Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 496: Line 496:  
sattvamātmā śarīraṁ ca trayamētattridaṇḍavat|  
 
sattvamātmā śarīraṁ ca trayamētattridaṇḍavat|  
 
lōkastiṣṭhati saṁyōgāttatra sarvaṁ pratiṣṭhitam||46||  
 
lōkastiṣṭhati saṁyōgāttatra sarvaṁ pratiṣṭhitam||46||  
 +
 
sa pumāṁścētanaṁ tacca taccādhikaraṇaṁ smr̥tam|  
 
sa pumāṁścētanaṁ tacca taccādhikaraṇaṁ smr̥tam|  
 
vēdasyāsya, tadarthaṁ hi vēdō'yaṁ samprakāśitaḥ||47||
 
vēdasyāsya, tadarthaṁ hi vēdō'yaṁ samprakāśitaḥ||47||
Line 501: Line 502:  
sattvamAtmA sharIraM ca trayametattridaNDavat|  
 
sattvamAtmA sharIraM ca trayametattridaNDavat|  
 
lokastiShThati saMyogAttatra sarvaM pratiShThitam||46||  
 
lokastiShThati saMyogAttatra sarvaM pratiShThitam||46||  
 +
 
sa pumAMshcetanaM tacca taccAdhikaraNaM smRutam|  
 
sa pumAMshcetanaM tacca taccAdhikaraNaM smRutam|  
 
vedasyAsya, tadarthaM hi vedo~ayaM samprakAshitaH||47||
 
vedasyAsya, tadarthaM hi vedo~ayaM samprakAshitaH||47||
Line 738: Line 740:  
स्वाद्वम्ललवणा वायुं, कषायस्वादुतिक्तकाः|  
 
स्वाद्वम्ललवणा वायुं, कषायस्वादुतिक्तकाः|  
 
जयन्ति पित्तं, श्लेष्माणं कषायकटुतिक्तकाः||६६||  
 
जयन्ति पित्तं, श्लेष्माणं कषायकटुतिक्तकाः||६६||  
 +
 
(कट्वम्ललवणाः पित्तं, स्वाद्वम्ललवणाः कफम्|  
 
(कट्वम्ललवणाः पित्तं, स्वाद्वम्ललवणाः कफम्|  
 
कटुतिक्तकषायाश्च कोपयन्ति समीरणम्  ||१||)
 
कटुतिक्तकषायाश्च कोपयन्ति समीरणम्  ||१||)
Line 827: Line 830:  
मूलत्वक्सारनिर्यासनाल(ड)स्वरसपल्लवाः|  
 
मूलत्वक्सारनिर्यासनाल(ड)स्वरसपल्लवाः|  
 
क्षाराः क्षीरं फलं पुष्पं भस्म तैलानि कण्टकाः||७३||  
 
क्षाराः क्षीरं फलं पुष्पं भस्म तैलानि कण्टकाः||७३||  
 +
 
पत्राणि शुङ्गाः कन्दाश्च प्ररोहाश्चौद्भिदो गणः|७४|  
 
पत्राणि शुङ्गाः कन्दाश्च प्ररोहाश्चौद्भिदो गणः|७४|  
    
mūlatvaksāraniryāsanāla(ḍa)svarasapallavāḥ|  
 
mūlatvaksāraniryāsanāla(ḍa)svarasapallavāḥ|  
 
kṣārāḥ kṣīraṁ phalaṁ puṣpaṁ bhasma tailāni kaṇṭakāḥ||73||  
 
kṣārāḥ kṣīraṁ phalaṁ puṣpaṁ bhasma tailāni kaṇṭakāḥ||73||  
 +
 
patrāṇi śuṅgāḥ kandāśca prarōhāścaudbhidō gaṇaḥ|74|  
 
patrāṇi śuṅgāḥ kandāśca prarōhāścaudbhidō gaṇaḥ|74|  
    
mUlatvaksAraniryAsanAla(Da)svarasapallavAH|  
 
mUlatvaksAraniryAsanAla(Da)svarasapallavAH|  
kShArAH kShIraM phalaM puShpaM bhasma tailAni kaNTakAH||73||  
+
kShArAH kShIraM phalaM puShpaM bhasma tailAni kaNTakAH||73||
 +
 
patrANi shu~ggAH kandAshca prarohAshcaudbhido gaNaH|74|  
 
patrANi shu~ggAH kandAshca prarohAshcaudbhido gaNaH|74|  
   Line 842: Line 848:  
   
 
   
