Changes

Jump to navigation Jump to search
173 bytes added ,  12:09, 19 October 2018
Line 2,352: Line 2,352:     
त्रिदोषे विधिविद्वैद्यः पञ्च कर्माणि कारयेत्||१९४||  
 
त्रिदोषे विधिविद्वैद्यः पञ्च कर्माणि कारयेत्||१९४||  
 +
 
घृतक्षारासवारिष्टान् दद्याच्चाग्निविवर्धनान्|  
 
घृतक्षारासवारिष्टान् दद्याच्चाग्निविवर्धनान्|  
 
क्रिया या चानिलादीनां निर्दिष्टा ग्रहणीं प्रति||१९५||  
 
क्रिया या चानिलादीनां निर्दिष्टा ग्रहणीं प्रति||१९५||  
 +
 
व्यत्यासात्तां समस्तां वा कुर्याद्दोषविशेषवित्|
 
व्यत्यासात्तां समस्तां वा कुर्याद्दोषविशेषवित्|
 +
 
tridōṣē vidhividvaidyaḥ pañca karmāṇi kārayēt||194||  
 
tridōṣē vidhividvaidyaḥ pañca karmāṇi kārayēt||194||  
 +
 
ghr̥takṣārāsavāriṣṭān dadyāccāgnivivardhanān|  
 
ghr̥takṣārāsavāriṣṭān dadyāccāgnivivardhanān|  
 
kriyā yā cānilādīnāṁ nirdiṣṭā Grahaṇī ṁ prati||195||  
 
kriyā yā cānilādīnāṁ nirdiṣṭā Grahaṇī ṁ prati||195||  
 +
 
vyatyāsāttāṁ sāmastāṁ vā kuryāddōṣaviśēṣavit|
 
vyatyāsāttāṁ sāmastāṁ vā kuryāddōṣaviśēṣavit|
 
tridoShe vidhividvaidyaH pa~jca karmANi kArayet||194||  
 
tridoShe vidhividvaidyaH pa~jca karmANi kArayet||194||  
 +
 
ghRutakShArAsavAriShTAn dadyAccAgnivivardhanAn|  
 
ghRutakShArAsavAriShTAn dadyAccAgnivivardhanAn|  
 
kriyA yA cAnilAdInAM nirdiShTA grahaNIM prati||195||  
 
kriyA yA cAnilAdInAM nirdiShTA grahaNIM prati||195||  
 +
 
vyatyAsAttAM samastAM vA kuryAddoShavisheShavit|
 
vyatyAsAttAM samastAM vA kuryAddoShavisheShavit|
In tridōṣaja grahaṇī, panchakarma should be carried out as per predominancy of doṣha. Various ghee, kṣāra, asava and ariṣṭa preparation useful in stimulation of agni should be administered. Previously described line of treatment for vātaja etc grahaṇī should be accordingly followed. This line of treatment should be done either separately or jointly after finding the predominancy of doṣha (194-195).
+
 
 +
In ''tridoshaja grahani, [[Panchakarma]]'' should be carried out as per predominance of ''dosha''. Various ghee, ''kshara, asava'' and ''arishtha'' preparation useful in stimulation of ''agni'' should be administered.
 +
 
 +
Previously described line of treatment for ''vataja'' etc ''grahani'' should be accordingly followed. This line of treatment should be done either separately or jointly after finding the predominance of ''dosha'' [194-195]
 +
 
