Changes

Jump to navigation Jump to search
6,003 bytes added ,  11:47, 28 January 2020
no edit summary
Line 1: Line 1:  +
{{#seo:
 +
|title=Kalpana Siddhi
 +
|titlemode=append
 +
|keywords=Anuvasana, Basti, Niruha, Kalabasti, Karmabasti, Panchakarma, Satmya, Samyaklaxana, Snehana, Swedana, Yogavasti, Vamana,Virechana, purification procedures, therapeutic emesis, purgation, enema, sudation, oleation
 +
|description=Siddhi Sthana Chapter 1.Standard administration of purification procedures
 +
}}
 +
 
<big>'''[[Siddhi Sthana]] Chapter 1.Standard administration of purification procedures'''</big>   
 
<big>'''[[Siddhi Sthana]] Chapter 1.Standard administration of purification procedures'''</big>   
   Line 32: Line 39:     
===Sanskrit text, Transliteration and English Translation===
 
===Sanskrit text, Transliteration and English Translation===
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथातः कल्पनासिद्धिं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातः कल्पनासिद्धिं व्याख्यास्यामः||१||  
    
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
athātaḥ kalpanāsiddhiṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātaḥ kalpanāsiddhiṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
Line 44: Line 53:     
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||  
 +
</div></div>
    
Now we shall expound the chapter [[Kalpana Siddhi]]. Thus said lord Atreya. [1-2]
 
Now we shall expound the chapter [[Kalpana Siddhi]]. Thus said lord Atreya. [1-2]
    
==== Queries asked by Agnivesha ====
 
==== Queries asked by Agnivesha ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
का कल्पना पञ्चसु कर्मसूक्ता, क्रमश्च कः, किं च कृताकृतेषु|  
+
का कल्पना पञ्चसु कर्मसूक्ता, क्रमश्च कः, किं च कृताकृतेषु| <br />
लिड्गं तथैवातिकृतेषु, सङ्ख्या का, किङ्गुणः, केषु च कश्च बस्तिः||३||  
+
लिड्गं तथैवातिकृतेषु, सङ्ख्या का, किङ्गुणः, केषु च कश्च बस्तिः||३|| <br />
   −
किं वर्जनीयं प्रतिकर्मकाले, कृते कियान् वा परिहारकालः|  
+
किं वर्जनीयं प्रतिकर्मकाले, कृते कियान् वा परिहारकालः| <br />
प्रणीयमानश्च न याति केन, केनैति शीघ्रं, सुचिराच्च बस्तिः||४||  
+
प्रणीयमानश्च न याति केन, केनैति शीघ्रं, सुचिराच्च बस्तिः||४|| <br />
   −
साध्या  गदाः स्वैः शमनैश्च केचित् कस्मात् प्रयुक्तैर्न शमं व्रजन्ति|  
+
साध्या  गदाः स्वैः शमनैश्च केचित् कस्मात् प्रयुक्तैर्न शमं व्रजन्ति| <br />
प्रचोदितः  शिष्यवरेण सम्यगित्यग्निवेशेन भिषग्वरिष्ठः||५||  
+
प्रचोदितः  शिष्यवरेण सम्यगित्यग्निवेशेन भिषग्वरिष्ठः||५|| <br />
   −
पुनर्वसुस्तन्त्रविदाह तस्मै सर्वप्रजानां हितकाम्ययेदम्|६|  
+
पुनर्वसुस्तन्त्रविदाह तस्मै सर्वप्रजानां हितकाम्ययेदम्|६| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
kā kalpanā pañcasu karmasūktā, kramaśca kaḥ, kiṁ ca kr̥tākr̥tēṣu|  
+
kā kalpanā pañcasu karmasūktā, kramaśca kaḥ, kiṁ ca kr̥tākr̥tēṣu| <br />
liḍgaṁ tathaivātikr̥tēṣu, saṅkhyā kā, kiṅguṇaḥ, kēṣu ca kaśca bastiḥ||3||  
+
liḍgaṁ tathaivātikr̥tēṣu, saṅkhyā kā, kiṅguṇaḥ, kēṣu ca kaśca bastiḥ||3|| <br />
   −
kiṁ varjanīyaṁ pratikarmakālē, kr̥tē kiyān vā parihārakālaḥ|  
+
kiṁ varjanīyaṁ pratikarmakālē, kr̥tē kiyān vā parihārakālaḥ| <br />
praṇīyamānaśca na yāti kēna, kēnaiti śīghraṁ, sucirācca bastiḥ||4||  
+
praṇīyamānaśca na yāti kēna, kēnaiti śīghraṁ, sucirācca bastiḥ||4|| <br />
   −
sādhyā  gadāḥ svaiḥ śamanaiśca kēcit kasmāt prayuktairna śamaṁ vrajanti|  
+
sādhyā  gadāḥ svaiḥ śamanaiśca kēcit kasmāt prayuktairna śamaṁ vrajanti| <br />
pracōditaḥ  śiṣyavarēṇa samyagityagnivēśēna bhiṣagvariṣṭhaḥ||5||  
+
pracōditaḥ  śiṣyavarēṇa samyagityagnivēśēna bhiṣagvariṣṭhaḥ||5|| <br />
   −
punarvasustantravidāha tasmai sarvaprajānāṁ hitakāmyayēdam|6|  
+
punarvasustantravidāha tasmai sarvaprajānāṁ hitakāmyayēdam|6| <br />
   −
kA kalpanA pa~jcasu karmasUktA, kramashca kaH, kiM ca kRutAkRuteShu|  
+
kA kalpanA pa~jcasu karmasUktA, kramashca kaH, kiM ca kRutAkRuteShu| <br />
liDgaM tathaivAtikRuteShu, sa~gkhyA kA, ki~gguNaH, keShu ca kashca bastiH||3||  
+
liDgaM tathaivAtikRuteShu, sa~gkhyA kA, ki~gguNaH, keShu ca kashca bastiH||3|| <br />
   −
kiM varjanIyaM pratikarmakAle, kRute kiyAn vA parihArakAlaH|  
+
kiM varjanIyaM pratikarmakAle, kRute kiyAn vA parihArakAlaH| <br />
praNIyamAnashca na yAti kena, kenaiti shIghraM, sucirAcca bastiH||4||  
+
praNIyamAnashca na yAti kena, kenaiti shIghraM, sucirAcca bastiH||4|| <br />
   −
sAdhyA  gadAH svaiH shamanaishca kecit kasmAt prayuktairna shamaM vrajanti|  
+
sAdhyA  gadAH svaiH shamanaishca kecit kasmAt prayuktairna shamaM vrajanti| <br />
pracoditaH  shiShyavareNa samyagityagniveshena bhiShagvariShThaH||5||  
+
pracoditaH  shiShyavareNa samyagityagniveshena bhiShagvariShThaH||5|| <br />
   −
punarvasustantravidAha tasmai sarvaprajAnAM hitakAmyayedam|6|
+
punarvasustantravidAha tasmai sarvaprajAnAM hitakAmyayedam|6|<br />
 +
</div></div>
    
Agnivesha, the foremost among the students of Punarvasu Atreya put forward some queries regarding [[Panchakarma]] therapies as follows:
 
Agnivesha, the foremost among the students of Punarvasu Atreya put forward some queries regarding [[Panchakarma]] therapies as follows:
Line 97: Line 110:     
==== Duration of oleation therapy ====
 
==== Duration of oleation therapy ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
त्र्यहावरं सप्तदिनं परं तु स्निग्धो नरः स्वेदयितव्य उक्तः  ||६||  
 
त्र्यहावरं सप्तदिनं परं तु स्निग्धो नरः स्वेदयितव्य उक्तः  ||६||  
    
नातः परं स्नेहनमादिशन्ति सात्म्यीभवेत् सप्तदिनात् परं तु|७|  
 
नातः परं स्नेहनमादिशन्ति सात्म्यीभवेत् सप्तदिनात् परं तु|७|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tryahāvaraṁ saptadinaṁ paraṁ tu snigdhō naraḥ svēdayitavya uktaḥ ||6||  
 
tryahāvaraṁ saptadinaṁ paraṁ tu snigdhō naraḥ svēdayitavya uktaḥ ||6||  
Line 109: Line 124:  
   
 
   
 
nAtaH paraM snehanamAdishanti sAtmyIbhavet saptadinAt paraM tu|7|  
 
nAtaH paraM snehanamAdishanti sAtmyIbhavet saptadinAt paraM tu|7|  
 +
</div></div>
    
Minimum for three days and maximum for seven days the oleation therapy can be employed as after seven days ''sneha'' becomes ''satmya'' i.e. habituated. [6-6½]
 
Minimum for three days and maximum for seven days the oleation therapy can be employed as after seven days ''sneha'' becomes ''satmya'' i.e. habituated. [6-6½]
    
==== Effect of oleation therapy ====
 
==== Effect of oleation therapy ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्नेहोऽनिलं हन्ति मृदूकरोति देहं मलानां विनिहन्ति सङ्गम्||७||  
 
स्नेहोऽनिलं हन्ति मृदूकरोति देहं मलानां विनिहन्ति सङ्गम्||७||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
snēhō'nilaṁ hanti mr̥dūkarōti dēhaṁ malānāṁ vinihanti saṅgam||7||  
 
snēhō'nilaṁ hanti mr̥dūkarōti dēhaṁ malānāṁ vinihanti saṅgam||7||  
    
sneho~anilaM hanti mRudUkaroti dehaM malAnAM vinihanti sa~ggam||7||
 
sneho~anilaM hanti mRudUkaroti dehaM malAnAM vinihanti sa~ggam||7||
 +
</div></div>
    
''Sneha'' attenuates ''vata'', makes body soft and disintegrates the morbid material. [7]
 
''Sneha'' attenuates ''vata'', makes body soft and disintegrates the morbid material. [7]
    
==== Effect of fomentation therapy ====
 
==== Effect of fomentation therapy ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्निग्धस्य सूक्ष्मेष्वयनेषु लीनं स्वेदस्तु दोषं नयति द्रवत्वम्|८|  
 
स्निग्धस्य सूक्ष्मेष्वयनेषु लीनं स्वेदस्तु दोषं नयति द्रवत्वम्|८|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
snigdhasya sūkṣmēṣvayanēṣu līnaṁ svēdastu dōṣaṁ nayati dravatvam|8|
 
snigdhasya sūkṣmēṣvayanēṣu līnaṁ svēdastu dōṣaṁ nayati dravatvam|8|
    
snigdhasya sUkShmeShvayaneShu lInaM svedastu doShaM nayati dravatvam|8|
 
snigdhasya sUkShmeShvayaneShu lInaM svedastu doShaM nayati dravatvam|8|
 +
</div></div>
    
In the person who has undergone oleation therapy, fomentation liquefies the adhered morbid material in the fine channels of his body. [7½]
 
In the person who has undergone oleation therapy, fomentation liquefies the adhered morbid material in the fine channels of his body. [7½]
    
==== Measures to be adopted before ''vamana'' and ''virechana'' ====
 
==== Measures to be adopted before ''vamana'' and ''virechana'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
ग्राम्यौदकानूपरसैः समांसैरुत्क्लेशनीयः  पयसा च वम्यः||८||  
 
ग्राम्यौदकानूपरसैः समांसैरुत्क्लेशनीयः  पयसा च वम्यः||८||  
    
रसैस्तथा जाङ्गलजैः सयूषैः स्निग्धैः  कफावृद्धिकरैर्विरेच्यः|९|  
 
रसैस्तथा जाङ्गलजैः सयूषैः स्निग्धैः  कफावृद्धिकरैर्विरेच्यः|९|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
grāmyaudakānūparasaiḥ samāṁsairutklēśanīyaḥ  payasā ca vamyaḥ||8||  
 
grāmyaudakānūparasaiḥ samāṁsairutklēśanīyaḥ  payasā ca vamyaḥ||8||  
Line 145: Line 169:     
rasaistathA jA~ggalajaiH sayUShaiH snigdhaiH  kaphAvRuddhikarairvirecyaH|9|
 
rasaistathA jA~ggalajaiH sayUShaiH snigdhaiH  kaphAvRuddhikarairvirecyaH|9|
 +
</div></div>
    
The persons who is about to undergo ''vamana'' should take milk and meat as well as meat-soup of domesticated aquatic and wet-land inhabiting animals as food for the excitation of ''kapha''.
 
