhyeShu yogamAbhyantareShu ca|  
+
alpabuddhērayaṁ tasmānnātisaṅkṣēpavistaraḥ||27|| <br />
saMyogaM ca prayogaM ca yo veda sa bhiShagvaraH||29||  
+
 
 +
mandānāṁ vyavahārāya, budhānāṁ buddhivr̥ddhayē| <br />
 +
pañcāśatkō hyayaṁ vargaḥ kaṣāyāṇāmudāhr̥taḥ||28|| <br />
 +
 
 +
tēṣāṁ karmasu bāhyēṣu yōgamābhyantarēṣu ca| <br />
 +
saṁyōgaṁ ca prayōgaṁ ca yō vēda sa bhiṣagvaraḥ||29|| <br />
 +
 
 +
tatra shlokAH- <br />
 +
yato yAvanti yairdravyairvirecanashatAni ShaT| <br />
 +
uktAni sa~ggraheNeha tathaivaiShAM ShaDAshrayAH||23|| <br />
 +
 
 +
rasA lavaNavarjyAshca kaShAya iti sa~jj~jitAH| <br />
 +
tasmAt [1] pa~jcavidhA yoniH kaShAyANAmudAhRutA||24|| <br />
 +
 
 +
tathA kalpanamapyeShAmuktaM pa~jcavidhaM punaH| <br />
 +
mahatAM ca kaShAyANAM pa~jcAshat parikIrtitA||25|| <br />
 +
 
 +
pa~jca cApi kaShAyANAM shatAnyuktAni bhAgashaH| <br />
 +
lakShaNArthaM, pramANaM hi vistarasya na vidyate||26|| <br />
 +
 
 +
na cAlamatisa~gkShepaH sAmarthyAyopakalpate| <br />
 +
alpabuddherayaM tasmAnnAtisa~gkShepavistaraH||27|| <br />
 +
 
 +
mandAnAM vyavahArAya, budhAnAM buddhivRuddhaye| <br />
 +
pa~jcAshatko hyayaM vargaH kaShAyANAmudAhRutaH||28|| <br />
 +
 
 +
teShAM karmasu bAhyeShu yogamAbhyantareShu ca| <br />
 +
saMyogaM ca prayogaM ca yo veda sa bhiShagvaraH||29|| <br />
 +
</div></div>
    
Now, to summarize all this body of knowledge:  
 
Now, to summarize all this body of knowledge:  
Six hundred evacuatives with their number of formulations and ingredients have been mentioned in this chapter in brief along with their six resources. Rasas, except lavana, are known as kashaya and as such five sources of medicines have been mentioned. Their five forms of preparations have also been mentioned. Further, fifty subgroups of medicines have also been mentioned along with the five hundred medicines as ingredients for the sake of definition. While there is no limit to elaboration, too much brevity would make things incomprehensible for the less intelligent. This description about fifty groups of medicines is neither too exhaustive nor too concise, which should be enough for the practice to the dull and for (further) advancement of knowledge to the scholars.
+
<div style="text-align:justify;">
 +
Six hundred evacuatives with their number of formulations and ingredients have been mentioned in this chapter in brief along with their six resources. ''Rasas'', except ''lavana'', are known as ''kashaya'' and as such five sources of medicines have been mentioned. Their five forms of preparations have also been mentioned. Further, fifty subgroups of medicines have also been mentioned along with the five hundred medicines as ingredients for the sake of definition. While there is no limit to elaboration, too much brevity would make things incomprehensible for the less intelligent. This description about fifty groups of medicines is neither too exhaustive nor too concise, which should be enough for the practice to the dull and for (further) advancement of knowledge to the scholars.
 +
 
 
He is the best among physicians who knows the application for external as well as internal actions, as well as combination and rational administration of these drugs. [23-29]
 
He is the best among physicians who knows the application for external as well as internal actions, as well as combination and rational administration of these drugs. [23-29]
Tattva vimarsha:
+
</div>
Six sources of evacuatives (sourced from plant parts) are latex, root, bark, leaf, flower and fruit. Classification of medicinal herbs has been done on the basis of their specific action. [verse 5]  
+
 
Five origins of medicines in this compendium are based on their tastes: sweet, sour, pungent, bitter and astringent. These basic tastes can produce various medicine forms. However, the salty taste cannot produce any other medicinal form as it is soluble in water. [verse 6]   
+
== Tattva vimarsha (Fundamental Principles) ==
A drug can be prepared in five forms viz. juices, pastes, decoctions, cold infusions and hot infusions. Fresh juice is more potent/effective than paste; the paste is more potent than decoction; the decoction is more potent than cold infusion; and, cold infusion is more potent than hot infusion. Here, potency refers to active potential of the drug as well as expected bio-availability of the drug inside the body. The dosage of medication is decided depending upon the strength of the patient and the severity of disease. The digestive power of the patient is also an important consideration when deciding the form or mode of administration. If the digestive power of patient is weak, then swarasa (juice) should be avoided because it is strong and heavy to digest. In that case, one should recommend phanta (hot infusion). There are many new forms of medicine available these days. However, the basic forms will remain five as described above.  [verse 7]
+
<div style="text-align:justify;">
A single medicine can work in different ways and depending upon the properties and modes of interaction with biological systems, may lead to different pharmacological effects. Similarly, different drugs could result in similar patterns to produce a common cumulative pharmacological effect. Therefore, these drugs have been grouped into specific mahakashaya [verse 22].
+
*Six sources of evacuatives (sourced from plant parts) are latex, root, bark, leaf, flower and fruit. Classification of medicinal herbs has been done on the basis of their specific action. [verse 5]  
 +
*Five origins of medicines in this compendium are based on their tastes: sweet, sour, pungent, bitter and astringent. These basic tastes can produce various medicine forms. However, the salty taste cannot produce any other medicinal form as it is soluble in water. [verse 6]   
 +
*A drug can be prepared in five forms viz. juices, pastes, decoctions, cold infusions and hot infusions. Fresh juice is more potent/effective than paste; the paste is more potent than decoction; the decoction is more potent than cold infusion; and, cold infusion is more potent than hot infusion. Here, potency refers to active potential of the drug as well as expected bio-availability of the drug inside the body. The dosage of medication is decided depending upon the strength of the patient and the severity of disease. The digestive power of the patient is also an important consideration when deciding the form or mode of administration. If the digestive power of patient is weak, then ''swarasa'' (juice) should be avoided because it is strong and heavy to digest. In that case, one should recommend ''phanta'' (hot infusion). There are many new forms of medicine available these days. However, the basic forms will remain five as described above.  [verse 7]
 +
*A single medicine can work in different ways and depending upon the properties and modes of interaction with biological systems, may lead to different pharmacological effects. Similarly, different drugs could result in similar patterns to produce a common cumulative pharmacological effect. Therefore, these drugs have been grouped into specific ''mahakashaya''. [verse 22]
 +
</div>
   −
Vidhi-vimarsha:  
+
== Vidhi vimarsha (Applied Inferences) ==
 +
<div style="text-align:justify;">
 
The chapter describes fifty classes of medicines per their selective action on biological systems and their expected pharmacological effects. These medicines are clinically used in various disease conditions and for indicated benefit:
 
The chapter describes fifty classes of medicines per their selective action on biological systems and their expected pharmacological effects. These medicines are clinically used in various disease conditions and for indicated benefit:
1.1 Jivaniya (vitaliser): Drugs which promote vitality are called 'jivaniya'. They promote formation of good quality body tissues and are used in the management of ojas disorders. These drugs are predominant in prithví + jala mahabhuta and are mostly madhura (sweet in taste) and sheeta veerya (cool in potency). These drugs are used in immunocompromised and chronic debilitating diseases.  
+
 