 
स्नेहनं स्वेदनं शुद्धिर्लङ्घनं दीपनं च यत्||१९६||  
 
स्नेहनं स्वेदनं शुद्धिर्लङ्घनं दीपनं च यत्||१९६||  
 +
 
चूर्णानि लवणक्षारमध्वरिष्टसुरासवाः|  
 
चूर्णानि लवणक्षारमध्वरिष्टसुरासवाः|  
 
विविधास्तक्रयोगाश्च दीपनानां च सर्पिषाम्||१९७||  
 
विविधास्तक्रयोगाश्च दीपनानां च सर्पिषाम्||१९७||  
 +
 
ग्रहणीरोगिभिः सेव्याः
 
ग्रहणीरोगिभिः सेव्याः
 +
 
snēhanaṁ svēdanaṁ śuddhirlaṅghanaṁ dīpanaṁ ca yat||196||  
 
snēhanaṁ svēdanaṁ śuddhirlaṅghanaṁ dīpanaṁ ca yat||196||  
 +
 
cūrṇāni lavaṇakṣārāmadhvariṣṭasurāsavāḥ|  
 
cūrṇāni lavaṇakṣārāmadhvariṣṭasurāsavāḥ|  
 
vividhāstakrayōgāśca dīpanānāṁ ca sarpiṣām||197||  
 
vividhāstakrayōgāśca dīpanānāṁ ca sarpiṣām||197||  
 +
 
Grahaṇī rōgibhiḥ sēvyāḥ
 
Grahaṇī rōgibhiḥ sēvyāḥ
 
snehanaM svedanaM shuddhirla~gghanaM dIpanaM ca yat||196||  
 
snehanaM svedanaM shuddhirla~gghanaM dIpanaM ca yat||196||  
 +
 
cUrNAni lavaNakShAramadhvariShTasurAsavAH|  
 
cUrNAni lavaNakShAramadhvariShTasurAsavAH|  
 
vividhAstakrayogAshca dIpanAnAM ca sarpiShAm||197||  
 
vividhAstakrayogAshca dIpanAnAM ca sarpiShAm||197||  
grahaNIrogibhiH sevyAH,
+
 
Snehana, swedana, shodhana, langhana, dīpana, various powder preparation of lavana, kṣāra, madhvariṣṭa, surāsavā, various takra preparation, dīpaniya ghr̥ita are to be prescribed to the grahaṇīdoṣha patient (196-197).
+
grahaNIrogibhiH sevyAH
Treatment of various states of disease and dosha aggravation:
+
 
 +
''Snehana, swedana, shodhana, langhana, deepana,'' various powder preparation of ''lavana, kshara, madhvarishtha, surasava,'' various ''takra'' preparation, ''deepaniya ghrita'' are to be prescribed to the ''grahanidosha'' patient [196-197]
 +
 
 +
==== Treatment of various states of disease and ''dosha'' aggravation ====
 +
 
 
क्रियां चावस्थिकीं शृणु|  
 
क्रियां चावस्थिकीं शृणु|  
 
ष्ठीवनं श्लैष्मिके रूक्षं दीपनं तिक्तसंयुतम्||१९८||  
 
ष्ठीवनं श्लैष्मिके रूक्षं दीपनं तिक्तसंयुतम्||१९८||  
 +
 
kriyāṁ cāvasthikīṁ śr̥ṇu|  
 
kriyāṁ cāvasthikīṁ śr̥ṇu|  
 
ṣṭhīvanaṁ ślaiṣmikē rūkṣaṁ dīpanaṁ tiktasaṁyutam||198||  
 
ṣṭhīvanaṁ ślaiṣmikē rūkṣaṁ dīpanaṁ tiktasaṁyutam||198||  
 +
 
kriyAM cAvasthikIM shRuNu|  
 
kriyAM cAvasthikIM shRuNu|  
 
ShThIvanaM shlaiShmike rUkShaM dIpanaM tiktasaMyutam||198||  
 
ShThIvanaM shlaiShmike rUkShaM dIpanaM tiktasaMyutam||198||  
 +
 
Henceforth treatment as per condition is being mentioned.
 