The persons who is about to undergo ''vamana'' should take milk and meat as well as meat-soup of domesticated aquatic and wet-land inhabiting animals as food for the excitation of ''kapha''.
Line 151: Line 176:     
==== Reasons for ''vamana'' and ''virechana'' working in opposite ways ====
 
==== Reasons for ''vamana'' and ''virechana'' working in opposite ways ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
श्लेष्मोत्तरश्छर्दयति ह्यदुःखं  विरिच्यते मन्दकफस्तु सम्यक्||९||  
 
श्लेष्मोत्तरश्छर्दयति ह्यदुःखं  विरिच्यते मन्दकफस्तु सम्यक्||९||  
    
अधः कफेऽल्पे वमनं विरेचयेद्विरेचनं  वृद्धकफे तथोर्ध्वम्|१०|  
 
अधः कफेऽल्पे वमनं विरेचयेद्विरेचनं  वृद्धकफे तथोर्ध्वम्|१०|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ślēṣmōttaraśchardayati hyaduḥkhaṁ  viricyatē mandakaphastu samyak||9||  
 
ślēṣmōttaraśchardayati hyaduḥkhaṁ  viricyatē mandakaphastu samyak||9||  
Line 163: Line 190:     
adhaH kaphe~alpe vamanaM virecayedvirecanaM  vRuddhakaphe tathordhvam|10|  
 
adhaH kaphe~alpe vamanaM virecayedvirecanaM  vRuddhakaphe tathordhvam|10|  
 +
</div></div>
    
Person with aggravated ''kapha'' vomits without any difficulty and the person having less aggravated ''kapha'' purges well. If there is less ''kapha'', then emetic drug causes purgation and in aggravation of ''kapha'' purgative drug leads to emesis. [9-9½]
 
Person with aggravated ''kapha'' vomits without any difficulty and the person having less aggravated ''kapha'' purges well. If there is less ''kapha'', then emetic drug causes purgation and in aggravation of ''kapha'' purgative drug leads to emesis. [9-9½]
    
==== Order of administration of emesis and purgation ====
 
==== Order of administration of emesis and purgation ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्निग्धाय  देयं वमनं यथोक्तं वान्तस्य पेयादिरनुक्रमश्च||१०||  
 
स्निग्धाय  देयं वमनं यथोक्तं वान्तस्य पेयादिरनुक्रमश्च||१०||  
    
स्निग्धस्य सुस्विन्नतनोर्यथावद्विरेचनं योग्यतमं प्रयोज्यम्  |११|
 
स्निग्धस्य सुस्विन्नतनोर्यथावद्विरेचनं योग्यतमं प्रयोज्यम्  |११|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
snigdhāya  dēyaṁ vamanaṁ yathōktaṁ vāntasya pēyādiranukramaśca||10||  
 
snigdhāya  dēyaṁ vamanaṁ yathōktaṁ vāntasya pēyādiranukramaśca||10||  
Line 179: Line 209:     
snigdhasya susvinnatanoryathAvadvirecanaM yogyatamaM prayojyam  |11|  
 
snigdhasya susvinnatanoryathAvadvirecanaM yogyatamaM prayojyam  |11|  
 +
</div></div>
    
Oleated person should be given emesis as per given protocol and after emesis systematic dietary regimen with ''peya'' (thin gruel) etc. has to be followed. Thereafter, the person who has undergone oleation and fomentation therapies should be administered the best suited purgation therapy appropriately. [10-10½]
 
Oleated person should be given emesis as per given protocol and after emesis systematic dietary regimen with ''peya'' (thin gruel) etc. has to be followed. Thereafter, the person who has undergone oleation and fomentation therapies should be administered the best suited purgation therapy appropriately. [10-10½]
    
==== Post purificatory regimen (''samsarjana krama'') ====
 
==== Post purificatory regimen (''samsarjana krama'') ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पेयां विलेपीमकृतं कृतं च यूषं रसं त्रिर्द्विरथैकशश्च||११||  
 
पेयां विलेपीमकृतं कृतं च यूषं रसं त्रिर्द्विरथैकशश्च||११||  
    
क्रमेण सेवेत विशुद्धकायः प्रधानमध्यावरशुद्धिशुद्धः|१२|  
 
क्रमेण सेवेत विशुद्धकायः प्रधानमध्यावरशुद्धिशुद्धः|१२|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pēyāṁ vilēpīmakr̥taṁ kr̥taṁ ca yūṣaṁ rasaṁ trirdvirathaikaśaśca||11||  
 
pēyāṁ vilēpīmakr̥taṁ kr̥taṁ ca yūṣaṁ rasaṁ trirdvirathaikaśaśca||11||  
Line 195: Line 228:     
krameNa seveta vishuddhakAyaH pradhAnamadhyAvarashuddhishuddhaH|12|
 
krameNa seveta vishuddhakAyaH pradhAnamadhyAvarashuddhishuddhaH|12|
 +
</div></div>
    
After the body is cleansed of the morbidities, the patient should be given as food ''peya'' (thin gruel), ''vilepi'' (thick gruel), ''akrita'' as well as ''krita yusha'' (plain and seasoned with fat vegetable juice) and ''akrita'' as well as ''krita rasa'' (plain meat soup seasoned with fat). Each of these dietary items should be given for three, two or one meal times to the persons whose body is cleansed in accordance with either ''pradhana'' (maximum), ''madhya'' (moderate) and ''avara'' (minimum) cleansing. [11-11½]
 
After the body is cleansed of the morbidities, the patient should be given as food ''peya'' (thin gruel), ''vilepi'' (thick gruel), ''akrita'' as well as ''krita yusha'' (plain and seasoned with fat vegetable juice) and ''akrita'' as well as ''krita rasa'' (plain meat soup seasoned with fat). Each of these dietary items should be given for three, two or one meal times to the persons whose body is cleansed in accordance with either ''pradhana'' (maximum), ''madhya'' (moderate) and ''avara'' (minimum) cleansing. [11-11½]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
यथाऽणुरग्निस्तृणगोमयाद्यैः सन्धुक्ष्यमाणो भवति क्रमेण||१२||  
 
यथाऽणुरग्निस्तृणगोमयाद्यैः सन्धुक्ष्यमाणो भवति क्रमेण||१२||  
    
महान् स्थिरः सर्वपचस्तथैव  शुद्धस्य पेयादिभिरन्तरग्निः|१३|  
 
महान् स्थिरः सर्वपचस्तथैव  शुद्धस्य पेयादिभिरन्तरग्निः|१३|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
yathā'ṇuragnistr̥ṇagōmayādyaiḥ sandhukṣyamāṇō bhavati kramēṇa||12||  
 
yathā'ṇuragnistr̥ṇagōmayādyaiḥ sandhukṣyamāṇō bhavati kramēṇa||12||  
Line 209: Line 245:     
mahAn sthiraH sarvapacastathaiva  shuddhasya peyAdibhirantaragniH|13|  
 
mahAn sthiraH sarvapacastathaiva  shuddhasya peyAdibhirantaragniH|13|  
 +
</div></div>
    
As a small spark of fire gets kindled into a big and stable flame when gradually provided with dry grass, cow dung etc. similarly ''agni'' i.e. digestive strength in a purified person becomes strong and stable, capable of digesting all types of food by sequential administration of ''peya'' (thin gruel) etc.[12-12½]
 
As a small spark of fire gets kindled into a big and stable flame when gradually provided with dry grass, cow dung etc. similarly ''agni'' i.e. digestive strength in a purified person becomes strong and stable, capable of digesting all types of food by sequential administration of ''peya'' (thin gruel) etc.[12-12½]
    
==== Characteristics of three types of emesis and purgation ====
 
==== Characteristics of three types of emesis and purgation ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
जघन्यमध्यप्रवरे तु वेगाश्चत्वार इष्टा वमने षडष्टौ||१३||  
+
जघन्यमध्यप्रवरे तु वेगाश्चत्वार इष्टा वमने षडष्टौ||१३|| <br />
   −
दशैव ते द्वित्रिगुणा विरेके प्रस्थस्तथा द्वित्रिचतुर्गुणश्च|  
+
दशैव ते द्वित्रिगुणा विरेके प्रस्थस्तथा द्वित्रिचतुर्गुणश्च| <br />
पित्तान्तमिष्टं वमनं विरेकादर्धं कफान्तं च विरेकमाहुः||१४||  
+
पित्तान्तमिष्टं वमनं विरेकादर्धं कफान्तं च विरेकमाहुः||१४|| <br />
   −
द्वित्रान् सविट्कानपनीय वेगान्मेयं विरेके वमने तु पीतम्|१५|
+
द्वित्रान् सविट्कानपनीय वेगान्मेयं विरेके वमने तु पीतम्|१५|<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
jaghanyamadhyapravarē tu vēgāścatvāra iṣṭā vamanē ṣaḍaṣṭau||13||  
+
jaghanyamadhyapravarē tu vēgāścatvāra iṣṭā vamanē ṣaḍaṣṭau||13|| <br />
   −
daśaiva tē dvitriguṇā virēkē prasthastathā dvitricaturguṇaśca|  
+
daśaiva tē dvitriguṇā virēkē prasthastathā dvitricaturguṇaśca| <br />
pittāntamiṣṭaṁ vamanaṁ virēkādardhaṁ kaphāntaṁ ca virēkamāhuḥ||14||  
+
pittāntamiṣṭaṁ vamanaṁ virēkādardhaṁ kaphāntaṁ ca virēkamāhuḥ||14|| <br />
   −
dvitrān saviṭkānapanīya vēgānmēyaṁ virēkē vamanē tu pītam|15|
+
dvitrān saviṭkānapanīya vēgānmēyaṁ virēkē vamanē tu pītam|15|<br />
   −
jaghanyamadhyapravare tu vegAshcatvAra iShTA vamane ShaDaShTau||13||  
+
jaghanyamadhyapravare tu vegAshcatvAra iShTA vamane ShaDaShTau||13|| <br />
   −
dashaiva te dvitriguNA vireke prasthastathA dvitricaturguNashca|  
+
dashaiva te dvitriguNA vireke prasthastathA dvitricaturguNashca| <br />
pittAntamiShTaM vamanaM virekAdardhaM kaphAntaM ca virekamAhuH||14||
+
pittAntamiShTaM vamanaM virekAdardhaM kaphAntaM ca virekamAhuH||14||<br />
 
   
 
   
dvitrAn saviTkAnapanIya vegAnmeyaM vireke vamane tu pItam|15|
+
dvitrAn saviTkAnapanIya vegAnmeyaM vireke vamane tu pItam|15|<br />
 +
</div></div>
    
Regarding ''vamana'' and ''virechana'', as per type of cleansing person gets vomiting or purgation as follows (while counting number of purges initial 2-3 purges having feces should be excluded) [13-14½]
 
Regarding ''vamana'' and ''virechana'', as per type of cleansing person gets vomiting or purgation as follows (while counting number of purges initial 2-3 purges having feces should be excluded) [13-14½]
Line 280: Line 320:     
==== Features of proper emesis ====
 
==== Features of proper emesis ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
क्रमात् कफः पित्तमथानिलश्च यस्यैति सम्यग्वमितः स इष्टः||१५||  
 
क्रमात् कफः पित्तमथानिलश्च यस्यैति सम्यग्वमितः स इष्टः||१५||  
    
हृत्पार्श्वमूर्धेन्द्रियमार्गशुद्धौ तथा लघुत्वेऽपि च लक्ष्यमाणे|१६|  
 
हृत्पार्श्वमूर्धेन्द्रियमार्गशुद्धौ तथा लघुत्वेऽपि च लक्ष्यमाणे|१६|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kramāt kaphaḥ pittamathānilaśca yasyaiti samyagvamitaḥ sa iṣṭaḥ||15||  
 
kramāt kaphaḥ pittamathānilaśca yasyaiti samyagvamitaḥ sa iṣṭaḥ||15||  
Line 292: Line 334:     
hRutpArshvamUrdhendriyamArgashuddhau tathA laghutve~api ca lakShyamANe|16|
 
hRutpArshvamUrdhendriyamArgashuddhau tathA laghutve~api ca lakShyamANe|16|
 +
</div></div>
    
In case of a person that gets ''kapha, pitta'' and ''vata'' in succession, who experiences clarity in epigastrium side of chest, head, sense organs and lightness in the body is considered to have undergone proper emesis. [15-15½]
 
In case of a person that gets ''kapha, pitta'' and ''vata'' in succession, who experiences clarity in epigastrium side of chest, head, sense organs and lightness in the body is considered to have undergone proper emesis. [15-15½]
    
==== Features of insufficient emesis ====
 
==== Features of insufficient emesis ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
दुश्छर्दिते स्फोटककोठकण्डूहृत्खाविशुद्धिर्गुरुगात्रतां च||१६||  
 
दुश्छर्दिते स्फोटककोठकण्डूहृत्खाविशुद्धिर्गुरुगात्रतां च||१६||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
duścharditē sphōṭakakōṭhakaṇḍūhr̥tkhāviśuddhirgurugātratāṁ ca||16||  
 
duścharditē sphōṭakakōṭhakaṇḍūhr̥tkhāviśuddhirgurugātratāṁ ca||16||  
    
dushchardite sphoTakakoThakaNDUhRutkhAvishuddhirgurugAtratAM ca||16||  
 
dushchardite sphoTakakoThakaNDUhRutkhAvishuddhirgurugAtratAM ca||16||  
 +
</div></div>
    
If inappropriate emesis is administered then it gives rise to ''sphotaka'' (Vescicular eruptions), ''kotha'' (urticaria), ''kandu'' (itching), discomfort in epigastrium as well as in sense organs and heaviness of the body. [16]
 
If inappropriate emesis is administered then it gives rise to ''sphotaka'' (Vescicular eruptions), ''kotha'' (urticaria), ''kandu'' (itching), discomfort in epigastrium as well as in sense organs and heaviness of the body. [16]
    
==== Features of excess emesis ====
 
==== Features of excess emesis ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तृण्मोहमूर्च्छानिलकोपनिद्राबलादिहानिर्वमनेऽति च  स्यात्|१७|  
 
तृण्मोहमूर्च्छानिलकोपनिद्राबलादिहानिर्वमनेऽति च  स्यात्|१७|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tr̥ṇmōhamūrcchānilakōpanidrābalādihānirvamanē'ti ca  syāt|17|
 
tr̥ṇmōhamūrcchānilakōpanidrābalādihānirvamanē'ti ca  syāt|17|
    
tRuNmohamUrcchAnilakopanidrAbalAdihAnirvamane~ati ca syAt|17|  
 
tRuNmohamUrcchAnilakopanidrAbalAdihAnirvamane~ati ca syAt|17|  
 +
</div></div>
    
If excess emesis is administered then it gives rise to thirst, unconsciousness, fainting, aggravation of ''vata'', insomnia, debility etc. [16½]
 
