Changes

Jump to navigation Jump to search
4,044 bytes added ,  10:39, 20 December 2019
no edit summary
Line 1: Line 1:  +
{{#seo:
 +
|title=Jwara Nidana
 +
|titlemode=append
 +
|keywords=Diagnosis, nidana, etiology, poorvarupa, premonitory signs, rupa, clinical signs, upashaya, pacifying factors, samprapti, pathogenesis, jwara, nija, aagantu jwara, ghrita ,ghee , fever
 +
|description=Nidana Sthana Chapter 1. Chapter on Fundamental Principles of Diagnosis and Fever
 +
}}
 
<big>'''Nidana Sthana Chapter 1. Chapter on Fundamental Principles of Diagnosis and Fever '''</big>
 
<big>'''Nidana Sthana Chapter 1. Chapter on Fundamental Principles of Diagnosis and Fever '''</big>
   Line 40: Line 46:     
===Sanskrit Text, Transliteration and English Translation===
 
===Sanskrit Text, Transliteration and English Translation===
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथातो  ज्वरनिदानं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातो  ज्वरनिदानं व्याख्यास्यामः||१||  
    
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
athātō jwaranidānaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātō jwaranidānaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
Line 52: Line 60:     
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||
 
iti ha smAha bhagavAnAtreyaH||2||
 +
</div></div>
    
Now I shall expound upon the chapter on the “Diagnosis of ''Jwara'' (Fever).”  
 
Now I shall expound upon the chapter on the “Diagnosis of ''Jwara'' (Fever).”  
Line 58: Line 67:     
==== ''Nidana'' (etiology) and its synonyms ====
 
==== ''Nidana'' (etiology) and its synonyms ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
इह खलु हेतुर्निमित्तमायतनं कर्ता कारणं प्रत्ययः समुत्थानं निदानमित्यनर्थान्तरम् तत्त्रिविधम्- असात्म्येन्द्रियार्थसंयोगः, प्रज्ञापराधः, परिणामश्चेति||३||   
 
इह खलु हेतुर्निमित्तमायतनं कर्ता कारणं प्रत्ययः समुत्थानं निदानमित्यनर्थान्तरम् तत्त्रिविधम्- असात्म्येन्द्रियार्थसंयोगः, प्रज्ञापराधः, परिणामश्चेति||३||   
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
iha khalu hēturnimittamāyatanaṁ kartā kāraṇaṁ pratyayaḥ samutthānaṁ nidānamityanarthāntaram tattrividham-asātmyēndriyārthasaṁyōgaḥ, prajñāparādhaḥ, pariṇāmaścēti||3||
 
iha khalu hēturnimittamāyatanaṁ kartā kāraṇaṁ pratyayaḥ samutthānaṁ nidānamityanarthāntaram tattrividham-asātmyēndriyārthasaṁyōgaḥ, prajñāparādhaḥ, pariṇāmaścēti||3||
    
iha khalu heturnimittamAyatanaM kartA kAraNaM pratyayaH samutthAnaM nidAnamityanarthAntaram| tattrividham- asAtmyendriyArthasaMyogaH, praj~jAparAdhaH, pariNAmashceti||3||
 
iha khalu heturnimittamAyatanaM kartA kAraNaM pratyayaH samutthAnaM nidAnamityanarthAntaram| tattrividham- asAtmyendriyArthasaMyogaH, praj~jAparAdhaH, pariNAmashceti||3||
 +
</div></div>
    
''Hetu'', ''nimitta'', ''ayatana'', ''karta'', ''karana'', ''pratyaya'' and ''samutthana'' are synonyms of ''nidana'' (causative factors). ''Nidana'' could be of three types:
 
''Hetu'', ''nimitta'', ''ayatana'', ''karta'', ''karana'', ''pratyaya'' and ''samutthana'' are synonyms of ''nidana'' (causative factors). ''Nidana'' could be of three types:
Line 72: Line 84:     
==== Types of diseases ====
 
==== Types of diseases ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अतस्त्रिविधा व्याधयः प्रादुर्भवन्ति- आग्नेयाः, सौम्याः,वायव्याश्च;-द्विविधाश्चापरे- राजसाः, तामसाश्च||४||   
 
अतस्त्रिविधा व्याधयः प्रादुर्भवन्ति- आग्नेयाः, सौम्याः,वायव्याश्च;-द्विविधाश्चापरे- राजसाः, तामसाश्च||४||   
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
atastrividhā vyādhayaḥ prādurbhavanti- āgnēyāḥ, saumyāḥ, vāyavyāśca; dvividhāścāparē- rājasāḥ, tāmasāśca||4||
 
atastrividhā vyādhayaḥ prādurbhavanti- āgnēyāḥ, saumyāḥ, vāyavyāśca; dvividhāścāparē- rājasāḥ, tāmasāśca||4||
    
atastrividhA vyAdhayaH prAdurbhavanti- AgneyAH, saumyAH, vAyavyAshca; dvividhAshcApare- rAjasAH, tAmasAshca||4||
 
atastrividhA vyAdhayaH prAdurbhavanti- AgneyAH, saumyAH, vAyavyAshca; dvividhAshcApare- rAjasAH, tAmasAshca||4||
 +
</div></div>
    
(Physical) diseases caused are of three types, viz., ''agneya'' (''pitta''-predominant diseases), ''saumya'' (''kapha''-predominant diseases) and ''vayavya'' (''vata''-predominant diseases). Others (mental) are of two types viz. ''rajas'' and ''tamas''. [4]
 
(Physical) diseases caused are of three types, viz., ''agneya'' (''pitta''-predominant diseases), ''saumya'' (''kapha''-predominant diseases) and ''vayavya'' (''vata''-predominant diseases). Others (mental) are of two types viz. ''rajas'' and ''tamas''. [4]
    
==== Synonyms of disease ====
 
==== Synonyms of disease ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र व्याधिरामयो गद आतङ्को यक्ष्मा ज्वरो विकारो रोग इत्यनर्थान्तरम्||५||
 
तत्र व्याधिरामयो गद आतङ्को यक्ष्मा ज्वरो विकारो रोग इत्यनर्थान्तरम्||५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra vyādhirāmayō gada ātaṅkō yakṣmā jvarō vikārō rōga  
 
tatra vyādhirāmayō gada ātaṅkō yakṣmā jvarō vikārō rōga  
Line 89: Line 106:     
tatra vyAdhirAmayo gada Ata~gko yakShmA jvaro vikAro roga ityanarthAntaram||5||
 
tatra vyAdhirAmayo gada Ata~gko yakShmA jvaro vikAro roga ityanarthAntaram||5||
 +
</div></div>
    
''Vyadhi, amaya, gada, atanka, yakshma, jwara, vikara'' and ''roga'' are synonyms of disease. [5]
 
''Vyadhi, amaya, gada, atanka, yakshma, jwara, vikara'' and ''roga'' are synonyms of disease. [5]
    
==== Means for knowledge of disease ====
 
==== Means for knowledge of disease ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तस्योपलब्धिर्निदानपूर्वरूपलिङ्गोपशयसम्प्राप्तितः||6 ||
 
तस्योपलब्धिर्निदानपूर्वरूपलिङ्गोपशयसम्प्राप्तितः||6 ||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tasyōpalabdhirnidānapūrvarūpaliṅgōpaśayasamprāptitaḥ ||6 ||
 
tasyōpalabdhirnidānapūrvarūpaliṅgōpaśayasamprāptitaḥ ||6 ||
    
tasyopalabdhirnidAnapUrvarUpali~ggopashayasamprAptitaH||6||
 
tasyopalabdhirnidAnapUrvarUpali~ggopashayasamprAptitaH||6||
 +
</div></div>
    
Diseases could be diagnosed by studying their ''nidana'' (etiology), ''poorvarupa'' (premonitory symptoms), ''linga'' (sign and symptoms), ''upashaya'' (exploratory therapy) and ''samprapti'' (pathogenesis).[6]
 
Diseases could be diagnosed by studying their ''nidana'' (etiology), ''poorvarupa'' (premonitory symptoms), ''linga'' (sign and symptoms), ''upashaya'' (exploratory therapy) and ''samprapti'' (pathogenesis).[6]
    
==== Definition of ''Nidana'' ====
 
==== Definition of ''Nidana'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र निदानं कारणमित्युक्तमग्रे||७||
 
तत्र निदानं कारणमित्युक्तमग्रे||७||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra nidānaṁ kāraṇamityuktamagrē ||7||
 
tatra nidānaṁ kāraṇamityuktamagrē ||7||
    
tatra nidAnaM kAraNamityuktamagre||7||
 
tatra nidAnaM kAraNamityuktamagre||7||
 +
</div></div>
    
''Nidana'' is the etiological factor as described earlier. [7]
 
''Nidana'' is the etiological factor as described earlier. [7]
    
==== Definition of ''Poorvarupa'' (premonitory signs) ====
 
==== Definition of ''Poorvarupa'' (premonitory signs) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पूर्वरूपं प्रागुत्पत्ति लक्षणं व्याधेः||८||
 
पूर्वरूपं प्रागुत्पत्ति लक्षणं व्याधेः||८||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pūrvarūpaṁ prāgutpatti lakṣaṇaṁ vyādhēḥ||8||
 
pūrvarūpaṁ prāgutpatti lakṣaṇaṁ vyādhēḥ||8||
    
pUrvarUpaM prAgutpatti lakShaNaM vyAdheH||8||
 
pUrvarUpaM prAgutpatti lakShaNaM vyAdheH||8||
 +
</div></div>
    
Symptoms that manifest themselves before the appearance of the disease are known as ''poorvarupa''. [8]
 
Symptoms that manifest themselves before the appearance of the disease are known as ''poorvarupa''. [8]
    
==== Definition of ''Linga'' (sign) and its synonyms ====
 
==== Definition of ''Linga'' (sign) and its synonyms ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 
 
 
प्रादुर्भूतलक्षणं पुनर्लिङ्गम् तत्र लिङ्गमाकृतिर्लक्षणं चिह्नं संस्थानं व्यञ्जनं रूपमित्यनर्थान्तरम्||९||
 
प्रादुर्भूतलक्षणं पुनर्लिङ्गम् तत्र लिङ्गमाकृतिर्लक्षणं चिह्नं संस्थानं व्यञ्जनं रूपमित्यनर्थान्तरम्||९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
prādurbhūtalakṣaṇaṁ punarliṅgam tatra liṅgamākr̥tirlakṣaṇaṁ cihnaṁ saṁsthānaṁ vyañjanaṁ rūpamityanarthāntaram ||9||
 
prādurbhūtalakṣaṇaṁ punarliṅgam tatra liṅgamākr̥tirlakṣaṇaṁ cihnaṁ saṁsthānaṁ vyañjanaṁ rūpamityanarthāntaram ||9||
Line 130: Line 159:  
prAdurbhUtalakShaNaM punarli~ggam| tatra li~ggamAkRutirlakShaNaM cihnaM  
 
prAdurbhUtalakShaNaM punarli~ggam| tatra li~ggamAkRutirlakShaNaM cihnaM  
 
saMsthAnaM vya~jjanaM rUpamityanarthAntaram||9||
 
saMsthAnaM vya~jjanaM rUpamityanarthAntaram||9||
 +
</div></div>
    
Sign and symptoms when fully manifested are called as ''linga''. ''Linga, akruti, lakshana, chihna, samsthana, vyanjana'' and ''rupa'' are synonyms of ''linga''. [9]
 
Sign and symptoms when fully manifested are called as ''linga''. ''Linga, akruti, lakshana, chihna, samsthana, vyanjana'' and ''rupa'' are synonyms of ''linga''. [9]
    
==== Definition of ''Upashaya'' (pacifying factors) ====
 
==== Definition of ''Upashaya'' (pacifying factors) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
उपशयः पुनर्हेतुव्याधिविपरीतानां विपरीतार्थकारिणां चौषधाहारविहाराणामुपयोगः सुखानुबन्धः||१०||
 
उपशयः पुनर्हेतुव्याधिविपरीतानां विपरीतार्थकारिणां चौषधाहारविहाराणामुपयोगः सुखानुबन्धः||१०||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
upaśayaḥ punarhētuvyādhiviparītānāṁ viparītārthakāriṇāṁ  
 
upaśayaḥ punarhētuvyādhiviparītānāṁ viparītārthakāriṇāṁ  
Line 142: Line 174:  
upashayaH punarhetuvyAdhiviparItAnAM viparItArthakAriNAM  
 
upashayaH punarhetuvyAdhiviparItAnAM viparItArthakAriNAM  
 
cauShadhAhAravihArANAmupayogaH sukhAnubandhaH||10||
 
cauShadhAhAravihArANAmupayogaH sukhAnubandhaH||10||
 +
</div></div>
    
Medicines, diets and regimens that bring about relief either by acting directly on the cause of a disease or the disease itself or by producing such effects indirectly are termed ''upashaya'' (pacifying agents or factors).[10]
 
Medicines, diets and regimens that bring about relief either by acting directly on the cause of a disease or the disease itself or by producing such effects indirectly are termed ''upashaya'' (pacifying agents or factors).[10]
    
==== Definition of ''Samprapti'' (pathogenesis) ====
 
==== Definition of ''Samprapti'' (pathogenesis) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सम्प्राप्तिर्जातिरागतिरित्यनर्थान्तरं व्याधेः||११||
 
सम्प्राप्तिर्जातिरागतिरित्यनर्थान्तरं व्याधेः||११||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
samprāptirjātirāgatirityanarthāntaraṁ vyādhēḥ||11||
 
samprāptirjātirāgatirityanarthāntaraṁ vyādhēḥ||11||
    
samprAptirjAtirAgatirityanarthAntaraM vyAdheH||11||
 
samprAptirjAtirAgatirityanarthAntaraM vyAdheH||11||
 +
</div></div>
    
''Samprapti, jati'' and ''agati'' are synonyms of pathogenesis of the disease.
 