Henceforth treatment as per condition is being mentioned.
In kaphaja grahaṇī if there is excess sputum, then rūkṣa (ununctuous) and dīpana drugs having bitter taste should be administered (198).
+
 
 +
In ''kaphaja grahani'' if there is excess sputum, then ''ruksha'' (ununctuous) and ''deepana'' drugs having bitter taste should be administered [198]
 +
 
 
सकृद्रूक्षं सकृत्स्निग्धं कृशे बहुकफे हितम्|  
 
सकृद्रूक्षं सकृत्स्निग्धं कृशे बहुकफे हितम्|  
 
परीक्ष्यामं शरीरस्य दीपनं स्नेहसंयुतम्||१९९||  
 
परीक्ष्यामं शरीरस्य दीपनं स्नेहसंयुतम्||१९९||  
 +
 
sakr̥drūkṣaṁ sakr̥tsnigdhaṁ kr̥śē bahukaphē hitam|  
 
sakr̥drūkṣaṁ sakr̥tsnigdhaṁ kr̥śē bahukaphē hitam|  
 
parīkṣyāmaṁ śarīrasya dīpanaṁ snēhasaṁyutam||199||
 
parīkṣyāmaṁ śarīrasya dīpanaṁ snēhasaṁyutam||199||
 +
 
sakRudrUkShaM sakRutsnigdhaM kRushe bahukaphe hitam|  
 
sakRudrUkShaM sakRutsnigdhaM kRushe bahukaphe hitam|  
 
parIkShyAmaM sharIrasya dIpanaM snehasaMyutam||199||  
 
parIkShyAmaM sharIrasya dIpanaM snehasaMyutam||199||  
If patient is weak, but kapha is excessive then alternately un-unctous and unctuous therapies should be administered repeatedly. After complete examination; if pāchana of ama has taken place than administer ghee fortified by dīpaniya medicines (199)
+
 
 +
If patient is weak, but ''kapha'' is excessive then alternately ununctous and unctuous therapies should be administered repeatedly. After complete examination; if ''pachana'' of ''ama'' has taken place than administer ghee fortified by ''deepaniya'' medicines [199]
 +
 
 
दीपनं बहुपित्तस्य तिक्तं मधुरसंयुतम्|  
 
दीपनं बहुपित्तस्य तिक्तं मधुरसंयुतम्|  
 
बहुवातस्य तु स्नेहलवणाम्लयुतं हितम्||२००||  
 
बहुवातस्य तु स्नेहलवणाम्लयुतं हितम्||२००||  
 +
 
dīpanaṁ bahuPittasya tiktaṁ madhurasaṁyutam|  
 
dīpanaṁ bahuPittasya tiktaṁ madhurasaṁyutam|  
bahuVātasya tu snēhalavaṇāmlayutaṁ hitam||200||  
+
bahuVātasya tu snēhalavaṇāmlayutaṁ hitam||200||
 +
 
dIpanaM bahupittasya tiktaM madhurasaMyutam|  
 
dIpanaM bahupittasya tiktaM madhurasaMyutam|  
 
bahuvAtasya tu snehalavaNAmlayutaM hitam||200||  
 
bahuvAtasya tu snehalavaNAmlayutaM hitam||200||  
If pitta is aggravated then dīpana drugs having bitter taste along with medicines having sweet taste should be administered whereas if vāta is aggravated then dīpaniya drugs alongwith snēha, lavana and amla dominated drugs should be administered (200).
+
 
 +
If ''pitta'' is aggravated then ''deepana'' drugs having bitter taste along with medicines having sweet taste should be administered whereas if ''vata'' is aggravated then ''deepaniya'' drugs along with ''sneha, lavana'' and ''amla'' dominated drugs should be administered [200]
 +
 
 
सन्धुक्षति तथा वह्निरेषां विधिवदिन्धनैः|
 
सन्धुक्षति तथा वह्निरेषां विधिवदिन्धनैः|
 
स्नेहमेव परं विद्याद्दुर्बलानलदीपनम्||२०१||  
 
स्नेहमेव परं विद्याद्दुर्बलानलदीपनम्||२०१||  
 +
 
sandhukṣati tathā vahnirēṣāṁ vidhivadindhanaiḥ|
 
sandhukṣati tathā vahnirēṣāṁ vidhivadindhanaiḥ|
 
snēhamēva paraṁ vidyāddurbalānaladīpanam||201||  
 
snēhamēva paraṁ vidyāddurbalānaladīpanam||201||  
 +
 
sandhukShati tathA vahnireShAM vidhivadindhanaiH|  
 
sandhukShati tathA vahnireShAM vidhivadindhanaiH|  
 
snehameva paraM vidyAddurbalAnaladIpanam||201||  
 
snehameva paraM vidyAddurbalAnaladIpanam||201||  
    
Proper management as mentioned in earlier verses stimulates the agni (digestive power). Sneha is the best among the dipana dravya which helps in stimulating the inefficient agni (201).
 