1.2. Brimhaniya (strength promoting): Drugs that increase body strength and bulk of muscles (weight), and anabolic activities by nourishing the dhatus are termed brimhaniya. Thus, brimhaniya drugs make body strong and firm. Prithvi and jala mahabhutas are predominant in brimhaniya drugs. These drugs are indicated in degenerative diseases like neuromuscular diseases.
+
#''Jivaniya'' (vitaliser): Drugs which promote vitality are called ''jivaniya''. They promote formation of good quality body tissues and are used in the management of [[ojas]] disorders. These drugs are predominant in ''[[prithvi]]'' + ''[[jala mahabhuta]]'' and are mostly ''madhura'' (sweet in taste) and ''sheeta veerya'' (cool in potency). These drugs are used in immunocompromised and chronic debilitating diseases.  
1.3. Lekhaniya (lightness producing): Drugs that reduce excessively increased dhatus and make person lean and thin along with feeling of lightness are said lekhaniya. Vayu and agni mahabhutas are predominant in such type of drugs. These drugs are indicated in diseases like obesity that are caused due to overnutrition.  
+
#''Brimhaniya'' (strength promoting): Drugs that increase body strength and bulk of muscles (weight), and anabolic activities by nourishing the ''dhatus'' are termed ''brimhaniya''. Thus, ''brimhaniya'' drugs make body strong and firm. ''[[Prithvi]]'' and ''[[jala mahabhuta]]s'' are predominant in ''brimhaniya'' drugs. These drugs are indicated in degenerative diseases like neuromuscular diseases.
1.4. Bhedaniya (useful for probing and depressurizing): Those drugs that break the accumulation of dosha, fecal material, gulma (abdominal lump) or any type of growth are called bhedaniya. Bhedana action of these drugs is due to their tikshna property (sharp, piercing properties). These are indicated in diseases with obstructive pathology.  
+
#''Lekhaniya'' (lightness producing): Drugs that reduce excessively increased ''[[dhatu]]s'' and make person lean and thin along with feeling of lightness are said ''lekhaniya''. ''[[Vayu]]'' and ''[[agni mahabhuta]]s'' are predominant in such type of drugs. These drugs are indicated in diseases like obesity that are caused due to overnutrition.  
1.5. Sandhaniya (union promoter): The drugs that are helpful for uniting tissues, wound healing and treatment of fractures are called sandhaniya. Mostly kashaya rasa dravyas are included in this group.
+
#''Bhedaniya'' (useful for probing and depressurizing): Those drugs that break the accumulation of ''[[dosha]]'', fecal material, ''gulma'' (abdominal lump) or any type of growth are called ''bhedaniya''. ''Bhedana'' action of these drugs is due to their ''tikshna'' property (sharp, piercing properties). These are indicated in diseases with obstructive pathology.  
1.6. Dipaniya (appetiser): The drugs which increase appetite are called dipaniya. These drugs stimulate appetite as they possess predominantly agni mahabhuta. These drugs are pungent, sour and salty in taste, hot in potency, and with light and strong properties.  
+
#''Sandhaniya'' (union promoter): The drugs that are helpful for uniting tissues, wound healing and treatment of fractures are called ''sandhaniya''. Mostly ''kashaya rasa dravyas'' are included in this group.
2/7 Balya (tonic): Balya has been defined as a class of druges that have upachaya (firm) and shakti (strength) as their key properties. So balya means that which enhances strength by promoting ojas (Dalhana– Su.Su. 45.26). Bala has been considered as action of ojas. In absence of ojas body becomes unable to perform its own natural function. Balya dravyas are considered as of two types:
+
#''Dipaniya'' (appetiser): The drugs which increase appetite are called ''dipaniya''. These drugs stimulate appetite as they possess predominantly ''[[agni mahabhuta]]''. These drugs are pungent, sour and salty in taste, hot in potency, and with light and strong properties.  
a. Samanya (general) – These drugs promote general bodily strength, such as shatavari etc. Being dhatu promoting they potentiate the formation of ojas.
+
#''Balya'' (tonic): ''Balya'' has been defined as a class of drugs that have ''upachaya'' (firm) and ''shakti'' (strength) as their key properties. So ''balya'' means that which enhances strength by promoting ''[[ojas]]''. [Dalhana on Su.Sa.Sutra Sthana 45/26] <ref>Dalhana, Sushruta. Sutra Sthana, Cha.45 Drava dravya vidhi Adhyaya verse 26. In: Jadavaji Trikamji Aacharya, Editors. Sushruta Samhita. 8th ed. Varanasi: Chaukhambha Orientalia;2005.</ref>''Bala'' has been considered as action of [[ojas]]. In absence of ''[[ojas]]'' body becomes unable to perform its own natural function. ''Balya dravyas'' are considered as of two types:
b. Vishishta (specific) – Some drugs provide strength to specific organs, such as
+
##''[[Samanya]]'' (general) – These drugs promote general bodily strength, such as ''shatavari'' etc. Being ''[[dhatu]]'' promoting they potentiate the formation of ''[[ojas]]''.
Tiktarasa dravyas, effective for amashaya (stomach)
+
##''Vishishta'' (specific) – Some drugs provide strength to specific organs, such as
Arjuna, effective for hridaya (heart)
+
###''Tiktarasa dravyas'', effective for ''amashaya'' (stomach)
2.8. Varnya (complexion promoting): Drugs that are useful in the maintenance and improvement of natural body complexion are called varnya. Bhrajaka pitta situated in the skin is responsible for the complexion of the skin. These drugs (e.g., chandana, ushira, manjishtha, sariva etc.) pacify bhrajaka pitta and improve the complexion, and therefore are used  in cosmetics .
+
###''Arjuna'', effective for ''hridaya'' (heart)
2.9. Kanthya (beneficial for throat and voice): Drugs which alleviate defect in the vocal cord and restore the normalcy of voice are called kanthya or svarya. Disorders of throat are considered tridoshaja (since all the doshas are vitiated in these disorders), however vata and kapha are predominant. Therefore, vata-kapha pacifying drugs are beneficial in alleviating throat disorders and improving voice.
+
#''Varnya'' (complexion promoting): Drugs that are useful in the maintenance and improvement of natural body complexion are called ''varnya''. ''Bhrajaka pitta'' situated in the skin is responsible for the complexion of the skin. These drugs (e.g., ''chandana, ushira, manjishtha, sariva'' etc.) pacify ''bhrajaka [[pitta]]'' and improve the complexion, and therefore are used  in cosmetics .
2.10. Hridya (cardiac tonic): The ten hridya drugs are generally mildly sour tasting and liked by most people. The word hridya denotes that which is beneficial to the heart (cardiac tonic) i.e. arjuna, gold. etc.
+
#''Kanthya'' (beneficial for throat and voice): Drugs which alleviate defect in the vocal cord and restore the normalcy of voice are called ''kanthya'' or ''svarya''. Disorders of throat are considered ''tridoshaja'' (since all the ''[[dosha]]s'' are vitiated in these disorders), however ''[[vata]]'' and ''[[kapha]]'' are predominant. Therefore, ''[[vata]]-[[kapha]]'' pacifying drugs are beneficial in alleviating throat disorders and improving voice.
3.11. Truptighna (anti-satiety): Trupti (satiety) is a specific disorder of kapha in which feeling of fullness or bloatedness is experienced. The drugs of this group are mostly pungent and bitter tasting.
+
#''Hridya'' (cardiac tonic): The ten ''hridya'' drugs are generally mildly sour tasting and liked by most people. The word ''hridya'' denotes that which is beneficial to the heart (cardiac tonic) i.e. ''arjuna'', gold. etc.
3.12. Arshodhna (anti-hemorrhoids): These drugs alleviate the cause of doshas of arsha (haemorrhoids) are called arshoghna.  
+
#''Truptighna'' (anti-satiety): ''Trupti'' (satiety) is a specific disorder of ''[[kapha]]'' in which feeling of fullness or bloatedness is experienced. The drugs of this group are mostly pungent and bitter tasting.
3.13. Kushthaghna (anti-dermatosis): These drugs mainly pacify the vitiation of blood and alleviate skin disorders and are called kushthaghna. Most of the drugs of this group act as vyadhipratyanika (anti-disease) but this property is also gauged by the prabhava (specific potency) of a drug. Khadira is an example of a kushthaghna (alleviating skin diseases).
+
#''Arshodhna'' (anti-hemorrhoids): These drugs alleviate the cause of ''[[dosha]]s'' of ''arsha'' (haemorrhoids) are called ''arshoghna''.  
3.14. Kandughna (anti-pruritic): These drugs alleviate itching and therefore are called kandughna. Aggravated kapha localized to skin or membrane produces itching (kandu). Thus, the drug is effective in pacifying kapha and is very effective in keeping the skin healthy.
+
#''Kushthaghna'' (anti-dermatosis): These drugs mainly pacify the vitiation of blood and alleviate skin disorders and are called ''kushthaghna''. Most of the drugs of this group act as ''vyadhipratyanika'' (anti-disease) but this property is also gauged by the ''prabhava'' (specific potency) of a drug. ''Khadira'' is an example of a ''kushthaghna'' (alleviating skin diseases).
3.15. Krumighna (anthelmintic or vermicidal): The drugs that destroy external and internal worms and expel them out of the body are termed krumighna. These have been classified into two groups by their mode of action:  
+
#''Kandughna'' (anti-pruritic): These drugs alleviate itching and therefore are called ''kandughna''. Aggravated ''[[kapha]]'' localized to skin or membrane produces itching (''kandu''). Thus, the drug is effective in pacifying ''[[kapha]]'' and is very effective in keeping the skin healthy.
a. Antahkrumighna (wormicidal) –Drugs that destroy worms (especially those residing in the intestines) - either by killing them or rendering them immobile.
+
#''Krimighna'' (anthelmintic or vermicidal): The drugs that destroy external and internal worms and expel them out of the body are termed ''krimighna''. These have been classified into two groups by their mode of action:  
b. Bahyakrumighna (affecting external microbes)  
+
##''Antahkrimighna'' (wormicidal) –Drugs that destroy worms (especially those residing in the intestines) - either by killing them or rendering them immobile.
3.16. Vishaghna (antidote for poison): Drugs eliminating the toxic effects of visha (poison) are called vishaghna.
+
##''Bahyakrimighna'' (affecting external microbes)  
4.17. Stanyajanana (galactogogue): The sweet essence of rasa dhatu that reaches the breast from entire body is stanya (breast milk). In the process of breast milk formation and secretion, emotions and affection of the mother for the baby play an important role. Drugs that enhance the production and secretion of breast milk are called 'stanyajanana'.
+
#''Vishaghna'' (antidote for poison): Drugs eliminating the toxic effects of ''visha'' (poison) are called ''vishaghna''.
4.18. Stanyashodhana (galacto-purifiers): Vitiated doshas reaching the breast vitiate the breast milk by affecting the rasa, rakta, mamsa dhatus. The drugs that alleviate these disorders are known as stanyashodhana.
+
#''Stanyajanana'' (galactogogue): The sweet essence of ''[[rasa dhatu]]'' that reaches the breast from entire body is ''stanya'' (breast milk). In the process of breast milk formation and secretion, emotions and affection of the mother for the baby play an important role. Drugs that enhance the production and secretion of breast milk are called ''stanyajanana''.
4.19. Shukrajanana (semen promoting): The drugs that promote or enhance production of shukra (semen) are called shukrajanana, or shukrala. Shukra is liquid, unctuous, sweet, smelling like honey, cold, and slimy by nature. These drugs also possess properties similar to those of shukra, thus aiding and enhancing the formation of shukra. This group includes seven medicines of the jivaniya class.
+
#''Stanyashodhana'' (galacto-purifiers): Vitiated ''[[dosha]]s'' reaching the breast vitiate the breast milk by affecting the ''[[rasa]], [[rakta]], [[mamsa]]'' ''[[dhatu]]s''. The drugs that alleviate these disorders are known as ''stanyashodhana''.
4.20. Shukrashodhana (semen purifiers): These drugs eliminate the disorders of semen and purify it.                               
+
#''Shukrajanana'' (semen promoting): The drugs that promote or enhance production of ''[[shukra]]'' (semen) are called ''shukrajanana'', or ''shukrala''. ''[[Shukra]]'' is liquid, unctuous, sweet, smelling like honey, cold, and slimy by nature. These drugs also possess properties similar to those of ''[[shukra]]'', thus aiding and enhancing the formation of ''[[shukra]]''. This group includes seven medicines of the ''jivaniya'' class.
 +
#''Shukrashodhana'' (semen purifiers): These drugs eliminate the disorders of semen and purify it.                               
 