If excess emesis is administered then it gives rise to thirst, unconsciousness, fainting, aggravation of ''vata'', insomnia, debility etc. [16½]
    
==== Features of proper purgation ====
 
==== Features of proper purgation ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्रोतोविशुद्धीन्द्रियसम्प्रसादौ लघुत्वमूर्जोऽग्निरनामयत्वम्||१७||  
 
स्रोतोविशुद्धीन्द्रियसम्प्रसादौ लघुत्वमूर्जोऽग्निरनामयत्वम्||१७||  
    
प्राप्तिश्च विट्पित्तकफानिलानां सम्यग्विरिक्तस्य भवेत् क्रमेण|१८|  
 
प्राप्तिश्च विट्पित्तकफानिलानां सम्यग्विरिक्तस्य भवेत् क्रमेण|१८|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
srōtōviśuddhīndriyasamprasādau laghutvamūrjō'gniranāmayatvam||17||  
 
srōtōviśuddhīndriyasamprasādau laghutvamūrjō'gniranāmayatvam||17||  
Line 328: Line 379:     
prAptishca viTpittakaphAnilAnAM samyagviriktasya bhavet krameNa|18|
 
prAptishca viTpittakaphAnilAnAM samyagviriktasya bhavet krameNa|18|
 +
</div></div>
    
In case of proper purgation, a person experiences clarity in all channels of body, freshness in sense organs, lightness in the body, improvement in digestive strength and attains disease free status. Feces, ''pitta, kapha'' and ''vata'' are expelled in succession. [17-17½]
 
In case of proper purgation, a person experiences clarity in all channels of body, freshness in sense organs, lightness in the body, improvement in digestive strength and attains disease free status. Feces, ''pitta, kapha'' and ''vata'' are expelled in succession. [17-17½]
    
==== Features of inadequate purgation ====
 
==== Features of inadequate purgation ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्याच्छ्लेष्मपित्तानिलसम्प्रकोपः सादस्तथाऽग्नेर्गुरुता प्रतिश्या||१८||  
 
स्याच्छ्लेष्मपित्तानिलसम्प्रकोपः सादस्तथाऽग्नेर्गुरुता प्रतिश्या||१८||  
    
तन्द्रा तथा च्छर्दिररोचकश्च वातानुलोम्यं न च दुर्विरिक्ते|१९|
 
तन्द्रा तथा च्छर्दिररोचकश्च वातानुलोम्यं न च दुर्विरिक्ते|१९|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
syācchlēṣmapittānilasamprakōpaḥ sādastathā'gnērgurutā  pratiśyā||18||
 
syācchlēṣmapittānilasamprakōpaḥ sādastathā'gnērgurutā  pratiśyā||18||
Line 344: Line 398:  
   
 
   
 
tandrA tathA cchardirarocakashca vAtAnulomyaM na ca durvirikte|19|
 
tandrA tathA cchardirarocakashca vAtAnulomyaM na ca durvirikte|19|
 +
</div></div>
    
When purgation is given improperly and inadequate then it causes vitiation of ''kapha, pitta, vata,'' suppression of digestive strength, heaviness in the body, coryza, drowsiness, vomiting, anorexia and absence of ''vatanulomana'' (reverse movement of ''vata''). [18-18½]
 
When purgation is given improperly and inadequate then it causes vitiation of ''kapha, pitta, vata,'' suppression of digestive strength, heaviness in the body, coryza, drowsiness, vomiting, anorexia and absence of ''vatanulomana'' (reverse movement of ''vata''). [18-18½]
    
==== Features of excess purgation ====
 
==== Features of excess purgation ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
कफास्रपित्तक्षयजानिलोत्थाः सुप्त्यङ्गमर्दक्लमवेपनाद्याः||१९||  
 
कफास्रपित्तक्षयजानिलोत्थाः सुप्त्यङ्गमर्दक्लमवेपनाद्याः||१९||  
    
निद्राबलाभावतमःप्रवेशाः सोन्मादहिक्काश्च विरेचितेऽति|२०|  
 
निद्राबलाभावतमःप्रवेशाः सोन्मादहिक्काश्च विरेचितेऽति|२०|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kaphāsrapittakṣayajānilōtthāḥ suptyaṅgamardaklamavēpanādyāḥ||19||  
 
kaphāsrapittakṣayajānilōtthāḥ suptyaṅgamardaklamavēpanādyāḥ||19||  
Line 360: Line 417:     
nidrAbalAbhAvatamaHpraveshAH sonmAdahikkAshca virecite~ati|20|
 
nidrAbalAbhAvatamaHpraveshAH sonmAdahikkAshca virecite~ati|20|
 +
</div></div>
    
Excess purgation leads to ''vata'' aggravation due to diminution of ''kapha'' and ''pitta'' that causes, numbness, body aches mental fatigue, tremor, insomnia, debility, black outs, insanity and hiccup. [19-19½]
 
Excess purgation leads to ''vata'' aggravation due to diminution of ''kapha'' and ''pitta'' that causes, numbness, body aches mental fatigue, tremor, insomnia, debility, black outs, insanity and hiccup. [19-19½]
    
==== Follow up after purification ====
 
==== Follow up after purification ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
संसृष्टभक्तं नवमेऽह्नि सर्पिस्तं पाययेताप्यनुवासयेद्वा||२०||  
+
संसृष्टभक्तं नवमेऽह्नि सर्पिस्तं पाययेताप्यनुवासयेद्वा||२०|| <br />
   −
तैलाक्तगात्राय ततो निरूहं दद्यात्र्यहान्नातिबुभुक्षिताय|  
+
तैलाक्तगात्राय ततो निरूहं दद्यात्र्यहान्नातिबुभुक्षिताय| <br />
प्रस्यागते धन्वरसेन भोज्यः समीक्ष्य वा दोषबलं यथार्हम्||२१||  
+
प्रस्यागते धन्वरसेन भोज्यः समीक्ष्य वा दोषबलं यथार्हम्||२१|| <br />
   −
नरस्ततो निश्यनुवासनार्हो नात्याशितः स्यादनुवासनीयः  |२२|
+
नरस्ततो निश्यनुवासनार्हो नात्याशितः स्यादनुवासनीयः  |२२|<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
saṁsr̥ṣṭabhaktaṁ navamē'hni sarpistaṁ pāyayētāpyanuvāsayēdvā||20||  
+
saṁsr̥ṣṭabhaktaṁ navamē'hni sarpistaṁ pāyayētāpyanuvāsayēdvā||20|| <br />
   −
tailāktagātrāya tatō nirūhaṁ dadyātryahānnātibubhukṣitāya|  
+
tailāktagātrāya tatō nirūhaṁ dadyātryahānnātibubhukṣitāya| <br />
prasyāgatē dhanvarasēna bhōjyaḥ samīkṣya vā dōṣabalaṁ yathārham||21||  
+
prasyāgatē dhanvarasēna bhōjyaḥ samīkṣya vā dōṣabalaṁ yathārham||21|| <br />
   −
narastatō niśyanuvāsanārhō nātyāśitaḥ syādanuvāsanīyaḥ  |22|
+
narastatō niśyanuvāsanārhō nātyāśitaḥ syādanuvāsanīyaḥ  |22|<br />
   −
saMsRuShTabhaktaM navame~ahni sarpistaM pAyayetApyanuvAsayedvA||20||  
+
saMsRuShTabhaktaM navame~ahni sarpistaM pAyayetApyanuvAsayedvA||20|| <br />
   −
tailAktagAtrAya tato nirUhaM dadyAtryahAnnAtibubhukShitAya|  
+
tailAktagAtrAya tato nirUhaM dadyAtryahAnnAtibubhukShitAya| <br />
prasyAgate dhanvarasena bhojyaH samIkShya vA doShabalaM yathArham||21||  
+
prasyAgate dhanvarasena bhojyaH samIkShya vA doShabalaM yathArham||21|| <br />
   −
narastato nishyanuvAsanArho nAtyAshitaH syAdanuvAsanIyaH  |22|
+
narastato nishyanuvAsanArho nAtyAshitaH syAdanuvAsanIyaH  |22|<br />
 +
</div></div>
    
After finishing diet regulations on ninth day (of emesis) the person should be given ghee (if subsequently purgation is intended). Similarly, on ninth day of purgation therapy unctuous enema should be given (if medicated enema is intended to be given subsequently). For three days thereafter, the body should be massaged with medicated oil and then ''niruha'' i.e. medicated decoction enema should be given when person is not much hungry. After evacuation of enema person should be given meat soup of animals inhabiting arid forest zone or any other appropriate diet depending upon the nature of ''dosha'' and the strength of digestion. Then the person should be given unctuous enema if he has not taken heavy meal, the night before and if he is fit for the same. [20-21½]
 
After finishing diet regulations on ninth day (of emesis) the person should be given ghee (if subsequently purgation is intended). Similarly, on ninth day of purgation therapy unctuous enema should be given (if medicated enema is intended to be given subsequently). For three days thereafter, the body should be massaged with medicated oil and then ''niruha'' i.e. medicated decoction enema should be given when person is not much hungry. After evacuation of enema person should be given meat soup of animals inhabiting arid forest zone or any other appropriate diet depending upon the nature of ''dosha'' and the strength of digestion. Then the person should be given unctuous enema if he has not taken heavy meal, the night before and if he is fit for the same. [20-21½]
    
==== Time of ''anuvasana'' (unctuous enema) ====
 
==== Time of ''anuvasana'' (unctuous enema) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
शीते वसन्ते च दिवाऽनुवास्यो रात्रौ शरद्ग्रीष्मघनागमेषु||२२||  
 
शीते वसन्ते च दिवाऽनुवास्यो रात्रौ शरद्ग्रीष्मघनागमेषु||२२||  
    
तानेव दोषान् परिरक्षता ये स्नेहस्य पाने परिकीर्तिताः प्राक्|२३|
 
तानेव दोषान् परिरक्षता ये स्नेहस्य पाने परिकीर्तिताः प्राक्|२३|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
śītē vasantē ca divā'nuvāsyō rātrau śaradgrīṣmaghanāgamēṣu||22||  
 
śītē vasantē ca divā'nuvāsyō rātrau śaradgrīṣmaghanāgamēṣu||22||  
Line 401: Line 464:     
tAneva doShAn parirakShatA ye snehasya pAne parikIrtitAH prAk|23|
 
tAneva doShAn parirakShatA ye snehasya pAne parikIrtitAH prAk|23|
 +
</div></div>
    
In the winter and spring seasons, unctuous enema should be given during the day time. In autumn, summer and rainy seasons, it should be administered during the night time. Care should be taken to avoid mistakes as described earlier (Cha.Su. 13/19-21) in respect of administration of oleation therapy. [22-22½]
 
In the winter and spring seasons, unctuous enema should be given during the day time. In autumn, summer and rainy seasons, it should be administered during the night time. Care should be taken to avoid mistakes as described earlier (Cha.Su. 13/19-21) in respect of administration of oleation therapy. [22-22½]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
प्रत्यागते चाप्यनुवासनीये दिवा प्रदेयं व्युषिताय भोज्यम्||२३||  
+
प्रत्यागते चाप्यनुवासनीये दिवा प्रदेयं व्युषिताय भोज्यम्||२३|| <br />
   −
सायं च भोज्यं परतो द्व्यहे वा त्र्यहेऽनुवास्योऽहनि पञ्चमे वा  |  
+
सायं च भोज्यं परतो द्व्यहे वा त्र्यहेऽनुवास्योऽहनि पञ्चमे वा  | <br />
त्र्यहे त्र्यहे वाऽप्यथ  पञ्चमे वा दद्यान्निरूहादनुवासनं च||२४||  
+
त्र्यहे त्र्यहे वाऽप्यथ  पञ्चमे वा दद्यान्निरूहादनुवासनं च||२४|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
pratyāgatē cāpyanuvāsanīyē divā pradēyaṁ vyuṣitāya bhōjyam||23||  
+
pratyāgatē cāpyanuvāsanīyē divā pradēyaṁ vyuṣitāya bhōjyam||23|| <br />
   −
sāyaṁ ca bhōjyaṁ paratō dvyahē vā tryahē'nuvāsyō'hani pañcamē vā  |  
+
sāyaṁ ca bhōjyaṁ paratō dvyahē vā tryahē'nuvāsyō'hani pañcamē vā  | <br />
tryahē tryahē vā'pyatha  pañcamē vā dadyānnirūhādanuvāsanaṁ ca||24||  
+
tryahē tryahē vā'pyatha  pañcamē vā dadyānnirūhādanuvāsanaṁ ca||24|| <br />
   −
pratyAgate cApyanuvAsanIye divA pradeyaM vyuShitAya bhojyam||23||  
+
pratyAgate cApyanuvAsanIye divA pradeyaM vyuShitAya bhojyam||23|| <br />
   −
sAyaM ca bhojyaM parato dvyahe vA tryahe~anuvAsyo~ahani pa~jcame vA  |  
+
sAyaM ca bhojyaM parato dvyahe vA tryahe~anuvAsyo~ahani pa~jcame vA  | <br />
tryahe tryahe vA~apyatha  pa~jcame vA dadyAnnirUhAdanuvAsanaM ca||24||
+
tryahe tryahe vA~apyatha  pa~jcame vA dadyAnnirUhAdanuvAsanaM ca||24||<br />
 +
</div></div>
    
