Changes

176 bytes added ,  17:02, 31 October 2017
Line 29: Line 29:  
''Santarpana'' (overnutrition) leads to vitiation of ''kapha dosha, meda dhatu'' and various obstructive pathologies, whereas ''apatarpana'' (undernutrition) leads to ''vata-pitta dosha'' vitiation and various degenerative pathologies. This concept has been emphasized in this chapter.
 
''Santarpana'' (overnutrition) leads to vitiation of ''kapha dosha, meda dhatu'' and various obstructive pathologies, whereas ''apatarpana'' (undernutrition) leads to ''vata-pitta dosha'' vitiation and various degenerative pathologies. This concept has been emphasized in this chapter.
   −
===Sanskrit text, transliteration and english translation===
+
===Sanskrit text, Transliteration and English Translation===
    
अथातः सन्तर्पणीयमध्यायं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातः सन्तर्पणीयमध्यायं व्याख्यास्यामः||१||  
 +
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 +
 
athātaḥ santarpaṇīyamadhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātaḥ santarpaṇīyamadhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 +
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||  
 
iti ha smāha bhagavānātrēyaḥ||2||  
 +
 
athAtaH santarpaNIyamadhyAyaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
 
athAtaH santarpaNIyamadhyAyaM vyAkhyAsyAmaH||1||  
 +
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
    
Lord Atreya said, “Now we will discuss in detail the chapter about santarpana.” [1-2]
 
Lord Atreya said, “Now we will discuss in detail the chapter about santarpana.” [1-2]
Causes of santarpana induced diseases:
+
 