 
Drugs that assist or aid in evacuative therapies are called 'upaga'. Besides the medications described above, there are snehopaga (sneha + upaga) and swedopaga (sweda + upaga) medicines are used for purvakarma (precleansing procedure) while the rest find use in panchakarma procedures.  
+
Drugs that assist or aid in evacuative therapies are called ''upaga''. Besides the medications described above, there are ''snehopaga'' (''sneha'' + ''upaga'') and ''swedopaga'' (''sweda'' + ''upaga'') medicines are used for ''purvakarma'' (precleansing procedure) while the rest find use in [[Panchakarma]] procedures.  
5.21. Snehopaga (aiding in oleation):  This group of drugs help to promote unctuousness are called 'snehopaga'. These are useful for internal oleation in cases of dryness produced in channels.  
+
#''Snehopaga'' (aiding in oleation):  This group of drugs help to promote unctuousness are called ''snehopaga''. These are useful for internal oleation in cases of dryness produced in channels.  
5.22. Swedopaga (aiding in diaphoresis/sudation): These drugs are helpful in diaphoresis/sudations and are termed as 'swedopaga'. These are indicated to remove impurities through sweat.  
+
#''Swedopaga'' (aiding in diaphoresis/sudation): These drugs are helpful in diaphoresis/sudations and are termed as ''swedopaga''. These are indicated to remove impurities through sweat.  
5.23. Vamanopaga (aiding in emesis): These drugs help in the process of therapeutic emesis and avoid complications and are called 'vamanopaga'.
+
#''Vamanopaga'' (aiding in emesis): These drugs help in the process of therapeutic emesis and avoid complications and are called ''vamanopaga''.
5.24. Virecanopaga (aiding in purgation): These drugs are useful during therapeutic purgation and are effective in dealing with complications and mucosal irritation produced by purgatives.
+
#''Virechanopaga'' (aiding in purgation): These drugs are useful during therapeutic purgation and are effective in dealing with complications and mucosal irritation produced by purgatives.
5.25. Asthapanopaga (aiding in ununctuous enema): Ununctuous enema is generally administered with medicated decoctions for purification of channels and removing obstructions. Due to their “churning” properties, these drugs aid in eliminating the accumulated doshas of channels.
+
#''Asthapanopaga'' (aiding in ununctuous enema): Ununctuous enema is generally administered with medicated decoctions for purification of channels and removing obstructions. Due to their “churning” properties, these drugs aid in eliminating the accumulated ''[[dosha]]s'' of channels.
5.26. Anuvasanopaga (aiding in unctuous enema): Unctuous enema is generally administered with oil for oleation of channels and improving strength of body.  
+
#''Anuvasanopaga'' (aiding in unctuous enema): Unctuous enema is generally administered with oil for oleation of channels and improving strength of body.  
5.27. Shirovirechanopaga (supporting in nasal drug delivery): These drugs are useful in removing impurities from organs and channels in the head, neck and supraclavicular regions. These are generally indicated in congestive and suppurative diseases of nose, ear, eyes and head regions.  
+
#''Shirovirechanopaga'' (supporting in nasal drug delivery): These drugs are useful in removing impurities from organs and channels in the head, neck and supraclavicular regions. These are generally indicated in congestive and suppurative diseases of nose, ear, eyes and head regions.  
6.28. Chardi nigrahna (reduce/check vomiting): Drugs that check emesis and pacify its root cause.  
+
#''Chhardi nigrahna'' (reduce/check vomiting): Drugs that check emesis and pacify its root cause.  
6.29. Trushnánigrahana (reduce thirst/polydypsia): Drugs that pacify excessive thirst.  
+
#''Trushnánigrahana'' (reduce thirst/polydypsia): Drugs that pacify excessive thirst.  
6.30. Hikkanigrahana (reduce/check hiccups): These drugs check hiccups. Hiccups are caused by vitiated vata and kapha doshas.  
+
#''Hikkanigrahana'' (reduce/check hiccups): These drugs check hiccups. Hiccups are caused by vitiated ''[[vata]]'' and ''[[kapha]] doshas''.  
7.31. Purishasarugrahaniya (reducing frequency and liquidity of stool): These drugs reduce the frequency of defecation and excessively watery stool.  
+
#''Purishasarugrahaniya'' (reducing frequency and liquidity of stool): These drugs reduce the frequency of defecation and excessively watery stool.  
7.32. Purishavirajaniya (eliminating the abnormal colour of faces): These drugs eliminate the abnormal colour of faces and convert it into normal state. Mainly ranjaka pitta is responsible for colouring the stool. Therefore, for purishavirajana action mostly pitta pacifying drugs are useful.
+
#''Purishavirajaniya'' (eliminating the abnormal colour of faces): These drugs eliminate the abnormal colour of faces and convert it into normal state. Mainly ''ranjaka [[pitta]]'' is responsible for colouring the stool. Therefore, for ''purishavirajana'' action mostly ''[[pitta]]'' pacifying drugs are useful.
7.33. Mutrasarugrahaniya (anti-diuretic): These drugs reduce the frequency of urination in diabetes like conditions. In this group bhallataka has ushna virya (or is hot in potency), which decreases the quantity of urine produced in the bladder. Panchaavalkala reduces the urine output by increasing vata by virtue of sheeta, kashaya and ruksha properties.
+
#''Mutrasarugrahaniya'' (anti-diuretic): These drugs reduce the frequency of urination in diabetes like conditions. In this group ''bhallataka'' has ''ushna virya'' (or is hot in potency), which decreases the quantity of urine produced in the bladder. ''Panchaavalkala'' reduces the urine output by increasing ''[[vata]]'' by virtue of ''sheeta, kashaya'' and ''ruksha'' properties.
7.34. Mutravirajaniya (reducing abnormal colour of urine): These drugs correct abnormality in the colour of urine. Drugs of this group are sheetavirya and pacify pitta.
+
#''Mutravirajaniya'' (reducing abnormal colour of urine): These drugs correct abnormality in the colour of urine. Drugs of this group are ''sheetavirya'' and pacify ''[[pitta]]''.
7.35. Mutravirechaniya (diuretic): These drugs increase the flow and formation of urine. In panchabhautika composition jala and agni mahabhutas are predominant, so both sheeta and ushna vírya drugs increase urination.
+
#''Mutravirechaniya'' (diuretic): These drugs increase the flow and formation of urine. In ''panchabhautika'' composition ''[[jala]]'' and ''[[agni]]'' ''[[mahabhuta]]s'' are predominant, so both ''sheeta'' and ''ushna vírya'' drugs increase urination.
In relation to chardi etc., word 'nigrahana' and 'sangrahana' with purisha etc. are used. Nigrahana means to check, control or stop, while sangrahana means to increase absorption of water, restrain and/or collect. This is the difference between above two words.
+
In relation to ''chardi'' etc., word ''nigrahana'' and ''sangrahana'' with ''purisha'' etc. are used. ''Nigrahana'' means to check, control or stop, while ''sangrahana'' means to increase absorption of water, restrain and/or collect. This is the difference between above two words.
8.36. Kasahara (antitussive and mucolytic): These drugs reduce the impulse to cough. Vitiated pranavayu associated with udanavayu comes out from the mouth with force in an abnormal manner, producing sound like that of “a cracked utensil of bell metal”. As such vata pacifying madhura, snigdha and ushna drugs pacify vata and alleviate kasa.
+
#''Kasahara'' (antitussive and mucolytic): These drugs reduce the impulse to cough. Vitiated ''pranavayu'' associated with ''udanavayu'' comes out from the mouth with force in an abnormal manner, producing sound like that of “a cracked utensil of bell metal”. As such ''[[vata]]'' pacifying ''madhura, snigdha'' and ''ushna'' drugs pacify ''[[vata]]'' and alleviate ''kasa''.
8.37. Shwasahara (relieving dyspnea/bronchodilator): Pranavayu excessively moves upward resulting in bhastrikadhmana (distended leather bag) like movement of chest. Clinically, it is dyspnea due to airway obstruction commonly caused by histamine and other inflammatory peptides.  Shatti contains antihistamine properties and pushkarmoola has bronchodilator properties.  
+
#''Shwasahara'' (relieving dyspnea/bronchodilator): ''Pranavayu'' excessively moves upward resulting in ''bhastrikadhmana'' (distended leather bag) like movement of chest. Clinically, it is dyspnea due to airway obstruction commonly caused by histamine and other inflammatory peptides.  ''Shatti'' contains antihistamine properties and ''pushkarmoola'' has bronchodilator properties.  
8.38. Shothahara (relieve swelling): Aggravated kapha, rakta and pitta obstruct vayu resulting in accumulation of fluid in interstitial space resulting in shotha (swelling).
+
#''Shothahara'' (relieve swelling): Aggravated ''[[kapha]], [[rakta]]'' and ''[[pitta]]'' obstruct ''[[vayu]]'' resulting in accumulation of fluid in interstitial space resulting in ''shotha'' (swelling).
          All the ten drugs in this group are called dashamoola and they all pacify all the three doshas.
+
 