 
मूलिन्यः षोडशैकोना फलिन्यो विंशतिः स्मृताः||७४||  
 
मूलिन्यः षोडशैकोना फलिन्यो विंशतिः स्मृताः||७४||  
 +
 
महास्नेहाश्च चत्वारः पञ्चैव लवणानि च|  
 
महास्नेहाश्च चत्वारः पञ्चैव लवणानि च|  
 
अष्टौ मूत्राणि सङ्ख्यातान्यष्टावेव पयांसि च||७५||  
 
अष्टौ मूत्राणि सङ्ख्यातान्यष्टावेव पयांसि च||७५||  
 +
 
शोधनार्थाश्च षड् वृक्षाः पुनर्वसुनिदर्शिताः|  
 
शोधनार्थाश्च षड् वृक्षाः पुनर्वसुनिदर्शिताः|  
 
य एतान् वेत्ति संयोक्तुं विकारेषु स वेदवित्||७६||
 
य एतान् वेत्ति संयोक्तुं विकारेषु स वेदवित्||७६||
    
mūlinyaḥ ṣōḍaśaikōnā phalinyō viṁśatiḥ smr̥tāḥ||74||  
 
mūlinyaḥ ṣōḍaśaikōnā phalinyō viṁśatiḥ smr̥tāḥ||74||  
 +
 
mahāsnēhāśca catvāraḥ pañcaiva lavaṇāni ca|  
 
mahāsnēhāśca catvāraḥ pañcaiva lavaṇāni ca|  
 
aṣṭau mūtrāṇi saṅkhyātānyaṣṭāvēva payāṁsi ca||75||  
 
aṣṭau mūtrāṇi saṅkhyātānyaṣṭāvēva payāṁsi ca||75||  
 +
 
śōdhanārthāśca ṣaḍ vr̥kṣāḥ punarvasunidarśitāḥ|  
 
śōdhanārthāśca ṣaḍ vr̥kṣāḥ punarvasunidarśitāḥ|  
 
ya ētān vētti saṁyōktuṁ vikārēṣu sa vēdavit||76||
 
ya ētān vētti saṁyōktuṁ vikārēṣu sa vēdavit||76||
    
mUlinyaH ShoDashaikonA phalinyo viMshatiH smRutAH||74||  
 
mUlinyaH ShoDashaikonA phalinyo viMshatiH smRutAH||74||  
 +
 
mahAsnehAshca catvAraH pa~jcaiva lavaNAni ca|  
 
mahAsnehAshca catvAraH pa~jcaiva lavaNAni ca|  
 
aShTau mUtrANi sa~gkhyAtAnyaShTAveva payAMsi ca||75||  
 
aShTau mUtrANi sa~gkhyAtAnyaShTAveva payAMsi ca||75||  
 +
 
shodhanArthAshca ShaD vRukShAH punarvasunidarshitAH|  
 
shodhanArthAshca ShaD vRukShAH punarvasunidarshitAH|  
 
ya etAn vetti saMyoktuM vikAreShu sa vedavit||76||
 
ya etAn vetti saMyoktuM vikAreShu sa vedavit||76||
Line 865: Line 877:  
हस्तिदन्ती हैमवती श्यामा त्रिवृदधोगुडा|  
 
हस्तिदन्ती हैमवती श्यामा त्रिवृदधोगुडा|  
 
सप्तला श्वेतनामा च प्रत्यक्श्रेणी गवाक्ष्यपि||७७||  
 
सप्तला श्वेतनामा च प्रत्यक्श्रेणी गवाक्ष्यपि||७७||  
 +
 
ज्योतिष्मती च बिम्बी च शणपुष्पी विषाणिका|  
 
ज्योतिष्मती च बिम्बी च शणपुष्पी विषाणिका|  
 
अजगन्धा द्रवन्ती च क्षीरिणी चात्र षोडशी||७८||  
 
अजगन्धा द्रवन्ती च क्षीरिणी चात्र षोडशी||७८||  
 +
 
शणपुष्पी च बिम्बी च च्छर्दने हैमवत्यपि|  
 
शणपुष्पी च बिम्बी च च्छर्दने हैमवत्यपि|  
 
श्वेता ज्योतिष्मती चैव योज्या शीर्षविरेचने||७९||  
 
श्वेता ज्योतिष्मती चैव योज्या शीर्षविरेचने||७९||  
 +
 
एकादशावशिष्टा याः प्रयोज्यास्ता विरेचने|  
 
एकादशावशिष्टा याः प्रयोज्यास्ता विरेचने|  
 
इत्युक्ता नामकर्मभ्यां मूलिन्यः...|८०|  
 
इत्युक्ता नामकर्मभ्यां मूलिन्यः...|८०|  
Line 874: Line 889:  
hastidantī haimavatī śyāmā trivr̥dadhōguḍā|  
 