''Samprapti, jati'' and ''agati'' are synonyms of pathogenesis of the disease.
Line 157: Line 193:     
==== Types of ''samprapti'' (pathogenesis) ====
 
==== Types of ''samprapti'' (pathogenesis) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सा सङ्ख्याप्राधान्यविधिविकल्पबलकालविशेषैर्भिद्यते|१२|
 
सा सङ्ख्याप्राधान्यविधिविकल्पबलकालविशेषैर्भिद्यते|१२|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sā saṅkhyāprādhānyavidhivikalpabalakālaviśēṣairbhidyatē|12|
 
sā saṅkhyāprādhānyavidhivikalpabalakālaviśēṣairbhidyatē|12|
    
sA sa~gkhyAprAdhAnyavidhivikalpabalakAlavisheShairbhidyate|12|
 
sA sa~gkhyAprAdhAnyavidhivikalpabalakAlavisheShairbhidyate|12|
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
''Samprapti'' can be further classified, depending upon certain specific characteristics, by ''sankhya'' (numerological classification), ''pradhanya'' (dominance of ''dosha''), ''vidhi'' (types of diseases), ''vikalpa'' (dominance of one or the other attributes of ''doshas''), and ''bala-kala vishesha'' (the time of manifestation or aggravation of the disease). [12]
 
''Samprapti'' can be further classified, depending upon certain specific characteristics, by ''sankhya'' (numerological classification), ''pradhanya'' (dominance of ''dosha''), ''vidhi'' (types of diseases), ''vikalpa'' (dominance of one or the other attributes of ''doshas''), and ''bala-kala vishesha'' (the time of manifestation or aggravation of the disease). [12]
 
</div>
 
</div>
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
सङ्ख्या तावद्यथा- अष्टौ ज्वराः, पञ्च गुल्माः, सप्त कुष्ठान्येवमादिः|१२|
 
सङ्ख्या तावद्यथा- अष्टौ ज्वराः, पञ्च गुल्माः, सप्त कुष्ठान्येवमादिः|१२|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
saṅkhyā tāvadyathā-aṣṭau jvarāḥ, pañca gulmāḥ, sapta  
 
saṅkhyā tāvadyathā-aṣṭau jvarāḥ, pañca gulmāḥ, sapta  
Line 172: Line 215:     
sa~gkhyA tAvadyathA-aShTau jwaraH, pa~jca gulmAH, sapta kuShThAnyevamAdiH|12|
 
sa~gkhyA tAvadyathA-aShTau jwaraH, pa~jca gulmAH, sapta kuShThAnyevamAdiH|12|
 +
</div></div>
    
''Sankhya'' type of classification of ''samprapti'' numerically groups diseases by their pathogenesis, such as, eight types of ''jwara''(fever), five types of ''gulma'' (abdominal lump), seven types of ''kushtha'' (skin diseases), etc. [12.1].
 
''Sankhya'' type of classification of ''samprapti'' numerically groups diseases by their pathogenesis, such as, eight types of ''jwara''(fever), five types of ''gulma'' (abdominal lump), seven types of ''kushtha'' (skin diseases), etc. [12.1].
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
प्राधान्यं पुनर्दोषाणां तरतमाभ्यामुपलभ्यते तत्र द्वयोस्तरः, त्रिषु तम इति|१२|
 
प्राधान्यं पुनर्दोषाणां तरतमाभ्यामुपलभ्यते तत्र द्वयोस्तरः, त्रिषु तम इति|१२|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
prādhānyaṁ punardōṣāṇāṁ taratamābhyāmupalabhyatē| tatra dvayōstaraḥ, triṣu tama iti |12|
 
prādhānyaṁ punardōṣāṇāṁ taratamābhyāmupalabhyatē| tatra dvayōstaraḥ, triṣu tama iti |12|
Line 181: Line 227:  
prAdhAnyaM punardoShANAM taratamAbhyAmupalabhyate| tatra dvayostaraH,
 
prAdhAnyaM punardoShANAM taratamAbhyAmupalabhyate| tatra dvayostaraH,
 
triShu tama iti|12|
 
triShu tama iti|12|
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
''Pradhanya'' (classification of ''samprapti'', or pathogenesis) indicates the dominance or primacy of one particular ''dosha'' above other ''doshas''. If two ''doshas'' get vitiated, the comparative term ''tara'' is used to indicate the predominant one. If, all the three ''doshas'' get vitiated then the superlative term ''ttama'' is used to indicate the most predominant one. [12.2]
 
''Pradhanya'' (classification of ''samprapti'', or pathogenesis) indicates the dominance or primacy of one particular ''dosha'' above other ''doshas''. If two ''doshas'' get vitiated, the comparative term ''tara'' is used to indicate the predominant one. If, all the three ''doshas'' get vitiated then the superlative term ''ttama'' is used to indicate the most predominant one. [12.2]
 
</div>
 
</div>
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
विधिर्नाम- द्विविधा व्याधयो निजागन्तुभेदेन,त्रिविधास्त्रिदोषभेदेन, चतुर्विधाः साध्यासाध्यमृदुदारुणभेदेन|१२|
 
विधिर्नाम- द्विविधा व्याधयो निजागन्तुभेदेन,त्रिविधास्त्रिदोषभेदेन, चतुर्विधाः साध्यासाध्यमृदुदारुणभेदेन|१२|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
vidhirnāma- dvividhā vyādhayō nijāgantubhēdēna, trividhāstridōṣabhēdēna, caturvidhāḥ sādhyāsādhyamr̥dudāruṇabhēdēna|12|
 
vidhirnāma- dvividhā vyādhayō nijāgantubhēdēna, trividhāstridōṣabhēdēna, caturvidhāḥ sādhyāsādhyamr̥dudāruṇabhēdēna|12|
Line 190: Line 241:  
vidhirnAma- dvividhAvyAdhayonijAgantubhedena, trividhAstridoShabhedena, caturvidhAH
 
vidhirnAma- dvividhAvyAdhayonijAgantubhedena, trividhAstridoShabhedena, caturvidhAH
 
sAdhyAsAdhyamRududAruNabhedena|12|
 
sAdhyAsAdhyamRududAruNabhedena|12|
 +
</div></div>
    
==== ''Vidhi'' or types of diseases can be illustrated as follows ====
 
==== ''Vidhi'' or types of diseases can be illustrated as follows ====
Line 195: Line 247:  
Diseases are of two varieties - ''nija'' (endogenous) or ''agantu'' (exogenous). On the basis of vitiation of the ''doshas'', diseases could be of three types; they could also be of four varieties, viz. ''sadhya'' (curable), ''asadhya'' (incurable), ''mrudu'' (mild), and ''daruna'' (severe). [12.3]
 
Diseases are of two varieties - ''nija'' (endogenous) or ''agantu'' (exogenous). On the basis of vitiation of the ''doshas'', diseases could be of three types; they could also be of four varieties, viz. ''sadhya'' (curable), ''asadhya'' (incurable), ''mrudu'' (mild), and ''daruna'' (severe). [12.3]
 
</div>
 
</div>
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
समवेतानां  पुनर्दोषाणामंशांशबलविकल्पो विकल्पोऽस्मिन्नर्थे|१२|
 
समवेतानां  पुनर्दोषाणामंशांशबलविकल्पो विकल्पोऽस्मिन्नर्थे|१२|
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
samavētānāṁ [1] punardōṣāṇāmaṁśāṁśabalavikalpō vikalpō'sminnarthē|12|
 
samavētānāṁ [1] punardōṣāṇāmaṁśāṁśabalavikalpō vikalpō'sminnarthē|12|
    
samavetAnAM punardoShANAmaMshAMshabalavikalpo vikalpo~asminnarthe|12|
 
samavetAnAM punardoShANAmaMshAMshabalavikalpo vikalpo~asminnarthe|12|
 +
</div></div>
    
Predominance of one or the other attribute of the three ''doshas'' (in the manifestation of the disease) is known as ''vikalpa'' here. [12.4]
 
Predominance of one or the other attribute of the three ''doshas'' (in the manifestation of the disease) is known as ''vikalpa'' here. [12.4]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
बलकालविशेषः पुनर्व्याधीनामृत्वहोरात्राहारकालविधिविनियतो भवति||१२||
 
बलकालविशेषः पुनर्व्याधीनामृत्वहोरात्राहारकालविधिविनियतो भवति||१२||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
balakālaviśēṣaḥ punarvyādhīnāmr̥tvahōrātrāhārakālavidhiviniyatō  
 
balakālaviśēṣaḥ punarvyādhīnāmr̥tvahōrātrāhārakālavidhiviniyatō  
Line 209: Line 267:     
balakAlavisheShaH punarvyAdhInAmRutvahorAtrAhArakAlavidhiviniyato bhavati||12||
 
balakAlavisheShaH punarvyAdhInAmRutvahorAtrAhArakAlavidhiviniyato bhavati||12||
 +
</div></div>
    
Specific time of aggravation and manifestation of diseases is determined on the basis of the variations in seasons, time of the day (or night), and intake of food. [12.5]
 
Specific time of aggravation and manifestation of diseases is determined on the basis of the variations in seasons, time of the day (or night), and intake of food. [12.5]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तस्माद्व्याधीन् भिषगनुपहतसत्त्वबुद्धिर्हेत्वादिभिर्भावैर्यथावदनुबुद्ध्येत||१३||
 
तस्माद्व्याधीन् भिषगनुपहतसत्त्वबुद्धिर्हेत्वादिभिर्भावैर्यथावदनुबुद्ध्येत||१३||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tasmādvyādhīn  
 
tasmādvyādhīn  
Line 218: Line 279:     
tasmAdvyAdhIn bhiShaganupahatasattvabuddhirhetvAdibhirbhAvairyathAvadanubuddhyeta||13||
 
tasmAdvyAdhIn bhiShaganupahatasattvabuddhirhetvAdibhirbhAvairyathAvadanubuddhyeta||13||
 +
</div></div>
    
On the basis of these factors, physicians should properly diagnose a disease without any affliction in mind and intellect (i.e., without any prejudice or preconceived ideas). [13]  
 
On the basis of these factors, physicians should properly diagnose a disease without any affliction in mind and intellect (i.e., without any prejudice or preconceived ideas). [13]  
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
इत्यर्थसङ्ग्रहो निदानस्थानस्योद्दिष्टो भवति तं विस्तरेणोपदिशन्तो भूयस्तरमतोऽनुव्याख्यास्यामः||१४||
 
इत्यर्थसङ्ग्रहो निदानस्थानस्योद्दिष्टो भवति तं विस्तरेणोपदिशन्तो भूयस्तरमतोऽनुव्याख्यास्यामः||१४||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ityarthasaṅgrahō nidānasthānasyōddiṣṭō bhavati| taṁ vistarēṇōpadiśantō  
 
ityarthasaṅgrahō nidānasthānasyōddiṣṭō bhavati| taṁ vistarēṇōpadiśantō  
Line 228: Line 292:  
ityarthasa~ggraho nidAnasthAnasyoddiShTo bhavati| taM vistareNopadishanto  
 
ityarthasa~ggraho nidAnasthAnasyoddiShTo bhavati| taM vistareNopadishanto  
 
bhUyastaramato~anuvyAkhyAsyAmaH||14||
 
bhUyastaramato~anuvyAkhyAsyAmaH||14||
 +
</div></div>
    
In brief, the above topics are the objectives of this section ‘Diagnosis of diseases’ ([[Nidana Sthana]]). They will again be discussed in detail later in this chapter. [14]
 
In brief, the above topics are the objectives of this section ‘Diagnosis of diseases’ ([[Nidana Sthana]]). They will again be discussed in detail later in this chapter. [14]
    
==== Origin of ''jwara'' ====
 
==== Origin of ''jwara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र प्रथमत एव तावदाद्याँल्लोभाभिद्रोहकोपप्रभवानष्टौ व्याधीन्निदानपूर्वेण क्रमेण व्याख्यास्यामः, तथा सूत्रसङ्ग्रहमात्रं चिकित्सायाः| चिकित्सितेषु  चोत्तरकालं यथोपचितविकाराननुव्याख्यास्यामः ||१५||
 