After evacuation of unctuous enema, the person should not take any food in the night. On the next day, food should be given to him during the day time and in the evening. Thereafter, on the second, third or fifth day unctuous enema should be given followed by ''niruha''. Thus on every third or fifth day unctuous enema should be given while giving ''niruha'' type of medicated enema. [23-24]
 
After evacuation of unctuous enema, the person should not take any food in the night. On the next day, food should be given to him during the day time and in the evening. Thereafter, on the second, third or fifth day unctuous enema should be given followed by ''niruha''. Thus on every third or fifth day unctuous enema should be given while giving ''niruha'' type of medicated enema. [23-24]
    
==== Number of ''basti'' as per ''dosha'' dominance ====
 
==== Number of ''basti'' as per ''dosha'' dominance ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
एकं तथा त्रीन् कफजे विकारे पित्तात्मके पञ्च तु सप्त वाऽपि|  
+
एकं तथा त्रीन् कफजे विकारे पित्तात्मके पञ्च तु सप्त वाऽपि| <br />
वाते नवैकादश वा पुनर्वा बस्तीनयुग्मान् कुशलो विदध्यात्||२५||  
+
वाते नवैकादश वा पुनर्वा बस्तीनयुग्मान् कुशलो विदध्यात्||२५|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
ēkaṁ tathā trīn kaphajē vikārē pittātmakē pañca tu sapta vā'pi|  
+
ēkaṁ tathā trīn kaphajē vikārē pittātmakē pañca tu sapta vā'pi| <br />
vātē navaikādaśa vā punarvā bastīnayugmān kuśalō vidadhyāt||25||  
+
vātē navaikādaśa vā punarvā bastīnayugmān kuśalō vidadhyāt||25|| <br />
   −
ekaM tathA trIn kaphaje vikAre pittAtmake pa~jca tu sapta vA~api|  
+
ekaM tathA trIn kaphaje vikAre pittAtmake pa~jca tu sapta vA~api| <br />
vAte navaikAdasha vA punarvA bastInayugmAn kushalo vidadhyAt||25||
+
vAte navaikAdasha vA punarvA bastInayugmAn kushalo vidadhyAt||25||<br />
 +
</div></div>
    
Unctuous enema should be given in odd set of numbers in following manner:
 
Unctuous enema should be given in odd set of numbers in following manner:
Line 452: Line 522:     
==== Sequence of ''niruha'' (decoction enema) and purgation ====
 
==== Sequence of ''niruha'' (decoction enema) and purgation ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
नरो विरिक्तस्तु निरूहदानं विवर्जयेत् सप्तदिनान्यवश्यम्|  
+
नरो विरिक्तस्तु निरूहदानं विवर्जयेत् सप्तदिनान्यवश्यम्| <br />
शुद्धो निरूहेण विरेचनं च तद्ध्यस्य शून्यं विकसेच्छरीरम्||२६||  
+
शुद्धो निरूहेण विरेचनं च तद्ध्यस्य शून्यं विकसेच्छरीरम्||२६|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
narō viriktastu nirūhadānaṁ vivarjayēt saptadinānyavaśyam|  
+
narō viriktastu nirūhadānaṁ vivarjayēt saptadinānyavaśyam| <br />
śuddhō nirūhēṇa virēcanaṁ ca taddhyasya śūnyaṁ vikasēccharīram||26||  
+
śuddhō nirūhēṇa virēcanaṁ ca taddhyasya śūnyaṁ vikasēccharīram||26|| <br />
   −
naro viriktastu nirUhadAnaM vivarjayet saptadinAnyavashyam|  
+
naro viriktastu nirUhadAnaM vivarjayet saptadinAnyavashyam| <br />
shuddho nirUheNa virecanaM ca taddhyasya shUnyaM vikaseccharIram||26||  
+
shuddho nirUheNa virecanaM ca taddhyasya shUnyaM vikaseccharIram||26|| <br />
 +
</div></div>
    
A person who has undergone purgation should avoid ''niruha'' type of medicated enema for seven days and person who has taken ''niruha'' type of medicated enema should avoid purgation therapy for seven days because it will have deleterious effects on body which is evacuated (of ''dosha'' and nourishing material) by earlier cleansing process. [26]
 
A person who has undergone purgation should avoid ''niruha'' type of medicated enema for seven days and person who has taken ''niruha'' type of medicated enema should avoid purgation therapy for seven days because it will have deleterious effects on body which is evacuated (of ''dosha'' and nourishing material) by earlier cleansing process. [26]
    
==== Beneficial effects of ''basti'' ====
 
==== Beneficial effects of ''basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
बस्तिर्वयःस्थापयिता सुखायुर्बलाग्निमेधास्वरवर्णकृच्च|  
+
बस्तिर्वयःस्थापयिता सुखायुर्बलाग्निमेधास्वरवर्णकृच्च| <br />
सर्वार्थकारी शिशुवृद्धयूनां निरत्ययः सर्वगदापहश्च||२७||  
+
सर्वार्थकारी शिशुवृद्धयूनां निरत्ययः सर्वगदापहश्च||२७|| <br />
   −
विट्श्लेष्मपित्तानिलमूत्रकर्षी  दार्ढ्यावहः शुक्रबलप्रदश्च|  
+
विट्श्लेष्मपित्तानिलमूत्रकर्षी  दार्ढ्यावहः शुक्रबलप्रदश्च| <br />
विश्वक्स्थितं दोषचयं निरस्य सर्वान् विकारान् शमयेन्निरूहः||२८||  
+
विश्वक्स्थितं दोषचयं निरस्य सर्वान् विकारान् शमयेन्निरूहः||२८|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
bastirvayaḥsthāpayitā sukhāyurbalāgnimēdhāsvaravarṇakr̥cca|  
+
bastirvayaḥsthāpayitā sukhāyurbalāgnimēdhāsvaravarṇakr̥cca| <br />
sarvārthakārī śiśuvr̥ddhayūnāṁ niratyayaḥ sarvagadāpahaśca||27||  
+
sarvārthakārī śiśuvr̥ddhayūnāṁ niratyayaḥ sarvagadāpahaśca||27|| <br />
   −
viṭślēṣmapittānilamūtrakarṣī  dārḍhyāvahaḥ śukrabalapradaśca|  
+
viṭślēṣmapittānilamūtrakarṣī  dārḍhyāvahaḥ śukrabalapradaśca| <br />
viśvaksthitaṁ dōṣacayaṁ nirasya sarvān vikārān śamayēnnirūhaḥ||28||  
+
viśvaksthitaṁ dōṣacayaṁ nirasya sarvān vikārān śamayēnnirūhaḥ||28|| <br />
   −
bastirvayaHsthApayitA sukhAyurbalAgnimedhAsvaravarNakRucca|  
+
bastirvayaHsthApayitA sukhAyurbalAgnimedhAsvaravarNakRucca| <br />
sarvArthakArI shishuvRuddhayUnAM niratyayaH sarvagadApahashca||27||  
+
sarvArthakArI shishuvRuddhayUnAM niratyayaH sarvagadApahashca||27|| <br />
   −
viTshleShmapittAnilamUtrakarShI  dArDhyAvahaH shukrabalapradashca|  
+
viTshleShmapittAnilamUtrakarShI  dArDhyAvahaH shukrabalapradashca| <br />
vishvaksthitaM doShacayaM nirasya sarvAn vikArAn shamayennirUhaH||28||
+
vishvaksthitaM doShacayaM nirasya sarvAn vikArAn shamayennirUhaH||28||<br />
 +
</div></div>
    
''Niruha'' type of medicated enema has following benefits:
 
''Niruha'' type of medicated enema has following benefits:
Line 496: Line 572:     
==== Benefits of unctuous enema ====
 
==== Benefits of unctuous enema ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
देहे निरूहेण विशुद्धमार्गे संस्नेहनं वर्णबलप्रदं च|  
+
देहे निरूहेण विशुद्धमार्गे संस्नेहनं वर्णबलप्रदं च| <br />
न तैलदानात् परमस्ति किञ्चिद्द्रव्यं विशेषेण समीरणार्ते  ||२९||  
+
न तैलदानात् परमस्ति किञ्चिद्द्रव्यं विशेषेण समीरणार्ते  ||२९|| <br />
   −
स्नेहेन रौक्ष्यं लघुतां गुरुत्वादौष्ण्याच्च शैत्यं पवनस्य हत्वा|  
+
स्नेहेन रौक्ष्यं लघुतां गुरुत्वादौष्ण्याच्च शैत्यं पवनस्य हत्वा| <br />
तैलं ददात्याशु मनःप्रसादं वीर्यं  बलं वर्णमथाग्निपुष्टिम्  ||३०||  
+
तैलं ददात्याशु मनःप्रसादं वीर्यं  बलं वर्णमथाग्निपुष्टिम्  ||३०|| <br />
   −
मूले निषिक्तो हि यथा द्रुमः स्यान्नीलच्छदः कोमलपल्लवाग्र्यः|  
+
मूले निषिक्तो हि यथा द्रुमः स्यान्नीलच्छदः कोमलपल्लवाग्र्यः| <br />
काले महान् पुष्पफलप्रदश्च तथा नरः स्यादनुवासनेन||३१||  
+
काले महान् पुष्पफलप्रदश्च तथा नरः स्यादनुवासनेन||३१|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
dēhē nirūhēṇa viśuddhamārgē saṁsnēhanaṁ varṇabalapradaṁ ca|  
+
dēhē nirūhēṇa viśuddhamārgē saṁsnēhanaṁ varṇabalapradaṁ ca| <br />
na tailadānāt paramasti kiñciddravyaṁ viśēṣēṇa samīraṇārtē  ||29||  
+
na tailadānāt paramasti kiñciddravyaṁ viśēṣēṇa samīraṇārtē  ||29|| <br />
   −
snēhēna raukṣyaṁ laghutāṁ gurutvādauṣṇyācca śaityaṁ pavanasya hatvā|  
+
snēhēna raukṣyaṁ laghutāṁ gurutvādauṣṇyācca śaityaṁ pavanasya hatvā| <br />
tailaṁ dadātyāśu manaḥprasādaṁ vīryaṁ  balaṁ varṇamathāgnipuṣṭim  ||30||  
+
tailaṁ dadātyāśu manaḥprasādaṁ vīryaṁ  balaṁ varṇamathāgnipuṣṭim  ||30|| <br />
   −
mūlē niṣiktō hi yathā drumaḥ syānnīlacchadaḥ kōmalapallavāgryaḥ|  
+
mūlē niṣiktō hi yathā drumaḥ syānnīlacchadaḥ kōmalapallavāgryaḥ| <br />
kālē mahān puṣpaphalapradaśca tathā naraḥ syādanuvāsanēna||31||  
+
kālē mahān puṣpaphalapradaśca tathā naraḥ syādanuvāsanēna||31|| <br />
   −
dehe nirUheNa vishuddhamArge saMsnehanaM varNabalapradaM ca|  
+
dehe nirUheNa vishuddhamArge saMsnehanaM varNabalapradaM ca| <br />
na tailadAnAt paramasti ki~jciddravyaM visheSheNa samIraNArte  ||29||  
+
na tailadAnAt paramasti ki~jciddravyaM visheSheNa samIraNArte  ||29|| <br />
   −
snehena raukShyaM laghutAM gurutvAdauShNyAcca shaityaM pavanasya hatvA|  
+
snehena raukShyaM laghutAM gurutvAdauShNyAcca shaityaM pavanasya hatvA| <br />
tailaM dadAtyAshu manaHprasAdaM vIryaM  balaM varNamathAgnipuShTim  ||30||  
+
tailaM dadAtyAshu manaHprasAdaM vIryaM  balaM varNamathAgnipuShTim  ||30|| <br />
   −
mUle niShikto hi yathA drumaH syAnnIlacchadaH komalapallavAgryaH|  
+
mUle niShikto hi yathA drumaH syAnnIlacchadaH komalapallavAgryaH| <br />
kAle mahAn puShpaphalapradashca tathA naraH syAdanuvAsanena||31||
+
kAle mahAn puShpaphalapradashca tathA naraH syAdanuvAsanena||31||<br />
 +
</div></div>
    
<div style="text-align:justify;">Unctuous enema promotes complexion and strength in persons of whom all the channels of the body are cleansed by ''niruha'' type of medicated enema. There is no therapy better than the administration of oil (unctuous enema) which is specifically useful for the patients afflicted with diseases caused by ''vata''. The oil by its unctuousness, heaviness and warm properties counteracts the dryness, lightness and coldness properties of ''vata'' respectively. Administration of oil instantaneously improves complexion and digestive strength. Just as a tree irrigated with water at the root changes old blue leaves into beautiful with tender leaves and during the course of time grows to produce flowers and fruits, similarly a person changes by the administration of unctuous type of medicated enema. [29-31]
 
<div style="text-align:justify;">Unctuous enema promotes complexion and strength in persons of whom all the channels of the body are cleansed by ''niruha'' type of medicated enema. There is no therapy better than the administration of oil (unctuous enema) which is specifically useful for the patients afflicted with diseases caused by ''vata''. The oil by its unctuousness, heaviness and warm properties counteracts the dryness, lightness and coldness properties of ''vata'' respectively. Administration of oil instantaneously improves complexion and digestive strength. Just as a tree irrigated with water at the root changes old blue leaves into beautiful with tender leaves and during the course of time grows to produce flowers and fruits, similarly a person changes by the administration of unctuous type of medicated enema. [29-31]
Line 528: Line 607:     
==== Specific indications and benefits of enema ====
 