Proper management as mentioned in earlier verses stimulates the agni (digestive power). Sneha is the best among the dipana dravya which helps in stimulating the inefficient agni (201).
 +
 
नालं स्नेहसमिद्धस्य शमायान्नं सुगुर्वपि|  
 
नालं स्नेहसमिद्धस्य शमायान्नं सुगुर्वपि|  
 
मन्दाग्निरविपक्वं तु पुरीषं योऽतिसार्यते||२०२||  
 
मन्दाग्निरविपक्वं तु पुरीषं योऽतिसार्यते||२०२||  
 +
 
दीपनीयौषधैर्युक्तां घृतमात्रां पिबेत्तु सः|  
 
दीपनीयौषधैर्युक्तां घृतमात्रां पिबेत्तु सः|  
 
तया समानः पवनः प्रसन्नो [४२] मार्गमास्थितः||२०३||
 
तया समानः पवनः प्रसन्नो [४२] मार्गमास्थितः||२०३||
 +
 
अग्नेः समीपचारित्वादाशु प्रकुरुते बलम्|  
 
अग्नेः समीपचारित्वादाशु प्रकुरुते बलम्|  
 +
 
nālaṁ snēhasamiddhasya śamāyānnaṁ sugurvapi|  
 
nālaṁ snēhasamiddhasya śamāyānnaṁ sugurvapi|  
 
mandāgniravipakvaṁ tu purīṣaṁ yō'tisāryatē||202||  
 
mandāgniravipakvaṁ tu purīṣaṁ yō'tisāryatē||202||  
 +
 
dīpanīyauṣadhairyuktāṁ ghr̥tamātrāṁ pibēttu saḥ|  
 
dīpanīyauṣadhairyuktāṁ ghr̥tamātrāṁ pibēttu saḥ|  
 
tayā samānaḥ pavanaḥ prasannō [42] mārgamāsthitaḥ||203||  
 
tayā samānaḥ pavanaḥ prasannō [42] mārgamāsthitaḥ||203||  
 +
 
agnēḥ samīpacāritvādāśu prakurutē balam|  
 
agnēḥ samīpacāritvādāśu prakurutē balam|  
    
nAlaM snehasamiddhasya shamAyAnnaM sugurvapi|  
 
nAlaM snehasamiddhasya shamAyAnnaM sugurvapi|  
 
mandAgniravipakvaM tu purIShaM yo~atisAryate||202||  
 
mandAgniravipakvaM tu purIShaM yo~atisAryate||202||  
 +
 
dIpanIyauShadhairyuktAM ghRutamAtrAM pibettu saH|  
 
dIpanIyauShadhairyuktAM ghRutamAtrAM pibettu saH|  
 
tayA samAnaH pavanaH prasanno [42] mArgamAsthitaH||203||  
 
tayA samAnaH pavanaH prasanno [42] mArgamAsthitaH||203||  
 +
 
agneH samIpacAritvAdAshu prakurute balam|  
 
agneH samIpacAritvAdAshu prakurute balam|  
    
If the patient has inefficient digestive power and voids undigested food in excess in stools or frequency of motions is more, then appropriate quantity of ghr̥ita fortified by dīpana medicines should again be given. Thus, samāna vāta is regularized and moves in its normal tract. As samāna vāta is associated with agni it instantaneously promotes the strength of agni. Digestive power thus stimulated by ghr̥ita cannot be suppressed even by heavy meals (202-203).
 