तत्र प्रथमत एव तावदाद्याँल्लोभाभिद्रोहकोपप्रभवानष्टौ व्याधीन्निदानपूर्वेण क्रमेण व्याख्यास्यामः, तथा सूत्रसङ्ग्रहमात्रं चिकित्सायाः| चिकित्सितेषु  चोत्तरकालं यथोपचितविकाराननुव्याख्यास्यामः ||१५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra prathamata ēva tāvadādyāmँllōbhābhidrōhakōpaprabhavānaṣṭau vyādhīnnidānapūrvēṇa kramēṇa vyākhyāsyāmaḥ,
 
tatra prathamata ēva tāvadādyāmँllōbhābhidrōhakōpaprabhavānaṣṭau vyādhīnnidānapūrvēṇa kramēṇa vyākhyāsyāmaḥ,
Line 242: Line 309:  
vyAdhInnidAnapUrveNa krameNa vyAkhyAsyAmaH, tathA sUtrasa~ggrahamAtraM
 
vyAdhInnidAnapUrveNa krameNa vyAkhyAsyAmaH, tathA sUtrasa~ggrahamAtraM
 
cikitsAyAH| cikitsiteShu cottarakAlaM yathopacitavikArAnanuvyAkhyAsyAmaH||15||
 
cikitsAyAH| cikitsiteShu cottarakAlaM yathopacitavikArAnanuvyAkhyAsyAmaH||15||
 +
</div></div>
    
First described here are the diagnostic features of eight diseases caused due to greed, malice and anger. These would be described along with brief methods of their treatment (a  detailed description of their management would be  provided in [[Chikitsa Sthana]] (of this treatise)). [15]
 
First described here are the diagnostic features of eight diseases caused due to greed, malice and anger. These would be described along with brief methods of their treatment (a  detailed description of their management would be  provided in [[Chikitsa Sthana]] (of this treatise)). [15]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
इह खलु ज्वर एवादौ विकाराणामुपदिश्यते, तत्प्रथमत्वाच्छारीराणाम्||१६||
 
इह खलु ज्वर एवादौ विकाराणामुपदिश्यते, तत्प्रथमत्वाच्छारीराणाम्||१६||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
iha khalu jwara evādau vikārāṇāmupadiśyate, tatprathamatvācchārīrāṇām||16||
 
iha khalu jwara evādau vikārāṇāmupadiśyate, tatprathamatvācchārīrāṇām||16||
    
iha khalu jvara evAdau vikArANAmupadishyate, tatprathamatvAcchArIrANAm||16||
 
iha khalu jvara evAdau vikArANAmupadishyate, tatprathamatvAcchArIrANAm||16||
 +
</div></div>
    
''Jwara'' (fever) is described first among disorders because temperature (or body heat) is a life-sustaining force, and is the first condition (afflicting patients of somatic conditions).  [16]
 
''Jwara'' (fever) is described first among disorders because temperature (or body heat) is a life-sustaining force, and is the first condition (afflicting patients of somatic conditions).  [16]
    
==== Types of ''jwara'' ====
 
==== Types of ''jwara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथ खल्वष्टाभ्यः कारणेभ्यो ज्वरः सञ्जायते मनुष्याणां; तद्यथा- वातात्, पित्तात्, कफात्, वातपित्ताभ्यां, वातकफाभ्यां, पित्तकफाभ्यां, वातपित्तकफेभ्यः, आगन्तोरष्टमात् कारणात्||१७||
 
अथ खल्वष्टाभ्यः कारणेभ्यो ज्वरः सञ्जायते मनुष्याणां; तद्यथा- वातात्, पित्तात्, कफात्, वातपित्ताभ्यां, वातकफाभ्यां, पित्तकफाभ्यां, वातपित्तकफेभ्यः, आगन्तोरष्टमात् कारणात्||१७||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
atha khalvaṣṭābhyaḥ kāraṇebhyo jwaraḥ sañjāyate manuṣyāṇām; tadyathā- vātāt, pittāt, kaphāt, vātapittābhyāṁ, vātakaphābhyāṁ, pittakaphābhyām, vātapittakaphebhyaḥ, āgantoraṣṭamāt kāraṇāt||17||
 
atha khalvaṣṭābhyaḥ kāraṇebhyo jwaraḥ sañjāyate manuṣyāṇām; tadyathā- vātāt, pittāt, kaphāt, vātapittābhyāṁ, vātakaphābhyāṁ, pittakaphābhyām, vātapittakaphebhyaḥ, āgantoraṣṭamāt kāraṇāt||17||
    
atha khalvaShTAbhyaH kAraNebhyo jvaraH sa~jjAyate manuShyANAM; tadyathA- vAtAt, pittAt, kaphAt, vAtapittAbhyAM, vAtakaphAbhyAM, pittakaphAbhyAM,vAtapittakaphebhyaH, AgantoraShTamAt kAraNAt||17||
 
atha khalvaShTAbhyaH kAraNebhyo jvaraH sa~jjAyate manuShyANAM; tadyathA- vAtAt, pittAt, kaphAt, vAtapittAbhyAM, vAtakaphAbhyAM, pittakaphAbhyAM,vAtapittakaphebhyaH, AgantoraShTamAt kAraNAt||17||
 +
</div></div>
    
''Jwara'' occurs in humans due to eight causative factors, - ''vata, pitta, kapha, vata-pitta, vata-kapha, pitta-kapha, vata-pitta-kapha,'' and ''agantu'' (exogenous causes). [17]
 
''Jwara'' occurs in humans due to eight causative factors, - ''vata, pitta, kapha, vata-pitta, vata-kapha, pitta-kapha, vata-pitta-kapha,'' and ''agantu'' (exogenous causes). [17]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तस्य निदानपूर्वरूपलिङ्गोपशयविशेषाननुव्याख्यास्याम||१८||
 
तस्य निदानपूर्वरूपलिङ्गोपशयविशेषाननुव्याख्यास्याम||१८||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tasya nidānapūrvarūpaliṅgopaśayaviśeṣānanuvyākhyāsyāmaḥ ||18||
 
tasya nidānapūrvarūpaliṅgopaśayaviśeṣānanuvyākhyāsyāmaḥ ||18||
    
tasya nidAnapUrvarUpali~ggopashayavisheShAnanuvyAkhyAsyAmaH [1] ||18||
 
tasya nidAnapUrvarUpali~ggopashayavisheShAnanuvyAkhyAsyAmaH [1] ||18||
 +
</div></div>
    
Now I shall expound the specific ''nidana'' (etiology), ''poorvarupa'' (prodromal symptoms), ''rupa'' (symptoms) and ''upashaya'' (suitable uses) of ''jwara''. [18]
 
Now I shall expound the specific ''nidana'' (etiology), ''poorvarupa'' (prodromal symptoms), ''rupa'' (symptoms) and ''upashaya'' (suitable uses) of ''jwara''. [18]
    
==== Etio-pathogenesis of ''vata''-dominant ''jwara'' ====
 
==== Etio-pathogenesis of ''vata''-dominant ''jwara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
रूक्षलघुशीतवमनविरेचनास्थापनशिरोविरेचनातियोगव्यायामवेगसन्धारणानशनाभिघातव्यवायोद्वेगशोकशोणितातिषेकजागरणविषमशरीरन्यासेभ्योऽतिसेवितेभ्यो वायुः प्रकोपमापद्यते||१९||
 
रूक्षलघुशीतवमनविरेचनास्थापनशिरोविरेचनातियोगव्यायामवेगसन्धारणानशनाभिघातव्यवायोद्वेगशोकशोणितातिषेकजागरणविषमशरीरन्यासेभ्योऽतिसेवितेभ्यो वायुः प्रकोपमापद्यते||१९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
rūkṣalaghuśītavamanavirecanāsthāpanaśirovirecanātiyogavyāyāmavegasandhāraṇānaśanābhighātavyavāyodvegaśokaśoṇitātiṣekajāgaraṇaviṣamaśarīranyā<br>sebhyotisevitebhyo vāyuḥ prakopamāpadyate||19||
 
rūkṣalaghuśītavamanavirecanāsthāpanaśirovirecanātiyogavyāyāmavegasandhāraṇānaśanābhighātavyavāyodvegaśokaśoṇitātiṣekajāgaraṇaviṣamaśarīranyā<br>sebhyotisevitebhyo vāyuḥ prakopamāpadyate||19||
    
rUkShalaghushItavamanavirecanAsthApanashirovirecanAtiyogavyAyAmavegasandhAraNAnashanAbhighAta-vyavAyodvegashokashoNitAtiShekajAgaraNaviShamasharIranyAsebhyo~atisevitebhyo vAyuH prakopamApadyate||19||
 
rUkShalaghushItavamanavirecanAsthApanashirovirecanAtiyogavyAyAmavegasandhAraNAnashanAbhighAta-vyavAyodvegashokashoNitAtiShekajAgaraNaviShamasharIranyAsebhyo~atisevitebhyo vAyuH prakopamApadyate||19||
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
Excess use of rough, light to digest, and cold (food), over administration of therapeutic emesis and therapeutic purgation, ''asthapana'' (non-unctuous enema), ''shirovirechana'' (head evacuation), overexertion, suppression of urges, ''anashana'' (fasting), injury, copulation, agitation, lamentation, excessive blood-letting, night vigils and improper/odd posture of body – cause vitiation of ''vayu'' [19]
 
Excess use of rough, light to digest, and cold (food), over administration of therapeutic emesis and therapeutic purgation, ''asthapana'' (non-unctuous enema), ''shirovirechana'' (head evacuation), overexertion, suppression of urges, ''anashana'' (fasting), injury, copulation, agitation, lamentation, excessive blood-letting, night vigils and improper/odd posture of body – cause vitiation of ''vayu'' [19]
 
</div>
 
</div>
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
स यदा प्रकुपितः प्रविश्यामाशयमूष्मणा सह मिश्रीभूयाद्यमाहारपरिणामधातुं रसनामानमन्ववेत्य रसस्वेदवहानि स्रोतांसि पिधायाग्निमुपहत्य पक्तिस्थानादूष्माणं बहिर्निरस्य  केवलं शरीरमनुप्रपद्यते, तदा ज्वरमभिनिर्वर्तयति||२०||
 
स यदा प्रकुपितः प्रविश्यामाशयमूष्मणा सह मिश्रीभूयाद्यमाहारपरिणामधातुं रसनामानमन्ववेत्य रसस्वेदवहानि स्रोतांसि पिधायाग्निमुपहत्य पक्तिस्थानादूष्माणं बहिर्निरस्य  केवलं शरीरमनुप्रपद्यते, तदा ज्वरमभिनिर्वर्तयति||२०||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sa yadā prakupitaḥ praviśyāmāśayamūṣmaṇā saha miśrībhūyādyamāhārapariṇāmadhātuṁrasanāmānamanvavetya rasasvedavahāni srōtāṁsi pidhāyāgnimupahatya paktisthānādūṣmāṇaṁ bahirnirasya kevalaṁ śarīramanuprapadyate, tadā jwaramabhinirvartayati ||20||
 
sa yadā prakupitaḥ praviśyāmāśayamūṣmaṇā saha miśrībhūyādyamāhārapariṇāmadhātuṁrasanāmānamanvavetya rasasvedavahāni srōtāṁsi pidhāyāgnimupahatya paktisthānādūṣmāṇaṁ bahirnirasya kevalaṁ śarīramanuprapadyate, tadā jwaramabhinirvartayati ||20||
    
sa yadA prakupitaH pravishyAmAshayamUShmaNA [2] saha mishrIbhUyAdyamAhArapariNAmadhAtuM rasanAmAnamanvavetya rasasvedavahAni srotAMsipidhAyAgnimupahatya paktisthAnAdUShmANaM bahirnirasya kevalaM sharIramanuprapadyate, tadA jvaramabhinirvartayati||20||  
 
sa yadA prakupitaH pravishyAmAshayamUShmaNA [2] saha mishrIbhUyAdyamAhArapariNAmadhAtuM rasanAmAnamanvavetya rasasvedavahAni srotAMsipidhAyAgnimupahatya paktisthAnAdUShmANaM bahirnirasya kevalaM sharIramanuprapadyate, tadA jvaramabhinirvartayati||20||  
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
This vitiated ''vayu'', when it gets into the ''amashaya'' (stomach), afflicts ''agni'' and vitiates the first ''dhatu'' (''rasa'') created through this vitiated digestion process. This (vitiated admixture of ''vayu'' and ''rasa'') blocks the channels associated with ''rasa'' and ''sweda'' (sweat), adversely affecting the digestive processes and moving that heat out of its locus into other parts of the body. This excess heat leads to ''jwara''. [20]
 
This vitiated ''vayu'', when it gets into the ''amashaya'' (stomach), afflicts ''agni'' and vitiates the first ''dhatu'' (''rasa'') created through this vitiated digestion process. This (vitiated admixture of ''vayu'' and ''rasa'') blocks the channels associated with ''rasa'' and ''sweda'' (sweat), adversely affecting the digestive processes and moving that heat out of its locus into other parts of the body. This excess heat leads to ''jwara''. [20]
Line 291: Line 377:     
==== Clinical features ====
 