hastidantī haimavatī śyāmā trivr̥dadhōguḍā|  
 
saptalā śvētanāmā ca pratyakśrēṇī gavākṣyapi||77||  
 
saptalā śvētanāmā ca pratyakśrēṇī gavākṣyapi||77||  
 +
 
jyōtiṣmatī ca bimbī ca śaṇapuṣpī viṣāṇikā|  
 
jyōtiṣmatī ca bimbī ca śaṇapuṣpī viṣāṇikā|  
 
ajagandhā dravantī ca kṣīriṇī cātra ṣōḍaśī||78||  
 
ajagandhā dravantī ca kṣīriṇī cātra ṣōḍaśī||78||  
 +
 
śaṇapuṣpī ca bimbī ca cchardanē haimavatyapi|  
 
śaṇapuṣpī ca bimbī ca cchardanē haimavatyapi|  
śvētā jyōtiṣmatī caiva yōjyā śīrṣavirēcanē||79||  
+
śvētā jyōtiṣmatī caiva yōjyā śīrṣavirēcanē||79||
 +
 
ēkādaśāvaśiṣṭā yāḥ prayōjyāstā virēcanē|  
 
ēkādaśāvaśiṣṭā yāḥ prayōjyāstā virēcanē|  
 
ityuktā nāmakarmabhyāṁ mūlinyaḥ...|80|  
 
ityuktā nāmakarmabhyāṁ mūlinyaḥ...|80|  
Line 883: Line 901:  
hastidantI haimavatI shyAmA trivRudadhoguDA|  
 
hastidantI haimavatI shyAmA trivRudadhoguDA|  
 
saptalA shvetanAmA ca pratyakshreNI gavAkShyapi||77||  
 
saptalA shvetanAmA ca pratyakshreNI gavAkShyapi||77||  
 +
 
jyotiShmatI ca bimbI ca shaNapuShpI viShANikA|  
 
jyotiShmatI ca bimbI ca shaNapuShpI viShANikA|  
 
ajagandhA dravantI ca kShIriNI cAtra ShoDashI||78||  
 
ajagandhA dravantI ca kShIriNI cAtra ShoDashI||78||  
 +
 
shaNapuShpI ca bimbI ca cchardane haimavatyapi|  
 
shaNapuShpI ca bimbI ca cchardane haimavatyapi|  
 
shvetA jyotiShmatI caiva yojyA shIrShavirecane||79||  
 
shvetA jyotiShmatI caiva yojyA shIrShavirecane||79||  
 +
 
ekAdashAvashiShTA yAH prayojyAstA virecane|  
 
ekAdashAvashiShTA yAH prayojyAstA virecane|  
 
ityuktA nAmakarmabhyAM mUlinyaH...|80|
 
ityuktA nAmakarmabhyAM mUlinyaH...|80|
Line 896: Line 917:     
...फलिनीः शृणु||८०||  
 
