Changes

Jump to navigation Jump to search
105 bytes added ,  09:04, 9 April 2018
Line 800: Line 800:  
Fractured bone and dislocated joints should be set correctly comparing with its counterpart. Setting with firm pad-bandages and splints, it should be immobilized without any discomfort by binding with cloth pieces dipped in plenty of ghee. The patient should be kept on non-burning foods (''avidahi'') made of flour. Such patients should not resort to physical exercise which may cause dislocation of joint. The physician, according to time, should treat the complications such as erysipelas etc in fracture and dislocation of bone. [68-72]
 
Fractured bone and dislocated joints should be set correctly comparing with its counterpart. Setting with firm pad-bandages and splints, it should be immobilized without any discomfort by binding with cloth pieces dipped in plenty of ghee. The patient should be kept on non-burning foods (''avidahi'') made of flour. Such patients should not resort to physical exercise which may cause dislocation of joint. The physician, according to time, should treat the complications such as erysipelas etc in fracture and dislocation of bone. [68-72]
   −
==== Management of various conditions of vrana ====
+
==== Management of various conditions of ''vrana'' ====
    
शुष्का महारुजः स्तब्धा ये व्रणा मारुतोत्तराः |  
 
शुष्का महारुजः स्तब्धा ये व्रणा मारुतोत्तराः |  
 
स्वेद्याः सङ्करकल्पेन ते स्युः कृशरपायसैः ||७२||  
 
स्वेद्याः सङ्करकल्पेन ते स्युः कृशरपायसैः ||७२||  
 +
 
ग्राम्यबैलाम्बुजानूपैर्वैशवारैश्च संस्कृतैः |  
 
ग्राम्यबैलाम्बुजानूपैर्वैशवारैश्च संस्कृतैः |  
 
उत्कारिकाभिश्चोष्णाभिः सुखी स्याद्व्रणितस्तथा ||७३||  
 
उत्कारिकाभिश्चोष्णाभिः सुखी स्याद्व्रणितस्तथा ||७३||  
 +
 
सदाहा वेदनावन्तो ये व्रणा मारुतोत्तराः |  
 
सदाहा वेदनावन्तो ये व्रणा मारुतोत्तराः |  
 
तेषामुमां तिलांश्चैव भृष्टान् पयसि निर्वृतान् ||७४||  
 
तेषामुमां तिलांश्चैव भृष्टान् पयसि निर्वृतान् ||७४||  
 +
 
तेनैव पयसा पिष्ट्वा कुर्यादालेपनं भिषक् |  
 
तेनैव पयसा पिष्ट्वा कुर्यादालेपनं भिषक् |  
 
बला गुडूची मधुकं पृश्निपर्णी शतावरी ||७५||  
 
बला गुडूची मधुकं पृश्निपर्णी शतावरी ||७५||  
 +
 
जीवन्ती शर्करा क्षीरं तैलं मत्स्यवसा घृतम् |  
 
जीवन्ती शर्करा क्षीरं तैलं मत्स्यवसा घृतम् |  
 
संसिद्धा समधूच्छिष्टा शूलघ्नी स्नेहशर्करा ||७६||  
 
संसिद्धा समधूच्छिष्टा शूलघ्नी स्नेहशर्करा ||७६||  
 +
 
द्विपञ्चमूलक्वथितेनाम्भसा पयसाऽथवा [१] |  
 