==== Clinical features ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तस्येमानि लिङ्गानि भवन्ति; तद्यथा- विषमारम्भविसर्गित्वम्,ऊष्मणो वैषम्यं, तीव्रतनुभावानवस्थानानि ज्वरस्य, जरणान्ते दिवसान्ते निशान्ते घर्मान्ते वा ज्वरस्याभ्यागमनमभिवृद्धिर्वा, विशेषेण परुषारुणवर्णत्वं नखनयनवदनमूत्रपुरीषत्वचामत्यर्थं क्लृप्तीभावश्च; अनेकविधोपमाश्चलाचलाश्च वेदनास्तेषां तेषामङ्गावयवानां; तद्यथा- पादयोः सुप्तता, पिण्डिकयोरुद्वेष्टनं, जानुनोः केवलानां च सन्धीनां विश्लेषणम्, ऊर्वोः सादः,  कटीपार्श्वपृष्ठस्कन्धबाह्वंसोरसां च भग्नरुग्णमृदितमथितचटितावपाटितावनुन्न-त्वमिव हन्वोश्चाप्रसिद्धिः, स्वनश्च कर्णयोः, शङ्खयोर्निस्तोदः, कषायास्यता आस्यवैरस्यं वा, मुखतालुकण्ठशोषः, पिपासा, हृदयग्रहः, शुष्कच्छर्दिः,शुष्ककासः, क्षवथूद्गारविनिग्रहः, अन्नरसखेदः, प्रसेकारोचकाविपाकाः, विषादजृम्भाविना-मवेपथुश्रमभ्रमप्रलापप्रजागररोमहर्षदन्तहर्षाः, उष्णाभिप्रायता, निदानोक्तानाम-नुपशयो विपरीतोपशयश्चेति वातज्वरस्य लिङ्गानि भवन्ति||२१||
 
तस्येमानि लिङ्गानि भवन्ति; तद्यथा- विषमारम्भविसर्गित्वम्,ऊष्मणो वैषम्यं, तीव्रतनुभावानवस्थानानि ज्वरस्य, जरणान्ते दिवसान्ते निशान्ते घर्मान्ते वा ज्वरस्याभ्यागमनमभिवृद्धिर्वा, विशेषेण परुषारुणवर्णत्वं नखनयनवदनमूत्रपुरीषत्वचामत्यर्थं क्लृप्तीभावश्च; अनेकविधोपमाश्चलाचलाश्च वेदनास्तेषां तेषामङ्गावयवानां; तद्यथा- पादयोः सुप्तता, पिण्डिकयोरुद्वेष्टनं, जानुनोः केवलानां च सन्धीनां विश्लेषणम्, ऊर्वोः सादः,  कटीपार्श्वपृष्ठस्कन्धबाह्वंसोरसां च भग्नरुग्णमृदितमथितचटितावपाटितावनुन्न-त्वमिव हन्वोश्चाप्रसिद्धिः, स्वनश्च कर्णयोः, शङ्खयोर्निस्तोदः, कषायास्यता आस्यवैरस्यं वा, मुखतालुकण्ठशोषः, पिपासा, हृदयग्रहः, शुष्कच्छर्दिः,शुष्ककासः, क्षवथूद्गारविनिग्रहः, अन्नरसखेदः, प्रसेकारोचकाविपाकाः, विषादजृम्भाविना-मवेपथुश्रमभ्रमप्रलापप्रजागररोमहर्षदन्तहर्षाः, उष्णाभिप्रायता, निदानोक्तानाम-नुपशयो विपरीतोपशयश्चेति वातज्वरस्य लिङ्गानि भवन्ति||२१||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tasyemāni liṅgāni bhavanti; tadyathā-viṣamārambhavisargitvaï, ūṣmaṇo vaiṣamyaṁ, tīvratanubhāvānavasthānāni jwarasya, jaraṇānte divasānte niśānte gharmānte vā jwarasyābhyāgamanamabhivr̥ddhirvā, viśeṣeṇa paruṣāruṇavarṇatvaṁ nakhanayanavadanamūtra-purīṣatvacāmatyarthaï klr̥ptībhāvaśca; anekavidhopamāśc-alācalāśca vēdanāsteṣāï teṣāmaṅgāvayavānāṁ; tadyathā- pādayoḥ suptatā, piṇḍikayorudvēṣṭanaï, jānunoḥ kevalānāï ca sandhīnāï viśleṣaṇaï, ūrvoḥ sādaḥ, kaṭīpārśvapr̥ṣṭhaskandhabāhvaṁsorasāï ca bhagnarugṇamr̥ditamathitacaṭitāvapāṭitāvanunnatvamivahanvoścāprasiddhiḥ, svanaśca karṇayoḥ, śaṅkhayornistodaḥ, kaṣāyāsyatā āsyavairasyaï vā, mukhatālukaṇṭhaśoṣaḥ, pipāsā, hr̥dayagrahaḥ, śuṣkacchardiḥ, śuṣkakāsaḥ, kṣavathūdgāravinigrahaḥ, annarasakhedaḥ, prasekārocakā-vipākāḥ, viṣādajr̥mbhāvināmavepathuśramabhramapralāpapra-jāgararomaharṣadantaharṣāḥ, uṣṇābhiprāyatā, nidānoktānām-anupaśayo viparītopaśayaśceti vātajwarasya liṅgāni bhavanti ||21||
 
tasyemāni liṅgāni bhavanti; tadyathā-viṣamārambhavisargitvaï, ūṣmaṇo vaiṣamyaṁ, tīvratanubhāvānavasthānāni jwarasya, jaraṇānte divasānte niśānte gharmānte vā jwarasyābhyāgamanamabhivr̥ddhirvā, viśeṣeṇa paruṣāruṇavarṇatvaṁ nakhanayanavadanamūtra-purīṣatvacāmatyarthaï klr̥ptībhāvaśca; anekavidhopamāśc-alācalāśca vēdanāsteṣāï teṣāmaṅgāvayavānāṁ; tadyathā- pādayoḥ suptatā, piṇḍikayorudvēṣṭanaï, jānunoḥ kevalānāï ca sandhīnāï viśleṣaṇaï, ūrvoḥ sādaḥ, kaṭīpārśvapr̥ṣṭhaskandhabāhvaṁsorasāï ca bhagnarugṇamr̥ditamathitacaṭitāvapāṭitāvanunnatvamivahanvoścāprasiddhiḥ, svanaśca karṇayoḥ, śaṅkhayornistodaḥ, kaṣāyāsyatā āsyavairasyaï vā, mukhatālukaṇṭhaśoṣaḥ, pipāsā, hr̥dayagrahaḥ, śuṣkacchardiḥ, śuṣkakāsaḥ, kṣavathūdgāravinigrahaḥ, annarasakhedaḥ, prasekārocakā-vipākāḥ, viṣādajr̥mbhāvināmavepathuśramabhramapralāpapra-jāgararomaharṣadantaharṣāḥ, uṣṇābhiprāyatā, nidānoktānām-anupaśayo viparītopaśayaśceti vātajwarasya liṅgāni bhavanti ||21||
    
tasyemAni li~ggAni bhavanti; tadyathA- viShamArambhavisargitvam, UShmaNo vaiShamyaM, tIvratanubhAvAnavasthAnAni jvarasya, jaraNAnte divasAnte nishAntegharmAnte vA jvarasyAbhyAgamanamabhivRuddhirvA, visheSheNa paruShAruNavarNatvaM nakhanayanavadanamUtrapurIShatvacAmatyarthaM klRuptIbhAvashca;anekavidhopamAshcalAcalAshca vedanAsteShAM teShAma~ggAvayavAnAM; tadyathA- pAdayoH suptatA, piNDikayorudveShTanaM, jAnunoH kevalAnAM casandhInAM vishleShaNam, UrvoH sAdaH, kaTIpArshvapRuShThaskandhabAhvaMsorasAM ca bhagnarugNamRuditamathitacaTitAvapATitAvanunnatvamiva [6] ,hanvoshcAprasiddhiH, svanashca karNayoH, sha~gkhayornistodaH, kaShAyAsyatA AsyavairasyaM vA, mukhatAlukaNThashoShaH, pipAsA, hRudayagrahaH,shuShkacchardiH, shuShkakAsaH, kShavathUdgAravinigrahaH, annarasakhedaH, prasekArocakAvipAkAH,viShAdajRumbhAvinAmavepathushramabhramapralApaprajAgararomaharShadantaharShAH, uShNAbhiprAyatA, nidAnoktAnAmanupashayo viparItopashayashcetivAtajvarasya [7] li~ggAni bhavanti||21||
 
tasyemAni li~ggAni bhavanti; tadyathA- viShamArambhavisargitvam, UShmaNo vaiShamyaM, tIvratanubhAvAnavasthAnAni jvarasya, jaraNAnte divasAnte nishAntegharmAnte vA jvarasyAbhyAgamanamabhivRuddhirvA, visheSheNa paruShAruNavarNatvaM nakhanayanavadanamUtrapurIShatvacAmatyarthaM klRuptIbhAvashca;anekavidhopamAshcalAcalAshca vedanAsteShAM teShAma~ggAvayavAnAM; tadyathA- pAdayoH suptatA, piNDikayorudveShTanaM, jAnunoH kevalAnAM casandhInAM vishleShaNam, UrvoH sAdaH, kaTIpArshvapRuShThaskandhabAhvaMsorasAM ca bhagnarugNamRuditamathitacaTitAvapATitAvanunnatvamiva [6] ,hanvoshcAprasiddhiH, svanashca karNayoH, sha~gkhayornistodaH, kaShAyAsyatA AsyavairasyaM vA, mukhatAlukaNThashoShaH, pipAsA, hRudayagrahaH,shuShkacchardiH, shuShkakAsaH, kShavathUdgAravinigrahaH, annarasakhedaH, prasekArocakAvipAkAH,viShAdajRumbhAvinAmavepathushramabhramapralApaprajAgararomaharShadantaharShAH, uShNAbhiprAyatA, nidAnoktAnAmanupashayo viparItopashayashcetivAtajvarasya [7] li~ggAni bhavanti||21||
 +
</div></div>
    
==== Symptoms of ''vata''-dominant ''jwara'' ====
 
==== Symptoms of ''vata''-dominant ''jwara'' ====
Line 303: Line 392:  
</div>
 
</div>
 
===== ''Pitta'' dominant ''jwara'' =====
 
===== ''Pitta'' dominant ''jwara'' =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
उष्णाम्ललवणक्षारकटुकाजीर्णभोजनेभ्योऽतिसेवितेभ्यस्तथा तीक्ष्णातपाग्निसन्तापश्रमक्रोधविषमाहारेभ्यश्च पित्तं प्रकोपमापद्यते||२२||
 
उष्णाम्ललवणक्षारकटुकाजीर्णभोजनेभ्योऽतिसेवितेभ्यस्तथा तीक्ष्णातपाग्निसन्तापश्रमक्रोधविषमाहारेभ्यश्च पित्तं प्रकोपमापद्यते||२२||
Line 309: Line 399:     
तस्येमानि लिङ्गानि भवन्ति; तद्यथा- युगपदेव केवले शरीरे ज्वरस्याभ्यागमनमभिवृद्धिर्वा भुक्तस्य विदाहकाले मध्यन्दिनेऽर्धरात्रे शरदि वा विशेषेण,कटुकास्यता,घ्राणमुखकण्ठौष्ठतालुपाकः, तृष्णा, मदो, भ्रमो, मूर्च्छा, पित्तच्छर्दनम्, अतीसारः, अन्नद्वेषः, सदनं, खेदः, प्रलापः, रक्तकोठाभिनिर्वृत्तिः शरीरे, हरितहारिद्रत्वं नखनयनवदनमूत्रपुरीषत्वचाम्, अत्यर्थमूष्मणस्तीव्रभावः, अतिमात्रं दाहः, शीताभिप्रायता, निदानोक्तानुपशयो विपरीतोपशयश्चेति पित्तज्वरलिङ्गानि भवन्ति||२४||
 
तस्येमानि लिङ्गानि भवन्ति; तद्यथा- युगपदेव केवले शरीरे ज्वरस्याभ्यागमनमभिवृद्धिर्वा भुक्तस्य विदाहकाले मध्यन्दिनेऽर्धरात्रे शरदि वा विशेषेण,कटुकास्यता,घ्राणमुखकण्ठौष्ठतालुपाकः, तृष्णा, मदो, भ्रमो, मूर्च्छा, पित्तच्छर्दनम्, अतीसारः, अन्नद्वेषः, सदनं, खेदः, प्रलापः, रक्तकोठाभिनिर्वृत्तिः शरीरे, हरितहारिद्रत्वं नखनयनवदनमूत्रपुरीषत्वचाम्, अत्यर्थमूष्मणस्तीव्रभावः, अतिमात्रं दाहः, शीताभिप्रायता, निदानोक्तानुपशयो विपरीतोपशयश्चेति पित्तज्वरलिङ्गानि भवन्ति||२४||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
uṣṇāmlalavaṇakṣārakaṭukājīrṇabhojanebhyotisevitebhyastathā tīkṣṇātapāgnisantāpaśramakrodhaviṣamāhārebhyaśca pittaṁ prakopamāpadyate||22||
 
uṣṇāmlalavaṇakṣārakaṭukājīrṇabhojanebhyotisevitebhyastathā tīkṣṇātapāgnisantāpaśramakrodhaviṣamāhārebhyaśca pittaṁ prakopamāpadyate||22||
Line 321: Line 412:     
tasyemAni li~ggAni bhavanti; tadyathA- yugapadeva kevale sharIre jvarasyAbhyAgamanamabhivRuddhirvA bhuktasya vidAhakAle madhyandine~ardharAtre sharadivA visheSheNa, kaTukAsyatA, ghrANamukhakaNThauShThatAlupAkaH, tRuShNA, mado, bhramo, mUrcchA, pittacchardanam, atIsAraH, annadveShaH, sadanaM,khedaH, pralApaH, raktakoThAbhinirvRuttiH sharIre, haritahAridratvaM nakhanayanavadanamUtrapurIShatvacAm, atyarthamUShmaNastIvrabhAvaH, atimAtraMdAhaH, shItAbhiprAyatA, nidAnoktAnupashayo viparItopashayashceti pittajvarali~ggAni [3] bhavanti||24||
 
tasyemAni li~ggAni bhavanti; tadyathA- yugapadeva kevale sharIre jvarasyAbhyAgamanamabhivRuddhirvA bhuktasya vidAhakAle madhyandine~ardharAtre sharadivA visheSheNa, kaTukAsyatA, ghrANamukhakaNThauShThatAlupAkaH, tRuShNA, mado, bhramo, mUrcchA, pittacchardanam, atIsAraH, annadveShaH, sadanaM,khedaH, pralApaH, raktakoThAbhinirvRuttiH sharIre, haritahAridratvaM nakhanayanavadanamUtrapurIShatvacAm, atyarthamUShmaNastIvrabhAvaH, atimAtraMdAhaH, shItAbhiprAyatA, nidAnoktAnupashayo viparItopashayashceti pittajvarali~ggAni [3] bhavanti||24||
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
Excess use of hot, sour, salty, alkali, pungent and bitter food and intake of meals before the digestion of the previous meal, contact with intense heat, fire, exhaustion due to excessive exercise, anger, untimely meals – vitiate ''pitta''. The vitiated ''pitta'' enters the ''amashaya'' and gets mixed with the initial ''dhatu'' formed in the process, ''rasa'', along with the digested food. This improperly formed ''rasa'' causes sluggish circulation and further block the micro channels of ''rasa'' and ''sweda''. The core digestive ''agni'' gets displaced out of its original site (''pakti sthana''), spreading out through the body. Due to blocked channels of sweat, heat dissipation is adversely affected, causing the temperature to rise all over the body and manifest as ''paittika jwara''.
 