...फलिनीः शृणु||८०||  
 +
 
शङ्खिन्यथ विडङ्गानि त्रपुषं मदनानि च|  
 
शङ्खिन्यथ विडङ्गानि त्रपुषं मदनानि च|  
 
धामार्गवमथेक्ष्वाकु जीमूतं कृतवेधनम्|  
 
धामार्गवमथेक्ष्वाकु जीमूतं कृतवेधनम्|  
 
आनूपं स्थलजं चैव क्लीतकं द्विविधं स्मृतम्||८१||  
 
आनूपं स्थलजं चैव क्लीतकं द्विविधं स्मृतम्||८१||  
 +
 
प्रकीर्या चोदकीर्या च प्रत्यक्पुष्पा तथाऽभया|  
 
प्रकीर्या चोदकीर्या च प्रत्यक्पुष्पा तथाऽभया|  
 
अन्तःकोटरपुष्पी च हस्तिपर्ण्याश्च  शारदम्||८२||  
 
अन्तःकोटरपुष्पी च हस्तिपर्ण्याश्च  शारदम्||८२||  
 +
 
कम्पिल्लकारग्वधयोः फलं यत् कुटजस्य च|  
 
कम्पिल्लकारग्वधयोः फलं यत् कुटजस्य च|  
 
धामार्गवमथेक्ष्वाकु जीमूतं कृतवेधनम्||८३||  
 
धामार्गवमथेक्ष्वाकु जीमूतं कृतवेधनम्||८३||  
 +
 
मदनं कुटजं चैव त्रपुषं हस्तिपर्णिनी|  
 
मदनं कुटजं चैव त्रपुषं हस्तिपर्णिनी|  
 
एतानि वमने चैव योज्यान्यास्थापनेषु च||८४||  
 
एतानि वमने चैव योज्यान्यास्थापनेषु च||८४||  
 +
 
नस्तः प्रच्छर्दने चैव प्रत्यक्पुष्पा विधीयते|  
 
नस्तः प्रच्छर्दने चैव प्रत्यक्पुष्पा विधीयते|  
 
दश यान्यवशिष्टानि तान्युक्तानि विरेचने||८५||  
 
दश यान्यवशिष्टानि तान्युक्तानि विरेचने||८५||  
 +
 
नामकर्मभिरुक्तानि फलान्येकोनविंशतिः|८६|  
 
नामकर्मभिरुक्तानि फलान्येकोनविंशतिः|८६|  
    
...phalinīḥ śr̥ṇu||80||  
 
...phalinīḥ śr̥ṇu||80||  
 +
 
śaṅkhinyatha viḍaṅgāni trapuṣaṁ madanāni ca|  
 
śaṅkhinyatha viḍaṅgāni trapuṣaṁ madanāni ca|  
 
dhāmārgavamathēkṣvāku jīmūtaṁ kr̥tavēdhanam|  
 
dhāmārgavamathēkṣvāku jīmūtaṁ kr̥tavēdhanam|  
 
ānūpaṁ sthalajaṁ caiva klītakaṁ dvividhaṁ smr̥tam||81||  
 
ānūpaṁ sthalajaṁ caiva klītakaṁ dvividhaṁ smr̥tam||81||  
 +
 
prakīryā cōdakīryā ca pratyakpuṣpā tathābhayā|  
 
prakīryā cōdakīryā ca pratyakpuṣpā tathābhayā|  
 
antaḥkōṭarapuṣpī ca hastiparṇyāśca  śāradam||82||  
 
antaḥkōṭarapuṣpī ca hastiparṇyāśca  śāradam||82||  
 +
 
kampillakāragvadhayōḥ phalaṁ yat kuṭajasya ca|  
 
kampillakāragvadhayōḥ phalaṁ yat kuṭajasya ca|  
 
dhāmārgavamathēkṣvāku jīmūtaṁ kr̥tavēdhanam||83||  
 
dhāmārgavamathēkṣvāku jīmūtaṁ kr̥tavēdhanam||83||  
 +
 
madanaṁ kuṭajaṁ caiva trapuṣaṁ hastiparṇinī|  
 
madanaṁ kuṭajaṁ caiva trapuṣaṁ hastiparṇinī|  
 
ētāni vamanē caiva yōjyānyāsthāpanēṣu ca||84||  
 
ētāni vamanē caiva yōjyānyāsthāpanēṣu ca||84||  
 +
 
nastaḥ pracchardanē caiva pratyakpuṣpā vidhīyatē|  
 
nastaḥ pracchardanē caiva pratyakpuṣpā vidhīyatē|  
 
daśa yānyavaśiṣṭāni tānyuktāni virēcanē||85||  
 
daśa yānyavaśiṣṭāni tānyuktāni virēcanē||85||  
 +
 
nāmakarmabhiruktāni phalānyēkōnaviṁśatiḥ|86|
 
nāmakarmabhiruktāni phalānyēkōnaviṁśatiḥ|86|
 
   
 
   
 