8.39. Jwarahara (relieving fever): Increase in heat in the body and the mind are cardinal signs of fever. According to Ayurveda, amadosha entering the amashaya causes jwara.
+
All the ten drugs in this group are called ''dashamoola'' and they all pacify all the three ''[[dosha]]s''.
The drugs for jwara have been grouped as follows:
+
#''Jwarahara'' (relieving fever): Increase in heat in the body and the mind are cardinal signs of fever. According to [[Ayurveda]] , ''amadosha'' entering the ''amashaya'' causes ''[[jwara]]''. The drugs for ''[[jwara]]'' have been grouped as follows:
a. Santapahara (anti-pyretic)
+
##''Santapahara'' (anti-pyretic)
b. Amapachana (digesting ama)
+
##''Amapachana'' (digesting ama)
c. Vishamajvaraghna (relieving fever of periodic pattern)
+
##''Vishamajvaraghna'' (relieving fever of periodic pattern)
Drugs of this group may also be classified as:
+
#Drugs of this group may also be classified as:
a. Drugs pacifying pitta
+
##Drugs pacifying ''[[pitta]]''
b. Drugs that digest ama and cleanse the channels.  
+
##Drugs that digest ''ama'' and cleanse the channels.
8.40. Shramahara (relieving fatigue): These drugs help in overcoming fatigue. Fatigue is caused due to increased vata. Shramahara drugs, by virtue of madhura and snigdha properties, pacify vata and help in treating hypoglycemia, generalized debility etc.
+
#''Shramahara'' (relieving fatigue): These drugs help in overcoming fatigue. Fatigue is caused due to increased ''[[vata]]''. ''Shramahara'' drugs, by virtue of ''madhura'' and ''snigdha'' properties, pacify ''[[vata]]'' and help in treating hypoglycemia, generalized debility etc.
9.41. Dahaprashamana (pacifying burning sensation): These drugs pacify daha (internal and external burning sensations). Daha is a cardinal sign of pitta. In this group, the drugs are mostly sheetavirya and of madhura and tikta rasa, thus pitta-pacifying. This combination can also be used in hyperpyrexia.
+
#''Dahaprashamana'' (pacifying burning sensation): These drugs pacify ''daha'' (internal and external burning sensations). ''Daha'' is a cardinal sign of ''[[pitta]]''. In this group, the drugs are mostly ''sheetavirya'' and of ''madhura'' and ''tikta'' rasa, thus ''[[pitta]]''-pacifying. This combination can also be used in hyperpyrexia.
9.42. Sheetaprashamana (pacifying cold): These drugs pacify coldness in the body. Feeling cold is caused by vitiated vata and kapha. Ushnavirya drugs pacify vata and kapha while removing coldness. As such they are useful in curing fever with rigour and in vata-kapha disorders.
+
#''Sheetaprashamana'' (pacifying cold): These drugs pacify coldness in the body. Feeling cold is caused by vitiated ''[[vata]]'' and ''[[kapha]]''. ''Ushnavirya'' drugs pacify ''[[vata]]'' and ''[[kapha]]'' while removing coldness. As such they are useful in curing fever with rigour and in ''[[vata]]-[[kapha]]'' disorders.
9.43. Udaradaprashamana (alleviating allergic rashes): Allergic rashes on skin that look like insect bite are called udarda. Drugs that cure udarda are known as udaradaprashamana. In this disease, vitiated vata and kapha are predominant and have partial involvement of pitta. So udaradaprashamana drugs pacify all the three doshas.
+
#''Udaradaprashamana'' (alleviating allergic rashes): Allergic rashes on skin that look like insect bite are called ''udarda''. Drugs that cure ''udarda'' are known as ''udaradaprashamana''. In this disease, vitiated ''[[vata]]'' and ''[[kapha]]'' are predominant and have partial involvement of ''[[pitta]]''. So ''udaradaprashamana'' drugs pacify all the three ''[[dosha]]s''.
9.44. Angamardaprashamana (alleviating malaise/bodyache): Angamarda is a cardinal sign of vatika disorders that manifest specially in the stage of dhatukshaya or general debility. Most of the drugs of this group possess madhura-snigdha properties that are opposite to the properties of vata. So, they promote strength and increase nutrition of dhatus. As such these drugs restore the natural functions of the body and therefore called  angamardaprashamana.
+
#''Angamardaprashamana'' (alleviating malaise/bodyache): ''Angamarda'' is a cardinal sign of ''vatika'' disorders that manifest specially in the stage of ''dhatukshaya'' or general debility. Most of the drugs of this group possess ''madhura-snigdha'' properties that are opposite to the properties of ''[[vata]]''. So, they promote strength and increase nutrition of ''[[dhatu]]s''. As such these drugs restore the natural functions of the body and therefore called  ''angamardaprashamana''.
9.45. Shoolaprashamana (anti-spasmodic, anticolic, analgesic): The root-cause of shoola is vata. Natural movement of the intestines is altered by vitiated vata and it moves in the pratiloma-gati (i.e., in the reverse manner). Drugs that pacify vata in the abdomen and promote the passing out of flatus and stool while removing colic are called shoolaprashamana. This group of drugs includes shadushana type of medicines/herbs.  
+
#''Shoolaprashamana'' (anti-spasmodic, anticolic, analgesic): The root-cause of ''shoola'' is ''[[vata]]''. Natural movement of the intestines is altered by vitiated ''[[vata]]'' and it moves in the ''pratiloma-gati'' (i.e., in the reverse manner). Drugs that pacify ''[[vata]]'' in the abdomen and promote the passing out of flatus and stool while removing colic are called ''shoolaprashamana''. This group of drugs includes ''shadushana'' type of medicines/herbs.  
10.46. Shonitasthapana (hemostatics and blood purifiers):  Drugs that promote the quality of blood by enhancing its formation, alleviating abnormalities and checking bleeding are called shonitasthapana. Shonitasthapana drugs could be categorized as follows:
+
#''Shonitasthapana'' (hemostatics and blood purifiers):  Drugs that promote the quality of blood by enhancing its formation, alleviating abnormalities and checking bleeding are called ''shonitasthapana''. ''Shonitasthapana'' drugs could be categorized as follows:
(a) Raktaposhan (haematinic)
+
##''Raktaposhan'' (haematinic)
(b) Raktastambhaka (haemostatic)
+
##''Raktastambhaka'' (haemostatic)
(c) Raktaprosadana (blood purification)
+
##''Raktaprosadana'' (blood purification)
10.47. Vedanasthapana (relieving pain sensations): In Ayurveda, the word vedana is said to provide a general feeling of sensation. It is of two types – sukhatmaka (pleasant) and dukhatmaka (unpleasant) (Cha.Sha. 1.133). As such vedanasthapana means drugs that stabilize sensory sensations in the body. They are useful in conditions where a sensation is lost or damaged due to various reasons. These drugs also relieve pain and bring body back to normalcy.  
+
#''Vedanasthapana'' (relieving pain sensations): In [[Ayurveda]] , the word ''vedana'' is said to provide a general feeling of sensation. It is of two types – ''sukhatmaka'' (pleasant) and ''dukhatmaka'' (unpleasant). [Cha.Sa.[[Sharira Sthana]] 1/133] As such ''vedanasthapana'' means drugs that stabilize sensory sensations in the body. They are useful in conditions where a sensation is lost or damaged due to various reasons. These drugs also relieve pain and bring body back to normalcy.  
10.48. Sanjnasthapana (re-establishing consciousness): Drugs that resuscitate or revive the sense of consciousness are called sanjnasthapana. Such drugs overcome the effect of losing consciousness or fainting and help the patient in regaining consciousness.
+
#''Sanjnasthapana'' (re-establishing consciousness): Drugs that resuscitate or revive the sense of consciousness are called ''sanjnasthapana''. Such drugs overcome the effect of losing consciousness or fainting and help the patient in regaining consciousness.
10.49. Prajasthapana (conception promoting, foetus stabilizing): These drugs promote conception by enhancing the health of the reproductive organs before pregnancy and providing adequate nourishment to the foetus to help nurture it and keep it healthy.   
+
#''Prajasthapana'' (conception promoting, foetus stabilizing): These drugs promote conception by enhancing the health of the reproductive organs before pregnancy and providing adequate nourishment to the foetus to help nurture it and keep it healthy.   
10.50. Vayasthapana (stabilize age or anti-ageing):  These drugs delay the aging process and prevent senility. Most drugs in this group contain natural antioxidants and free radical inhibitors.
+
#''Vayasthapana'' (stabilize age or anti-ageing):  These drugs delay the aging process and prevent senility. Most drugs in this group contain natural antioxidants and free radical inhibitors.
An important inference from the description of these classes is that while several drugs may perform one action (and therefore be grouped together by a specific function or property), a single drug can also perform many actions depending upon its properties, interactions with the biological systems, and other circumstances. Samyoga stands for an optimum combination of drugs that helps achieve maximum efficacy. Prayoga is the application of drugs takes into consideration time, constitution (of the patient), and disease to achieve maximum efficacy.
+
 
The following list of 256 medicines (herbs) are permuted and combined to formulate a total of 500 preparations:
+
An important inference from the description of these classes is that while several drugs may perform one action (and therefore be grouped together by a specific function or property), a single drug can also perform many actions depending upon its properties, interactions with the biological systems, and other circumstances. ''Samyoga'' stands for an optimum combination of drugs that helps achieve maximum efficacy. ''Prayoga'' is the application of drugs takes into consideration time, constitution (of the patient), and disease to achieve maximum efficacy.
1. Jívaka: jeevaniya, shukra janana, snēhōpagā
+
 
2. Rishabhaka: jeevaniya, shukra janana
+
The comprehensive information of herbs in this chapter with synonyms, botanical names and activity profile can be found in the [[List of herbs in Charak Samhita]].
3. Meda: jeevaniya, shukra janana, snehopaga
+
 
4. Mahāmēdā: jeevaniya
+
<big>'''[[Special:ContactMe|Send us your suggestions and feedback on this page.]]'''</big>
5. Kakoli: jeevaniya, brimhaniya, shukra janana, snehopaga, angamrdaprashamana
+
 