Excess use of hot, sour, salty, alkali, pungent and bitter food and intake of meals before the digestion of the previous meal, contact with intense heat, fire, exhaustion due to excessive exercise, anger, untimely meals – vitiate ''pitta''. The vitiated ''pitta'' enters the ''amashaya'' and gets mixed with the initial ''dhatu'' formed in the process, ''rasa'', along with the digested food. This improperly formed ''rasa'' causes sluggish circulation and further block the micro channels of ''rasa'' and ''sweda''. The core digestive ''agni'' gets displaced out of its original site (''pakti sthana''), spreading out through the body. Due to blocked channels of sweat, heat dissipation is adversely affected, causing the temperature to rise all over the body and manifest as ''paittika jwara''.
Line 327: Line 420:  
</div>
 
</div>
 
===== ''Kapha''-dominant ''jwara'' =====
 
===== ''Kapha''-dominant ''jwara'' =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्निग्धगुरुमधुरपिच्छिलशीताम्ललवणदिवास्वप्नहर्षाव्यायामेभ्योऽतिसेवितेभ्यः श्लेष्मा प्रकोपमापद्यते||२५||
 
स्निग्धगुरुमधुरपिच्छिलशीताम्ललवणदिवास्वप्नहर्षाव्यायामेभ्योऽतिसेवितेभ्यः श्लेष्मा प्रकोपमापद्यते||२५||
Line 332: Line 426:  
स यदा प्रकुपितः प्रविश्यामाशयमूष्मणा सह मिश्रीभूयाद्यमाहारपरिणामधातुं  
 
स यदा प्रकुपितः प्रविश्यामाशयमूष्मणा सह मिश्रीभूयाद्यमाहारपरिणामधातुं  
 
रसनामानमन्ववेत्य रसस्वेदवहानि स्रोतांसि पिधायाग्निमुपहत्य पक्तिस्थानादूष्माणं बहिर्निरस्य प्रपीडयन् केवलं शरीरमनुप्रपद्यते, तदा ज्वरमभिनिर्वर्तयति||२६||
 
रसनामानमन्ववेत्य रसस्वेदवहानि स्रोतांसि पिधायाग्निमुपहत्य पक्तिस्थानादूष्माणं बहिर्निरस्य प्रपीडयन् केवलं शरीरमनुप्रपद्यते, तदा ज्वरमभिनिर्वर्तयति||२६||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
snigdhagurumadhurapicchilaśītāmlalavaṇadivāsvapnaharṣāvyāyāmebhyo´tisēvitebhyaḥ śleṣmā prakōpamāpadyate ||25||
 
snigdhagurumadhurapicchilaśītāmlalavaṇadivāsvapnaharṣāvyāyāmebhyo´tisēvitebhyaḥ śleṣmā prakōpamāpadyate ||25||
Line 340: Line 435:     
sa yadA prakupitaH pravishyAmAshayamUShmaNA sahamishrIbhUyAdyamAhArapariNAmadhAtuM rasanAmAnamanvavetya rasasvedavahAni srotAMsipidhAyAgnimupahatya paktisthAnAdUShmANaM bahirnirasya prapIDayan kevalaM sharIramanuprapadyate, tadA jvaramabhinirvartayati||26||  
 
sa yadA prakupitaH pravishyAmAshayamUShmaNA sahamishrIbhUyAdyamAhArapariNAmadhAtuM rasanAmAnamanvavetya rasasvedavahAni srotAMsipidhAyAgnimupahatya paktisthAnAdUShmANaM bahirnirasya prapIDayan kevalaM sharIramanuprapadyate, tadA jvaramabhinirvartayati||26||  
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
Excessive use of unctuous, heavy, sweet, slimy, cold, sour, salty substances, day sleep, joy and a sedentary lifestyle –vitiate ''sleshma'' or ''kapha''. [25] The vitiated ''kapha'' enters the ''amashaya'' and gets mixed with the initial ''dhatu'' formed in the process, ''rasa'', along with the digested food. This improperly formed ''rasa'' cause sluggish circulation and further block the micro channels of ''rasa'' and ''sweda''. The core digestive ''agni'' gets displaced out of its original site (''pakti sthana''), spreading out through the body. As channels of sweat are blocked and are unable to dissipate the heat, temperature rises all over the body, causing ''jwara''. [26]
 
Excessive use of unctuous, heavy, sweet, slimy, cold, sour, salty substances, day sleep, joy and a sedentary lifestyle –vitiate ''sleshma'' or ''kapha''. [25] The vitiated ''kapha'' enters the ''amashaya'' and gets mixed with the initial ''dhatu'' formed in the process, ''rasa'', along with the digested food. This improperly formed ''rasa'' cause sluggish circulation and further block the micro channels of ''rasa'' and ''sweda''. The core digestive ''agni'' gets displaced out of its original site (''pakti sthana''), spreading out through the body. As channels of sweat are blocked and are unable to dissipate the heat, temperature rises all over the body, causing ''jwara''. [26]
 
</div>
 
</div>
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
तस्येमानि लिङ्गानि भवन्ति; तद्यथा- युगपदेव केवले शरीरे ज्वरस्याभ्यागमनमभिवृद्धिर्वा भुक्तमात्रे पूर्वाह्णे पूर्वरात्रे वसन्तकाले वा विशेषेण, गुरुगात्रत्वम्, अनन्नाभिलाषः, श्लेष्मप्रसेकः, मुखमाधुर्यं, हृल्लासः, हृदयोपलेपः, स्तिमितत्वं, छर्दिः, मृद्वग्निता, निद्राधिक्यं, स्तम्भः,तन्द्रा, कासः, श्वासः, प्रतिश्यायः, शैत्यं, श्वैत्यं च नखनयनवदनमूत्रपुरीषत्वचाम्, अत्यर्थं च शीतपिडका भृशमङ्गेभ्य उत्तिष्ठन्ति, उष्णाभिप्रायता, निदानोक्तानुपशयो विपरीतोपशयश्च; इति(श्लेष्मज्वरलिङ्गानि भवन्ति)||२७||
 
तस्येमानि लिङ्गानि भवन्ति; तद्यथा- युगपदेव केवले शरीरे ज्वरस्याभ्यागमनमभिवृद्धिर्वा भुक्तमात्रे पूर्वाह्णे पूर्वरात्रे वसन्तकाले वा विशेषेण, गुरुगात्रत्वम्, अनन्नाभिलाषः, श्लेष्मप्रसेकः, मुखमाधुर्यं, हृल्लासः, हृदयोपलेपः, स्तिमितत्वं, छर्दिः, मृद्वग्निता, निद्राधिक्यं, स्तम्भः,तन्द्रा, कासः, श्वासः, प्रतिश्यायः, शैत्यं, श्वैत्यं च नखनयनवदनमूत्रपुरीषत्वचाम्, अत्यर्थं च शीतपिडका भृशमङ्गेभ्य उत्तिष्ठन्ति, उष्णाभिप्रायता, निदानोक्तानुपशयो विपरीतोपशयश्च; इति(श्लेष्मज्वरलिङ्गानि भवन्ति)||२७||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tasyemāni liṅgāni bhavanti; tadyathā-yugapadeva kevale śarīre Jwarasyābhyāgamanamabhivr̥ddhirvā bhuktamātre pūrvāhṇe pūrvarātre vasantakāle vā viśeṣeṇa,gurugātratvaṁ,anannābhilāṣaḥ,śleṣmaprasekaḥ,mukhamādhuryaṁ,hr̥llāsaḥ,hr̥dayopalepaḥ,stimitatvaṁ,chardiḥ,mr̥dvagnitā,nidrādhikyaṁ,stambhaḥ,tandrā,kāsaḥ,<br>śvāsaḥ,pratiśyāyaḥ,śaityaṁ,śvaityaṁ ca nakhanayanavadanamūtrapurīṣatvacāṁ, atyarthaṁ ca śītapiḍakā bhr̥śamaṅgebhya uttiṣṭhanti, uṣṇābhiprāyatā, nidānoktānupaśayo viparītopaśayaśca; iti (śleṣmajwaraliṅgāni bhavanti)||27||
 
tasyemāni liṅgāni bhavanti; tadyathā-yugapadeva kevale śarīre Jwarasyābhyāgamanamabhivr̥ddhirvā bhuktamātre pūrvāhṇe pūrvarātre vasantakāle vā viśeṣeṇa,gurugātratvaṁ,anannābhilāṣaḥ,śleṣmaprasekaḥ,mukhamādhuryaṁ,hr̥llāsaḥ,hr̥dayopalepaḥ,stimitatvaṁ,chardiḥ,mr̥dvagnitā,nidrādhikyaṁ,stambhaḥ,tandrā,kāsaḥ,<br>śvāsaḥ,pratiśyāyaḥ,śaityaṁ,śvaityaṁ ca nakhanayanavadanamūtrapurīṣatvacāṁ, atyarthaṁ ca śītapiḍakā bhr̥śamaṅgebhya uttiṣṭhanti, uṣṇābhiprāyatā, nidānoktānupaśayo viparītopaśayaśca; iti (śleṣmajwaraliṅgāni bhavanti)||27||
    
tasyemAni li~ggAni bhavanti; tadyathA- yugapadeva kevale sharIre jvarasyAbhyAgamanamabhivRuddhirvA bhuktamAtre pUrvAhNe pUrvarAtre vasantakAle vAvisheSheNa, gurugAtratvam, anannAbhilAShaH, shleShmaprasekaH, mukhamAdhuryaM, hRullAsaH, hRudayopalepaH, stimitatvaM, chardiH, mRudvagnitA,nidrAdhikyaM, stambhaH, tandrA, kAsaH, shvAsaH, pratishyAyaH, shaityaM, shvaityaM ca nakhanayanavadanamUtrapurIShatvacAm, atyarthaM ca shItapiDakAbhRushama~ggebhya [2] uttiShThanti, uShNAbhiprAyatA, nidAnoktAnupashayo viparItopashayashca; iti (shleShmajvarali~ggAni [3] bhavanti)||27||
 
tasyemAni li~ggAni bhavanti; tadyathA- yugapadeva kevale sharIre jvarasyAbhyAgamanamabhivRuddhirvA bhuktamAtre pUrvAhNe pUrvarAtre vasantakAle vAvisheSheNa, gurugAtratvam, anannAbhilAShaH, shleShmaprasekaH, mukhamAdhuryaM, hRullAsaH, hRudayopalepaH, stimitatvaM, chardiH, mRudvagnitA,nidrAdhikyaM, stambhaH, tandrA, kAsaH, shvAsaH, pratishyAyaH, shaityaM, shvaityaM ca nakhanayanavadanamUtrapurIShatvacAm, atyarthaM ca shItapiDakAbhRushama~ggebhya [2] uttiShThanti, uShNAbhiprAyatA, nidAnoktAnupashayo viparItopashayashca; iti (shleShmajvarali~ggAni [3] bhavanti)||27||
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
The symptoms of ''shleshmaja'' (''kaphaja'') ''jwara'' include the simultaneous onset of mild fever in the whole body, specially just after meals, forenoon, early night or spring season. This type of fever causes heaviness in the body, less desire to eat, excess secretion of ''shleshma'' (phlegm), sweet taste in the mouth, nausea, coating in the heart (causing wheezing), vomiting, mild appetite, excessive sleep or narcolepsy, stiffness, drowsiness, cough, dyspnea, coryza, coldness, whiteness in nails, eyes, face, urine and skin, urticarial patches in the body, desire to be subjected to heat, unsuitability of the described etiological factors and suitability of opposite to them. [27]
 