...phalinIH shRuNu||80||  
 
...phalinIH shRuNu||80||  
 +
 
sha~gkhinyatha viDa~ggAni trapuShaM madanAni ca|  
 
sha~gkhinyatha viDa~ggAni trapuShaM madanAni ca|  
 
dhAmArgavamathekShvAku jImUtaM kRutavedhanam|  
 
dhAmArgavamathekShvAku jImUtaM kRutavedhanam|  
 
AnUpaM sthalajaM caiva klItakaM dvividhaM smRutam||81||  
 
AnUpaM sthalajaM caiva klItakaM dvividhaM smRutam||81||  
 +
 
prakIryA codakIryA ca pratyakpuShpA tathA~abhayA|  
 
prakIryA codakIryA ca pratyakpuShpA tathA~abhayA|  
 
antaHkoTarapuShpI ca hastiparNyAshca  shAradam||82||  
 
antaHkoTarapuShpI ca hastiparNyAshca  shAradam||82||  
 +
 
kampillakAragvadhayoH phalaM yat kuTajasya ca|  
 
kampillakAragvadhayoH phalaM yat kuTajasya ca|  
 
dhAmArgavamathekShvAku jImUtaM kRutavedhanam||83||  
 
dhAmArgavamathekShvAku jImUtaM kRutavedhanam||83||  
 +
 
madanaM kuTajaM caiva trapuShaM hastiparNinI|  
 
madanaM kuTajaM caiva trapuShaM hastiparNinI|  
 
etAni vamane caiva yojyAnyAsthApaneShu ca||84||  
 
etAni vamane caiva yojyAnyAsthApaneShu ca||84||  
 +
 
nastaH pracchardane caiva pratyakpuShpA vidhIyate|  
 
nastaH pracchardane caiva pratyakpuShpA vidhIyate|  
 
dasha yAnyavashiShTAni tAnyuktAni virecane||85||  
 
dasha yAnyavashiShTAni tAnyuktAni virecane||85||  
 +
 
nAmakarmabhiruktAni phalAnyekonaviMshatiH|86|  
 
nAmakarmabhiruktAni phalAnyekonaviMshatiH|86|  
   Line 960: Line 999:     
snēhanā jīvanā varṇyā balōpacayavardhanāḥ||87||  
 
snēhanā jīvanā varṇyā balōpacayavardhanāḥ||87||  
 +
 
snēhā hyētē ca vihitā vātapittakaphāpahāḥ|88|  
 
snēhā hyētē ca vihitā vātapittakaphāpahāḥ|88|  
    
snehanA jIvanA varNyA balopacayavardhanAH||87||  
 
snehanA jIvanA varNyA balopacayavardhanAH||87||  
 +
 
snehA hyete ca vihitA vAtapittakaphApahAH|88|
 
snehA hyete ca vihitA vAtapittakaphApahAH|88|
   Line 970: Line 1,011:     
सौवर्चलं सैन्धवं च विडमौद्भिदमेव च||८८||  
 
सौवर्चलं सैन्धवं च विडमौद्भिदमेव च||८८||  
 +
 
सामुद्रेण सहैतानि पञ्च स्युर्लवणानि च|  
 
सामुद्रेण सहैतानि पञ्च स्युर्लवणानि च|  
 
स्निग्धान्युष्णानि तीक्ष्णानि दीपनीयतमानि  च||८९||
 
स्निग्धान्युष्णानि तीक्ष्णानि दीपनीयतमानि  च||८९||
    
sauvarcalaṁ saindhavaṁ ca viḍamaudbhidamēva ca||88||  
 
sauvarcalaṁ saindhavaṁ ca viḍamaudbhidamēva ca||88||  
 +
 
sāmudrēṇa sahaitāni pañca syurlavaṇāni ca|  
 
sāmudrēṇa sahaitāni pañca syurlavaṇāni ca|  
 
snigdhānyuṣṇāni tīkṣṇāni dīpanīyatamāni  ca||89||
 
snigdhānyuṣṇāni tīkṣṇāni dīpanīyatamāni  ca||89||
Line 987: Line 1,030:  
आलेपनार्थे युज्यन्ते स्नेहस्वेदविधौ तथा|  
 
आलेपनार्थे युज्यन्ते स्नेहस्वेदविधौ तथा|  
 
अधोभागोर्ध्वभागेषु निरूहेष्वनुवासने||९०||  
 
अधोभागोर्ध्वभागेषु निरूहेष्वनुवासने||९०||  
 +
 
अभ्यञ्जने भोजनार्थे शिरसश्च विरेचने|  
 
अभ्यञ्जने भोजनार्थे शिरसश्च विरेचने|  
 
शस्त्रकर्मणि वर्त्यर्थमञ्जनोत्सादनेषु च||९१||  
 
शस्त्रकर्मणि वर्त्यर्थमञ्जनोत्सादनेषु च||९१||  
 +
 
अजीर्णानाहयोर्वाते गुल्मे शूले तथोदरे|  
 
अजीर्णानाहयोर्वाते गुल्मे शूले तथोदरे|  
 
उक्तानि लवणा(नि)...|९२|  
 
उक्तानि लवणा(नि)...|९२|  
Line 994: Line 1,039:  
ālēpanārthē yujyantē snēhasvēdavidhau tathā|  
 