If the patient has inefficient digestive power and voids undigested food in excess in stools or frequency of motions is more, then appropriate quantity of ghr̥ita fortified by dīpana medicines should again be given. Thus, samāna vāta is regularized and moves in its normal tract. As samāna vāta is associated with agni it instantaneously promotes the strength of agni. Digestive power thus stimulated by ghr̥ita cannot be suppressed even by heavy meals (202-203).
 +
 
काठिन्याद्यः पुरीषं तु कृच्छ्रान्मुञ्चति मानवः||२०४||  
 
काठिन्याद्यः पुरीषं तु कृच्छ्रान्मुञ्चति मानवः||२०४||  
 +
 
सघृतं लवणैर्युक्तं नरोऽन्नावग्रहं पिबेत्|  
 
सघृतं लवणैर्युक्तं नरोऽन्नावग्रहं पिबेत्|  
 +
 
kāṭhinyādyaḥ purīṣaṁ tu kr̥cchrānmuñcati mānavaḥ||204||  
 
kāṭhinyādyaḥ purīṣaṁ tu kr̥cchrānmuñcati mānavaḥ||204||  
 +
 
saghr̥taṁ lavaṇairyuktaṁ narō'nnāvagrahaṁ pibēt|  
 
saghr̥taṁ lavaṇairyuktaṁ narō'nnāvagrahaṁ pibēt|  
 +
 
kAThinyAdyaH purIShaM tu kRucchrAnmu~jcati mAnavaH||204||  
 
kAThinyAdyaH purIShaM tu kRucchrAnmu~jcati mAnavaH||204||  
 +
 
saghRutaM lavaNairyuktaM naro~annAvagrahaM pibet|  
 
saghRutaM lavaNairyuktaM naro~annAvagrahaM pibet|  
    
If patient finds difficulty in evacuation of stools due to hardness in stools then salt mixed ghr̥ita should be administered in between the food.
 
If patient finds difficulty in evacuation of stools due to hardness in stools then salt mixed ghr̥ita should be administered in between the food.
 +
 
(Note:Lavana rasa has vāta anuloman action and also increases secretions, therefore hardness of stool is reduced and stools are easily evacuated) (204).
 
(Note:Lavana rasa has vāta anuloman action and also increases secretions, therefore hardness of stool is reduced and stools are easily evacuated) (204).
 +
 
रौक्ष्यान्मन्दे पिबेत्सर्पिस्तैलं वा दीपनैर्युतम्||२०५||
 
रौक्ष्यान्मन्दे पिबेत्सर्पिस्तैलं वा दीपनैर्युतम्||२०५||
 +
 
raukṣyānmandē pibētsarpistailaṁ vā dīpanairyutam||205||
 
raukṣyānmandē pibētsarpistailaṁ vā dīpanairyutam||205||
 +
 
raukShyAnmande pibetsarpistailaM vA dIpanairyutam||205||
 
raukShyAnmande pibetsarpistailaM vA dIpanairyutam||205||
 +
 
If agni is suppressed due to rūkṣa guna then either ghr̥ita or taila fortified with dīpaniya drugs should be administered (205).
 
If agni is suppressed due to rūkṣa guna then either ghr̥ita or taila fortified with dīpaniya drugs should be administered (205).
 +
 
अतिस्नेहात्तु मन्देऽग्नौ चूर्णारिष्टासवा हिताः|  
 
अतिस्नेहात्तु मन्देऽग्नौ चूर्णारिष्टासवा हिताः|  
 
भिन्ने गुदोपलेपात्तु मले तैलसुरासवाः||२०६||  
 
भिन्ने गुदोपलेपात्तु मले तैलसुरासवाः||२०६||  
 +
 
atisnēhāttu mandē'gnau cūrṇāriṣṭāsavā hitāḥ|  
 
atisnēhāttu mandē'gnau cūrṇāriṣṭāsavā hitāḥ|  
 
bhinnē gudōpalēpāttu malē tailasurāsavāḥ||206||  
 
bhinnē gudōpalēpāttu malē tailasurāsavāḥ||206||  
Line 2,448: Line 2,505:     
If excessive intake of snēha is cause for agnimāndya then powder preparation, ariṣṭa asava as mentioned earlier are beneficial; whereas if anal area gets adhered by unformed stools then taila, surā and asavā preparation should be administered (206).
 