==== Specific indications and benefits of enema ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
स्तब्धाश्च ये सङ्कुचिताश्च येऽपि ये पङ्गवो येऽपि च भग्नरुग्णाः|  
+
स्तब्धाश्च ये सङ्कुचिताश्च येऽपि ये पङ्गवो येऽपि च भग्नरुग्णाः| <br />
येषां च शाखासु चरन्ति वाताः शस्तो विशेषेण हि तेषु बस्तिः||३२||  
+
येषां च शाखासु चरन्ति वाताः शस्तो विशेषेण हि तेषु बस्तिः||३२|| <br />
   −
आध्मापने  विग्रथिते पुरीषे शूले च भक्तानभिनन्दने च|  
+
आध्मापने  विग्रथिते पुरीषे शूले च भक्तानभिनन्दने च| <br />
एवम्प्रकाराश्च भवन्ति कुक्षौ ये चामयास्तेषु च बस्तिरिष्टः||३३||  
+
एवम्प्रकाराश्च भवन्ति कुक्षौ ये चामयास्तेषु च बस्तिरिष्टः||३३|| <br />
   −
याश्च स्त्रियो वातकृतोपसर्गा  गर्भं न गृह्णन्ति नृभिः समेताः|  
+
याश्च स्त्रियो वातकृतोपसर्गा  गर्भं न गृह्णन्ति नृभिः समेताः| <br />
क्षीणेन्द्रिया ये च नराः कृशाश्च बस्तिः  प्रशस्तः परमं च तेषु||३४||  
+
क्षीणेन्द्रिया ये च नराः कृशाश्च बस्तिः  प्रशस्तः परमं च तेषु||३४|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
stabdhāśca yē saṅkucitāśca yē'pi yē paṅgavō yē'pi ca bhagnarugṇāḥ|  
+
stabdhāśca yē saṅkucitāśca yē'pi yē paṅgavō yē'pi ca bhagnarugṇāḥ| <br />
yēṣāṁ ca śākhāsu caranti vātāḥ śastō viśēṣēṇa hi tēṣu bastiḥ||32||  
+
yēṣāṁ ca śākhāsu caranti vātāḥ śastō viśēṣēṇa hi tēṣu bastiḥ||32|| <br />
   −
ādhmāpanē  vigrathitē purīṣē śūlē ca bhaktānabhinandanē ca|  
+
ādhmāpanē  vigrathitē purīṣē śūlē ca bhaktānabhinandanē ca| <br />
ēvamprakārāśca bhavanti kukṣau yē cāmayāstēṣu ca bastiriṣṭaḥ||33||
+
ēvamprakārāśca bhavanti kukṣau yē cāmayāstēṣu ca bastiriṣṭaḥ||33||<br />
 
   
 
   
yāśca striyō vātakr̥tōpasargā  garbhaṁ na gr̥hṇanti nr̥bhiḥ samētāḥ|  
+
yāśca striyō vātakr̥tōpasargā  garbhaṁ na gr̥hṇanti nr̥bhiḥ samētāḥ| <br />
kṣīṇēndriyā yē ca narāḥ kr̥śāśca bastiḥ  praśastaḥ paramaṁ ca tēṣu||34||
+
kṣīṇēndriyā yē ca narāḥ kr̥śāśca bastiḥ  praśastaḥ paramaṁ ca tēṣu||34||<br />
   −
stabdhAshca ye sa~gkucitAshca ye~api ye pa~ggavo ye~api ca bhagnarugNAH|  
+
stabdhAshca ye sa~gkucitAshca ye~api ye pa~ggavo ye~api ca bhagnarugNAH| <br />
yeShAM ca shAkhAsu caranti vAtAH shasto visheSheNa hi teShu bastiH||32||  
+
yeShAM ca shAkhAsu caranti vAtAH shasto visheSheNa hi teShu bastiH||32|| <br />
   −
AdhmApane  vigrathite purIShe shUle ca bhaktAnabhinandane ca|  
+
AdhmApane  vigrathite purIShe shUle ca bhaktAnabhinandane ca| <br />
evamprakArAshca bhavanti kukShau ye cAmayAsteShu ca bastiriShTaH||33||  
+
evamprakArAshca bhavanti kukShau ye cAmayAsteShu ca bastiriShTaH||33|| <br />
   −
yAshca striyo vAtakRutopasargA  garbhaM na gRuhNanti nRubhiH sametAH|  
+
yAshca striyo vAtakRutopasargA  garbhaM na gRuhNanti nRubhiH sametAH| <br />
kShINendriyA ye ca narAH kRushAshca bastiH  prashastaH paramaM ca teShu||34||
+
kShINendriyA ye ca narAH kRushAshca bastiH  prashastaH paramaM ca teShu||34||<br />
 +
</div></div>
    
Medicated enema in general is indicated in following cases,
 
Medicated enema in general is indicated in following cases,
Line 566: Line 648:     
==== Selection of type of enema ====
 
==== Selection of type of enema ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
उष्णाभिभूतेषु वदन्ति शीताञ्छीताभिभूतेषु तथा सुखोष्णान्|  
+
उष्णाभिभूतेषु वदन्ति शीताञ्छीताभिभूतेषु तथा सुखोष्णान्| <br />
तत्प्रत्यनीकौषधसम्प्रयुक्तान् सर्वत्र बस्तीन् प्रविभज्य युञ्ज्यात्  ||३५||  
+
तत्प्रत्यनीकौषधसम्प्रयुक्तान् सर्वत्र बस्तीन् प्रविभज्य युञ्ज्यात्  ||३५|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
uṣṇābhibhūtēṣu vadanti śītāñchītābhibhūtēṣu tathā sukhōṣṇān|  
+
uṣṇābhibhūtēṣu vadanti śītāñchītābhibhūtēṣu tathā sukhōṣṇān| <br />
tatpratyanīkauṣadhasamprayuktān sarvatra bastīn pravibhajya yuñjyāt  ||35||  
+
tatpratyanīkauṣadhasamprayuktān sarvatra bastīn pravibhajya yuñjyāt  ||35|| <br />
   −
uShNAbhibhUteShu vadanti shItA~jchItAbhibhUteShu tathA sukhoShNAn|  
+
uShNAbhibhUteShu vadanti shItA~jchItAbhibhUteShu tathA sukhoShNAn| <br />
tatpratyanIkauShadhasamprayuktAn sarvatra bastIn pravibhajya yu~jjyAt  ||35||
+
tatpratyanIkauShadhasamprayuktAn sarvatra bastIn pravibhajya yu~jjyAt  ||35||<br />
 +
</div></div>
    
In those patients suffering from diseases caused due to hotness, the cooling type of enema (i.e. prepared with drugs of cold nature and not much warm) should be given and in those affected with diseases caused due to increased coldness the warm enema (i.e. prepared with drugs of hot nature and slightly warm temperature) should be given. In all cases, different types of enema containing ingredients having attributes opposite to that of etiological factors of the disease should be administered. [35]
 
In those patients suffering from diseases caused due to hotness, the cooling type of enema (i.e. prepared with drugs of cold nature and not much warm) should be given and in those affected with diseases caused due to increased coldness the warm enema (i.e. prepared with drugs of hot nature and slightly warm temperature) should be given. In all cases, different types of enema containing ingredients having attributes opposite to that of etiological factors of the disease should be administered. [35]
    
==== Contra-indications of unctuous enema ====
 
==== Contra-indications of unctuous enema ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
न बृंहणीयान् विदधीत बस्तीन् विशोधनीयेषु गदेषु वैद्यः|  
+
न बृंहणीयान् विदधीत बस्तीन् विशोधनीयेषु गदेषु वैद्यः| <br />
कुष्ठप्रमेहादिषु मेदुरेषु नरेषु ये चापि विशोधनीयाः||३६||  
+
कुष्ठप्रमेहादिषु मेदुरेषु नरेषु ये चापि विशोधनीयाः||३६|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
na br̥ṁhaṇīyān vidadhīta bastīn viśōdhanīyēṣu gadēṣu vaidyaḥ|  
+
na br̥ṁhaṇīyān vidadhīta bastīn viśōdhanīyēṣu gadēṣu vaidyaḥ|<br />
kuṣṭhapramēhādiṣu mēdurēṣu narēṣu yē cāpi viśōdhanīyāḥ||36||
+
kuṣṭhapramēhādiṣu mēdurēṣu narēṣu yē cāpi viśōdhanīyāḥ||36||<br />
   −
na bRuMhaNIyAn vidadhIta bastIn vishodhanIyeShu gadeShu vaidyaH|  
+
na bRuMhaNIyAn vidadhIta bastIn vishodhanIyeShu gadeShu vaidyaH| <br />
kuShThapramehAdiShu medureShu nareShu ye cApi vishodhanIyAH||36||
+
kuShThapramehAdiShu medureShu nareShu ye cApi vishodhanIyAH||36||<br />
 +
</div></div>
    
In diseases those are indicated for purification, ''kushtha'' (obstinate skin diseases), ''prameha'' (obstinate urinary diseases), ''sthaulya'' (obesity) etc. nourishing type of enema should not be given. [36]
 
In diseases those are indicated for purification, ''kushtha'' (obstinate skin diseases), ''prameha'' (obstinate urinary diseases), ''sthaulya'' (obesity) etc. nourishing type of enema should not be given. [36]
 
   
 
   
 
==== Contra-indications of decoction type of enema ====
 
==== Contra-indications of decoction type of enema ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
क्षीणक्षतानां न विशोधनीयान्न शोषिणां नो भृशदुर्बलानाम्|  
+
क्षीणक्षतानां न विशोधनीयान्न शोषिणां नो भृशदुर्बलानाम्| <br />
न मूर्च्छितानां न विशोधितानां येषां च दोषेषु निबद्धमायुः||३७||  
+
न मूर्च्छितानां न विशोधितानां येषां च दोषेषु निबद्धमायुः||३७|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
kṣīṇakṣatānāṁ na viśōdhanīyānna śōṣiṇāṁ nō bhr̥śadurbalānām|  
+
kṣīṇakṣatānāṁ na viśōdhanīyānna śōṣiṇāṁ nō bhr̥śadurbalānām| <br />
na mūrcchitānāṁ na viśōdhitānāṁ yēṣāṁ ca dōṣēṣu nibaddhamāyuḥ||37||  
+
na mūrcchitānāṁ na viśōdhitānāṁ yēṣāṁ ca dōṣēṣu nibaddhamāyuḥ||37|| <br />
   −
kShINakShatAnAM na vishodhanIyAnna shoShiNAM no bhRushadurbalAnAm|  
+
kShINakShatAnAM na vishodhanIyAnna shoShiNAM no bhRushadurbalAnAm| <br />
na mUrcchitAnAM na vishodhitAnAM yeShAM ca doSheShu nibaddhamAyuH||37||  
+
na mUrcchitAnAM na vishodhitAnAM yeShAM ca doSheShu nibaddhamAyuH||37|| <br />
 +
</div></div>
    
Evacuating type of enema should not be given to the patients suffering from weakness, severely wounded, emaciation, extreme debility, fainting, to those who have already undergone the process of purification, and to those whose life is dependent upon the holding up of ''dosha'' (morbid matter). [37]
 
Evacuating type of enema should not be given to the patients suffering from weakness, severely wounded, emaciation, extreme debility, fainting, to those who have already undergone the process of purification, and to those whose life is dependent upon the holding up of ''dosha'' (morbid matter). [37]
    
==== Importance of ''basti'' therapy ====
 
==== Importance of ''basti'' therapy ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
शाखागताः कोष्ठगताश्च रोगा मर्मोर्ध्वसर्वावयवाङ्गजाश्च|  
+
शाखागताः कोष्ठगताश्च रोगा मर्मोर्ध्वसर्वावयवाङ्गजाश्च| <br />
ये सन्ति तेषां न हि कश्चिदन्यो वायोः परं जन्मनि हेतुरस्ति||३८||  
+
ये सन्ति तेषां न हि कश्चिदन्यो वायोः परं जन्मनि हेतुरस्ति||३८|| <br />
   −
विण्मूत्रपित्तादिमलाशयानां  विक्षेपसङ्घातकरः स यस्मात्|  
+
विण्मूत्रपित्तादिमलाशयानां  विक्षेपसङ्घातकरः स यस्मात्| <br />
तस्यातिवृद्धस्य शमाय नान्यद्बस्तिं विना भेषजमस्ति किञ्चित्||३९||  
+
तस्यातिवृद्धस्य शमाय नान्यद्बस्तिं विना भेषजमस्ति किञ्चित्||३९|| <br />
   −
तस्माच्चिकित्सार्धमिति ब्रुवन्ति सर्वां चिकित्सामपि बस्तिमेके|४०|  
+
तस्माच्चिकित्सार्धमिति ब्रुवन्ति सर्वां चिकित्सामपि बस्तिमेके|४०| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
śākhāgatāḥ kōṣṭhagatāśca rōgā marmōrdhvasarvāvayavāṅgajāśca|  
+
śākhāgatāḥ kōṣṭhagatāśca rōgā marmōrdhvasarvāvayavāṅgajāśca| <br />
yē santi tēṣāṁ na hi kaścidanyō vāyōḥ paraṁ janmani hēturasti||38||  
+
yē santi tēṣāṁ na hi kaścidanyō vāyōḥ paraṁ janmani hēturasti||38|| <br />
   −
viṇmūtrapittādimalāśayānāṁ  vikṣēpasaṅghātakaraḥ sa yasmāt|  
+
viṇmūtrapittādimalāśayānāṁ  vikṣēpasaṅghātakaraḥ sa yasmāt| <br />
tasyātivr̥ddhasya śamāya nānyadbastiṁ vinā bhēṣajamasti kiñcit||39||  
+
tasyātivr̥ddhasya śamāya nānyadbastiṁ vinā bhēṣajamasti kiñcit||39|| <br />
   −
tasmāccikitsārdhamiti bruvanti sarvāṁ cikitsāmapi bastimēkē|40|
+
tasmāccikitsārdhamiti bruvanti sarvāṁ cikitsāmapi bastimēkē|40|<br />
   −
shAkhAgatAH koShThagatAshca rogA marmordhvasarvAvayavA~ggajAshca|  
+
shAkhAgatAH koShThagatAshca rogA marmordhvasarvAvayavA~ggajAshca| <br />
ye santi teShAM na hi kashcidanyo vAyoH paraM janmani heturasti||38||  
+
ye santi teShAM na hi kashcidanyo vAyoH paraM janmani heturasti||38|| <br />
   −
viNmUtrapittAdimalAshayAnAM  vikShepasa~gghAtakaraH sa yasmAt|  
+
viNmUtrapittAdimalAshayAnAM  vikShepasa~gghAtakaraH sa yasmAt| <br />
tasyAtivRuddhasya shamAya nAnyadbastiM vinA bheShajamasti ki~jcit||39||  
+
tasyAtivRuddhasya shamAya nAnyadbastiM vinA bheShajamasti ki~jcit||39|| <br />
   −
tasmAccikitsArdhamiti bruvanti sarvAM cikitsAmapi bastimeke|40|
+
tasmAccikitsArdhamiti bruvanti sarvAM cikitsAmapi bastimeke|40|<br />
 +
</div></div>
    