ālēpanārthē yujyantē snēhasvēdavidhau tathā|  
 
adhōbhāgōrdhvabhāgēṣu nirūhēṣvanuvāsanē||90||  
 
adhōbhāgōrdhvabhāgēṣu nirūhēṣvanuvāsanē||90||  
 +
 
abhyañjanē bhōjanārthē śirasaśca virēcanē|  
 
abhyañjanē bhōjanārthē śirasaśca virēcanē|  
 
śastrakarmaṇi vartyarthamañjanōtsādanēṣu ca||91||  
 
śastrakarmaṇi vartyarthamañjanōtsādanēṣu ca||91||  
 +
 
ajīrṇānāhayōrvātē gulmē śūlē tathōdarē|  
 
ajīrṇānāhayōrvātē gulmē śūlē tathōdarē|  
 
uktāni lavaṇā(ni)...|92|  
 
uktāni lavaṇā(ni)...|92|  
Line 1,001: Line 1,048:  
AlepanArthe yujyante snehasvedavidhau tathA|  
 
AlepanArthe yujyante snehasvedavidhau tathA|  
 
adhobhAgordhvabhAgeShu nirUheShvanuvAsane||90||  
 
adhobhAgordhvabhAgeShu nirUheShvanuvAsane||90||  
 +
 
abhya~jjane bhojanArthe shirasashca virecane|  
 
abhya~jjane bhojanArthe shirasashca virecane|  
 
shastrakarmaNi vartyarthama~jjanotsAdaneShu ca||91||  
 
shastrakarmaNi vartyarthama~jjanotsAdaneShu ca||91||  
 +
 
ajIrNAnAhayorvAte gulme shUle tathodare|  
 
ajIrNAnAhayorvAte gulme shUle tathodare|  
 
uktAni lavaNA(ni)...|92|  
 
uktAni lavaNA(ni)...|92|  
Line 1,012: Line 1,061:  
... न्यू(ऊ)र्ध्वं मूत्राण्यष्टौ निबोध मे||९२||  
 
... न्यू(ऊ)र्ध्वं मूत्राण्यष्टौ निबोध मे||९२||  
 
मुख्यानि यानि दिष्टानि सर्वाण्यात्रेयशासने|  
 
मुख्यानि यानि दिष्टानि सर्वाण्यात्रेयशासने|  
 +
 
अविमूत्रमजामूत्रं गोमूत्रं माहिषं च यत्  ||९३||  
 
अविमूत्रमजामूत्रं गोमूत्रं माहिषं च यत्  ||९३||  
 
हस्तिमूत्रमथोष्ट्रस्य हयस्य च खरस्य च|  
 
हस्तिमूत्रमथोष्ट्रस्य हयस्य च खरस्य च|  
Line 1,017: Line 1,067:  
... nyū(ū)rdhvaṁ mūtrāṇyaṣṭau nibōdha mē||92||  
 
... nyū(ū)rdhvaṁ mūtrāṇyaṣṭau nibōdha mē||92||  
 
mukhyāni yāni diṣṭāni sarvāṇyātrēyaśāsanē|  
 
mukhyāni yāni diṣṭāni sarvāṇyātrēyaśāsanē|  
 +
 
avimūtramajāmūtraṁ gōmūtraṁ māhiṣaṁ ca yat  ||93||  
 
avimūtramajāmūtraṁ gōmūtraṁ māhiṣaṁ ca yat  ||93||  
 
hastimūtramathōṣṭrasya hayasya ca kharasya ca|  
 
hastimūtramathōṣṭrasya hayasya ca kharasya ca|  
Line 1,022: Line 1,073:  
... nyU(U)rdhvaM mUtrANyaShTau nibodha me||92||  
 
... nyU(U)rdhvaM mUtrANyaShTau nibodha me||92||  
 
mukhyAni yAni diShTAni  sarvANyAtreyashAsane|  
 
mukhyAni yAni diShTAni  sarvANyAtreyashAsane|  
 +
 
avimUtramajAmUtraM gomUtraM mAhiShaM ca yat [4] ||93||  
 
avimUtramajAmUtraM gomUtraM mAhiShaM ca yat [4] ||93||  
 
hastimUtramathoShTrasya hayasya ca kharasya ca|  
 
hastimUtramathoShTrasya hayasya ca kharasya ca|  
Line 1,043: Line 1,095:     
युक्तमास्थापने मूत्रं युक्तं चापि विरेचने||९५||  
 