 +
==== Causes of ''santarpana'' induced diseases ====
 +
 
 
सन्तर्पयति यः स्निग्धैर्मधुरैर्गुरुपिच्छिलैः|  
 
सन्तर्पयति यः स्निग्धैर्मधुरैर्गुरुपिच्छिलैः|  
 
नवान्नैर्नवमद्यैश्च मांसैश्चानूपवारिजैः||३||  
 
नवान्नैर्नवमद्यैश्च मांसैश्चानूपवारिजैः||३||  
 +
 
गोरसैर्गौडिकैश्चान्नैः  पैष्टिकैश्चातिमात्रशः|  
 
गोरसैर्गौडिकैश्चान्नैः  पैष्टिकैश्चातिमात्रशः|  
 
चेष्टाद्वेषी दिवास्वप्नशय्यासनसुखे रतः||४||  
 
चेष्टाद्वेषी दिवास्वप्नशय्यासनसुखे रतः||४||  
 +
 
रोगास्तस्योपजायन्ते सन्तर्पणनिमित्तजाः|५|
 
रोगास्तस्योपजायन्ते सन्तर्पणनिमित्तजाः|५|
 +
 
santarpayati yaḥ snigdhairmadhurairgurupicchilaiḥ|  
 
santarpayati yaḥ snigdhairmadhurairgurupicchilaiḥ|  
 
navānnairnavamadyaiśca māṁsaiścānūpavārijaiḥ||3||  
 
navānnairnavamadyaiśca māṁsaiścānūpavārijaiḥ||3||  
 +
 
gōrasairgauḍikaiścānnaiḥ paiṣṭikaiścātimātraśaḥ|  
 
gōrasairgauḍikaiścānnaiḥ paiṣṭikaiścātimātraśaḥ|  
 
cēṣṭādvēṣī divāsvapnaśayyāsanasukhē rataḥ||4||  
 
cēṣṭādvēṣī divāsvapnaśayyāsanasukhē rataḥ||4||  
 +
 
rōgāstasyōpajāyantē santarpaṇanimittajāḥ|5|  
 
rōgāstasyōpajāyantē santarpaṇanimittajāḥ|5|  
 
santarpayati yaH snigdhairmadhurairgurupicchilaiH|  
 
santarpayati yaH snigdhairmadhurairgurupicchilaiH|  
 
navAnnairnavamadyaishca mAMsaishcAnUpavArijaiH||3||  
 
navAnnairnavamadyaishca mAMsaishcAnUpavArijaiH||3||  
 +
 
gorasairgauDikaishcAnnaiH  paiShTikaishcAtimAtrashaH|  
 
gorasairgauDikaishcAnnaiH  paiShTikaishcAtimAtrashaH|  
 
ceShTAdveShI divAsvapnashayyAsanasukhe rataH||4||  
 
ceShTAdveShI divAsvapnashayyAsanasukhe rataH||4||  
 +
 
rogAstasyopajAyante santarpaNanimittajAH|5|  
 
rogAstasyopajAyante santarpaNanimittajAH|5|  
   −
Excessive consumption of unctuous, sweet, heavy to digest and slimy food, new grains (especially new rice), new wine, flesh of animals living in marshy area or born in water, cow’s milk and its products, and those prepared with sugar or molasses, varieties of cakes lead to santarpana. Those who indulge in sedentary, inactive lifestyles and sleep during the day are prone to santarpaniya vyadhis (i.e. santarpana induced diseases). [3-4]
+
Excessive consumption of unctuous, sweet, heavy to digest and slimy food, new grains (especially new rice), new wine, flesh of animals living in marshy area or born in water, cow’s milk and its products, and those prepared with sugar or molasses, varieties of cakes lead to ''santarpana''. Those who indulge in sedentary, inactive lifestyles and sleep during the day are prone to ''santarpaniya vyadhis'' (i.e. ''santarpana'' induced diseases). [3-4]
 +
 
 +
==== List of ''santarpana'' induced diseases ====
   −
List of santarpana induced diseases:
   