None other than ''vata'' is responsible for all diseases origination in ''shakha'' (peripheral tissues), ''koshtha'' (visceral organs), ''marma'' (vital points of the body), ''urdhva'' (upper part of body), ''sarvavaya'' (covering entire body) and ''anga'' (individual parts of the body). ''Vata'' is responsible for separation and combination of stool, urine, ''pitta'' etc. including other excreta and tissue elements. When it gets highly aggravated there is no remedy other than ''basti'' for its alleviation. Therefore, ''basti'' is considered by physicians to be the half of entire therapeutics. Some physicians even consider it as whole of the therapeutics. [38-39½]
 
None other than ''vata'' is responsible for all diseases origination in ''shakha'' (peripheral tissues), ''koshtha'' (visceral organs), ''marma'' (vital points of the body), ''urdhva'' (upper part of body), ''sarvavaya'' (covering entire body) and ''anga'' (individual parts of the body). ''Vata'' is responsible for separation and combination of stool, urine, ''pitta'' etc. including other excreta and tissue elements. When it gets highly aggravated there is no remedy other than ''basti'' for its alleviation. Therefore, ''basti'' is considered by physicians to be the half of entire therapeutics. Some physicians even consider it as whole of the therapeutics. [38-39½]
    
==== Mode of action of ''basti'' ====
 
==== Mode of action of ''basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
नाभिप्रदेशं कटिपार्श्वकुक्षिं गत्वा शकृद्दोषचयं विलोड्य  ||४०||  
 
नाभिप्रदेशं कटिपार्श्वकुक्षिं गत्वा शकृद्दोषचयं विलोड्य  ||४०||  
    
संस्नेह्य कायं सपुरीषदोषः सम्यक् सुखेनैति च यः स बस्तिः  |४१|  
 
संस्नेह्य कायं सपुरीषदोषः सम्यक् सुखेनैति च यः स बस्तिः  |४१|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
nābhipradēśaṁ kaṭipārśvakukṣiṁ gatvā śakr̥ddōṣacayaṁ vilōḍya  ||40||  
 
nābhipradēśaṁ kaṭipārśvakukṣiṁ gatvā śakr̥ddōṣacayaṁ vilōḍya  ||40||  
Line 645: Line 741:     
saMsnehya kAyaM sapurIShadoShaH samyak sukhenaiti ca yaH sa bastiH |41|
 
saMsnehya kAyaM sapurIShadoShaH samyak sukhenaiti ca yaH sa bastiH |41|
 +
</div></div>
    
The therapy that while moving in umbilical region, lumbar region, sides of the chest and pelvic regions churns up stool including all the other morbid matter located there and appropriately eliminates them with ease after oleating the body is called ''basti''. [40-40½]
 
The therapy that while moving in umbilical region, lumbar region, sides of the chest and pelvic regions churns up stool including all the other morbid matter located there and appropriately eliminates them with ease after oleating the body is called ''basti''. [40-40½]
    
==== Signs of properly administered ''niruha basti'' ====
 
==== Signs of properly administered ''niruha basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
प्रसृष्टविण्मूत्रसमीरणत्वं रुच्यग्निवृद्ध्याशयलाघवानि||४१||  
 
प्रसृष्टविण्मूत्रसमीरणत्वं रुच्यग्निवृद्ध्याशयलाघवानि||४१||  
    
रोगोपशान्तिः प्रकृतिस्थता च बलं च तत् स्यात् सुनिरूढलिङ्गम्|४२|  
 
रोगोपशान्तिः प्रकृतिस्थता च बलं च तत् स्यात् सुनिरूढलिङ्गम्|४२|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
prasr̥ṣṭaviṇmūtrasamīraṇatvaṁ rucyagnivr̥ddhyāśayalāghavāni||41||
 
prasr̥ṣṭaviṇmūtrasamīraṇatvaṁ rucyagnivr̥ddhyāśayalāghavāni||41||
Line 661: Line 760:     
rogopashAntiH prakRutisthatA ca balaM ca tat syAt sunirUDhali~ggam|42|
 
rogopashAntiH prakRutisthatA ca balaM ca tat syAt sunirUDhali~ggam|42|
 +
</div></div>
    
When ''niruha'' i.e. evacuating type of enema is administered properly then it causes proper elimination of stool, urine and flatus; promotes appetite and power of digestion; gives lightness to the ''ashaya''; attenuates disease and restores natural health and strength. [41-41½]
 
When ''niruha'' i.e. evacuating type of enema is administered properly then it causes proper elimination of stool, urine and flatus; promotes appetite and power of digestion; gives lightness to the ''ashaya''; attenuates disease and restores natural health and strength. [41-41½]
    
==== Signs of inadequately administered ''niruha basti'' ====
 
==== Signs of inadequately administered ''niruha basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्याद्रुक्छिरोहृद्गुदबस्तिलिङ्गे  शोफः प्रतिश्यायविकर्तिके च||४२||  
 
स्याद्रुक्छिरोहृद्गुदबस्तिलिङ्गे  शोफः प्रतिश्यायविकर्तिके च||४२||  
    
हृल्लासिका मारुतमूत्रसङ्गः श्वासो न सम्यक् च निरूहिते  स्युः|४३|
 
हृल्लासिका मारुतमूत्रसङ्गः श्वासो न सम्यक् च निरूहिते  स्युः|४३|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
syādrukchirōhr̥dgudabastiliṅgē  śōphaḥ pratiśyāyavikartikē ca||42||  
 
syādrukchirōhr̥dgudabastiliṅgē  śōphaḥ pratiśyāyavikartikē ca||42||  
Line 677: Line 779:  
   
 
   
 
hRullAsikA mArutamUtrasa~ggaH shvAso na samyak ca nirUhite  syuH|43|
 
hRullAsikA mArutamUtrasa~ggaH shvAso na samyak ca nirUhite  syuH|43|
 +
</div></div>
    
When ''niruha'' i.e. evacuating type of enema is not administered properly then it causes pain in head, cardiac region, anal region, urinary bladder and genital organs; edema, coryza, griping pain and nausea; retention of flatus and urine and dyspnea.
 
When ''niruha'' i.e. evacuating type of enema is not administered properly then it causes pain in head, cardiac region, anal region, urinary bladder and genital organs; edema, coryza, griping pain and nausea; retention of flatus and urine and dyspnea.
    
==== Signs of excessively administered ''niruha basti'' ====
 
==== Signs of excessively administered ''niruha basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
लिङ्गं यदेवातिविरेचितस्य भवेत्तदेवातिनिरूहितस्य||४३||  
 
लिङ्गं यदेवातिविरेचितस्य भवेत्तदेवातिनिरूहितस्य||४३||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
liṅgaṁ yadēvātivirēcitasya bhavēttadēvātinirūhitasya||43||  
 
liṅgaṁ yadēvātivirēcitasya bhavēttadēvātinirūhitasya||43||  
    
li~ggaM yadevAtivirecitasya bhavettadevAtinirUhitasya||43||
 
li~ggaM yadevAtivirecitasya bhavettadevAtinirUhitasya||43||
 +
</div></div>
    
Symptoms of excessive outcome of evacuative enema are similar to the symptoms to that of excessive administration of purgation therapy (as mentioned earlier). [43]
 
Symptoms of excessive outcome of evacuative enema are similar to the symptoms to that of excessive administration of purgation therapy (as mentioned earlier). [43]
    
==== Signs of proper administration of unctuous enema ====
 
==== Signs of proper administration of unctuous enema ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
प्रत्येत्यसक्तं सशकृच्च तैलं रक्तादिबुद्धीन्द्रियसम्प्रसादः |  
+
प्रत्येत्यसक्तं सशकृच्च तैलं रक्तादिबुद्धीन्द्रियसम्प्रसादः | <br />
स्वप्नानुवृत्तिर्लघुता बलं च सृष्टाश्च वेगाः स्वनुवासिते स्युः||४४||  
+
स्वप्नानुवृत्तिर्लघुता बलं च सृष्टाश्च वेगाः स्वनुवासिते स्युः||४४|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
pratyētyasaktaṁ saśakr̥cca tailaṁ raktādibuddhīndriyasamprasādaḥ  |  
+
pratyētyasaktaṁ saśakr̥cca tailaṁ raktādibuddhīndriyasamprasādaḥ  | <br />
svapnānuvr̥ttirlaghutā balaṁ ca sr̥ṣṭāśca vēgāḥ svanuvāsitē syuḥ||44||  
+
svapnānuvr̥ttirlaghutā balaṁ ca sr̥ṣṭāśca vēgāḥ svanuvāsitē syuḥ||44|| <br />
   −
pratyetyasaktaM sashakRucca tailaM raktAdibuddhIndriyasamprasAdaH |  
+
pratyetyasaktaM sashakRucca tailaM raktAdibuddhIndriyasamprasAdaH | <br />
svapnAnuvRuttirlaghutA balaM ca sRuShTAshca vegAH svanuvAsite syuH||44||  
+
svapnAnuvRuttirlaghutA balaM ca sRuShTAshca vegAH svanuvAsite syuH||44|| <br />
 +
</div></div>
    
Proper administration of ''anuvasana basti'' i.e. unctuous enema gives following symptoms,
 
Proper administration of ''anuvasana basti'' i.e. unctuous enema gives following symptoms,
Line 710: Line 819:     
==== Signs of inadequate administration of unctuous enema ====
 
==== Signs of inadequate administration of unctuous enema ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
अधःशरीरोदरबाहुपृष्ठपार्श्वेषु रुग्रूक्षखरं च गात्रम्  |  
+
अधःशरीरोदरबाहुपृष्ठपार्श्वेषु रुग्रूक्षखरं च गात्रम्  | <br />
ग्रहश्च विण्मूत्रसमीरणानामसम्यगेतान्यनुवासितस्य  ||४५||  
+
ग्रहश्च विण्मूत्रसमीरणानामसम्यगेतान्यनुवासितस्य  ||४५|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
adhaḥśarīrōdarabāhupr̥ṣṭhapārśvēṣu rugrūkṣakharaṁ ca gātram  |  
+
adhaḥśarīrōdarabāhupr̥ṣṭhapārśvēṣu rugrūkṣakharaṁ ca gātram  |<br />
grahaśca viṇmūtrasamīraṇānāmasamyagētānyanuvāsitasya  ||45||  
+
grahaśca viṇmūtrasamīraṇānāmasamyagētānyanuvāsitasya  ||45|| <br />
   −
adhaHsharIrodarabAhupRuShThapArshveShu rugrUkShakharaM ca gAtram  |  
+
adhaHsharIrodarabAhupRuShThapArshveShu rugrUkShakharaM ca gAtram  |<br />
grahashca viNmUtrasamIraNAnAmasamyagetAnyanuvAsitasya  ||45||  
+
grahashca viNmUtrasamIraNAnAmasamyagetAnyanuvAsitasya  ||45|| <br />
 +
</div></div>
    
Improperly administered unctuous enema causes pain in lower part of the body, abdomen, arms, back and sides of the chest; gives rise to dryness and roughness of the body and obstruction in the passage of stool, urine and flatus.[45]
 
Improperly administered unctuous enema causes pain in lower part of the body, abdomen, arms, back and sides of the chest; gives rise to dryness and roughness of the body and obstruction in the passage of stool, urine and flatus.[45]
    
==== Signs of excess administration of unctuous enema ====
 
==== Signs of excess administration of unctuous enema ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
हृल्लासमोहक्लमसादमूर्च्छाविकर्तिका चात्यनुवासितस्य|४६|  
 