If excessive intake of snēha is cause for agnimāndya then powder preparation, ariṣṭa asava as mentioned earlier are beneficial; whereas if anal area gets adhered by unformed stools then taila, surā and asavā preparation should be administered (206).
 +
 
उदावर्तात्तु मन्देऽग्नौ निरूहाः स्नेहबस्तयः|  
 
उदावर्तात्तु मन्देऽग्नौ निरूहाः स्नेहबस्तयः|  
 
दोषवृद्ध्या तु मन्देऽग्नौ शुद्धो दोषविधिं चरेत्||२०७||  
 
दोषवृद्ध्या तु मन्देऽग्नौ शुद्धो दोषविधिं चरेत्||२०७||  
 +
 
udāvartāttu mandē'gnau nirūhāḥ snēhabastayaḥ|  
 
udāvartāttu mandē'gnau nirūhāḥ snēhabastayaḥ|  
 
dōṣavr̥ddhyā tu mandē'gnau śuddhō dōṣavidhiṁ carēt||207||  
 
dōṣavr̥ddhyā tu mandē'gnau śuddhō dōṣavidhiṁ carēt||207||  
 +
 
udAvartAttu mande~agnau nirUhAH snehabastayaH|  
 
udAvartAttu mande~agnau nirUhAH snehabastayaH|  
 
doShavRuddhyA tu mande~agnau shuddho doShavidhiM caret||207||  
 
doShavRuddhyA tu mande~agnau shuddho doShavidhiM caret||207||  
    +
If udavarta (mis-peristalsis) is responsible for suppression of agni then nirūha and snēha basti should be administered; whereas if dōṣha vr̥iddhi is the cause for suppression of agni then shodhana as per dōṣha is indicated (207).
   −
If udavarta (mis-peristalsis) is responsible for suppression of agni then nirūha and snēha basti should be administered; whereas if dōṣha vr̥iddhi is the cause for suppression of agni then shodhana as per dōṣha is indicated (207).
   
व्याधियुक्तस्य मन्दे तु सर्पिरेवाग्निदीपनम्|  
 
व्याधियुक्तस्य मन्दे तु सर्पिरेवाग्निदीपनम्|  
 
उपवासाच्च मन्देऽग्नौ यवागूभिः पिबेद्घृतम्||२०८||  
 
उपवासाच्च मन्देऽग्नौ यवागूभिः पिबेद्घृतम्||२०८||  
 +
 
अन्नावपीडितं बल्यं दीपनं बृंहणं च तत्|  
 
अन्नावपीडितं बल्यं दीपनं बृंहणं च तत्|  
 +
 
vyādhiyuktasya mandē tu sarpirēvāgnidīpanam|  
 
vyādhiyuktasya mandē tu sarpirēvāgnidīpanam|  
 
upavāsācca mandē'gnau yavāgūbhiḥ pibēdghr̥tam||208||  
 
upavāsācca mandē'gnau yavāgūbhiḥ pibēdghr̥tam||208||  
 +
 
annāvapīḍitaṁ balyaṁ dīpanaṁ br̥ṁhaṇaṁ ca tat|  
 
annāvapīḍitaṁ balyaṁ dīpanaṁ br̥ṁhaṇaṁ ca tat|  
 +
 
vyAdhiyuktasya mande tu sarpirevAgnidIpanam|  
 
vyAdhiyuktasya mande tu sarpirevAgnidIpanam|  
 
upavAsAcca mande~agnau yavAgUbhiH pibedghRutam||208||  
 
upavAsAcca mande~agnau yavAgUbhiH pibedghRutam||208||  
    
If suppression of agni has taken place due to diseases than ghr̥ita is best for agni dīpana but if fasting is the causes of agni suppression than yavāgū (gruel) along with ghr̥ita should be taken. Ghr̥ita when taken in between the meal, it increases the strength, stimulates the digestion and nourishes the body (208).
 