The symptoms of ''shleshmaja'' (''kaphaja'') ''jwara'' include the simultaneous onset of mild fever in the whole body, specially just after meals, forenoon, early night or spring season. This type of fever causes heaviness in the body, less desire to eat, excess secretion of ''shleshma'' (phlegm), sweet taste in the mouth, nausea, coating in the heart (causing wheezing), vomiting, mild appetite, excessive sleep or narcolepsy, stiffness, drowsiness, cough, dyspnea, coryza, coldness, whiteness in nails, eyes, face, urine and skin, urticarial patches in the body, desire to be subjected to heat, unsuitability of the described etiological factors and suitability of opposite to them. [27]
 
</div>
 
</div>
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
विषमाशनादनशनादन्नपरिवर्तादृतुव्यापत्तेरसात्म्यगन्धोपघ्राणाद्विषोपहतस्य चोदकस्योपयोगाद्गरेभ्यो गिरीणां चोपश्लेषात् स्वेदवमनविरेचनास्थापनानुवासनशिरोविरेचनानामयथावrयोगाrथ्यासंसर्जनाद्वा स्त्रीणां च विषमप्रजननात् प्रजातानां च मिथ्योपचाराद्यथोक्तानां च हेतूनां मिश्रीभावाद्यथानिदानं द्वन्द्वानामन्यतमः सर्वे वा त्रयो दोषा युगपrकोपमापद्यन्ते,ते प्रकुपितास्तयैवानुपूर्व्या ज्वरमभिनिर्वर्तयन्ति||२८||
 
विषमाशनादनशनादन्नपरिवर्तादृतुव्यापत्तेरसात्म्यगन्धोपघ्राणाद्विषोपहतस्य चोदकस्योपयोगाद्गरेभ्यो गिरीणां चोपश्लेषात् स्वेदवमनविरेचनास्थापनानुवासनशिरोविरेचनानामयथावrयोगाrथ्यासंसर्जनाद्वा स्त्रीणां च विषमप्रजननात् प्रजातानां च मिथ्योपचाराद्यथोक्तानां च हेतूनां मिश्रीभावाद्यथानिदानं द्वन्द्वानामन्यतमः सर्वे वा त्रयो दोषा युगपrकोपमापद्यन्ते,ते प्रकुपितास्तयैवानुपूर्व्या ज्वरमभिनिर्वर्तयन्ति||२८||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
viṣamāśanādanaśanādannaparivartādr̥tuvyāpatterasātmyagandhopaghrāṇādviṣopahatasyacodakasyopayogādgarebhyo girīṇāṁ copaśleṣāt snehasvedavamanavirecanāsthāpanānuvāsanaśirovirecanānāmayathāvatprayogāt mithyāsaṁsarjanādvā strīṇāṁ ca viṣamaprajananāt prajātānāṁ ca mithyopacārādyathoktānāṁ ca hetūnāṁ miśrībhāvādyathānidānaṁ dvandvānāmanyatamaḥ sarve vā trayodoṣā yugapat prakopamāpadyante,te prakupitāstayaivānupūrvyājwaramabhinirvartayanti ||28||
 
viṣamāśanādanaśanādannaparivartādr̥tuvyāpatterasātmyagandhopaghrāṇādviṣopahatasyacodakasyopayogādgarebhyo girīṇāṁ copaśleṣāt snehasvedavamanavirecanāsthāpanānuvāsanaśirovirecanānāmayathāvatprayogāt mithyāsaṁsarjanādvā strīṇāṁ ca viṣamaprajananāt prajātānāṁ ca mithyopacārādyathoktānāṁ ca hetūnāṁ miśrībhāvādyathānidānaṁ dvandvānāmanyatamaḥ sarve vā trayodoṣā yugapat prakopamāpadyante,te prakupitāstayaivānupūrvyājwaramabhinirvartayanti ||28||
    
viShamAshanAdanashanAdannaparivartAdRutuvyApatterasAtmyagandhopaghrANAdviShopahatasya codakasyopayogAdgarebhyo girINAM copashleShAtsnehasvedavamanavirecanAsthApanAnuvAsanashirovirecanAnAmayathAvatprayogAt mithyAsaMsarjanAdvA strINAM ca viShamaprajananAt prajAtAnAM camithyopacArAd yathoktAnAM ca hetUnAM mishrIbhAvAdyathAnidAnaM dvandvAnAmanyatamaH sarve vA trayo doShA yugapat prakopamApadyante, teprakupitAstayaivAnupUrvyA jvaramabhinirvartayanti||28||
 
viShamAshanAdanashanAdannaparivartAdRutuvyApatterasAtmyagandhopaghrANAdviShopahatasya codakasyopayogAdgarebhyo girINAM copashleShAtsnehasvedavamanavirecanAsthApanAnuvAsanashirovirecanAnAmayathAvatprayogAt mithyAsaMsarjanAdvA strINAM ca viShamaprajananAt prajAtAnAM camithyopacArAd yathoktAnAM ca hetUnAM mishrIbhAvAdyathAnidAnaM dvandvAnAmanyatamaH sarve vA trayo doShA yugapat prakopamApadyante, teprakupitAstayaivAnupUrvyA jvaramabhinirvartayanti||28||
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
Irregular diet, fasting, change in regular meals, seasonal derangement, unsuitable odors, use of hilly water full of poisonous sediments, improper medication by ghee, oils and fats, medical fomentations, emesis, purgation, oily or decoction enema, nasal instillations, faulty diets after purification therapies, women undergoing abnormal delivery and inappropriate post-partum management  - these are some of the etiological factors that have already been mentioned as causes of vitiation of ''doshas'', that cause fever. [28]
 
Irregular diet, fasting, change in regular meals, seasonal derangement, unsuitable odors, use of hilly water full of poisonous sediments, improper medication by ghee, oils and fats, medical fomentations, emesis, purgation, oily or decoction enema, nasal instillations, faulty diets after purification therapies, women undergoing abnormal delivery and inappropriate post-partum management  - these are some of the etiological factors that have already been mentioned as causes of vitiation of ''doshas'', that cause fever. [28]
Line 361: Line 468:     
===== ''Sannipatika jwara'' =====
 
===== ''Sannipatika jwara'' =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र तथोक्तानां ज्वरलिङ्गानां मिश्रीभावविशेषदर्शनाद्द्वान्द्विकमन्यतमं ज्वरं सान्निपातिकं वा विद्यात्||२९||
 
तत्र तथोक्तानां ज्वरलिङ्गानां मिश्रीभावविशेषदर्शनाद्द्वान्द्विकमन्यतमं ज्वरं सान्निपातिकं वा विद्यात्||२९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
Tatra tathoktānāṁ jwaraliṅgānāṁ miśrībhāvaviśeṣadarśanāddvāndvikamanyatamaṁ Jwaraṁ sānnipātikaṁ vā vidyāt ||29||
 
Tatra tathoktānāṁ jwaraliṅgānāṁ miśrībhāvaviśeṣadarśanāddvāndvikamanyatamaṁ Jwaraṁ sānnipātikaṁ vā vidyāt ||29||
    
tatra tathoktAnAM jvarali~ggAnAM mishrIbhAvavisheShadarshanAddvAndvikamanyatamaM jvaraM sAnnipAtikaM vA vidyAt||29||
 
tatra tathoktAnAM jvarali~ggAnAM mishrIbhAvavisheShadarshanAddvAndvikamanyatamaM jvaraM sAnnipAtikaM vA vidyAt||29||
 +
</div></div>
    
When the symptoms exhibit the dominance of two ''doshas'', it is called ''sansrishta'' (''dwandaja'') ''jwara'' and in case all three ''doshas'' are vitiated, it is called ''sannipatika jwara'' (tridoshic fever). [29]
 
When the symptoms exhibit the dominance of two ''doshas'', it is called ''sansrishta'' (''dwandaja'') ''jwara'' and in case all three ''doshas'' are vitiated, it is called ''sannipatika jwara'' (tridoshic fever). [29]
    
===== ''Agantu jwara'' (fever of exogenous origin) =====
 
===== ''Agantu jwara'' (fever of exogenous origin) =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अभिघाताभिषङ्गाभिचाराभिशापेभ्य आगन्तुर्हि व्यथापूर्वोऽष्टमो ज्वरो भवति| स किञ्चित्कालमागन्तुः केवलो भूत्वा पश्चाद्दोषैरनुबध्यते|तत्राभिघातजो वायुना दुष्टशोणिताधिष्ठानेन,अभिषङ्गजःपुनर्वातपित्ताभ्याम्,अभिचाराभिशापजौ तु सन्निपातेनानुबध्येते||३०||
 
अभिघाताभिषङ्गाभिचाराभिशापेभ्य आगन्तुर्हि व्यथापूर्वोऽष्टमो ज्वरो भवति| स किञ्चित्कालमागन्तुः केवलो भूत्वा पश्चाद्दोषैरनुबध्यते|तत्राभिघातजो वायुना दुष्टशोणिताधिष्ठानेन,अभिषङ्गजःपुनर्वातपित्ताभ्याम्,अभिचाराभिशापजौ तु सन्निपातेनानुबध्येते||३०||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
abhighātābhiṣaṅgābhicārābhiśāpebhya  
 
abhighātābhiṣaṅgābhicārābhiśāpebhya  
Line 380: Line 492:  
sa ki~jcitkAlamAgantuH kevalo bhUtvA pashcAddoShairanubadhyate|  
 
sa ki~jcitkAlamAgantuH kevalo bhUtvA pashcAddoShairanubadhyate|  
 
tatrAbhighAtajo vAyunA duShTashoNitAdhiShThAnena, abhiSha~ggajaH punarvAtapittAbhyAm, abhicArAbhishApajau tu sannipAtenAnubadhyete||30||
 
tatrAbhighAtajo vAyunA duShTashoNitAdhiShThAnena, abhiSha~ggajaH punarvAtapittAbhyAm, abhicArAbhishApajau tu sannipAtenAnubadhyete||30||
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
''Agantuja jwara'' (''jwara'' caused due to exogenous factors) is the eighth type of fever. This fever is accompanied with pain and is often caused by trauma, association with evil, fascination, and wrath (of the wise and the elders). These causes directly manifest as fever without any prodromal symptoms for a transitional duration. Slowly, with the passage of time, ''doshas'' get vitiated and their effects manifest as above. Fevers caused due to trauma influence blood pathology, while association with evil afflicts ''vata'' and ''pitta'', and fascination and wrath causes ''sannipata'' (and therefore, leads to an incurable condition). [30]
 
''Agantuja jwara'' (''jwara'' caused due to exogenous factors) is the eighth type of fever. This fever is accompanied with pain and is often caused by trauma, association with evil, fascination, and wrath (of the wise and the elders). These causes directly manifest as fever without any prodromal symptoms for a transitional duration. Slowly, with the passage of time, ''doshas'' get vitiated and their effects manifest as above. Fevers caused due to trauma influence blood pathology, while association with evil afflicts ''vata'' and ''pitta'', and fascination and wrath causes ''sannipata'' (and therefore, leads to an incurable condition). [30]
 
</div>
 
</div>
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
स सप्तविधाज्ज्वराद्विशिष्टलिङ्गोपक्रमसमुत्थानत्वाद्विशिष्टो वेदितव्यः,कर्मणा साधारणेन चोपचर्यते इत्यष्टविधा ज्वरप्रकृतिरुक्ता||३१||
 
स सप्तविधाज्ज्वराद्विशिष्टलिङ्गोपक्रमसमुत्थानत्वाद्विशिष्टो वेदितव्यः,कर्मणा साधारणेन चोपचर्यते इत्यष्टविधा ज्वरप्रकृतिरुक्ता||३१||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sasaptavidhājjvarādviśiṣṭaliṅgopakramasamutthānatvādviśiṣṭo veditavyaḥ,karmaṇÁ āsādhāraṇena copacaryate.Ityaṣṭavidhā jwaraprakr̥tiruktā||31||
 
sasaptavidhājjvarādviśiṣṭaliṅgopakramasamutthānatvādviśiṣṭo veditavyaḥ,karmaṇÁ āsādhāraṇena copacaryate.Ityaṣṭavidhā jwaraprakr̥tiruktā||31||
Line 389: Line 506:  
sa saptavidhAjjvarAdvishiShTali~ggopakramasamutthAnatvAdvishiShTo veditavyaH, karmaNA sAdhAraNena copacaryate [1] |  
 
sa saptavidhAjjvarAdvishiShTali~ggopakramasamutthAnatvAdvishiShTo veditavyaH, karmaNA sAdhAraNena copacaryate [1] |  
 
ityaShTavidhA jvaraprakRutiruktA||31||
 
ityaShTavidhA jvaraprakRutiruktA||31||
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
All the seven doshic ''jwara'' have their own doshic specifications with respect to the onset, symptomatology, and treatment principles. The exception is the ''agantuja jwara'' (exogenous), which should be treated with appropriate consideration to the ''jwara''’s specific etiology. [31]
 
All the seven doshic ''jwara'' have their own doshic specifications with respect to the onset, symptomatology, and treatment principles. The exception is the ''agantuja jwara'' (exogenous), which should be treated with appropriate consideration to the ''jwara''’s specific etiology. [31]
 
</div>
 
</div>
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
ज्वरस्त्वेकएवसन्तापलक्षणः|तमेवाभिप्रायविशेषाद्द्विविधमाचक्षते,निजागन्तुविशेषाच्च|तत्र निजं द्विविधं त्रिविधं चiतुर्विधं सप्तविधं चाहुर्भिषजो वातादिविकल्पात्||३२||
 