6. Kshirakakoli: jeevaniya, brimhaniya, shukra janana, snehopaga
+
==References==
7. Mudgaparṇī: jeevaniya, shukra janana
  −
8. Māṣaparṇi: jeevaniya, shukra janana
  −
9. Jivanti: jeevaniya, snehopaga, vaya sthapana, shwasahara
  −
10. Madhuka:  jeevaniya, shonita sthapana, angamrdaprashamana, dahaprashamana, mutra virajaniya, asthapanopaga, vamanopaga, snehopaga, kandughna, kanthya, varnya, sandhaniya, purīṣavirajanīyāni
  −
11. Kṣīriṇī: br̥ṁhaṇīya
  −
12. Rājakṣavaka: br̥ṁhaṇīya
  −
13. Aśvagandhā: br̥ṁhaṇīya, balya
  −
14. Vāṭyāyanī: br̥ṁhaṇīya,
  −
15. Bhadraudanī: br̥ṁhaṇīya
  −
16. Bhardwaji: br̥ṁhaṇīya
  −
17. Payasya: br̥ṁhaṇīya, balya, varnya, purisha virajaniya
  −
18. Rishyagandha: br̥ṁhaṇīya
  −
19. Musta: lekhaniya, tr̥Ptighnā, kandughna, stanyashodhana, tr̥ṣṇānigrahaṇāni
  −
20. Kuṣṭha: lekhaniya, sukraśōdhanāni, asthāpanōpagāni
  −
21. Haridra: lekhaniya, kushthaghna, vishaghna
  −
22. Dāruharidrā: lekhaniya, arśōghnāni, kaṇḍūghnāni
  −
23. Vacha: lekhaniya, tr̥Ptighnāni, arśōghnāni, asthapanopaga, sheeta prashamana, sanjna sthapana
  −
24. Ativiṣā: lekhaniya, arśōghnāni
  −
25. Katurohini: lekhaniya, stanyaśōdhanāni (sakulādanī) bhēdanīyāni, (arishtha ) prajasthapana
  −
26. Chitraka: lekhaniya, bhēdanīyāni, dīpanīyāni, tr̥Ptighnāni, arśōghnāni, sūlapraśamanāni
  −
27. Chirabilva: lekhaniya, bhēdanīyāni
  −
28. Haimavati: lekhaniya
  −
29. Arka: bhēdanīyāni, swedopaga, (sadāpuṣpa) vamanōpagāni
  −
30. Urubuka: bhēdanīyāni
  −
31. Āgnimukhī: (langhali) bhēdanīyāni
  −
32. Chitrā: bhēdanīyāni
  −
33. Śaṅkhinī: bhēdanīyāni
  −
34. Svarṇakṣīri: bhēdanīyāni
  −
35. Madhuparṇī: sandhānīyāni snēhōpagāni
  −
36. Prushniparni: sandhānīyāni, shothahara, angamrdaprashamana
  −
37. Ambaṣṭha: sandhānīyāni
  −
38. Samanga: sandhānīyāni, purisha samgrahaniya
  −
39. Mocharasa: sandhānīyāni, purisha samgrahaniya, shonita sthapana, vedana sthapana
  −
40. Dhātakī: sandhānīyāni, purisha samgrahaniya, mūtravirajanīyāni
  −
41. Lodhra: sandhānīyāni, purisha samgrahaniya, shonita sthapana
  −
42. Priyaṅgu: sandhānīyāni, mūtravirajanīyā, shōṇitasthāpanāni, purīṣasaṅgrahaṇīyā (viswakasenakranta) prajasthapana
  −
43. Katphala: sandhānīyāni, shukra shodhana, vedana sthapana
  −
44. Pippalī: dīpanīyāni, kaṇṭhyāni, tr̥Ptighnāni, asthāpanōpagāni, hikkānigrahaṇāni, kāsaharāṇi, sūlapraśamanāni, sirōvirēcanōpagāni, sheeta prashamana
  −
45. Pippalimula: dīpanīyāni, shula prashamana
  −
46. Cavya: dīpanīyāni, tr̥ptighnāni, sūlapraśamanāni, arshoghna
  −
47. Āmlavētas: dīpanīyāni, hr̥dyāni, svāsaharāṇi,
  −
48. Maricha: dīpanīyāni, krumighna shiro-virechanopaga, shula prashamana
  −
49. Ajamōdā: dīpanīyāni, shula prashamana
  −
50. Bhallataka: dīpanīyāni, mutra samgrahaniya (arushkara) kushthaghna
  −
51. Hingu: dīpanīyāni, shwasahara, sanjna sthapana
  −
52. Aindri: balya, prajāsthāpanāni
  −
53. R̥ṣabhi: balya
  −
54. Atirasa (shatavari): balya, vaya sthapana
  −
55. Rishyaprokta: balyani
  −
56. Sthira: balya, vaya sthapana
  −
57. Rōhiṇī: balyāni,
  −
58. Balā: balyāni,
  −
59. Atibalā: balyāni
  −
60. Chandana: varṇyāni, kaṇḍūghnāni, viṣaghnāni, tr̥ṣṇānigrahaṇāni, dāhapraśamanāni, angamrdaprashamana
  −
61. Tuṅga: varṇyāni
  −
62. Padmaka: varṇyāni, purīṣasaṅgrahaṇīyāni (padmakēśarāṇī), vēdanāsthāpanāni
  −
63. Uśīra: varṇyāni, shukra shodhana, dahaprashamana, angamrdaprashamana,
  −
64. Manjishtha: varṇyāni, vishaghn , jwarahara,
  −
65. Sārivā: varṇyāni, stanyaśōdhanāni, jwaraharāṇi, dāhapraśamanāni,  kanthya
  −
66. Sitā: varṇyāni
  −
67. Lata: varṇyāni
  −
68. Ikṣu: kanthya, shukra shodhana, shramahara
  −
69. Drākṣā: kanthya, virēcanōpagāni, kāsaharāṇi, jvaraharāṇi, sramaharāṇi
  −
70. Vidari: kanthya, snehopaga, angamrdaprashamana
  −
71. Kaiṭarya: kanthya
  −
72. Haṁsapādī: kanthya
  −
73. Br̥hatī: kanthya hikkānigrahaṇāni, svayathuharāṇi, aṅgamardapraśamanāni
  −
74. Kantakari: kanthya, hikkānigrahaṇāni, kasahara, svayathuharāṇi, sheeta prashamana, angamrdaprashamana
  −
75. Amra: hr̥dyāni, chardinigrahaṇāni (amra pallava), purīṣasaṅgrahaṇīyāni (amra asthi), mūtrasaṅgrahaṇīyāni
  −
76. Āmrātaka: hr̥dyāni
  −
77. Likuca: hr̥dyāni
  −
78. Karamarda: hr̥dyāni
  −
79. Vr̥kṣāmlā: hr̥dyāni
  −
80. Kuvala: hr̥dyāni, virēchanōpagāni
  −
81. Badara: hr̥dyāni, virēcanōpagāni swedopaga, chardinigrahaṇāni, hikkānigrahaṇāni, sramaharāṇi, udardapraśamanāni
  −
82. Dāḍima: hr̥dyāni chardinigrahaṇāni sramaharāṇi
  −
83. Matulunga:  hr̥dyāni, chardinigrahaṇāni
  −
84. Nāgara: tr̥ptighnāni, tr̥ṣṇānigrahaṇāni, arshoghna (shringavera) dīpanīyāni, shula prashamana, sītapraśamanāni
  −
85. Viḍaṅga: trptighnāni, kuṣṭhaghnāni, krimighnāni, sirōvirēcanōpagāni
  −
86. Murva: trptighnāni, stanyashodhana
  −
87. Guḍūcī: trptighnāni, tr̥ṣṇānigrahaṇāni, dāhapraśamanāni stanyashodhana
  −
88. Patola: trptighnāni, trishna nigrahana,
  −
89. Kuṭaja: arśōghnāni, kaṇḍūghnāni
  −
90. Bilva: arśōghnāni, asthāpanōpagāni, anuvāsanōpagāni, svayathuharāṇi
  −
91. Abhaya: arśōghnāni, kushthaghna, virechanopaga, hikka nigrahana, kasahara, jwarahara, vaya sthapana
  −
92. Dhanvayasa: arśōghnāni (duralabha) hikka nigrahana, kasahara
  −
93. Khadira: kushthaghna, udardapraśamanāni (somavalka) mutra samgrahaniya
  −
94. Amalaki: kushthaghna, virechanopaga, kasahara, jwarahara
  −
95. Saptaparna:  kushthaghna, udardaprashamana
  −
96. Āragvadha: kushthaghna
  −
97. Karavira: kushthaghna
  −
98. Jātīpravālā: kushthaghna
  −
99. Nalada: kaṇḍūghnāni
  −
100. Kritamala: kaṇḍūghnāni
  −
101. Naktamala: kaṇḍūghnāni
  −
102. Nimba: kaṇḍūghnāni
  −
103. Sarṣapa: kaṇḍūghnāni, asthāpanōpagāni, shiro-virechanopaga
  −
104. Akshiva: krimighnāni
  −
105. Gandira: krimighnāni, shula prashamana
  −
106. Kēbuka: krimighnāni
  −
107. Nirguṇḍī: krimighnāni
  −
108. Kiṇihī: krimighnāni
  −
109. Shwadanshtra: krimighnāni, mutrala, anuvāsanōpagāni
  −
110. Vr̥ṣaparṇi: krimighnāni
  −
111. Ākhuparṇi: krimighnāni
  −
112. Ela: vishaghna, shwasahara, angamrdaprashamana
  −
113. Palindi: vishaghna
  −
114. Kataka: vishaghna
  −
115. Śirīṣa: vishaghna, vēdanāsthāpanāni
  −
116. Sindhuvara: vishaghna
  −
117. Shleshmantaka: vishaghna
  −
118. Vīraṇa: stanyajananāni
  −
119. Shali: stanyajananāni
  −
120. Shashtik Shali: stanyajananāni, sramaharāṇi
  −
121. Ēkṣuvālikā: stanyajananāni
  −
122. Darbha: stanyajananāni mūtravirēcanīyāni
  −
123. Kusha: stanyajananāni mūtravirēcanīyāni
  −
124. Kasha: stanyajananāni mūtravirēcanīyāni
  −
125. Gundra: stanyajananāni mūtravirēcanīyāni
  −
126. Itkata: stanyajananāni mūtravirēcanīyāni
  −
127. Katruna: stanyajananāni
  −
128. Patha: stanyashodhana, jwarahara
  −
129. Mahaushadha: stanyashodhana
  −
130. Suradāru: stanyashodhana, anuvāsanōpagāni
  −
131. Vatsakaphala: stanyashodhana, asthāpanōpagāni
  −
132. Kirātatikta: stanyashodhana, tr̥ṣṇānigrahaṇāni
  −
133. Vr̥ddharu: shukrajananāni
  −
134. Jaṭilā: shukrajananāni, sañjñāsthāpanāni
  −
135. Kuliṅgā: shukrajananāni
  −
136. Elavaluka: shukra shodhana, vedana sthapana
  −
137. Kaṭphala: shukra shodhana, vedana sthapana
  −
138. Samudraphēna: shukra shodhana
  −
139. Kadamba: shukra shodhana, vedana sthapana
  −
140. Ēkṣu: shukra shodhana, shramaharāṇi
  −
141. Kāṇḍēksu: shukra shodhana
  −
142. Ikṣuraka: shukra Shodhana
  −
143. Vasuka: Shukra shodhana, mūtravirēcanīyāni
  −