If suppression of agni has taken place due to diseases than ghr̥ita is best for agni dīpana but if fasting is the causes of agni suppression than yavāgū (gruel) along with ghr̥ita should be taken. Ghr̥ita when taken in between the meal, it increases the strength, stimulates the digestion and nourishes the body (208).
 +
 
दीर्घकालप्रसङ्गात्तु क्षामक्षीणकृशान्नरान्||२०९||  
 
दीर्घकालप्रसङ्गात्तु क्षामक्षीणकृशान्नरान्||२०९||  
 +
 
प्रसहानां रसैः साम्लैर्भोजयेत् पिशिताशिनाम्|  
 
प्रसहानां रसैः साम्लैर्भोजयेत् पिशिताशिनाम्|  
 
लघु, तीक्ष्णोष्णशोधित्वाद्दीपयन्त्याशु तेऽनलम्||२१०||  
 
लघु, तीक्ष्णोष्णशोधित्वाद्दीपयन्त्याशु तेऽनलम्||२१०||  
 +
 
मांसोपचितमांसत्वात्तथाऽऽशुतरबृंहणाः|
 
मांसोपचितमांसत्वात्तथाऽऽशुतरबृंहणाः|
 +
 
dīrghakālaprasaṅgāttu kṣāmakṣīṇakr̥śānnarān||209||  
 
dīrghakālaprasaṅgāttu kṣāmakṣīṇakr̥śānnarān||209||  
 +
 
prasahānāṁ rasaiḥ sāmlairbhōjayēt piśitāśinām|  
 
prasahānāṁ rasaiḥ sāmlairbhōjayēt piśitāśinām|  
 
laghu, tīkṣṇōṣṇaśōdhitvāddīpayantyāśu tē'nalam||210||  
 
laghu, tīkṣṇōṣṇaśōdhitvāddīpayantyāśu tē'nalam||210||  
 +
 
māṁsōpacitamāṁsatvāttathā''śutarabr̥ṁhaṇāḥ|
 
māṁsōpacitamāṁsatvāttathā''śutarabr̥ṁhaṇāḥ|
 +
 
annAvapIDitaM balyaM dIpanaM bRuMhaNaM ca tat|  
 
annAvapIDitaM balyaM dIpanaM bRuMhaNaM ca tat|  
 
dIrghakAlaprasa~ggAttu kShAmakShINakRushAnnarAn||209||  
 
dIrghakAlaprasa~ggAttu kShAmakShINakRushAnnarAn||209||  
 +
 
prasahAnAM rasaiH sAmlairbhojayet pishitAshinAm|  
 
prasahAnAM rasaiH sAmlairbhojayet pishitAshinAm|  
 
laghu, tIkShNoShNashodhitvAddIpayantyAshu te~analam||210||  
 
laghu, tIkShNoShNashodhitvAddIpayantyAshu te~analam||210||  
 +
 
mAMsopacitamAMsatvAttathA~a~ashutarabRuMhaNAH|
 
mAMsopacitamAMsatvAttathA~a~ashutarabRuMhaNAH|
 +
 
If agnimāndya has been chronic and patient has become indolent, weak and emaciated then soup of prasahā group of animals (animals who snatch their food) fortified with amla drugs is advised. As this meat soups are light for digestion having penetrating, hot, purifying qualities stimulates the agni. Further as the animals feed on other animals their meat māṁsa is well nourished and compact therefore causes quick nourishment (209-210).
 