ज्वरस्त्वेकएवसन्तापलक्षणः|तमेवाभिप्रायविशेषाद्द्विविधमाचक्षते,निजागन्तुविशेषाच्च|तत्र निजं द्विविधं त्रिविधं चiतुर्विधं सप्तविधं चाहुर्भिषजो वातादिविकल्पात्||३२||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
Jwarastvekaevasantāpalakṣaṇaḥ.Tamevābhiprāyaviśeṣāddvividhamācakṣate,nijāgantuviśeṣācca.Tatra nijaṁ dvividhaṁ trividhaṁ caturvidhaṁ saptavidhaṁ cāhurbhiṣajo vatādivikalpāt||32||
 
Jwarastvekaevasantāpalakṣaṇaḥ.Tamevābhiprāyaviśeṣāddvividhamācakṣate,nijāgantuviśeṣācca.Tatra nijaṁ dvividhaṁ trividhaṁ caturvidhaṁ saptavidhaṁ cāhurbhiṣajo vatādivikalpāt||32||
Line 399: Line 521:  
tamevAbhiprAyavisheShAddvividhamAcakShate, nijAgantuvisheShAcca|  
 
tamevAbhiprAyavisheShAddvividhamAcakShate, nijAgantuvisheShAcca|  
 
tatra nijaM dvividhaM trividhaM caturvidhaM saptavidhaM cAhurbhiShajo vAtAdivikalpAt||32||
 
tatra nijaM dvividhaM trividhaM caturvidhaM saptavidhaM cAhurbhiShajo vAtAdivikalpAt||32||
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
Per doshic classification of ''jwara, santapa'' (excessively hot sensation) is of only one type common to all ''jwara''. But according to other classifications it is of two types - ''nija'' (endogenous) and ''agantuja'' (exogenous). ''Nija'' again could be classified into two types (''saumya'' or mild) and ''agneya'' (high grade fever)), three types (''vatika, paitika, shleshmika''), four types (''vatika, paittika'', ''sleshmika'' and ''agantuja''), or seven types (''vatika, paittika, shleshmika, vata-paittika, vata-shleshmika, pitta-shleshmika''). [32]
 
Per doshic classification of ''jwara, santapa'' (excessively hot sensation) is of only one type common to all ''jwara''. But according to other classifications it is of two types - ''nija'' (endogenous) and ''agantuja'' (exogenous). ''Nija'' again could be classified into two types (''saumya'' or mild) and ''agneya'' (high grade fever)), three types (''vatika, paitika, shleshmika''), four types (''vatika, paittika'', ''sleshmika'' and ''agantuja''), or seven types (''vatika, paittika, shleshmika, vata-paittika, vata-shleshmika, pitta-shleshmika''). [32]
 
</div>
 
</div>
 
==== General premonitory signs of all ''jwara'' ====
 
==== General premonitory signs of all ''jwara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तस्येमानि पूर्वरूपाणि भवन्ति; तद्यथा-मुखवैरस्यं,गुरुगात्रत्वम्, अनन्नाभिलाषः, चक्षुषोराकुलत्वम्,अश्र्वागमनं, निद्राधिक्यम्, अरतिः, जृम्भा, विनामः, वेपथुः,श्रमभ्रमप्रलापजागरणरोमहर्षदन्तहर्षाः,शब्दशीतवातातपसहत्वासहत्वम्,  
 
तस्येमानि पूर्वरूपाणि भवन्ति; तद्यथा-मुखवैरस्यं,गुरुगात्रत्वम्, अनन्नाभिलाषः, चक्षुषोराकुलत्वम्,अश्र्वागमनं, निद्राधिक्यम्, अरतिः, जृम्भा, विनामः, वेपथुः,श्रमभ्रमप्रलापजागरणरोमहर्षदन्तहर्षाः,शब्दशीतवातातपसहत्वासहत्वम्,  
Line 408: Line 533:  
अल्पप्राणता, दीर्घसूत्रता, आलस्यम्, उचितस्य कर्मणो हानिः, प्रतीपता स्वकार्येषु, गुरूणां वाक्येष्वभ्यसूया, बालेभ्यः प्रद्वेषः, स्वधर्मेष्वचिन्ता, माल्यानुलेपनभोजनपरिक्लेशनं,मधुरेभ्य भक्षेभ्यः प्रद्वेषः, अम्ललवणकटुकप्रियता  
 
अल्पप्राणता, दीर्घसूत्रता, आलस्यम्, उचितस्य कर्मणो हानिः, प्रतीपता स्वकार्येषु, गुरूणां वाक्येष्वभ्यसूया, बालेभ्यः प्रद्वेषः, स्वधर्मेष्वचिन्ता, माल्यानुलेपनभोजनपरिक्लेशनं,मधुरेभ्य भक्षेभ्यः प्रद्वेषः, अम्ललवणकटुकप्रियता  
 
च,इति ज्वरस्य पूर्वरूपाणि भवन्ति प्राक्सन्तात्;अपिचैनंसन्तापार्तमनुब||३३||
 
च,इति ज्वरस्य पूर्वरूपाणि भवन्ति प्राक्सन्तात्;अपिचैनंसन्तापार्तमनुब||३३||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tasyemāni pūrvarūpāṇi bhavanti; tadyathā-
 
tasyemāni pūrvarūpāṇi bhavanti; tadyathā-
Line 416: Line 542:     
tasyemAni pUrvarUpANi bhavanti; tadyathA- mukhavairasyaM, gurugAtratvam, anannAbhilAShaH, cakShuShorAkulatvam, ashrvAgamanaM, nidrAdhikyam, aratiH,jRumbhA, vinAmaH, vepathuH, shramabhramapralApajAgaraNaromaharShadantaharShAH, shabdashItavAtAtapasahatvAsahatvam, arocakAvipAkau, daurbalyam,a~ggamardaH, sadanam, alpaprANatA, dIrghasUtratA, Alasyam, ucitasya karmaNo hAniH, pratIpatA svakAryeShu, gurUNAM vAkyeShvabhyasUyA, bAlebhyaHpradveShaH, svadharmeShvacintA, mAlyAnulepanabhojanaparikleshanaM, madhurebhyashca bhakShebhyaH pradveShaH, amlalavaNakaTukapriyatA ca, iti jvarasyapUrvarUpANi bhavanti prAksantApAt; api cainaM santApArtamanubadhnanti||33||
 
tasyemAni pUrvarUpANi bhavanti; tadyathA- mukhavairasyaM, gurugAtratvam, anannAbhilAShaH, cakShuShorAkulatvam, ashrvAgamanaM, nidrAdhikyam, aratiH,jRumbhA, vinAmaH, vepathuH, shramabhramapralApajAgaraNaromaharShadantaharShAH, shabdashItavAtAtapasahatvAsahatvam, arocakAvipAkau, daurbalyam,a~ggamardaH, sadanam, alpaprANatA, dIrghasUtratA, Alasyam, ucitasya karmaNo hAniH, pratIpatA svakAryeShu, gurUNAM vAkyeShvabhyasUyA, bAlebhyaHpradveShaH, svadharmeShvacintA, mAlyAnulepanabhojanaparikleshanaM, madhurebhyashca bhakShebhyaH pradveShaH, amlalavaNakaTukapriyatA ca, iti jvarasyapUrvarUpANi bhavanti prAksantApAt; api cainaM santApArtamanubadhnanti||33||
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
Premonitory symptoms of ''jwara'' include abnormal taste in the mouth, heaviness in the body, aversion to food, restless eyes, lacrymation, excessive sleep, restlessness body, yawning, bending, shivering, exhaustion (without exercise), giddiness, delirium, sometimes sleeplessness, horripilation, oversensitive teeth, tolerance and intolerance to sound, cold, wind and heat, anorexia, indigestion, weakness, body-ache, malaise, reduced vitality, mental agitations, lethargic, idleness, lack of natural activities, apathy to daily regimen, disrespect to the words of elders, agitation with  children, aversion to doing work, uncomfortable with flowers and perfumes, aversion to sweet edibles, and desirous for sour, salty and pungent things. These premonitory symptoms rise before the onset of ''jwara'' and may continue through the course of the fever. [33]
 
Premonitory symptoms of ''jwara'' include abnormal taste in the mouth, heaviness in the body, aversion to food, restless eyes, lacrymation, excessive sleep, restlessness body, yawning, bending, shivering, exhaustion (without exercise), giddiness, delirium, sometimes sleeplessness, horripilation, oversensitive teeth, tolerance and intolerance to sound, cold, wind and heat, anorexia, indigestion, weakness, body-ache, malaise, reduced vitality, mental agitations, lethargic, idleness, lack of natural activities, apathy to daily regimen, disrespect to the words of elders, agitation with  children, aversion to doing work, uncomfortable with flowers and perfumes, aversion to sweet edibles, and desirous for sour, salty and pungent things. These premonitory symptoms rise before the onset of ''jwara'' and may continue through the course of the fever. [33]
 
</div>
 
</div>
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
इत्येतान्येकैकशो ज्वरलिङ्गानि व्याख्यातानि भवन्ति विस्तरसमासाभ्याम्||३४||
 
इत्येतान्येकैकशो ज्वरलिङ्गानि व्याख्यातानि भवन्ति विस्तरसमासाभ्याम्||३४||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ityetānyekaikaśo Jwaraliṅgāni vyākhyātāni bhavanti vistarasamāsābhyām||34||
 
ityetānyekaikaśo Jwaraliṅgāni vyākhyātāni bhavanti vistarasamāsābhyām||34||
    
ityetAnyekaikasho jvarali~ggAni vyAkhyAtAni bhavanti vistarasamAsAbhyAm||34||  
 
ityetAnyekaikasho jvarali~ggAni vyAkhyAtAni bhavanti vistarasamAsAbhyAm||34||  
 +
</div></div>
    
Thus the symptoms of separate single doshic ''jwara'' are described in details and double and triple doshic ''jwara'' are described in brief [34].
 
Thus the symptoms of separate single doshic ''jwara'' are described in details and double and triple doshic ''jwara'' are described in brief [34].
    
==== Consequence of ''jwara'' ====
 
==== Consequence of ''jwara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
ज्वरस्तु खलु महेश्वरकोपप्रभवः,सर्वप्राणभृतां प्राणहरो,देहेन्द्रियमनस्तापकरः,प्रज्ञाबलवर्णहर्षोत्साहह्रासकरः,श्रमक्लममोहाहारोपरोधसञ्जननः; ज्वरयति शरीराणीति ज्वरः, नान्ये व्याधयस्तथा दारुणा बहूपद्रवा दुश्चिकित्स्याश्च यथाऽयम्|  स सर्वरोगाधिपतिः, नानातिर्यग्योनिषु च बहुविधैः शब्दैरभिधीयते|सर्वे प्राणभृतः सज्वरा एव जायन्ते सज्वरा एव म्रियन्ते च; स महामोहः, तेनाभिभूताः प्राग्दैहिकं देहिनः कर्म किञ्चिदपि न स्मरन्ति, सर्वप्राणभृतां च ज्वर एवान्ते प्राणानादत्ते||३५||
 
ज्वरस्तु खलु महेश्वरकोपप्रभवः,सर्वप्राणभृतां प्राणहरो,देहेन्द्रियमनस्तापकरः,प्रज्ञाबलवर्णहर्षोत्साहह्रासकरः,श्रमक्लममोहाहारोपरोधसञ्जननः; ज्वरयति शरीराणीति ज्वरः, नान्ये व्याधयस्तथा दारुणा बहूपद्रवा दुश्चिकित्स्याश्च यथाऽयम्|  स सर्वरोगाधिपतिः, नानातिर्यग्योनिषु च बहुविधैः शब्दैरभिधीयते|सर्वे प्राणभृतः सज्वरा एव जायन्ते सज्वरा एव म्रियन्ते च; स महामोहः, तेनाभिभूताः प्राग्दैहिकं देहिनः कर्म किञ्चिदपि न स्मरन्ति, सर्वप्राणभृतां च ज्वर एवान्ते प्राणानादत्ते||३५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
JwarastukhaluMaheśvarakopaprabhavaḥ,sarvaprāṇabhr̥tāṁprāṇaharo,dehendriyamanastāpakaraḥ,prajñābalavarṇaharṣotsāhahrāsakaraḥśramaklamamohā<br>hāroparodhasañjananaḥ; jwarayati śarīrāṇīti jwaraḥ, nānye vyādhayastathā dāruṇā bahūpadravā duścikitsyāśca yathāyam.
 
JwarastukhaluMaheśvarakopaprabhavaḥ,sarvaprāṇabhr̥tāṁprāṇaharo,dehendriyamanastāpakaraḥ,prajñābalavarṇaharṣotsāhahrāsakaraḥśramaklamamohā<br>hāroparodhasañjananaḥ; jwarayati śarīrāṇīti jwaraḥ, nānye vyādhayastathā dāruṇā bahūpadravā duścikitsyāśca yathāyam.
 