144. Mr̥dvīkā: snehopaga
  −
145. Śālaparṇi: snehopaga, svayathuharāṇi
  −
146. Śōbhāñjana: svēdōpagāni
  −
147. Eranda: svēdōpagāni, angamrdaprashamana
  −
148. Vr̥Shcīra: svēdōpagāni, anuvāsanōpagāni, kāsaharāṇi
  −
149. Punarnavā: svēdōpagāni, anuvāsanōpagāni, kāsaharāṇi,vayaḥsthāpanāni
  −
150. Yava: svēdōpagāni, chardinigrahaṇāni, shramaharāṇi
  −
151. Tila: svēdōpagāni, purisha virajaniya (tila kana)
  −
152. Kulattha: svēdōpagāni
  −
153. Māṣha: svēdōpagāni
  −
154. Madhu: vamanōpagāni sōṇitasthāpanāni
  −
155. Kōvidāra: vamanōpagāni
  −
156. Karbudara: vamanōpagāni
  −
157. Nipa: vamanōpagāni
  −
158. Vidula: vamanōpagāni
  −
159. Bimbi: vamanōpagāni
  −
160. Śaṇapuṣpi: vamanōpagāni
  −
161. Pratyakpuṣpa: vamanōpagāni (apāmārga) sirōvirēcanōpagāni
  −
162. Kāśmarya: virēchanōpagāni svayathuharāṇi, dāhapraśamanāni
  −
163. Parushaka: virēchanōpagāni, jwarahara, shramahara
  −
164. Bibhītak: virēchanōpagāni, jwarahara
  −
165. Karkandhu: virēchanōpagāni
  −
166. Pilu: virēchanōpagāni, jwarahara
  −
167. Trivr̥t: asthāpanōpagāni, (suvahā) bhēdanīyāni, viṣaghnāni
  −
168. Śatapuṣpā: asthāpanōpagāni, anuvāsanōpagāni
  −
169. Madanaphala: asthāpanōpagāni
  −
170. Rāsnā: anuvāsanōpagāni
  −
171. Agnimantha: anuvāsanōpagāni sītapraśamanāni shothahara
  −
172. Śyōnākā: anuvāsanōpagāni sītapraśamanāni shothahara
  −
173. Jyōtiṣmatī: sirōvirēcanōpagāni
  −
174. Kṣavaka: sirōvirēcanōpagāni
  −
175. Śigru: sirōvirēcanōpagāni
  −
176. Śvētā: sirōvirēcanōpagāni vaya sthapana
  −
177. Mahāśvētā: sirōvirēcanōpagāni
  −
178. Jambu: chardinigrahaṇāni, purīṣavirajanīyāni, mūtrasaṅgrahaṇīyāni
  −
179. Yastika: chardinigrahaṇāni
  −
180. Mruti: chardinigrahaṇāni purisha virajaniya
  −
181. Laja: chardinigrahaṇāni, dahaprashamana, shonita sthapana
  −
182. Dhanvayavas: trishna nigrahana
  −
183. Parpataka: trishna nigrahana
  −
184. Hribera: trishna nigrahana dahaprashamana
  −
185. Dhanyaka: trishna nigrahana, sheeta prashamana
  −
186. Shati: hikka nigrahana, shwasahara
  −
187. Pushkaramula: hikka nigrahana, shwasahara
  −
188. Vruksharuha: hikka nigrahana
  −
189. Kulīraśr̥ṅgya: hikka nigrahana
  −
190. Ananta: purīṣasaṅgrahaṇīyāni
  −
191. Katvanga: purīṣasaṅgrahaṇīyāni
  −
192. Dhataki: purīṣasaṅgrahaṇīyāni, mutra virajaniya
  −
193. Padma: purīṣasaṅgrahaṇīyāni mutra virajaniya
  −
194. Śallakītvak: purisha virajaniya
  −
195. Kacchurā: purisha virajaniya
  −
196. Śālmalī: purisha virajaniya
  −
197. Śrīvēṣṭaka: purisha virajaniya
  −
198. Utpala: purisha virajaniya mutra virajaniya
  −
199. Plaksha: mutra samgrahaniya
  −
200. Vata: mutra samgrahaniya
  −
201. Kapitana: mutra samgrahaniya
  −
202. Udumbara: mutra samgrahaniya
  −
203. Ashwattha: mutra samgrahaniya
  −
204. Ashmantaka: mutra samgrahaniya
  −
205. Nalina: mutra virajaniya
  −
206. Kumuda: mutra virajaniya
  −
207. Saugandhika: mutra virajaniya
  −
208. Pundarika: mutra virajaniya
  −
209. Shatapatra: mutra virajaniya
  −
210. Vrukshadani: mutrala
  −
211. Vaśira: mutrala
  −
212. Pāṣāṇabhēda: mutrala
  −
213. Śr̥ṅgī: kasahara
  −
214. Tamalaki: kasahara shwasahara
  −
215. Aguru: shwasahara sheeta prashamana
  −
216. Surasa: shwashara
  −
217. Chanda: shwashara
  −
218. Patala: shothahara (amogha ) prajasthapana
  −
219. Shalaparní: shothahara
  −
220. Kashamarya: shothahara
  −
221. Sharkara: jwarahara, dahaprashamana, shonita sthapana
  −
222. Kharjura: shramahara
  −
223. Priyala: shramahara, udardaprashamana
  −
224. Phalgu: shramahara
  −
225. Shashtika: shramahara
  −
226. Nílotpala: dahaprashaman
  −
227. Tagara: sheeta prashamana
  −
228. Bhutíka: sheeta prashamana
  −
229. Tinduka: udardaprashamana
  −
230. Kadara: udardaprashamana
  −
231. Ashwakarna: udardaprashamana
  −
232. Arjuna: udardaprashamana
  −
233. Asana: udardaprashamana
  −
234. Arimeda: udardaprashamana, sanjna sthapana
  −
235. Pippalimula: shula prashamana
  −
236. Ajagandha: shula prashamana
  −
237. Ajaji: shula prashamana
  −
238. Rudhira: shōṇitasthāpanāni
  −
239. Gairika: shōṇitasthāpanāni
  −
240. Shala: vedanasthapana
  −
241. Tumba: vedanasthapana
  −
242. Vanjula: vedanasthapana
  −
243. Ashoka: vedanasthapana
  −
244. Ashokarohinya: sanjna sthapana
  −
245. Katarya: sanjna sthapana
  −
246. Choraka: sanjna sthapana
  −
247. Vayastha: sanjna sthapana (brahmi) prajasthapan
  −
248. Golomi: sanjna sthapana
  −
249. Palankasha: sanjna sthapana
  −
250. Shatavirya: prajasthapana
  −
251. Sahasravirya: prajasthapana
  −
252. Avyatha: prajasthapana
  −
253. Shiva: prajasthapana
  −
254. Vatyapushpi: prajasthapana
  −
255. Yukta: vayasthapana
  −
256. Mandukaparni: vayasthapana
     −
GLOSSARY
+
<div id="BackToTop" class="noprint" style="background-color:#DDEFDD; position:fixed;
1. ābhayā (AbhayAभया) Terminaliachebula
+
bottom:32px; left:2%; z-index:9999; padding:0; margin:0;"><span style="color:blue;
2. agnimantha (ग्निमन्थ):Clerodandrumphlomoides / Premnaintegrifolia
+
font-size:8pt; font-face:verdana,sans-serif; border:0.2em outset #ceebf7;
3. āgnimukhī (AgnimukhI ग्निमुखी) Gloriosasuperba
+
padding:0.1em; font-weight:bolder; -moz-border-radius:8px; ">
4. aindrī (aindrI ऐन्द्री): Citruluscolosynthesis
+
[[#top| Back to the Top ]]</span></div>
5. airaṇḍ (airaNDA कैरण्डा) Ricinuscommunis
  −
6. ājagandhā (AjagandhA जगन्धा): Gynandropsisgynandra
  −
7. ajājī (jAjI जाजी): Cuminimumcynminum
  −
8. ajamōdā (jamodA जमोदा) Apium graveolens
  −
9. ākhuparṇikā (khuparNikA खुपर्णिका) Ipomoeareniformis
  −
10. akṣīva (akShIva अक्षीव) Moringaoleifera
  −
11. alpabuddhīnāṁ (alpabuddhInAM ?ल्पबुद्धीनां): Low intellectual
  −
12. āmalaka (Amalak मलक) Phyllanthusemblica
  −
13. ambaṣṭhakī (mbaShThakI म्बष्ठकी) Cessampelos paraira
  −
14. amlavētasa (mlavetasa म्लवेतस) Garcinia pedunculata
  −
15. ā'mōghā' (~amoghA ऽमोघा): Emblicaofficinalis
  −
16. āmra (AmrA आम्रा) Mangiferaindica
  −
17. āmrapallava (म्रपल्लव): leaves of Mangifera indica
  −
18. āmrātaka (AmrAtak म्रातक) Spondiaspinnata
  −
19. apāpāmārgataṇḍula (ApAmArgataNDula पामार्गतण्डुल) Achyranthusaspera
  −
20. ārimēdā (ArimedA रिमेदा): Variety ofacaciacatechu
  −
21. ark (rka ?र्क) Calotropisprocera
  −
22. āruṣkara (AruShkaraरुष्कर) Semicarpusanacardium
  −
23. asan (Asan सना): Terminaliatomentosa
  −
24. āśmantaka (Shmantaka श्मन्तक) Bauhinia racemosa
  −
25. aśōkā (AshokA शोका): Saracaindica
  −
26. āsthāpanōpagō (AsthApanopago आस्थापनोपगो): A type of enema predominant with Kashaya
  −
27. āśvagandhā śvagandhā (AshvagandhA ?श्वगन्धा) Withaniasomnifera
  −
28. āśvakarṇā (AshvakarNA ?श्वकर्णा): Dipterocarpusalatus
  −
29. aśvattha (Ashvattha ?श्वत्थ) Ficusreligiosa
  −
30. atibalā (तिबला): Abutilonindicum
  −
31. atirasā (तिरस):Asparagusracemosus
  −
32. atisaṅkṣēp (atisa~gkShepo तिसङ्क्षेपो):in precise manner
  −
33. ātiviṣā (AtiviShA तिविषा) Aconitusheterophyllum
  −
34. badara (badaraबदर) Zizyphusjujuba
  −
35. balā (बला): sidacordifolia
  −
36. balya (balyo बल्यो): strength
  −
37. bhadraudanī (bhadraudanI भद्रौदनी) Sidacordifolia
  −
38. bhāradvājī (bhAradvAjI भारद्वाजी) Thespesialampas
  −
39. bhēdanīyaḥ (bhedanIyaH भेदनीयः) Cathertic
  −
40. bhr̥ṣṭamr̥t (bhRuShTamRut भृष्टमृत्प) fried clay
  −
41. bhūtīka (bhUtIka भूतीक): Trachyspermumammi
  −
42. bibhītaka (bibhItaka बिभीतक) Terminaliabelerica
  −
