Changes

Jump to navigation Jump to search
237 bytes added ,  08:25, 29 September 2018
Line 585: Line 585:  
This vitiated digestive agent forms an intermediate substance called ''ama'', which turns sour (''shukta'') during fermentation and finaly turns in poisonous substance (''amavisha'') [44]
 
This vitiated digestive agent forms an intermediate substance called ''ama'', which turns sour (''shukta'') during fermentation and finaly turns in poisonous substance (''amavisha'') [44]
   −
==== Signs and symptoms of ajirna(indigestion) ====
+
==== Signs and symptoms of ''ajirna''(indigestion) ====
    
तस्य लिङ्गमजीर्णस्य विष्टम्भः सदनं तथा|  
 
तस्य लिङ्गमजीर्णस्य विष्टम्भः सदनं तथा|  
 
शिरसो रुक् च मूर्च्छा च भ्रमः पृष्ठकटिग्रहः||४५||  
 
शिरसो रुक् च मूर्च्छा च भ्रमः पृष्ठकटिग्रहः||४५||  
 +
 
जृम्भाऽङ्गमर्दस्तृष्णा च ज्वरश्छर्दिः प्रवाहणम्|  
 
जृम्भाऽङ्गमर्दस्तृष्णा च ज्वरश्छर्दिः प्रवाहणम्|  
 
अरोचकोऽविपाकश्च, घोरमन्नविषं च तत्||४६||  
 
अरोचकोऽविपाकश्च, घोरमन्नविषं च तत्||४६||  
 +
 
tasya liṅgāmajīrṇasya viṣṭambhaḥ sadanaṁ tathā|  
 
tasya liṅgāmajīrṇasya viṣṭambhaḥ sadanaṁ tathā|  
 
śirasō ruk ca mūrcchā ca bhrāmaḥ pr̥ṣṭhakaṭigrahaḥ||45||  
 
śirasō ruk ca mūrcchā ca bhrāmaḥ pr̥ṣṭhakaṭigrahaḥ||45||  
 +
 
jr̥mbhā'ṅgāmardastr̥ṣṇā ca jvaraśchardiḥ pravāhaṇam|  
 
jr̥mbhā'ṅgāmardastr̥ṣṇā ca jvaraśchardiḥ pravāhaṇam|  
 
arōcakō'vipākaśca, ghōrāmannaviṣaṁ ca tat||46||  
 
arōcakō'vipākaśca, ghōrāmannaviṣaṁ ca tat||46||  
 +
 
tasya li~ggamajIrNasya viShTambhaH sadanaM tathA|  
 
tasya li~ggamajIrNasya viShTambhaH sadanaM tathA|  
 
shiraso ruk ca mUrcchA ca bhramaH pRuShThakaTigrahaH||45||  
 
shiraso ruk ca mUrcchA ca bhramaH pRuShThakaTigrahaH||45||  
 +
 
jRumbhA~a~ggamardastRuShNA ca jvarashchardiH pravAhaNam|  
 
jRumbhA~a~ggamardastRuShNA ca jvarashchardiH pravAhaNam|  
 
arocako~avipAkashca, ghoramannaviShaM ca tat||46||  
 
arocako~avipAkashca, ghoramannaviShaM ca tat||46||  
   −
This poisonous substance (amavisha) manifests clinical features like flatulence, discomfortable physical and mental miseries, headache, altered connsciousness, giddiness, stiffness of back and lumbar region, yawning, bodyache, malaise, morbid thirst, fever, vomiting, tenesmus, anorexia and indigestion and it is similar to antigenic poison. (45-46).
+
This poisonous substance (''amavisha'') manifests clinical features like flatulence, uncomfortable physical and mental miseries, headache, altered consciousness, giddiness, stiffness of back and lumbar region, yawning, body-ache, malaise, morbid thirst, fever, vomiting, tenesmus, anorexia and indigestion and it is similar to antigenic poison. [45-46]
Associated disorders of annavisha:
+
 +
==== Associated disorders of ''annavisha'' ====
 +
 