युक्तमास्थापने मूत्रं युक्तं चापि विरेचने||९५||  
स्वेदेष्वपि च तद्युक्तमानाहेष्वगदेषु च|                   
+
स्वेदेष्वपि च तद्युक्तमानाहेष्वगदेषु च|  
 +
                    
 
उदरेष्वथ चार्शःसु गुल्मिकुष्ठिकिलासिषु [४] ||९६||  
 
उदरेष्वथ चार्शःसु गुल्मिकुष्ठिकिलासिषु [४] ||९६||  
 
तद्युक्तमुपनाहेषु परिषेके तथैव च|  
 
तद्युक्तमुपनाहेषु परिषेके तथैव च|  
    
yuktamāsthāpanē mūtraṁ yuktaṁ cāpi virēcanē||95||  
 
yuktamāsthāpanē mūtraṁ yuktaṁ cāpi virēcanē||95||  
 +
 
svēdēṣvapi ca tadyuktamānāhēṣvagadēṣu ca|    udarēṣvatha cārśaḥsu gulmikuṣṭhikilāsiṣu  ||96||  
 
svēdēṣvapi ca tadyuktamānāhēṣvagadēṣu ca|    udarēṣvatha cārśaḥsu gulmikuṣṭhikilāsiṣu  ||96||  
 
tadyuktamupanāhēṣu pariṣēkē tathaiva ca|  
 
tadyuktamupanāhēṣu pariṣēkē tathaiva ca|  
Line 1,053: Line 1,107:  
yuktamAsthApane mUtraM yuktaM cApi virecane||95||  
 
yuktamAsthApane mUtraM yuktaM cApi virecane||95||  
 
svedeShvapi ca tadyuktamAnAheShvagadeShu ca|  
 
svedeShvapi ca tadyuktamAnAheShvagadeShu ca|  
 +
 
udareShvatha cArshaHsu gulmikuShThikilAsiShu  ||96||  
 
udareShvatha cArshaHsu gulmikuShThikilAsiShu  ||96||  
 
tadyuktamupanAheShu pariSheke tathaiva ca|  
 
tadyuktamupanAheShu pariSheke tathaiva ca|  
Line 1,070: Line 1,125:     
श्लेष्माणं शमयेत् पीतं मारुतं चानुलोमयेत्||९८||  
 
श्लेष्माणं शमयेत् पीतं मारुतं चानुलोमयेत्||९८||  
 +
 
कर्षेत् पित्तमधोभागमित्यस्मिन् गुणसङ्ग्रहः|  
 
कर्षेत् पित्तमधोभागमित्यस्मिन् गुणसङ्ग्रहः|  
 
सामान्येन मयोक्तस्तु पृथक्त्वेन प्रवक्ष्यते||९९||  
 
सामान्येन मयोक्तस्तु पृथक्त्वेन प्रवक्ष्यते||९९||  
    
ślēṣmāṇaṁ śamayēt pītaṁ mārutaṁ cānulōmayēt||98||  
 
ślēṣmāṇaṁ śamayēt pītaṁ mārutaṁ cānulōmayēt||98||  
 +
 
karṣēt pittamadhōbhāgamityasmin guṇasaṅgrahaḥ|  
 
karṣēt pittamadhōbhāgamityasmin guṇasaṅgrahaḥ|  
 
sāmānyēna mayōktastu pr̥thaktvēna pravakṣyatē||99||  
 
sāmānyēna mayōktastu pr̥thaktvēna pravakṣyatē||99||  
    
shleShmANaM shamayet pItaM mArutaM cAnulomayet||98||  
 
shleShmANaM shamayet pItaM mArutaM cAnulomayet||98||  
 +
 
karShet pittamadhobhAgamityasmin guNasa~ggrahaH|  
 
karShet pittamadhobhAgamityasmin guNasa~ggrahaH|  
 
sAmAnyena mayoktastu pRuthaktvena pravakShyate||99||  
 
sAmAnyena mayoktastu pRuthaktvena pravakShyate||99||  
Line 1,096: Line 1,154:  
The urine of ewe is slightly bitter, unctuous and not antagonistic to pitta. The urine of she-goat is astringent, sweet and wholesome and dispels the morbid dosha [100].
 