हृल्लासमोहक्लमसादमूर्च्छाविकर्तिका चात्यनुवासितस्य|४६|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
hr̥llāsamōhaklamasādamūrcchāvikartikā cātyanuvāsitasya|46|
 
hr̥llāsamōhaklamasādamūrcchāvikartikā cātyanuvāsitasya|46|
    
hRullAsamohaklamasAdamUrcchAvikartikA cAtyanuvAsitasya|46|
 
hRullAsamohaklamasAdamUrcchAvikartikA cAtyanuvAsitasya|46|
 +
</div></div>
    
Whereas excessively administered unctuous enema causes nausea, unconsciousness, mental fatigue, exhaustion, fainting and griping pain. [45½]
 
Whereas excessively administered unctuous enema causes nausea, unconsciousness, mental fatigue, exhaustion, fainting and griping pain. [45½]
    
==== Duration of retaining unctuous enema ====
 
==== Duration of retaining unctuous enema ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
यस्येह यामाननुवर्तते त्रीन् स्नेहो नरः स्यात् स विशुद्धदेहः||४६||  
 
यस्येह यामाननुवर्तते त्रीन् स्नेहो नरः स्यात् स विशुद्धदेहः||४६||  
    
आश्वागतेऽन्यस्तु पुनर्विधेयः स्नेहो न संस्नेहयति ह्यतिष्ठन्|४७|  
 
आश्वागतेऽन्यस्तु पुनर्विधेयः स्नेहो न संस्नेहयति ह्यतिष्ठन्|४७|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
yasyēha yāmānanuvartatē trīn snēhō naraḥ syāt sa viśuddhadēhaḥ||46||  
 
yasyēha yāmānanuvartatē trīn snēhō naraḥ syāt sa viśuddhadēhaḥ||46||  
Line 745: Line 862:     
AshvAgate~anyastu punarvidheyaH sneho na saMsnehayati hyatiShThan|47|
 
AshvAgate~anyastu punarvidheyaH sneho na saMsnehayati hyatiShThan|47|
 +
</div></div>
    
If unctuous enema is retained for three ''yama'' (nine hours) then the body of the person gets cleansed of morbid matter. If it comes out quickly then another unctuous enema should be administered as the previous one did not produce unctuous effect in the body. [46-46½]
 
If unctuous enema is retained for three ''yama'' (nine hours) then the body of the person gets cleansed of morbid matter. If it comes out quickly then another unctuous enema should be administered as the previous one did not produce unctuous effect in the body. [46-46½]
    
==== Duration and schedule of ''karma, kala'' and ''yoga basti'' ====
 
==== Duration and schedule of ''karma, kala'' and ''yoga basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
त्रिंशन्मताः कर्म  नु बस्तयो हि कालस्ततोऽर्धेन ततश्च योगः||४७||  
+
त्रिंशन्मताः कर्म  नु बस्तयो हि कालस्ततोऽर्धेन ततश्च योगः||४७|| <br />
   −
सान्वासना द्वादश वै निरूहाः प्राक् स्नेह एकः परतश्च पञ्च|  
+
सान्वासना द्वादश वै निरूहाः प्राक् स्नेह एकः परतश्च पञ्च| <br />
काले  त्रयोऽन्ते पुरतस्तथैकः स्नेहा निरूहान्तरिताश्च षट् स्युः||४८||  
+
काले  त्रयोऽन्ते पुरतस्तथैकः स्नेहा निरूहान्तरिताश्च षट् स्युः||४८|| <br />
   −
योगे  निरूहास्त्रय एव देयाः स्नेहाश्च पञ्चैव परादिमध्याः|४९|  
+
योगे  निरूहास्त्रय एव देयाः स्नेहाश्च पञ्चैव परादिमध्याः|४९| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
triṁśanmatāḥ karma  nu bastayō hi kālastatō'rdhēna tataśca yōgaḥ||47||  
+
triṁśanmatāḥ karma  nu bastayō hi kālastatō'rdhēna tataśca yōgaḥ||47|| <br />
   −
sānvāsanā dvādaśa vai nirūhāḥ prāk snēha ēkaḥ parataśca pañca|  
+
sānvāsanā dvādaśa vai nirūhāḥ prāk snēha ēkaḥ parataśca pañca| <br />
kālē  trayō'ntē puratastathaikaḥ snēhā nirūhāntaritāśca ṣaṭ syuḥ||48||
+
kālē  trayō'ntē puratastathaikaḥ snēhā nirūhāntaritāśca ṣaṭ syuḥ||48||<br />
 
   
 
   
yōgē  nirūhāstraya ēva dēyāḥ snēhāśca pañcaiva parādimadhyāḥ|49|  
+
yōgē  nirūhāstraya ēva dēyāḥ snēhāśca pañcaiva parādimadhyāḥ|49| <br />
   −
triMshanmatAH karma  nu bastayo hi kAlastato~ardhena tatashca yogaH||47||  
+
triMshanmatAH karma  nu bastayo hi kAlastato~ardhena tatashca yogaH||47|| <br />
   −
sAnvAsanA dvAdasha vai nirUhAH prAk sneha ekaH paratashca pa~jca|  
+
sAnvAsanA dvAdasha vai nirUhAH prAk sneha ekaH paratashca pa~jca| <br />
kAle  trayo~ante puratastathaikaH snehA nirUhAntaritAshca ShaT syuH||48||  
+
kAle  trayo~ante puratastathaikaH snehA nirUhAntaritAshca ShaT syuH||48|| <br />
   −
yoge  nirUhAstraya eva deyAH snehAshca pa~jcaiva parAdimadhyAH|49|
+
yoge  nirUhAstraya eva deyAH snehAshca pa~jcaiva parAdimadhyAH|49|<br />
 +
</div></div>
    
In ''karma basti'', thirty enemas are to be administered. In ''kala basti'' the number of enema should be half of the former. In the ''yoga basti'' the number of enema should be half of the ''kala basti''.
 
In ''karma basti'', thirty enemas are to be administered. In ''kala basti'' the number of enema should be half of the former. In the ''yoga basti'' the number of enema should be half of the ''kala basti''.
Line 778: Line 899:     
In ''yoga basti'' three evacuating enemas should be given. In the beginning, in the middle and at the end, total of five unctuous enemas should be administered. [46-48½]
 
In ''yoga basti'' three evacuating enemas should be given. In the beginning, in the middle and at the end, total of five unctuous enemas should be administered. [46-48½]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
त्रीन् पञ्च वाऽऽहुश्चतुरोऽथ षड्वा वातादिकानामनुवासनीयान्  ||४९||  
 
त्रीन् पञ्च वाऽऽहुश्चतुरोऽथ षड्वा वातादिकानामनुवासनीयान्  ||४९||  
    
स्नेहान् प्रदायाशु भिषग्विदध्यात् स्रोतोविशुद्यर्थमतो निरूहान्|५०|  
 
स्नेहान् प्रदायाशु भिषग्विदध्यात् स्रोतोविशुद्यर्थमतो निरूहान्|५०|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
trīn pañca vā''huścaturō'tha ṣaḍvā vātādikānāmanuvāsanīyān  ||49||  
 
trīn pañca vā''huścaturō'tha ṣaḍvā vātādikānāmanuvāsanīyān  ||49||  
Line 790: Line 913:     
snehAn pradAyAshu bhiShagvidadhyAt srotovishudyarthamato nirUhAn|50|
 
snehAn pradAyAshu bhiShagvidadhyAt srotovishudyarthamato nirUhAn|50|
 +
</div></div>
    
Physician should administer three, five, four or six unctuous enemas in patients suffering from disorders caused by ''vata'' (''pitta'' and ''kapha'') etc. and then for the cleansing of micro channels should administer evacuating type of enema. [49-49½]
 
Physician should administer three, five, four or six unctuous enemas in patients suffering from disorders caused by ''vata'' (''pitta'' and ''kapha'') etc. and then for the cleansing of micro channels should administer evacuating type of enema. [49-49½]
    
==== Proper, inadequate and excess administration of ''shirovirechana'' ====
 
==== Proper, inadequate and excess administration of ''shirovirechana'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
विशुद्धदेहस्य  ततः क्रमेण स्निग्धं तलस्वेदितमुत्तमाङ्गम्||५०||  
+
विशुद्धदेहस्य  ततः क्रमेण स्निग्धं तलस्वेदितमुत्तमाङ्गम्||५०|| <br />
   −
विरेचयेत्त्रिर्द्विरथैकशो वा बलं समीक्ष्य त्रिविधं मलानाम्|  
+
विरेचयेत्त्रिर्द्विरथैकशो वा बलं समीक्ष्य त्रिविधं मलानाम्| <br />
उरःशिरोलाघवमिन्द्रियाच्छ्यं  स्रोतोविशुद्धिश्च भवेद्विशुद्धे||५१||  
+
उरःशिरोलाघवमिन्द्रियाच्छ्यं  स्रोतोविशुद्धिश्च भवेद्विशुद्धे||५१|| <br />
   −
गलोपलेपः शिरसो गुरुत्वं निष्ठीवनं चाप्यथ दुर्विरिक्ते|  
+
गलोपलेपः शिरसो गुरुत्वं निष्ठीवनं चाप्यथ दुर्विरिक्ते| <br />
शिरोक्षिशङ्खश्रवणार्तितोदावत्यर्थशुद्धे तिमिरं च पश्येत्||५२||  
+
शिरोक्षिशङ्खश्रवणार्तितोदावत्यर्थशुद्धे तिमिरं च पश्येत्||५२|| <br />
   −
स्यात्तर्पणं तत्र मृदु द्रवं च स्निग्धस्य तीक्ष्णं तु पुनर्न योगे|५३|  
+
स्यात्तर्पणं तत्र मृदु द्रवं च स्निग्धस्य तीक्ष्णं तु पुनर्न योगे|५३| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
viśuddhadēhasya  tataḥ kramēṇa snigdhaṁ talasvēditamuttamāṅgam||50||  
+
viśuddhadēhasya  tataḥ kramēṇa snigdhaṁ talasvēditamuttamāṅgam||50|| <br />
   −
virēcayēttrirdvirathaikaśō vā balaṁ samīkṣya trividhaṁ malānām|  
+
virēcayēttrirdvirathaikaśō vā balaṁ samīkṣya trividhaṁ malānām| <br />
uraḥśirōlāghavamindriyācchyaṁ  srōtōviśuddhiśca bhavēdviśuddhē||51||  
+
uraḥśirōlāghavamindriyācchyaṁ  srōtōviśuddhiśca bhavēdviśuddhē||51|| <br />
   −
galōpalēpaḥ śirasō gurutvaṁ niṣṭhīvanaṁ cāpyatha durviriktē|  
+
galōpalēpaḥ śirasō gurutvaṁ niṣṭhīvanaṁ cāpyatha durviriktē| <br />
śirōkṣiśaṅkhaśravaṇārtitōdāvatyarthaśuddhē timiraṁ ca paśyēt||52||  
+
śirōkṣiśaṅkhaśravaṇārtitōdāvatyarthaśuddhē timiraṁ ca paśyēt||52|| <br />
   −
syāttarpaṇaṁ tatra mr̥du dravaṁ ca snigdhasya tīkṣṇaṁ tu punarna yōgē|53|
+
syāttarpaṇaṁ tatra mr̥du dravaṁ ca snigdhasya tīkṣṇaṁ tu punarna yōgē|53|<br />
   −
vishuddhadehasya tataH krameNa snigdhaM talasveditamuttamA~ggam||50||  
+
vishuddhadehasya tataH krameNa snigdhaM talasveditamuttamA~ggam||50|| <br />
   −
virecayettrirdvirathaikasho vA balaM samIkShya trividhaM malAnAm|  
+
virecayettrirdvirathaikasho vA balaM samIkShya trividhaM malAnAm| <br />
uraHshirolAghavamindriyAcchyaM  srotovishuddhishca bhavedvishuddhe||51||  
+
uraHshirolAghavamindriyAcchyaM  srotovishuddhishca bhavedvishuddhe||51|| <br />
   −
galopalepaH shiraso gurutvaM niShThIvanaM cApyatha durvirikte|  
+
galopalepaH shiraso gurutvaM niShThIvanaM cApyatha durvirikte| <br />
shirokShisha~gkhashravaNArtitodAvatyarthashuddhe timiraM ca pashyet||52||  
+
shirokShisha~gkhashravaNArtitodAvatyarthashuddhe timiraM ca pashyet||52|| <br />
   −
syAttarpaNaM tatra mRudu dravaM ca snigdhasya tIkShNaM tu punarna yoge|53|
+
syAttarpaNaM tatra mRudu dravaM ca snigdhasya tIkShNaM tu punarna yoge|53|<br />
 +
</div></div>
    
After proper body cleansing/purification his head should be consecutively anointed and fomented with the help of the palm. After ascertaining the strength of the three types of ''dosha'' he should be given ''shirovirechana'' (errhine) therapy, once, twice or thrice.
 
After proper body cleansing/purification his head should be consecutively anointed and fomented with the help of the palm. After ascertaining the strength of the three types of ''dosha'' he should be given ''shirovirechana'' (errhine) therapy, once, twice or thrice.
Line 831: Line 958:  
Excessive administration hazards should be treated with demulcent drinks and medications which are soft and liquid in nature.
 
Excessive administration hazards should be treated with demulcent drinks and medications which are soft and liquid in nature.
 