43. bilva (bilva बिल्व) Aeglemarmelos
  −
44. bimbī (bimbI बिम्बी) cocciniaindica
  −
45. brāhmī (brAhmI ब्राह्मी): Bacopamonnieri
  −
46. br̥hatī (bRuhatI बृहती) Solanumindicum
  −
47. br̥ṁhaṇīyāni (bRuMhaNIyo बृंहणीयो) Nourishing drugs
  −
48. buddhimatāṁ (buddhimatAM बुद्धिमतां): Intellectual
  −
49. candana (Candana चन्दन) Santalumalbum
  −
50. cavya (cavya चव्य) Piperchaba
  −
51. chardinigrahaṇ (chardinigrahaNa छर्दिनिग्रहण): Antiemetic
  −
52. cirabilva (cirabilva चिरबिल्व) Holopteliaindica  / Pongamiapinnata
  −
53. citrā (citrA चित्रा)  Baliospermummontanum
  −
54. citraka (citraka चित्रक) Plumbagozeylanica
  −
55. cōraka (coraka चोरक): Angelicaglauca
  −
56. dāḍima dADimaदाडिम) PunicaGranatum
  −
57. dāhapraśamanaḥ (dAhaprashamanaH दाहप्रशमनः) : Allivative burning sensation
  −
58. darbha (दर्भ): Desmostachysbipinnata
  −
59. dāruharidrā (dAruharidrA दारुहरिद्रा) berberisaristata
  −
60. dhanvayāsaka (dhanvayAsakधन्वयासक) Fagoniacretica
  −
61. dhānyaka (dhAnyaka धान्यक) Coriandersativum
  −
62. dhātakī (dhAtakI धातकी) Woodfordiafloribunda
  −
63. dīpanīya (dIpanIya दीपनीय) digestive / appetizers
  −
64. drākṣā (drAkShA द्राक्षा) Vitisvinifera
  −
65. durālabhā (durAlabhA दुरालभा): Fagonia cretica
  −
66. ēkṣumūla (ekShumUla क्षुमूल) Root of Sacccharum officinarum
  −
67. ēkṣuvālikā (क्षुवालिका): Astercanthalongifolia
  −
68. gairika (गैरिक): Ferrumhaematite
  −
69. gaṇḍīra (gaNDIr गण्डीरा): Euphorbiaantiquorum
  −
70. gaṇḍīrā (gundre गुन्द्रे) Soccharumsara
  −
71. gōlōmī (golomI गोलोमी): a veriety of acoruscalamus
  −
72. guḍūcī (गुडूची): Tinnosporacordifolia
  −
73. haimavatya (haimavatya हैमवत्य) Irisgermanica
  −
74. haṁsapādī (haMsapAdI हंसपादी) Adiantumlanulatum
  −
75. hikkānigrahaṇa (hikkAnigrahaNa हिक्कानिग्रहण)
  −
76. hiṅguniryāsā (~gguniryAsA हिङ्गुनिर्यासा): exudates of Ferula narthex 
  −
77. hr̥dya (hRudya हृद्य) Cardiactonics
  −
78. hrībērā (hrIvera ह्रीवेर) Pavoniaodorata
  −
79. ikṣuraka (ikShura क्षुर): Astercantha longifolia
  −
80. ilavālukā (ilavAlukaka ष्ठैलवालु) Brunuscerasus
  −
81. jambu (Jambu जम्बु) Eugeniajumbolana
  −
82. jambv (जम्ब्वा): Syzygium cumini
  −
83. jaṭilā (jaTilA जटिला) Nardostachysjatamansi
  −
84. jātīpravālā (jAtIpravAlA जातीप्रवाला) Tender shoot of Jasminumofficinale
  −
85. jīvaka (jIvaka जीवक): Microstylis wallichii
  −
86. jīvanīyō (jIvanIyo जीवनीयो) Invigorators
  −
87. jīvantī (jIvantI जीवन्ती) Leptadenisreticulate
  −
88. jvaraharaḥ (jvaraharaH ज्वरहर) Antipyretic
  −
89. jyōtiṣmatī (jyotiShmatI ज्योतिष्मती) Celastruspaniculatus
  −
90. kacchurā (cchurA क्कच्छुरा) Mucunaprurience
  −
91. kadambaniryās (kadambaniryA कदम्बनिर्यासे) Gum of anthocephalusindicus
  −
92. kadara (kadara कदर): Variety ofacasiacatechu
  −
93. kaiṭarya (kaiTarya कैटर्य) Myricanagi
  −
94. kākōlī (kAkolI काकोली): Roscoea procera
  −
95. kalkaḥ (kalkaH, कल्कः,) : Bolus
  −
96. kāṇḍēkṣu (kANDekShv काण्डेक्ष्वि): Stem of Sacccharum officinarum
  −
97. kaṇḍūghnaḥ (kaNDUghnaH कण्डूघ्न) Anti itching
  −
98. kaṇṭakārikā (kaNTakArikA कण्टकारिका) Solanumxanthocarpum
  −
99. kaṇṭhyō (kaNThyo कण्ठ्यो) Useful for throat
  −
100. kapītan (kapItan कपीतनो) Albizzialebbeck
  −
101. karamarda (karamardकरमर्द) Carrisacarandas
  −
102. karbudāra (karbudAra कर्बुदार) White veriety of bauhiniaveriegata
  −
103. karkandhu (karkandhu कर्कन्धु) Zizyphus nummularia
  −
104. kāśa (काश): Saccharaumspontaneum
  −
105. kāsaharaḥ (kAsaharaH कासहरः): anti cough
  −
106. kaṣāya (kaShAya कषाय): water extract
  −
107. kāśmarya (kAshmarya काश्मर्य): Gmelina arborea
  −
108. kataka (kataka कतक) Strychnospotatorum
  −
109. kaṭphala (kaTphalA कट्फला) Myricanagi
  −
110. kattr̥ṇamūlā (कत्तृणमूला):  Roots of cymbopogonschoenanthus
  −
111. kaṭurōhiṇī (kaTurohiNI कटुरोहिणी) Picrorrhizakurroa
  −
112. kēbuka (kebuka केबुक) Costus speciosus
  −
113. khadira (Khadir खदिरा) Acasiacatechu
  −
114. kharjūra (kharjUra खर्जूर): Phoenixsylvestries
  −
115. kiṇihī (kiNihI किणिही) Achyrantusaspera
  −
116. kirātatiktaka (kirAtatiktakaka किराततिक्त) Swetiachiraita
  −
117. kōvidāra (kovidAra कोविदार) Red veriety of bauhiniaveriegata
  −
118. krimighnō (krimighno क्रिमिघ्नो) Anti microbial 
  −
119. kr̥tamāla (kRutamA कृतमाल) Cassiafistula
  −
120. kṣavaka (kShavaka क्षवक): Centipeda minima
  −
121. kṣīrakākōlī (kShIrakAkolI क्षीरकाकोली): Tuberous Root of Roscoea procera
  −
122. kṣīriṇī (kShIriNI क्षीरिणी) Mimusops hexandra
  −
123. kulattha (kulattha कुलत्थ) Dolichosbiflorus
  −
124. kuliṅgā (kuli~ggA कुलिङ्गा): Blefaris edulis
  −
125. kulīra (kulIra कुलीर) Rhussuccedanea
  −
126. kumuda (kumuda कुमुद) Nymphaea alba
  −
127. kuśa (कुश): variety ofDesmostachysbipinnata
  −
128. kuṣṭhaghnaḥ (kuShThaghnaH कुष्ठघ्नः): various skin diseases
  −
129. kuṭaja (kuTajaकुटज) Holarrhenaantydesenterica
  −
130. kuvala (kuvala कुवल) Zizyphussativa
  −
131. lājā (लाजा): Fried paddy
  −
132. lātā (latA लता) Black veriety of cynodondactylon
  −
133. lēkhanīyō (lekhanIyo लेखनीयो) Reducing corpulency
  −
134. likuca (likucaलिकुच) Artocarpuslakooca
  −
135. lōdhra (lodhra लोध्र) Symplocosracemosa
  −
136. madhuka (madhuka मधुक) Glycyrrhiza glabra
  −
137. madhūka (मधूक): Madhukaindica
  −
138. madhuparṇī (madhuparNI मधुपर्णी) Tinnosporacordifolia
  −
139. mahāmēdā (mahAmedA महामेदा): Polygonatum verticilatum
  −
140. mahāśvētā (mahAshvetA महाश्वेता veriety of clitoreaternatea
  −
141. mahauṣadha (mahauShadha महौषध) Zingiberofficinale
  −
142. maṇḍūkaparṇī (maNDUkaparNI मण्डूकपर्णी): Centeliaasiatica
  −
143. mañjiṣṭhā (ma~jjiShThA मञ्जिष्ठा) Rubiacardifolia
  −
144. marica (marica मरिच) Pipernigrum
  −
145. māṣa (mASha माष): Phaseolus mungo
  −
146. māṣaparṇyau (mAShaparNyau माषपर्ण्यौ)Taramnuslabialis
  −
147. mātuluṅgā (mAtulu~ggAमातुलुङ्ग) Citrusdecumana
  −
148. mēdā (medA मेदा ): Polygonatum verticilatum
  −
149. mōcarasa (mocarasa मोचरस) exudates of Shalmaliamalabarica
  −
150. mr̥dvīkā (मृद्वीका): Vitisvinifera
  −
151. mudgaparṇī (mudgaparNI मुद्गपर्णी) Phaseolustrilobus
  −
152. muktā (muktA मुक्ता): pearl
  −
153. mūrvā (musta मूर्वा) Clematistriloba
  −
154. mūtrasaṅgrahaṇīyō (mUtrasa~ggrahaNIyo मूत्रसङ्ग्रहणीयो) Anti-diuretics
  −
155. mūtravirajanīyō (mUtravirajanIyo मूत्रविरजनीयो) Urine pigment normalizer
  −
156. mūtravirēcanīya (mUtravirecanIya मूत्रविरेचनीय) diuretics
  −
157. naktamāla (naktamAla नक्तमाल)  Pongamiapinnata
  −
158. nalada (Nalada नलद) Nardostachysjatamansi
  −
159. nalina (nalina नलिन) Nelumbo nucifera
  −
160. 'ṅgamardapraśamanaḥ (~a~ggamardaprashamanaH ऽङ्गमर्दप्रशमन) anti bodyache
  −
161. nīlōtpalō (नीलोत्पलो) Nympheastelata
  −
162. nīpa (nIpa नीप) Anthocephalusindicus
  −
163. nirguṇḍī (nirguNDI निर्गुण्डी) Vitexnegundo
  −
164. 'nuvāsanōpagaḥ (~anuvAsanopagaH ऽनुवासनोपग) Enema predominant with oil
  −
165. ōḍumbarā (UDumbar डुम्बरा) Ficusglomarata
  −
166. padmaka (padmak पद्मको) Prunuscerasoides
  −
167. padmakēśarā (पद्मकेशरा) Stamens of Nelumbo nucifera
  −
168. palaṅkaṣā (pala~gkaShA पलङ्कषा) Commiphoramukul
  −
169. pālindī (pAlindI पालिन्दी) Operculina terpethum
  −
170. parpaṭaka (parpaTaka पर्पटक) Fumariaparviflora
  −
171. parūṣak (parUShak परूषका) Greviaasiatica
  −
172. parūṣakā (parUShak परूषका) Grewia asiatica
  −
173. pāṣāṇabhēda (pAShANabheda पाषाणभेद) Bergenia ligulata
  −