द्विपञ्चमूलक्वथितेनाम्भसा पयसाऽथवा [१] |  
 
सर्पिषा वा सतैलेन कोष्णेन परिषेचयेत् ||७७||  
 
सर्पिषा वा सतैलेन कोष्णेन परिषेचयेत् ||७७||  
 +
 
यवचूर्णं समधुकं सतिलं सह सर्पिषा |  
 
यवचूर्णं समधुकं सतिलं सह सर्पिषा |  
 
दद्यादालेपनं कोष्णं दाहशूलोपशान्तये ||७८||  
 
दद्यादालेपनं कोष्णं दाहशूलोपशान्तये ||७८||  
 +
 
उपनाहश्च कर्तव्यः सतिलो मुद्गपायसः |  
 
उपनाहश्च कर्तव्यः सतिलो मुद्गपायसः |  
 
रुग्दाहयोः प्रशमनो व्रणेष्वेष विधिर्हितः ||७९||  
 
रुग्दाहयोः प्रशमनो व्रणेष्वेष विधिर्हितः ||७९||  
 +
 
śuṣkā mahārujaḥ stabdhā yē vraṇā mārutōttarāḥ|  
 
śuṣkā mahārujaḥ stabdhā yē vraṇā mārutōttarāḥ|  
 
svēdyāḥ saṅkarakalpēna tē syuḥ kr̥śarapāyasaiḥ||72||  
 
svēdyāḥ saṅkarakalpēna tē syuḥ kr̥śarapāyasaiḥ||72||  
 +
 
grāmyabailāmbujānūpairvaiśavāraiśca saṁskr̥taiḥ|  
 
grāmyabailāmbujānūpairvaiśavāraiśca saṁskr̥taiḥ|  
 
utkārikābhiścōṣṇābhiḥ sukhī syādvraṇitastathā||73||  
 
utkārikābhiścōṣṇābhiḥ sukhī syādvraṇitastathā||73||  
 +
 
sadāhā vēdanāvantō yē vraṇā mārutōttarāḥ|  
 
sadāhā vēdanāvantō yē vraṇā mārutōttarāḥ|  
 
tēṣāmumāṁ tilāṁścaiva bhr̥ṣṭān payasi nirvr̥tān||74||  
 
tēṣāmumāṁ tilāṁścaiva bhr̥ṣṭān payasi nirvr̥tān||74||  
 +
 
tēnaiva payasā piṣṭvā kuryādālēpanaṁ bhiṣak|  
 
tēnaiva payasā piṣṭvā kuryādālēpanaṁ bhiṣak|  
 
balā guḍūcī madhukaṁ pr̥śniparṇī śatāvarī||75||  
 
balā guḍūcī madhukaṁ pr̥śniparṇī śatāvarī||75||  
 +
 
jīvantī śarkarā kṣīraṁ tailaṁ matsyavasā ghr̥tam|  
 
jīvantī śarkarā kṣīraṁ tailaṁ matsyavasā ghr̥tam|  
 
saṁsiddhā samadhūcchiṣṭā śūlaghnī snēhaśarkarā||76||  
 
saṁsiddhā samadhūcchiṣṭā śūlaghnī snēhaśarkarā||76||  
 +
 
dvipañcamūlakvathitēnāmbhasā payasā'thavā [1] |  
 
dvipañcamūlakvathitēnāmbhasā payasā'thavā [1] |  
 
sarpiṣā vā satailēna kōṣṇēna pariṣēcayēt||77||  
 
sarpiṣā vā satailēna kōṣṇēna pariṣēcayēt||77||  
 +
 
yavacūrṇaṁ samadhukaṁ satilaṁ saha sarpiṣā|  
 
yavacūrṇaṁ samadhukaṁ satilaṁ saha sarpiṣā|  
 
dadyādālēpanaṁ kōṣṇaṁ dāhaśūlōpaśāntayē||78||  
 
dadyādālēpanaṁ kōṣṇaṁ dāhaśūlōpaśāntayē||78||  
 +
 
upanāhaśca kartavyaḥ satilō mudgapāyasaḥ|  
 
upanāhaśca kartavyaḥ satilō mudgapāyasaḥ|  
 
rugdāhayōḥ praśamanō vraṇēṣvēṣa vidhirhitaḥ||79||  
 
rugdāhayōḥ praśamanō vraṇēṣvēṣa vidhirhitaḥ||79||  
    
shuShkA mahArujaH stabdhA ye vraNA mArutottarAH |  
 
shuShkA mahArujaH stabdhA ye vraNA mArutottarAH |  
svedyAH sa~gkarakalpena te syuH kRusharapAyasaiH ||72||  
+
svedyAH sa~gkarakalpena te syuH kRusharapAyasaiH ||72||
 +
 