Sa sarvarogādhipatiḥ, nānātiryagyoniṣu ca bahuvidhaiḥ śabdairabhidhīyate.Sarve prāṇabhr̥taḥ sajvarā eva jāyante sajvarā eva mriyante ca; sa mahāmohaḥ, tenābhibhūtāḥ prāgdaihikaṁ dehinaḥ karma kiñcidapi na smaranti, sarvaprāṇabhr̥tāṁ ca jwara evānte prāṇānādatte||35||
 
Sa sarvarogādhipatiḥ, nānātiryagyoniṣu ca bahuvidhaiḥ śabdairabhidhīyate.Sarve prāṇabhr̥taḥ sajvarā eva jāyante sajvarā eva mriyante ca; sa mahāmohaḥ, tenābhibhūtāḥ prāgdaihikaṁ dehinaḥ karma kiñcidapi na smaranti, sarvaprāṇabhr̥tāṁ ca jwara evānte prāṇānādatte||35||
 +
 
jvarastu khalu maheshvarakopaprabhavaH, sarvaprANabhRutAM prANaharo, dehendriyamanastApakaraH, praj~jAbalavarNaharShotsAhahrAsakaraH [1] ,shramaklamamohAh<br>Aroparodhasa~jjananaH; jvarayati sharIrANIti jvaraH, nAnye vyAdhayastathA dAruNA bahUpadravA dushcikitsyAshca yathA~ayam|  
 
jvarastu khalu maheshvarakopaprabhavaH, sarvaprANabhRutAM prANaharo, dehendriyamanastApakaraH, praj~jAbalavarNaharShotsAhahrAsakaraH [1] ,shramaklamamohAh<br>Aroparodhasa~jjananaH; jvarayati sharIrANIti jvaraH, nAnye vyAdhayastathA dAruNA bahUpadravA dushcikitsyAshca yathA~ayam|  
 
sa sarvarogAdhipatiH, nAnAtiryagyoniShu ca bahuvidhaiH shabdairabhidhIyate|  
 
sa sarvarogAdhipatiH, nAnAtiryagyoniShu ca bahuvidhaiH shabdairabhidhIyate|  
sarve prANabhRutaH sajvarA eva jAyante sajvarA eva mriyante ca; sa mahAmohaH, tenAbhibhUtAH prAgdaihikaM dehinaH karma ki~jcidapi na smaranti,sarvaprANabhRutAM ca jvara evAnte prANAnAdatte||35||  
+
sarve prANabhRutaH sajvarA eva jAyante sajvarA eva mriyante ca; sa mahAmohaH, tenAbhibhUtAH prAgdaihikaM dehinaH karma ki~jcidapi na smaranti,sarvaprANabhRutAM ca jvara evAnte prANAnAdatte||35|| </div></div>
 +
 
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
''Jwara'' occurs due to the wrath of Maheshwara. It could take away the life of all creatures, causes ''santapa'' (grief) in body, sense organs and mind. It reduces intellect, strength, complexion, feeling of happiness and enthusiasm and produces tiredness, fatigue, confusion, aversion to food. In fact, it is called ''jwara'' because it produces unhealthy effect in the body. No other disease is as frightful, complicated and difficult in treatment as this. That is why it is considered the king of all diseases. It is considered a life-giving force, since all living beings are born with fever (body temperature) and die with fever. It causes delirium. Afflicted living beings lose their memory of any event of their previous lives. In the end fever takes away the life of all creatures. [35]
 
''Jwara'' occurs due to the wrath of Maheshwara. It could take away the life of all creatures, causes ''santapa'' (grief) in body, sense organs and mind. It reduces intellect, strength, complexion, feeling of happiness and enthusiasm and produces tiredness, fatigue, confusion, aversion to food. In fact, it is called ''jwara'' because it produces unhealthy effect in the body. No other disease is as frightful, complicated and difficult in treatment as this. That is why it is considered the king of all diseases. It is considered a life-giving force, since all living beings are born with fever (body temperature) and die with fever. It causes delirium. Afflicted living beings lose their memory of any event of their previous lives. In the end fever takes away the life of all creatures. [35]
Line 441: Line 577:     
==== Management of ''jwara'' ====
 
==== Management of ''jwara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र पूर्वरूपदर्शने ज्वरादौ वा हितं लघ्वशनमपतर्पणं वा, ज्वरस्यामाशयसमुत्थत्वात्;ततःकषायपानाभ्यङ्गस्नेहस्वेदप्रदेहपरिषेकानुलेपनवमनविरेचनास्थापनानुवासनोपशमननस्तःकर्म-धूपधूमपानाञ्जनक्षीरभोजनविधानं च यथास्वं युक्त्या प्रयोज्यम्||३६||
 
तत्र पूर्वरूपदर्शने ज्वरादौ वा हितं लघ्वशनमपतर्पणं वा, ज्वरस्यामाशयसमुत्थत्वात्;ततःकषायपानाभ्यङ्गस्नेहस्वेदप्रदेहपरिषेकानुलेपनवमनविरेचनास्थापनानुवासनोपशमननस्तःकर्म-धूपधूमपानाञ्जनक्षीरभोजनविधानं च यथास्वं युक्त्या प्रयोज्यम्||३६||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra pūrvarūpadarśane jwarādau vā hitaṁ laghvaśanamapatarpaṇaṁ vā,jwarasyāmāśayasamutthatvāt; tataḥ  
 
tatra pūrvarūpadarśane jwarādau vā hitaṁ laghvaśanamapatarpaṇaṁ vā,jwarasyāmāśayasamutthatvāt; tataḥ  
Line 448: Line 586:     
tatra pUrvarUpadarshane jvarAdau vA hitaM laghvashanamapatarpaNaM vA, jvarasyAmAshayasamutthatvAt; tataHkaShAyapAnAbhya~ggasnehasvedapradehapariShekAnulepanavamanavirecanAsthApanAnuvAsanopashamana-nastaHkarmadhUpadhUmapAnA~jjanakShIrabhojanavidhAnaM ca yathAsvaM yuktyA prayojyam||36||  
 
tatra pUrvarUpadarshane jvarAdau vA hitaM laghvashanamapatarpaNaM vA, jvarasyAmAshayasamutthatvAt; tataHkaShAyapAnAbhya~ggasnehasvedapradehapariShekAnulepanavamanavirecanAsthApanAnuvAsanopashamana-nastaHkarmadhUpadhUmapAnA~jjanakShIrabhojanavidhAnaM ca yathAsvaM yuktyA prayojyam||36||  
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
When premonitory symptoms manifest or at the onset of the fever, dieting or fasting is useful because the disease originates from the ''amashaya''. In such a case, intake of ''kashaya'' (decoctions), massage, oleation, fomentation, ''pradeha'' (sprinkling), ''anulepana'' (anointing with pastes), emesis, purgation, decoction and oily enema, pacificatory measures, snuffing, fumigation, smoking, collyrium, medicated milk and a specific dietetic regimen should be indicated as per the condition. [36]
 
When premonitory symptoms manifest or at the onset of the fever, dieting or fasting is useful because the disease originates from the ''amashaya''. In such a case, intake of ''kashaya'' (decoctions), massage, oleation, fomentation, ''pradeha'' (sprinkling), ''anulepana'' (anointing with pastes), emesis, purgation, decoction and oily enema, pacificatory measures, snuffing, fumigation, smoking, collyrium, medicated milk and a specific dietetic regimen should be indicated as per the condition. [36]
 
</div>
 
</div>
 
==== Management of chronic ''jwara'' ====
 
==== Management of chronic ''jwara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
जीर्णज्वरेषु तु सर्वेष्वेव सर्पिषः पानं प्रशस्यते यथास्वौषधसिद्धस्य; सर्पिर्हि स्नेहाद्वातं शमयति, संस्कारात् कफं, शैत्यात् पित्तमूष्माणं च; तस्माज्जीर्णज्वरेषु सर्वेष्वेव सर्पिर्हितमुदकमिवाग्निप्लुष्टेषु द्रव्येष्विति||३७||
 
जीर्णज्वरेषु तु सर्वेष्वेव सर्पिषः पानं प्रशस्यते यथास्वौषधसिद्धस्य; सर्पिर्हि स्नेहाद्वातं शमयति, संस्कारात् कफं, शैत्यात् पित्तमूष्माणं च; तस्माज्जीर्णज्वरेषु सर्वेष्वेव सर्पिर्हितमुदकमिवाग्निप्लुष्टेषु द्रव्येष्विति||३७||
Line 464: Line 605:  
नान्यः स्नेहस्तथा कश्चित् संस्कारमनुवर्तते|
 
नान्यः स्नेहस्तथा कश्चित् संस्कारमनुवर्तते|
 
यथा सर्पिरतः सर्पिः सर्वस्नेहोत्तमं मतम्||४०||
 
यथा सर्पिरतः सर्पिः सर्वस्नेहोत्तमं मतम्||४०||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
JÍrṇajwareṣu tu sarveṣveva sarpiṣaḥ pānaṁ praśasyate yathāsvauṣadhasiddhasya; sarpirhi snehādvātaṁ śamayati,saṁskārāt kaphaṁ,śaityāt pittamūṣmāṇaṁ ca;tasmājjīrṇajwareṣu sarveṣveva sarpirhitamudakamivāgnipluṣṭeṣu dravyeṣviti||37||
 
JÍrṇajwareṣu tu sarveṣveva sarpiṣaḥ pānaṁ praśasyate yathāsvauṣadhasiddhasya; sarpirhi snehādvātaṁ śamayati,saṁskārāt kaphaṁ,śaityāt pittamūṣmāṇaṁ ca;tasmājjīrṇajwareṣu sarveṣveva sarpirhitamudakamivāgnipluṣṭeṣu dravyeṣviti||37||
Line 487: Line 629:  
nAnyaH snehastathA kashcit saMskAramanuvartate|  
 
nAnyaH snehastathA kashcit saMskAramanuvartate|  
 
yathA sarpirataH sarpiH sarvasnehottamaM matam||40||  
 
yathA sarpirataH sarpiH sarvasnehottamaM matam||40||  
 +
</div></div>
 +
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
In all types of ''jirna jwara'' (chronic fever), internal use of medicated ghee prepared is recommended. Medicated ghee pacifies ''vata'' by its unctuousness, ''kapha'' by (ghee infused with) ''kapha'' pacifying drugs, and ''pitta'' by its coldness. Therefore, ghee is useful in all forms of ''jirna jwara'' like fire subsides with water. [37]
 
In all types of ''jirna jwara'' (chronic fever), internal use of medicated ghee prepared is recommended. Medicated ghee pacifies ''vata'' by its unctuousness, ''kapha'' by (ghee infused with) ''kapha'' pacifying drugs, and ''pitta'' by its coldness. Therefore, ghee is useful in all forms of ''jirna jwara'' like fire subsides with water. [37]
Line 494: Line 638:  
As water is sprinkled on burning houses to douse (the fire), ghee is administered to manage chronic fever. No other ''sneha'' (oil etc.) brings the refinement properties of ''sanskara'' (processing with drugs) as ghee and therefore it is said the best one of all the ''snehas''. [38-40]
 
As water is sprinkled on burning houses to douse (the fire), ghee is administered to manage chronic fever. No other ''sneha'' (oil etc.) brings the refinement properties of ''sanskara'' (processing with drugs) as ghee and therefore it is said the best one of all the ''snehas''. [38-40]
 
</div>
 
</div>
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
गद्योक्तो यः पुनः श्लोकैरर्थः समनुगीयते|
 
गद्योक्तो यः पुनः श्लोकैरर्थः समनुगीयते|
 
तद्व्यक्तिव्यवसायार्थं द्विरुक्तं तन्न गर्ह्यते||४१||
 
तद्व्यक्तिव्यवसायार्थं द्विरुक्तं तन्न गर्ह्यते||४१||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
Gadyokto yaḥ punaḥ ślokairarthaḥ samanugīyate.
 
Gadyokto yaḥ punaḥ ślokairarthaḥ samanugīyate.
Line 502: Line 649:  
gadyokto yaH punaH shlokairarthaH samanugIyate|  
 
gadyokto yaH punaH shlokairarthaH samanugIyate|  
 
tadvyaktivyavasAyArthaM dviruktaM tanna garhyate||41||
 
tadvyaktivyavasAyArthaM dviruktaM tanna garhyate||41||
 +
</div></div>
    
This subject of ''jwara'' has been put here in prose and is again put into the form of verses. The intention is to make the subject clear and understandable. Such repetitions should not be dismissed in disgust. [41]
 
This subject of ''jwara'' has been put here in prose and is again put into the form of verses. The intention is to make the subject clear and understandable. Such repetitions should not be dismissed in disgust. [41]
    
==== Summary ====
 
==== Summary ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र श्लोकाः-
 
तत्र श्लोकाः-
Line 517: Line 666:  
व्याजहार ज्वरस्याग्रे निदाने विगतज्वरः|
 
व्याजहार ज्वरस्याग्रे निदाने विगतज्वरः|
 
भगवानग्निवेशाय प्रणताय पुनर्वसुः||४४||
 
भगवानग्निवेशाय प्रणताय पुनर्वसुः||४४||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
Tatra ślōkāḥ-  
 
Tatra ślōkāḥ-  
Line 536: Line 686:  
vyAjahAra jvarasyAgre nidAne vigatajvaraH|  
 
vyAjahAra jvarasyAgre nidAne vigatajvaraH|  
 
bhagavAnagniveshAya praNatAya punarvasuH||44||
 
bhagavAnagniveshAya praNatAya punarvasuH||44||
 +
</div></div>
    
To summarize,
 
To summarize,

Navigation menu