 
संसृज्यमानं पित्तेन दाहं तृष्णां मुखामयान्|  
 
संसृज्यमानं पित्तेन दाहं तृष्णां मुखामयान्|  
 
जनयत्यम्लपित्तं च पित्तजांश्चापरान् गदान्||४७||  
 
जनयत्यम्लपित्तं च पित्तजांश्चापरान् गदान्||४७||  
 +
 
यक्ष्मपीनसमेहादीन् कफजान् कफसङ्गतम्|  
 
यक्ष्मपीनसमेहादीन् कफजान् कफसङ्गतम्|  
 
करोति वातसंसृष्टं वातजांश्च गदान् बहून्||४८||  
 
करोति वातसंसृष्टं वातजांश्च गदान् बहून्||४८||  
 +
 
मूत्ररोगांश्च मूत्रस्थं कुक्षिरोगान् शकृद्गतम्|  
 
मूत्ररोगांश्च मूत्रस्थं कुक्षिरोगान् शकृद्गतम्|  
 
रसादिभिश्च संसृष्टं कुर्याद्रोगान् रसादिजान्||४९||
 
रसादिभिश्च संसृष्टं कुर्याद्रोगान् रसादिजान्||४९||
 +
 
saṁsr̥jyamānaṁ pittēna dāhaṁ tr̥ṣṇāṁ mukhāmayān|  
 
saṁsr̥jyamānaṁ pittēna dāhaṁ tr̥ṣṇāṁ mukhāmayān|  
 
janayatyamlaPitta ṁ ca Pitta jāṁścāparān gadān||47||  
 
janayatyamlaPitta ṁ ca Pitta jāṁścāparān gadān||47||  
 +
 
yakṣmapīnasamēhādīn kaphajān kaphasaṅgatam|  
 
yakṣmapīnasamēhādīn kaphajān kaphasaṅgatam|  
 
karōti Vātasaṁsr̥ṣṭaṁ Vātajāṁśca gadān bahūn||48||  
 
karōti Vātasaṁsr̥ṣṭaṁ Vātajāṁśca gadān bahūn||48||  
 +
 
mūtrarōgāṁśca mūtrasthaṁ kukṣirōgān śakr̥dgatam|  
 
mūtrarōgāṁśca mūtrasthaṁ kukṣirōgān śakr̥dgatam|  
 
rasādibhiśca saṁsr̥ṣṭaṁ kuryādrōgān rasādijān||49||
 
rasādibhiśca saṁsr̥ṣṭaṁ kuryādrōgān rasādijān||49||
 +
 
saMsRujyamAnaM [15] pittena dAhaM tRuShNAM mukhAmayAn|  
 
saMsRujyamAnaM [15] pittena dAhaM tRuShNAM mukhAmayAn|  
 
janayatyamlapittaM ca pittajAMshcAparAn gadAn||47||  
 
janayatyamlapittaM ca pittajAMshcAparAn gadAn||47||  
 +
 
yakShmapInasamehAdIn kaphajAn kaphasa~ggatam|  
 
yakShmapInasamehAdIn kaphajAn kaphasa~ggatam|  
 
karoti vAtasaMsRuShTaM vAtajAMshca [16] gadAn bahUn||48||  
 
karoti vAtasaMsRuShTaM vAtajAMshca [16] gadAn bahUn||48||  
 +
 
mUtrarogAMshca mUtrasthaM kukShirogAn shakRudgatam|  
 
mUtrarogAMshca mUtrasthaM kukShirogAn shakRudgatam|  
 
rasAdibhishca saMsRuShTaM kuryAdrogAn rasAdijAn||49||
 
rasAdibhishca saMsRuShTaM kuryAdrogAn rasAdijAn||49||
The annaviṣa when associated with pitta causes dāha, morbid thirst, oral diseases, amlapitta (acid peptic disorders) and various other pitta related disorders.
+
 
The same annaviṣa when gets associated with kapha it leads to condition like yakshma (pthiasis), pīnas (coryza) and prameha (20 types of diabetes) and various other kaphaja disorders, whereas several vātika disease are caused by association of vāta with the annaviṣa.  
+
The ''annavisha'' when associated with ''pitta'' causes ''daha'', morbid thirst, oral diseases, ''amlapitta'' (acid peptic disorders) and various other ''pitta'' related disorders.
The annaviṣa when enters renal system, urine related disorders occur; similarly, kukshigata roga (ailments related to abdomen) have their origin when sakṛta (feces) is involved. Rasādi pradōṣaja vikāra (tissue related ailments) occur when rasādi srotas are involved (47-49).
+
 
Effects of Vishāmagni (irregular agni) and tīkṣṇāgni( excessive agni):
+
The same ''annavisha'' when gets associated with ''kapha'' it leads to condition like ''yakshma'' (pthiasis), ''peenas'' (coryza) and ''prameha'' (20 types of diabetes) and various other ''kaphaja'' disorders, whereas several ''vatika'' disease are caused by association of ''vata'' with the ''annavisha''.  
 +
 
 +
The ''annavisha'' when enters renal system, urine related disorders occur; similarly, ''kukshigata roga'' (ailments related to abdomen) have their origin when ''sakrita'' (feces) is involved. ''Rasadi pradoshaja vikara'' (tissue related ailments) occur when ''rasadi srotas'' are involved [47-49]
 +
 