grAmyabailAmbujAnUpairvaishavAraishca saMskRutaiH |  
 
grAmyabailAmbujAnUpairvaishavAraishca saMskRutaiH |  
 
utkArikAbhishcoShNAbhiH sukhI syAdvraNitastathA ||73||  
 
utkArikAbhishcoShNAbhiH sukhI syAdvraNitastathA ||73||  
 +
 
sadAhA vedanAvanto ye vraNA mArutottarAH |  
 
sadAhA vedanAvanto ye vraNA mArutottarAH |  
 
teShAmumAM tilAMshcaiva bhRuShTAn payasi nirvRutAn ||74||  
 
teShAmumAM tilAMshcaiva bhRuShTAn payasi nirvRutAn ||74||  
 +
 
tenaiva payasA piShTvA kuryAdAlepanaM bhiShak |  
 
tenaiva payasA piShTvA kuryAdAlepanaM bhiShak |  
 
balA guDUcI madhukaM pRushniparNI shatAvarI ||75||  
 
balA guDUcI madhukaM pRushniparNI shatAvarI ||75||  
 +
 
jIvantI sharkarA kShIraM tailaM matsyavasA ghRutam |  
 
jIvantI sharkarA kShIraM tailaM matsyavasA ghRutam |  
 
saMsiddhA samadhUcchiShTA shUlaghnI snehasharkarA ||76||  
 
saMsiddhA samadhUcchiShTA shUlaghnI snehasharkarA ||76||  
 +
 
dvipa~jcamUlakvathitenAmbhasA payasA~athavA [1] |  
 
dvipa~jcamUlakvathitenAmbhasA payasA~athavA [1] |  
 
sarpiShA vA satailena koShNena pariShecayet ||77||  
 
sarpiShA vA satailena koShNena pariShecayet ||77||  
 +
 
yavacUrNaM samadhukaM satilaM saha sarpiShA |  
 
yavacUrNaM samadhukaM satilaM saha sarpiShA |  
 
dadyAdAlepanaM koShNaM dAhashUlopashAntaye ||78||  
 
dadyAdAlepanaM koShNaM dAhashUlopashAntaye ||78||  
 +
 
upanAhashca kartavyaH satilo mudgapAyasaH |  
 
upanAhashca kartavyaH satilo mudgapAyasaH |  
 
rugdAhayoH prashamano vraNeShveSha vidhirhitaH ||79||
 
rugdAhayoH prashamano vraNeShveSha vidhirhitaH ||79||
Wounds which are dry, intensly painful, stiffened and predominant in vata should be fomented by bolus fomentation with krishara and payasa (a type of dietary preparation). Similarly, they should be fomented with seasoned vesavara made of the meat of domestic, burrow-dwellers, aquatic or marshy animals or hot utkarika. Thus the patient gets relief. If the wounds predominant in vata have burning sensation and pain, they should be pasted upon with linseed and sesamum seeds roasted, then dipped in milk and again pounded with the same milk. Bala (Sida cordifolia Linn.), guduchi (Tinospora cordifolia), madhuka (Glycyrrhiza glabra Linn.), prishnaparni (Uraria picta Desv), shatavari (Asparagus racemosus Willd), jivanti (Leptadenia reticulate W. & A.), sugar, milk, oil, fish fat, ghee cooked with beewax is known as ‘sneha sarkara’, it relieves pain.The wound should be sprinkled with warm decoction of two panchamula (ie.dasamula), milk and ghee with oil. Barley powder (Hordeum vulgare Linn.), madhuka (Glycyrrhiza glabra Linn.) and tila mixed with ghee should be applied as warm paste for alleviating burning sensation and pain. Payasa prepared of mudga (Phaseolus radiates Linn.) mixed with tila should be applied as poultice to pacify pain and burning sensation. These management principles are beneficial in wounds.(72-79)
+
 
 +
Wounds which are dry, intensely painful, stiffened and predominant in ''vata'' should be fomented by bolus fomentation with ''krishara'' and ''payasa'' (a type of dietary preparation). Similarly, they should be fomented with seasoned ''vesavara'' made of the meat of domestic, burrow-dwellers, aquatic or marshy animals or hot ''utkarika''. Thus the patient gets relief. If the wounds predominant in ''vata'' have burning sensation and pain, they should be pasted upon with linseed and sesamum seeds roasted, then dipped in milk and again pounded with the same milk. ''Bala'' (Sida cordifolia Linn.), ''guduchi'' (Tinospora cordifolia), ''madhuka'' (Glycyrrhiza glabra Linn.), ''prishnaparni'' (Uraria picta Desv), ''shatavari'' (Asparagus racemosus Willd), ''jivanti'' (Leptadenia reticulate W. & A.), sugar, milk, oil, fish fat, ghee cooked with beeswax is known as ''sneha sarkara'', it relieves pain.The wound should be sprinkled with warm decoction of two ''panchamula'' (ie.''dashamula''), milk and ghee with oil.
 +
 
 +
Barley powder (Hordeum vulgare Linn.), ''madhuka'' (Glycyrrhiza glabra Linn.) and ''tila'' mixed with ghee should be applied as warm paste for alleviating burning sensation and pain. ''Payasa'' prepared of ''mudga'' (Phaseolus radiates Linn.) mixed with ''tila'' should be applied as poultice to pacify pain and burning sensation. These management principles are beneficial in wounds.[72-79]
    
==== Probing ====
 
==== Probing ====

Navigation menu