174. pāṭalā (पाटला) Stereospermumsuaveolens
  −
175. pāṭhā (pAThA पाठा) Cessampelosparaeria
  −
176. paṭōlā (पटोला) Trochiosanthusdioeca
  −
177. payasya (payasyA पयस्या ) Ipomoeapaniculata
  −
178. payasyā (पयस्या) Tylophora indica
  −
179. phalgu (phalgu फल्गु) Ficushispida
  −
180. phāṇṭaḥ (phANTaH, फाण्ट) warm water extract
  −
181. pīlū (pIlU पीलू) Salvadorapersica
  −
182. pippalī (pippalI पिप्पली) Piperlongum
  −
183. pippalīmūla (pippalImUla पिप्पलीमूल) Roots of Piperlongum
  −
184. plakṣa (plakSha प्लक्ष) Ficuslacor
  −
185. prajāsthāpanō (prajAsthApano प्रजास्थापनो) Anti infertility
  −
186. pramāṇamasti (pramANamasti, प्रमाणमस्ति) as per dimentions
  −
187. pratyakpuṣpā (pratyakpuShpA प्रत्यक्पुष्पा) Achyranthus aspera
  −
188. priyāla (priyAla प्रियाल) Buchananialanzan
  −
189. priyaṅgu (priya~ggu प्रियङ्गु) Callicarpamicrophylla
  −
190. pr̥śniparṇī (pRushniparNya पृश्निपर्ण्य) Urariapicta
  −
191. puṇḍarīka (puNDarIka पुण्डरीक) Variety of lotus
  −
192. purīṣasaṅgrahaṇīyaḥ (purIShasa~ggrahaNIyaH पुरीषसङ्ग्रहणीय) Constipating
  −
193. purīṣavirajanīyō (purIShavirajanIyo पुरीषविरजनीयो) Stool pigment normalizer
  −
194. rājakṣavakā (rAjakShavak राजक्षवका) Euphorbia microphylla
  −
195. rāsnā (rAsnA रास्ना) Pluchealanceolata
  −
196. rṣabhaka(rShabhakauर्षभकौ) Microstylis wallichii
  −
197. 'rśōghnaḥ (~arshoghnaH ऽर्शोघ्न) Anti-haemorrhoids
  −
198. rṣyagandhā (rShyagandhA र्ष्यगन्धा)??? Argeria speciosa
  −
199. rṣyaprōktā (र्ष्यप्रोक्ता): Abutilon indicum
  −
200. rudhira (रुधिर) crocussativus
  −
201. sadāpuṣpā (sadApuShpA सदापुष्पा) Calotropis procera
  −
202. sahasravīry (sahasravIryA सहस्रवीर्या) variety of cynodondactylon
  −
203. śakulādanī (shakulAdanI शकुलादनी) Picrorrhizakurroa
  −
204. śāla (shAla शाल) Shorearobusta
  −
205. śālaparṇī (शालपर्ण्य):  Desmodiumgangeticum
  −
206. śāli (शालि) oryzasativa
  −
207. śallakī (shallakI शल्लकी) Boswelliaserrata
  −
208. śālmalī (shAlmalI शाल्मली) Shalmaliamalabarica
  −
209. samaṅgā (sama~ggA समङ्गा) Rubiacordifolia
  −
210. Sāmarthyāyō (sAmarthyA सामर्थ्या) able
  −
211. samudraphēna (samudraphena समुद्रफेन) ??
  −
212. śaṇapuṣpī (shaNapuShpI शणपुष्पी) Crotalariaverrucosa
  −
213. sandhānīyō (sandhAnIyo सन्धानीयो) wound healers
  −
214. sañjñāsthāpanaḥ (sa~jj~jAsthApanaH सञ्ज्ञास्थापन) Restorative of conciousness
  −
215. śaṅkhinī (sha~gkhinI शङ्खिनी) Canscoraducussata
  −
216. sārivā (sArivA सारिवा) Hemidesmusindicus
  −
217. ṣaṣṭik (षष्टिके): veriety of Oryzasativa
  −
218. śatapatra (shatapatra शतपत्र) variety of nelumbonucifera
  −
219. śatapuṣpā (shatapuShpA शतपुष्पा) Anathumsova
  −
220. śatavīryā (shatavIryA शतवीर्या) cynodondactylon
  −
221. śaṭī (shaTI शटी) Hedychiumspicatum
  −
222. saugandhika (saugandhika सौगन्धिक) Variety of Utpala
  −
223. śigru (shigru शिग्रु) Moringaoleifera
  −
224. sindhuvāra (sindhuvAra सिन्धुवार) vitexnegundi
  −
225. śirīṣa (shirISha शिरीष) Albizzialebbek
  −
226. śirōvirēcanōpaga (Shirovirecanopaga शिरोविरेचनोपग)??
  −
227. śīta (sitA सिता) Sugar
  −
228. śītaḥ (shItaH, शीत) Room Temperature water extract
  −
229. śītapraśamana (shItaprashamana शीतप्रशमन)
  −
230. ślēṣmātakā (shleShmAtakA श्लेष्मातका) Cordiadicotoma
  −
231. snēhōpagaḥ (snehopagaH स्नेहोपग) Supportive to oleation
  −
232. śōbhāñjana (shobhA~jjana शोभाञ्जन) Moringaoleifera
  −
233. sōmavalkā (somavalkA सोमवल्का): White variety of Khadeera
  −
234. śōṇitasthāpanō (shoNitasthApano शोणितस्थापनो): Haemostatic 
  −
235. śōthaharō (shothaharo शोथहरो) Anti inflammatory
  −
236. śramahara (shramahara श्रमहर) Anti fatigue
  −
237. śrīvēṣṭaka (shrIveShTaka श्रीवेष्टक) Extract of pinusroxburghii
  −
238. śr̥ṅgavēra (shRu~ggaverA शृङ्गवेरा) Zinhiberofficinale
  −
239. śr̥ṅgī (shRu~ggya शृङ्ग्य) Karkatashringi Pistachia integerima
  −
240. śr̥taḥ (shRutaH, शृत) Hot water extract
  −
241. stanyajananaḥ (stanyajananaH स्तन्यजनन) Galactogogues
  −
242. stanyaśōdhanaḥ (stanyashodhanaH स्तन्यशोधन) Lactation quality improver
  −
243. sthirā (स्थिरा): Desmodium gangitium
  −
244. śukrajananaḥ (shukrajananaH शुक्रजनन) spermatogenesis
  −
245. śukraśōdhana (shukrashodhana शुक्रशोधन) sperm quality improver
  −
246. sūkṣmailā (sUkShmailA सूक्ष्मैला) elettariacardamomum
  −
247. śūlapraśamana (shUlaprashamana शूलप्रशमन) Abdominal pain reliever
  −
248. suradāru (suradAru सुरदारु) Cedrusdeodar
  −
249. suvahā (suvahA सुवहा) Operculinaterpethum / Pluchealanceolata
  −
250. śvadaṁṣṭrā (shvadaMShTrA श्वदंष्ट्रा) Tribulusteriestris
  −
251. svarasaḥ (svarasaH,  स्वरस) Juice extract
  −
252. svarṇakṣīri (svarNakShIri स्वर्णक्षीरि) ArgemoneMexicana / Euphorbiathomsonia
  −
253. śvāsaharaḥ (shvAsaharaH श्वासहर) Anti asthmatic
  −
254. svēdōpagō (svedopago स्वेदोपगो) Supportive to swetting agents
  −
255. śvētā (shvetA श्वेता) White veriety of clitoreaternatea
  −
256. śyōnākā (shyonAkA श्योनाका): Oroxylumindicum
  −
257. tagarā (tagarA तगरा) Valeraniawallichii
  −
258. tāmalakī (तामलकी) Phyllanthus niruiri
  −
259. ṭilā (tila तिल) Sesamumindicum
  −
260. tinduka (tinduka तिन्दुक): Diospyrosperegrima
  −
261. trivr̥d (trivRud त्रिवृद्) Operculinaterpethum
  −
262. tr̥ptighnō (tRuptighno तृप्तिघ्नो) Removes the sense of Psuedo-contentment
  −
263. tr̥ṣṇānigrahaṇān (stRuShNAnigrahaNo स्तृष्णानिग्रहणो): Thirst preventive
  −
264. tumba (tumba तुम्ब): Xanthoxylonalatum
  −
265. tuṅga (tu~gga तुङ्ग) Callophyllusanophyllum
  −
266. tvak (tvakka त्वक्क): Cinnamomum zeylanicum
  −
267. udardapraśamanō (udardaprashamano उदर्दप्रशमनो): Anti urticaria
  −
268. urubukā (rubuk रुबुका): Ricimus communis
  −
269. uśīra (oshIra कोशीर)Vetiveria zizanioides
  −
270. utpala (Utpala त्पल) Nymphaeaalba
  −
271. vamanōpagō (vamanopago वमनोपगो): Supportive to vomiting
  −
272. vañjula (va~jjula वञ्जुलै): Salixcaprea
  −
273. varṇyaḥ (varNyaH वर्ण्य) complexion promoters
  −
274. vasuka (vasuk वसुको) indigoferaenneaphylla
  −
275. vaṭa (vaTa वट) Ficus bengalensis
  −
276. vatsakaphala (vatsakaphala वत्सकफल) fruit of Holarrhenaantydesenterica
  −
277. vāṭyapuṣpī vATyapuShpI- वाट्यपुष्पी) Sidarhombifolia
  −
278. vāṭyāyanī (vATyAyanI वाट्यायनी) Sidarhombifolia
  −
279. vayaḥsthāpana (vayaHsthApana वयःस्थापन) Longivity
  −
280. vayasthā (vayasthA वयस्था) Bacopamonnieri
  −
281. vēdanāsthāpanaḥ (vedanAsthApanaH वेदनास्थापनः)  Pain reliever
  −
282. vidārī (vidArI विदारी) Purariatuberose
  −
283. vidula (vidula विदुल) Barringtoniaacutangula
  −
284. vīraṇa (वीरण) Viteveriazizanioides
  −
285. virēcanōpaga (virecanopaga विरेचनोपग) supportive to laxative
  −
286. viṣaghna (viShaghna विषघ्न) Anti-toxic
  −
287. vistarasya (vistarasya विस्तरस्य) Expanded
  −
288. viṣvaksēnakāntā (viShvaksenakAntA विष्वक्सेनकान्ता)  Calicarpamicrophylla
  −
289. vr̥ddharuhā (vRuddharuhA वृद्धरुहा): Dendrophthoefalcata
  −
290. vr̥kṣādanī (vRukShAdanI वृक्षादनी): Dendrophthoefalcata
  −
291. vr̥kṣāml (vRukShAml वृक्षाम्ला) Tamarindusindica
  −
292. vr̥kṣaruhā (vRukSharuhA वृक्षरुहा) Dendrophthoefalcata
  −
293. vr̥ṣaparṇikā (vRuShaparNikA वृषपर्णिका) A veriety of ipomoeareniformis
  −
294. vr̥ścīra (vRushcIra वृश्चीर) White veriety of boerhaaviadiffusa
  −
295. vyavahārāya (vyavahArAya, व्यवहाराय) in common business
  −
296. yaṣṭi (यष्टिको): Glycyrrhiza glabra
  −
297. yava (yava यव): Hordeumvulgare
 

Navigation menu