 +
==== Effects of ''Vishamagni'' (irregular ''agni'')and ''tikshanagni''( excessive ''agni'') ====
 +
 
 
विषमो धातुवैषम्यं करोति विषमं पचन्|  
 
विषमो धातुवैषम्यं करोति विषमं पचन्|  
 
तीक्ष्णो मन्देन्धनो धातून् विशोषयति पावकः||५०||
 
तीक्ष्णो मन्देन्धनो धातून् विशोषयति पावकः||५०||
 +
 
viṣamō dhātuvaiṣamyaṁ karōti viṣāmaṁ pacan|  
 
viṣamō dhātuvaiṣamyaṁ karōti viṣāmaṁ pacan|  
 
tīkṣṇō mandēndhanō dhātūn viśōṣayati pāvakaḥ||50||
 
tīkṣṇō mandēndhanō dhātūn viśōṣayati pāvakaḥ||50||
 +
 
viShamo dhAtuvaiShamyaM karoti viShamaM pacan|  
 
viShamo dhAtuvaiShamyaM karoti viShamaM pacan|  
 
tIkShNo mandendhano dhAtUn vishoShayati pAvakaH||50||
 
tIkShNo mandendhano dhAtUn vishoShayati pAvakaH||50||
The vishāmagni (improper agni) causes irregularity in digestion and therefore defective formation of dhātu takes place whereas, tīkṣṇāgni (excessive agni) when associated with little quantity of fuel (in the form of food) causes depletion of dhātu (tissue elements) (50).
+
 
Samāgni:
+
The ''vishamagni'' (improper ''agni'') causes irregularity in digestion and therefore defective formation of ''dhatu'' takes place whereas, ''tikshanagni'' (excessive ''agni'') when associated with little quantity of fuel (in the form of food) causes depletion of ''dhatu'' (tissue elements) [50]
 +
 
 +
==== ''Samagni'' ====
 +
 
 
युक्तं भुक्तवतो युक्तो धातुसाम्यं समं पचन्|
 
युक्तं भुक्तवतो युक्तो धातुसाम्यं समं पचन्|
 +
 
yuktaṁ bhuktavatō yuktō dhātusāmyaṁ sāmaṁ pacan|
 
yuktaṁ bhuktavatō yuktō dhātusāmyaṁ sāmaṁ pacan|
 +
 
yuktaM bhuktavato yukto dhAtusAmyaM samaM pacan|
 
yuktaM bhuktavato yukto dhAtusAmyaM samaM pacan|
    +
If ''agni'' is ''sama'' i.e. in balanced condition and correct diet regimen (as explained in Ca. Su. 5 and Ca.Vi.1/21) are also followed then there is proper digestion of food which helps in maintaining proper balance within the ''dhatu'' [50½]
   −
If agni is sama i.e. in balanced condition and correct diet regimen (as explained in Ca. Su. 5 and Ca.Vi.1/21) are also followed then there is proper digestion of food which helps in maintaining proper balance within the dhātu (50½).
+
==== ''Durbala'' (weak) ''agni'' ====
Durbala (weak) agni:
+
 
दुर्बलो विदहत्यन्नं तद्यात्यूर्ध्वमधोऽपि वा||५१||  
 
दुर्बलो विदहत्यन्नं तद्यात्यूर्ध्वमधोऽपि वा||५१||  
 +
 
durbalō vidahatyannaṁ tadyātyūrdhvāmadhō'pi vā||51||  
 
durbalō vidahatyannaṁ tadyātyūrdhvāmadhō'pi vā||51||  
 +
 
durbalo vidahatyannaM tadyAtyUrdhvamadho~api vA||51||  
 
durbalo vidahatyannaM tadyAtyUrdhvamadho~api vA||51||  
   −
Durbala (weak) agni brings about partial digestion of food. These partially digested bio substances then enter in circulation, which may move either in upward or downward direction (51).
+
''Durbala'' (weak) ''agni'' brings about partial digestion of food. These partially digested bio substances then enter in circulation, which may move either in upward or downward direction [51]
Grahaṇī gada:(diseases of grahani):
+
 