प्रमेहपिडकाकोठकण्डूपाण्ड्वामयज्वराः||५||  
 
प्रमेहपिडकाकोठकण्डूपाण्ड्वामयज्वराः||५||  
 +
 
कुष्ठान्यामप्रदोषाश्च मूत्रकृच्छ्रमरोचकः|  
 
कुष्ठान्यामप्रदोषाश्च मूत्रकृच्छ्रमरोचकः|  
 
तन्द्रा क्लैब्यमतिस्थौल्यमालस्यं गुरुगात्रता||६||  
 
तन्द्रा क्लैब्यमतिस्थौल्यमालस्यं गुरुगात्रता||६||  
 +
 
इन्द्रियस्रोतसां लेपो बुद्धेर्मोहः प्रमीलकः|  
 
इन्द्रियस्रोतसां लेपो बुद्धेर्मोहः प्रमीलकः|  
 
शोफाश्चैवंविधाश्चान्ये शीघ्रमप्रतिकुर्वतः||७||  
 
शोफाश्चैवंविधाश्चान्ये शीघ्रमप्रतिकुर्वतः||७||  
 +
 
pramēhapiḍakākōṭhakaṇḍūpāṇḍvāmayajvarāḥ||5||  
 
pramēhapiḍakākōṭhakaṇḍūpāṇḍvāmayajvarāḥ||5||  
 +
 
kuṣṭhānyāmapradōṣāśca mūtrakr̥cchramarōcakaḥ|  
 
kuṣṭhānyāmapradōṣāśca mūtrakr̥cchramarōcakaḥ|  
 
tandrā klaibyamatisthaulyamālasyaṁ gurugātratā||6||  
 
tandrā klaibyamatisthaulyamālasyaṁ gurugātratā||6||  
 +
 
indriyasrōtasāṁ lēpō buddhērmōhaḥ pramīlakaḥ|  
 
indriyasrōtasāṁ lēpō buddhērmōhaḥ pramīlakaḥ|  
 
śōphāścaivaṁvidhāścānyē śīghramapratikurvataḥ||7||  
 
śōphāścaivaṁvidhāścānyē śīghramapratikurvataḥ||7||  
    
pramehapiDakAkoThakaNDUpANDvAmayajvarAH||5||  
 
pramehapiDakAkoThakaNDUpANDvAmayajvarAH||5||  
 +
 
kuShThAnyAmapradoShAshca mUtrakRucchramarocakaH|  
 
kuShThAnyAmapradoShAshca mUtrakRucchramarocakaH|  
 
tandrA klaibyamatisthaulyamAlasyaM gurugAtratA||6||  
 
tandrA klaibyamatisthaulyamAlasyaM gurugAtratA||6||  
 +
 
indriyasrotasAM lepo buddhermohaH pramIlakaH|  
 
indriyasrotasAM lepo buddhermohaH pramIlakaH|  
 
shophAshcaivaMvidhAshcAnye shIghramapratikurvataH||7||  
 
shophAshcaivaMvidhAshcAnye shIghramapratikurvataH||7||  
   −
Due to above mentioned causative factors, if the effects of santarpana are not treated properly, one suffers from various diseases such as obstinate urinary disorders including diabetes, carbuncles, urticaria, itching, pandu (anaemia), amaja diseases (i.e., due to formation of ama), jwara, obstinate skin diseases, diseases secondary to vitiation of ama, dysuria, anorexia or appetite related complaints, tandra (drowsiness/sleepiness), klaibya (erectile and sexual dysfunctions), obesity, laziness, heaviness of the body, adhesion or blockages in  the channels as well as  sense organs, delusion, various types of edema, and such of other diseases. [5-7]
+
Due to above mentioned causative factors, if the effects of ''santarpana'' are not treated properly, one suffers from various diseases such as obstinate urinary disorders including diabetes, carbuncles, urticaria, itching, ''pandu'' (anaemia), ''amaja'' diseases (i.e., due to formation of ''ama''), ''jwara,'' obstinate skin diseases, diseases secondary to vitiation of ''ama'', dysuria, anorexia or appetite related complaints, ''tandra'' (drowsiness/sleepiness), ''klaibya'' (erectile and sexual dysfunctions), obesity, laziness, heaviness of the body, adhesion or blockages in  the channels as well as  sense organs, delusion, various types of edema, and such of other diseases. [5-7]
Management of santarpana-induced diseases:
+
 
 +
==== Management of ''santarpana''-induced diseases ====
 +
 
 
शस्तमुल्लेखनं तत्र विरेको रक्तमोक्षणम्|  
 
शस्तमुल्लेखनं तत्र विरेको रक्तमोक्षणम्|  
 
व्यायामश्चोपवासश्च धूमाश्च स्वेदनानि च||८||  
 
व्यायामश्चोपवासश्च धूमाश्च स्वेदनानि च||८||  
 +
 
śastamullēkhanaṁ tatra virēkō raktamōkṣaṇam|  
 
śastamullēkhanaṁ tatra virēkō raktamōkṣaṇam|  
 
vyāyāmaścōpavāsaśca dhūmāśca svēdanāni ca||8||  
 
vyāyāmaścōpavāsaśca dhūmāśca svēdanāni ca||8||  
Line 85: Line 110:  
shastamullekhanaM tatra vireko raktamokShaNam|  
 
shastamullekhanaM tatra vireko raktamokShaNam|  
 
vyAyAmashcopavAsashca dhUmAshca svedanAni ca||8||  
 
vyAyAmashcopavAsashca dhUmAshca svedanAni ca||8||  
Santarpaniya vyadhis and their complications should be managed by ullekhana (therapeutic emesis), virechana (therapeutic purgation), raktamokshana (blood-letting), specific exercises, therapeutic fasting, dhooma (hot fomentation with smoke of medicinal plants), and swedana (sudation). [8]
+
 
 +
''Santarpaniya vyadhis'' and their complications should be managed by ''ullekhana'' (therapeutic emesis), ''virechana'' (therapeutic purgation), ''raktamokshana'' (blood-letting), specific exercises, therapeutic fasting, ''dhooma'' (hot fomentation with smoke of medicinal plants), and ''swedana'' (sudation). [8]
    
सक्षौद्रश्चाभयाप्राशः प्रायो रूक्षान्नसेवनम्|  
 
सक्षौद्रश्चाभयाप्राशः प्रायो रूक्षान्नसेवनम्|  
 
चूर्णप्रदेहा ये चोक्ताः कण्डूकोठविनाशनाः||९||  
 
चूर्णप्रदेहा ये चोक्ताः कण्डूकोठविनाशनाः||९||  
 +
 
sakṣaudraścābhayāprāśaḥ prāyō rūkṣānnasēvanam|  
 
sakṣaudraścābhayāprāśaḥ prāyō rūkṣānnasēvanam|  
 
cūrṇapradēhā yē cōktāḥ kaṇḍūkōṭhavināśanāḥ||9||  
 
cūrṇapradēhā yē cōktāḥ kaṇḍūkōṭhavināśanāḥ||9||  
Line 95: Line 122:  
cUrNapradehA ye coktAH kaNDUkoThavinAshanAH||9||  
 
cUrNapradehA ye coktAH kaNDUkoThavinAshanAH||9||  
   −
Formulations made up of haritaki (Terminalia Chebula), such as agastyaharitaki mixed with honey, habituating with ruksha food (i.e., without using unctuous substances like oil, ghee etc.), those powders and poultice described in treatment of pruritus and urticaria (mentioned in the third chapter of this section) are advised. [9]
+
Formulations made up of ''haritaki'' (Terminalia Chebula), such as ''agastyaharitaki'' mixed with honey, habituating with ''ruksha'' food (i.e., without using unctuous substances like oil, ghee etc.), those powders and poultice described in treatment of pruritus and urticaria (mentioned in the third chapter of this section) are advised. [9]
    