If agnimāndya has been chronic and patient has become indolent, weak and emaciated then soup of prasahā group of animals (animals who snatch their food) fortified with amla drugs is advised. As this meat soups are light for digestion having penetrating, hot, purifying qualities stimulates the agni. Further as the animals feed on other animals their meat māṁsa is well nourished and compact therefore causes quick nourishment (209-210).
Factors affecting status of agni:
+
 
 +
==== Factors affecting status of agni ====
 +
 
 
नाभोजनेन कायाग्निर्दीप्यते नातिभोजनात्||२११||  
 
नाभोजनेन कायाग्निर्दीप्यते नातिभोजनात्||२११||  
 +
 
यथा निरिन्धनो वह्निरल्पो वाऽतीन्धनावृतः|  
 
यथा निरिन्धनो वह्निरल्पो वाऽतीन्धनावृतः|  
 +
 
nābhōjanēna kāyāgnirdīpyatē nātibhōjanāt||211||  
 
nābhōjanēna kāyāgnirdīpyatē nātibhōjanāt||211||  
 +
 
yathā nirindhanō vahniralpō vā'tīndhanāvr̥taḥ|  
 
yathā nirindhanō vahniralpō vā'tīndhanāvr̥taḥ|  
 +
 
nAbhojanena kAyAgnirdIpyate nAtibhojanAt||211||  
 
nAbhojanena kAyAgnirdIpyate nAtibhojanAt||211||  
 +
 
yathA nirindhano vahniralpo vA~atIndhanAvRutaH|  
 
yathA nirindhano vahniralpo vA~atIndhanAvRutaH|  
    
Fasting or over eating doesn’t stimulate agni, as like fire in environment is extinguished if there is no fuel supply or if excessive fuel covers the agni. (211).
 
Fasting or over eating doesn’t stimulate agni, as like fire in environment is extinguished if there is no fuel supply or if excessive fuel covers the agni. (211).
 +
 
स्नेहान्नविधिभिश्चित्रैश्चूर्णारिष्टसुरासवैः  ||२१२||  
 
स्नेहान्नविधिभिश्चित्रैश्चूर्णारिष्टसुरासवैः  ||२१२||  
 +
 
सम्यक्प्रयुक्तैर्भिषजा बलमग्नेः प्रवर्धते|  
 
सम्यक्प्रयुक्तैर्भिषजा बलमग्नेः प्रवर्धते|  
 
यथा हि सारदार्वग्निः स्थिरः सन्तिष्ठते चिरम्||२१३||  
 
यथा हि सारदार्वग्निः स्थिरः सन्तिष्ठते चिरम्||२१३||  
 +
 
snēhānnavidhibhiścitraiścūrṇāriṣṭasurāsavaiḥ [44] ||212||  
 
snēhānnavidhibhiścitraiścūrṇāriṣṭasurāsavaiḥ [44] ||212||  
 +
 
samyakprayuktairbhiṣajā balāmagnēḥ pravardhatē|  
 
samyakprayuktairbhiṣajā balāmagnēḥ pravardhatē|  
 
yathā hi sāradārvAgniḥ sthiraḥ santiṣṭhatē ciram||213||
 
yathā hi sāradārvAgniḥ sthiraḥ santiṣṭhatē ciram||213||
 +
 
snehAnnavidhibhishcitraishcUrNAriShTasurAsavaiH [44] ||212||  
 
snehAnnavidhibhishcitraishcUrNAriShTasurAsavaiH [44] ||212||  
 +
 
samyakprayuktairbhiShajA balamagneH pravardhate|  
 
samyakprayuktairbhiShajA balamagneH pravardhate|  
 
yathA hi sAradArvagniH sthiraH santiShThate ciram||213||  
 
yathA hi sAradArvagniH sthiraH santiShThate ciram||213||  
 +
 
Proper intake of snēha, followed by eating proper food preparations as well as appropriate use of various chūrṇa, ariṣṭa, surā and asava alongwith proper medication as per condition, enhances the power of agni similar to the environmental fire which remains stable for long duration when good hard wood catches fire (212-213).
 
Proper intake of snēha, followed by eating proper food preparations as well as appropriate use of various chūrṇa, ariṣṭa, surā and asava alongwith proper medication as per condition, enhances the power of agni similar to the environmental fire which remains stable for long duration when good hard wood catches fire (212-213).
 
   
 
   

Navigation menu