 +
==== ''Grahani gada''(diseases of ''grahani'') ====
 +
 
 
अधस्तु पक्वमामं वा प्रवृत्तं ग्रहणीगदः|  
 
अधस्तु पक्वमामं वा प्रवृत्तं ग्रहणीगदः|  
 
उच्यते सर्वमेवान्नं प्रायो ह्यस्य विदह्यते||५२||  
 
उच्यते सर्वमेवान्नं प्रायो ह्यस्य विदह्यते||५२||  
 +
 
अतिसृष्टं विबद्धं वा द्रवं तदुपदिश्यते|  
 
अतिसृष्टं विबद्धं वा द्रवं तदुपदिश्यते|  
 
तृष्णारोचकवैरस्यप्रसेकतमकान्वितः||५३||  
 
तृष्णारोचकवैरस्यप्रसेकतमकान्वितः||५३||  
 +
 
शूनपादकरः सास्थिपर्वरुक् छर्दनं ज्वरः|  
 
शूनपादकरः सास्थिपर्वरुक् छर्दनं ज्वरः|  
 
लोहामगन्धिस्तिक्ताम्ल [१७] उद्गारश्चास्य जायते||५४||
 
लोहामगन्धिस्तिक्ताम्ल [१७] उद्गारश्चास्य जायते||५४||
 +
 
adhastu pakvamāmaṁ vā pravr̥ttaṁ Grahaṇī gadaḥ|  
 
adhastu pakvamāmaṁ vā pravr̥ttaṁ Grahaṇī gadaḥ|  
ucyatē sarvamēvānnaṁ prāyō hyasya vidahyatē||52||  
+
ucyatē sarvamēvānnaṁ prāyō hyasya vidahyatē||52||
 +
 
atisr̥ṣṭaṁ vibaddhaṁ vā dravaṁ tadupadiśyatē|  
 
atisr̥ṣṭaṁ vibaddhaṁ vā dravaṁ tadupadiśyatē|  
 
tr̥ṣṇārōcakavairasyaprasēkatāmakānvitaḥ||53||  
 
tr̥ṣṇārōcakavairasyaprasēkatāmakānvitaḥ||53||  
 +
 
śūnapādakaraḥ sāsthiparvaruk chardanaṁ jvaraḥ|  
 
śūnapādakaraḥ sāsthiparvaruk chardanaṁ jvaraḥ|  
 
lōhāmagandhistiktāmla [17] udgāraścāsya jāyatē||54||
 
lōhāmagandhistiktāmla [17] udgāraścāsya jāyatē||54||
 +
 
adhastu pakvamAmaM vA pravRuttaM grahaNIgadaH|  
 
adhastu pakvamAmaM vA pravRuttaM grahaNIgadaH|  
 
ucyate sarvamevAnnaM prAyo hyasya vidahyate||52||  
 
ucyate sarvamevAnnaM prAyo hyasya vidahyate||52||  
 +
 
atisRuShTaM vibaddhaM vA dravaM tadupadishyate|  
 
atisRuShTaM vibaddhaM vA dravaM tadupadishyate|  
 
tRuShNArocakavairasyaprasekatamakAnvitaH||53||  
 
tRuShNArocakavairasyaprasekatamakAnvitaH||53||  
 +
 
shUnapAdakaraH sAsthiparvaruk chardanaM jvaraH|  
 
shUnapAdakaraH sAsthiparvaruk chardanaM jvaraH|  
 
lohAmagandhistiktAmla [17] udgArashcAsya jAyate||54||
 
lohAmagandhistiktAmla [17] udgArashcAsya jAyate||54||
   −
When partially digested and partially undigested bio substances moves downward in gastrointestinal tract it produces a disorder known as grahaṇīgada. In this particular stage the entire food material remains in the state of vidagdha state (partially transformed/sour).
+
When partially digested and partially undigested bio substances moves downward in gastrointestinal tract it produces a disorder known as ''grahanigada''. In this particular stage the entire food material remains in the state of ''vidagdha'' state (partially transformed/sour).
In this condition the individual may pass stools in excessive quantity or frequency wherein stools may be loose, with thin consistency or in the form of pellety stools/bound stools (vibaddham) and morbid thirst, anorexia, distaste, excessive watering of mouth, blackout, edema of legs and hands, pain in bones and finger joints, vomiting, fever, eructation having either metallic smell or undigested food and having bitter or sour taste are observed (52-54).
+
 
Premonitory symptoms of Grahaṇī gada:
+
In this condition the individual may pass stools in excessive quantity or frequency wherein stools may be loose, with thin consistency or in the form of pellet like stool/bound stool (''vibaddham'') and morbid thirst, anorexia, distaste, excessive watering of mouth, blackout, edema of legs and hands, pain in bones and finger joints, vomiting, fever, eructation having either metallic smell or undigested food and having bitter or sour taste are observed [52-54]
 +
 
 +
==== Premonitory symptoms of ''Grahani gada'' ====
 +
 
 
पूर्वरूपं तु तस्येदं तृष्णाऽऽलस्यं बलक्षयः|  
 
पूर्वरूपं तु तस्येदं तृष्णाऽऽलस्यं बलक्षयः|  
 
विदाहोऽन्नस्य पाकश्च चिरात् कायस्य गौरवम्||५५||
 
विदाहोऽन्नस्य पाकश्च चिरात् कायस्य गौरवम्||५५||

Navigation menu