For the management of conditions arising out of inappropriate administration of ''shirovirechana'' the patient should be given oleation therapy and thereafter strong ''shirovirechana'' should be administered. [50-52½]  
 
For the management of conditions arising out of inappropriate administration of ''shirovirechana'' the patient should be given oleation therapy and thereafter strong ''shirovirechana'' should be administered. [50-52½]  
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
इत्यातुरस्वस्थसुखः प्रयोगो  बलायुषोर्वृद्धिकृदामयघ्नः||५३||  
 
इत्यातुरस्वस्थसुखः प्रयोगो  बलायुषोर्वृद्धिकृदामयघ्नः||५३||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ityāturasvasthasukhaḥ prayōgō  balāyuṣōrvr̥ddhikr̥dāmayaghnaḥ||53||  
 
ityāturasvasthasukhaḥ prayōgō  balāyuṣōrvr̥ddhikr̥dāmayaghnaḥ||53||  
    
ityAturasvasthasukhaH prayogo  balAyuShorvRuddhikRudAmayaghnaH||53||  
 
ityAturasvasthasukhaH prayogo  balAyuShorvRuddhikRudAmayaghnaH||53||  
 +
</div></div>
    
In this manner the [[Panchakarma]] therapies are described to ensure happiness in both patient and healthy persons by promoting their strength and longevity and also curing the diseases. [53]
 
In this manner the [[Panchakarma]] therapies are described to ensure happiness in both patient and healthy persons by promoting their strength and longevity and also curing the diseases. [53]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
कालस्तु बस्त्यादिषु याति यावांस्तावान् भवेद्द्विः परिहारकालः|५४|  
 
कालस्तु बस्त्यादिषु याति यावांस्तावान् भवेद्द्विः परिहारकालः|५४|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kālastu bastyādiṣu yāti yāvāṁstāvān bhavēddviḥ parihārakālaḥ|54|
 
kālastu bastyādiṣu yāti yāvāṁstāvān bhavēddviḥ parihārakālaḥ|54|
    
kAlastu bastyAdiShu yAti yAvAMstAvAn bhaveddviH parihArakAlaH|54|  
 
kAlastu bastyAdiShu yAti yAvAMstAvAn bhaveddviH parihArakAlaH|54|  
 +
</div></div>
    
The interval between two courses of any ''basti'' etc. (cleansing therapy) should be double the period required for administration of that therapy. [53½]
 
The interval between two courses of any ''basti'' etc. (cleansing therapy) should be double the period required for administration of that therapy. [53½]
    
==== Factors to be avoided during [[Panchakarma]] ====
 
==== Factors to be avoided during [[Panchakarma]] ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अत्यासनस्थानवचांसि यानं स्वप्नं दिवा मैथुनवेगरोधान्||५४||  
 
अत्यासनस्थानवचांसि यानं स्वप्नं दिवा मैथुनवेगरोधान्||५४||  
    
शीतोपचारातपशोकरोषांस्त्यजेदकालाहितभोजनं च|५५|  
 
शीतोपचारातपशोकरोषांस्त्यजेदकालाहितभोजनं च|५५|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
atyāsanasthānavacāṁsi yānaṁ svapnaṁ divā maithunavēgarōdhān||54||  
 
atyāsanasthānavacāṁsi yānaṁ svapnaṁ divā maithunavēgarōdhān||54||  
Line 861: Line 996:     
shItopacArAtapashokaroShAMstyajedakAlAhitabhojanaM ca|55|
 
shItopacArAtapashokaroShAMstyajedakAlAhitabhojanaM ca|55|
 +
</div></div>
    
During cleansing therapies one should avoid excessive sitting, standing, speaking and riding, sleep during day time, sexual intercourse, suppression of natural urges, cooling regimens, exposure to sun, grief, anger and intake of untimely and unwholesome food.[54-54½]
 
During cleansing therapies one should avoid excessive sitting, standing, speaking and riding, sleep during day time, sexual intercourse, suppression of natural urges, cooling regimens, exposure to sun, grief, anger and intake of untimely and unwholesome food.[54-54½]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
बद्धे प्रणीते विषमं  च नेत्रे मार्गे तथाऽर्शःकफविड्विबद्धे  ||५५||  
 
बद्धे प्रणीते विषमं  च नेत्रे मार्गे तथाऽर्शःकफविड्विबद्धे  ||५५||  
    
न याति बस्तिर्न सुखं निरेति दोषावृतोऽल्पो यदि वाऽल्पवीर्यः|५६|  
 
न याति बस्तिर्न सुखं निरेति दोषावृतोऽल्पो यदि वाऽल्पवीर्यः|५६|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
baddhē praṇītē viṣamaṁ  ca nētrē mārgē tathā'rśaḥkaphaviḍvibaddhē  ||55||  
 
baddhē praṇītē viṣamaṁ  ca nētrē mārgē tathā'rśaḥkaphaviḍvibaddhē  ||55||  
Line 875: Line 1,013:     
na yAti bastirna sukhaM nireti doShAvRuto~alpo yadi vA~alpavIryaH|56|  
 
na yAti bastirna sukhaM nireti doShAvRuto~alpo yadi vA~alpavIryaH|56|  
 +
</div></div>
    
Factors responsible for inhibiting enema to enter smoothly:
 
Factors responsible for inhibiting enema to enter smoothly:
Line 884: Line 1,023:  
*If enema is administered in less amount
 
*If enema is administered in less amount
 
*If the enema is of low potency [55-55½]
 
*If the enema is of low potency [55-55½]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
प्राप्ते तु वर्चोनिलमूत्रवेगे वातेऽतिवृद्धेऽल्पबले  गुदे वा||५६||  
 
प्राप्ते तु वर्चोनिलमूत्रवेगे वातेऽतिवृद्धेऽल्पबले  गुदे वा||५६||  
    
अत्युष्णतीक्ष्णश्च मृदौ च कोष्ठे प्रणीतमात्रः पुनरेति बस्तिः|५७|  
 
अत्युष्णतीक्ष्णश्च मृदौ च कोष्ठे प्रणीतमात्रः पुनरेति बस्तिः|५७|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
prāptē tu varcōnilamūtravēgē vātē'tivr̥ddhē'lpabalē gudē vā||56||  
 
prāptē tu varcōnilamūtravēgē vātē'tivr̥ddhē'lpabalē gudē vā||56||  
Line 896: Line 1,037:     
atyuShNatIkShNashca mRudau ca koShThe praNItamAtraH punareti bastiH|57|
 
atyuShNatIkShNashca mRudau ca koShThe praNItamAtraH punareti bastiH|57|
 +
</div></div>
    
Factors responsible for immediate evacuation of enema:
 
Factors responsible for immediate evacuation of enema:
Line 905: Line 1,047:     
==== Reason for failure of ''basti'' to cure curable diseases ====
 
==== Reason for failure of ''basti'' to cure curable diseases ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
मेदःकफाभ्यामनिलो निरुद्धः शूलाङ्गसुप्तिश्वयथून्  करोति||५७||  
+
मेदःकफाभ्यामनिलो निरुद्धः शूलाङ्गसुप्तिश्वयथून्  करोति||५७|| <br />
   −
स्नेहं तु युञ्जन्नबुधस्तु तस्मै संवर्धयत्येव हि तान् विकारान्|  
+
स्नेहं तु युञ्जन्नबुधस्तु तस्मै संवर्धयत्येव हि तान् विकारान्| <br />
रोगास्तथाऽन्येऽप्यवितर्क्यमाणाः परस्परेणावगृहीतमार्गाः||५८||  
+
रोगास्तथाऽन्येऽप्यवितर्क्यमाणाः परस्परेणावगृहीतमार्गाः||५८|| <br />
   −
सन्दूषिता धातुभिरेव चान्यैः स्वैर्भेषजैर्नोपशमं व्रजन्ति|५९|  
+
सन्दूषिता धातुभिरेव चान्यैः स्वैर्भेषजैर्नोपशमं व्रजन्ति|५९| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
mēdaḥkaphābhyāmanilō niruddhaḥ śūlāṅgasuptiśvayathūn  karōti||57||  
+
mēdaḥkaphābhyāmanilō niruddhaḥ śūlāṅgasuptiśvayathūn  karōti||57|| <br />
   −
snēhaṁ tu yuñjannabudhastu tasmai saṁvardhayatyēva hi tān vikārān|  
+
snēhaṁ tu yuñjannabudhastu tasmai saṁvardhayatyēva hi tān vikārān| <br />
rōgāstathā'nyē'pyavitarkyamāṇāḥ parasparēṇāvagr̥hītamārgāḥ||58||  
+
rōgāstathā'nyē'pyavitarkyamāṇāḥ parasparēṇāvagr̥hītamārgāḥ||58|| <br />
   −
sandūṣitā dhātubhirēva cānyaiḥ svairbhēṣajairnōpaśamaṁ vrajanti|59|
+
sandūṣitā dhātubhirēva cānyaiḥ svairbhēṣajairnōpaśamaṁ vrajanti|59|<br />
   −
medaHkaphAbhyAmanilo niruddhaH shUlA~ggasuptishvayathUn  karoti||57||  
+
medaHkaphAbhyAmanilo niruddhaH shUlA~ggasuptishvayathUn  karoti||57|| <br />
   −
snehaM tu yu~jjannabudhastu tasmai saMvardhayatyeva hi tAn vikArAn|  
+
snehaM tu yu~jjannabudhastu tasmai saMvardhayatyeva hi tAn vikArAn| <br />
rogAstathA~anye~apyavitarkyamANAH paraspareNAvagRuhItamArgAH||58||  
+
rogAstathA~anye~apyavitarkyamANAH paraspareNAvagRuhItamArgAH||58|| <br />
   −
sandUShitA dhAtubhireva cAnyaiH svairbheShajairnopashamaM vrajanti|59|  
+
sandUShitA dhAtubhireva cAnyaiH svairbheShajairnopashamaM vrajanti|59| <br />
 +
</div></div>
    
If the ''vata'' gets occluded by ''meda'' (fats) and ''kapha'' then it gives rise to colic pain, numbness of the body and edema. When an ignorant physician administers ''sneha'' then they actually get aggravated. Similarly, other ''dosha'' overlap each other in their pathway and get afflicted with tissue elements of different nature. If not differentially diagnosed, these ailments do not get alleviated even though specific remedies are administered. [57-58½]
 
If the ''vata'' gets occluded by ''meda'' (fats) and ''kapha'' then it gives rise to colic pain, numbness of the body and edema. When an ignorant physician administers ''sneha'' then they actually get aggravated. Similarly, other ''dosha'' overlap each other in their pathway and get afflicted with tissue elements of different nature. If not differentially diagnosed, these ailments do not get alleviated even though specific remedies are administered. [57-58½]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सर्वं च रोगप्रशमाय कर्म हीनातिमात्रं विपरीतकालम्||५९||  
 
सर्वं च रोगप्रशमाय कर्म हीनातिमात्रं विपरीतकालम्||५९||  
    
मिथ्योपचाराच्च न तं विकारं शान्तिं नयेत् पथ्यमपि प्रयुक्तम्|६०|  
 
मिथ्योपचाराच्च न तं विकारं शान्तिं नयेत् पथ्यमपि प्रयुक्तम्|६०|  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sarvaṁ ca rōgapraśamāya karma hīnātimātraṁ viparītakālam||59||  
 
sarvaṁ ca rōgapraśamāya karma hīnātimātraṁ viparītakālam||59||  
Line 940: Line 1,087:     
mithyopacArAcca na taM vikAraM shAntiM nayet pathyamapi prayuktam|60|
 
mithyopacArAcca na taM vikAraM shAntiM nayet pathyamapi prayuktam|60|
 +
</div></div>
    
When correct treatment is given but in low or excess doses, in inappropriate time or in wrong manner then it fails to cure diseases. [59-59½]
 
When correct treatment is given but in low or excess doses, in inappropriate time or in wrong manner then it fails to cure diseases. [59-59½]
    
==== Summary ====
 
==== Summary ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
   −
तत्र श्लोकः-  
+
तत्र श्लोकः- <br />
 
प्रश्नानिमान् द्वादश पञ्चकर्माण्युद्दिश्य सिद्धाविह कल्पनायाम्||६०||  
 
प्रश्नानिमान् द्वादश पञ्चकर्माण्युद्दिश्य सिद्धाविह कल्पनायाम्||६०||  
    
प्रजाहितार्थं भगवान् महार्थान् सम्यग्जगादर्षिवरोऽत्रिपुत्रः||६१||  
 
प्रजाहितार्थं भगवान् महार्थान् सम्यग्जगादर्षिवरोऽत्रिपुत्रः||६१||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
   −
tatra ślōkaḥ-  
+
tatra ślōkaḥ- <br />
 
praśnānimān dvādaśa pañcakarmāṇyuddiśya siddhāviha kalpanāyām||60||  
 
praśnānimān dvādaśa pañcakarmāṇyuddiśya siddhāviha kalpanāyām||60||  
    
prajāhitārthaṁ bhagavān mahārthān samyagjagādarṣivarō'triputraḥ||61||  
 
prajāhitārthaṁ bhagavān mahārthān samyagjagādarṣivarō'triputraḥ||61||  
   −
tatra shlokaH-  
+
tatra shlokaH- <br />
 
prashnAnimAn dvAdasha pa~jcakarmANyuddishya siddhAviha kalpanAyAm||60||  
 
prashnAnimAn dvAdasha pa~jcakarmANyuddishya siddhAviha kalpanAyAm||60||  
    
prajAhitArthaM bhagavAn mahArthAn samyagjagAdarShivaro~atriputraH||61||  
 
prajAhitArthaM bhagavAn mahArthAn samyagjagAdarShivaro~atriputraH||61||  
 +
</div></div>
    
To sum up,
 
To sum up,

Navigation menu