त्रिफलारग्वधं पाठां सप्तपर्णं सवत्सकम्|  
 
त्रिफलारग्वधं पाठां सप्तपर्णं सवत्सकम्|  
 
मुस्तं समदनं निम्बं जलेनोत्क्वथितं पिबेत्||१०||  
 
मुस्तं समदनं निम्बं जलेनोत्क्वथितं पिबेत्||१०||  
 +
 
तेन मेहादयो यान्ति नाशमभ्यस्यतो ध्रुवम्|  
 
तेन मेहादयो यान्ति नाशमभ्यस्यतो ध्रुवम्|  
 
मात्राकालप्रयुक्तेन सन्तर्पणसमुत्थिताः||११||  
 
मात्राकालप्रयुक्तेन सन्तर्पणसमुत्थिताः||११||  
 +
 
triphalāragvadhaṁ pāṭhāṁ saptaparṇaṁ savatsakam|  
 
triphalāragvadhaṁ pāṭhāṁ saptaparṇaṁ savatsakam|  
 
mustaṁ samadanaṁ nimbaṁ jalēnōtkvathitaṁ pibēt||10||  
 
mustaṁ samadanaṁ nimbaṁ jalēnōtkvathitaṁ pibēt||10||  
 +
 
tēna mēhādayō yānti nāśamabhyasyatō dhruvam|  
 
tēna mēhādayō yānti nāśamabhyasyatō dhruvam|  
 
mātrākālaprayuktēna santarpaṇasamutthitāḥ||11||
 
mātrākālaprayuktēna santarpaṇasamutthitāḥ||11||
 +
 
triphalAragvadhaM pAThAM saptaparNaM savatsakam|  
 
triphalAragvadhaM pAThAM saptaparNaM savatsakam|  
 
mustaM samadanaM nimbaM jalenotkvathitaM pibet||10||
 
mustaM samadanaM nimbaM jalenotkvathitaM pibet||10||
 +
 
tena mehAdayo yAnti nAshamabhyasyato dhruvam|  
 
tena mehAdayo yAnti nAshamabhyasyato dhruvam|  
 
mAtrAkAlaprayuktena santarpaNasamutthitAH||11||   
 
mAtrAkAlaprayuktena santarpaNasamutthitAH||11||   
   −
The decoction of triphala (amalaki (Emblica officinalis), bibhitaki (Terminalia bellirica), and haritaki (Terminalia chebula)), aragvadha (Cassia fistula), patha (Cissampelos pareira), saptaparna (Alstonia scholaris), vatsaka (Holarrhena antidysenterica), musta (Cyperus rotundus), madana (Randia dumetorum) and nimba (Azadirachta indica), mixed together and boiled in water, is advised for consumption regularly.  By regular use of this decoction, in the right dose and at the right time, santarpaniya vyadhi like madhumeha and other diseases can be controlled properly. [10-11]
+
The decoction of ''triphala'' (amalaki (Emblica officinalis), ''bibhitaki'' (Terminalia bellirica), and ''haritaki'' (Terminalia chebula)), ''aragvadha'' (Cassia fistula), ''patha'' (Cissampelos pareira), ''saptaparna'' (Alstonia scholaris), ''vatsaka'' (Holarrhena antidysenterica), musta (Cyperus rotundus), madana (Randia dumetorum) and nimba (Azadirachta indica), mixed together and boiled in water, is advised for consumption regularly.  By regular use of this decoction, in the right dose and at the right time, santarpaniya vyadhi like madhumeha and other diseases can be controlled properly. [10-11]
 
मुस्तमारग्वधः पाठा त्रिफला देवदारु च|  
 
मुस्तमारग्वधः पाठा त्रिफला देवदारु च|  
 
श्वदंष्ट्रा खदिरो निम्बो हरिद्रे त्वक्च वत्सकात्||१२||  
 
श्वदंष्ट्रा खदिरो निम्बो हरिद्रे त्वक्च वत्सकात्||१२||