The urine of ewe is slightly bitter, unctuous and not antagonistic to pitta. The urine of she-goat is astringent, sweet and wholesome and dispels the morbid dosha [100].
   −
====Properties of cow’s urine:====
+
====Properties of cow’s urine ====
    
गव्यं समधुरं किञ्चिद्दोषघ्नं क्रिमिकुष्ठनुत्|  
 
गव्यं समधुरं किञ्चिद्दोषघ्नं क्रिमिकुष्ठनुत्|  
Line 1,109: Line 1,167:  
The urine of cow is slightly sweet, alleviates discordance of dosha and cures worms and chronic dermatoses (kushtha) and relieves pruritis. Its proper intake cures disorders of abdomen [101].
 
The urine of cow is slightly sweet, alleviates discordance of dosha and cures worms and chronic dermatoses (kushtha) and relieves pruritis. Its proper intake cures disorders of abdomen [101].
   −
====Properties of urine of buffalo and elephant:====
+
====Properties of urine of buffalo and elephant ====
    
अर्शःशोफोदरघ्नं तु सक्षारं माहिषं सरम्|  
 
अर्शःशोफोदरघ्नं तु सक्षारं माहिषं सरम्|  
Line 1,125: Line 1,183:  
The urine of buffalo provides relief in piles, edema and disorders leading to general enlargement of abdomen (udara roga).  The urine of she-elephant is salty and provides relief in worms and dermatoses (kushtha).  It is also useful in the treatment of retention of feces and urine, poisoning, kapha disorders and piles [102.5].
 
The urine of buffalo provides relief in piles, edema and disorders leading to general enlargement of abdomen (udara roga).  The urine of she-elephant is salty and provides relief in worms and dermatoses (kushtha).  It is also useful in the treatment of retention of feces and urine, poisoning, kapha disorders and piles [102.5].
   −
====Properties of urine of she-camel:====
+
====Properties of urine of she-camel ====
    
सतिक्तं श्वासकासघ्नमर्शोघ्नं चौष्ट्रमुच्यते||१०३||  
 
सतिक्तं श्वासकासघ्नमर्शोघ्नं चौष्ट्रमुच्यते||१०३||  
Line 1,135: Line 1,193:  
The urine of she-camel is slightly bitter and provides relief in breathlessness, cough and piles [103].
 
The urine of she-camel is slightly bitter and provides relief in breathlessness, cough and piles [103].
   −
====Properties of urine of mare and she-donkey:====
+
====Properties of urine of mare and she-donkey ====
 
   
 
   
 
वाजिनां तिक्तकटुकं कुष्ठव्रणविषापहम्|  
 
वाजिनां तिक्तकटुकं कुष्ठव्रणविषापहम्|  
 
खरमूत्रमपस्मारोन्मादग्रहविनाशनम्||१०४||  
 
खरमूत्रमपस्मारोन्मादग्रहविनाशनम्||१०४||  
 +
 
इतीहोक्तानि मूत्राणि यथासामर्थ्ययोगतः|१०५|
 
इतीहोक्तानि मूत्राणि यथासामर्थ्ययोगतः|१०५|
 
   
 
   
 
vājināṁ tiktakaṭukaṁ kuṣṭhavraṇaviṣāpaham|  
 
vājināṁ tiktakaṭukaṁ kuṣṭhavraṇaviṣāpaham|  
 
kharamūtramapasmārōnmādagrahavināśanam||104||  
 
kharamūtramapasmārōnmādagrahavināśanam||104||  
 +
 
itīhōktāni mūtrāṇi yathāsāmarthyayōgataḥ|105|
 
itīhōktāni mūtrāṇi yathāsāmarthyayōgataḥ|105|
 
   
 
   
 
vAjinAM tiktakaTukaM kuShThavraNaviShApaham|  
 
vAjinAM tiktakaTukaM kuShThavraNaviShApaham|  
 
kharamUtramapasmAronmAdagrahavinAshanam||104||  
 
kharamUtramapasmAronmAdagrahavinAshanam||104||  
 +
 
itIhoktAni mUtrANi yathAsAmarthyayogataH|105|
 
itIhoktAni mUtrANi yathAsAmarthyayogataH|105|
 
   
 
   
Line 1,153: Line 1,214:  
Thus described were the medicinal properties and action of eight types of urine. [104].
 
Thus described were the medicinal properties and action of eight types of urine. [104].
   −
====Eight types of milk:====
+
====Eight types of milk ====
 
   
 
   
 
अतः  क्षीराणि वक्ष्यन्ते कर्म चैषां गुणाश्च ये||१०५||  
 
अतः  क्षीराणि वक्ष्यन्ते कर्म चैषां गुणाश्च ये||१०५||  
 +
 
अविक्षीरमजाक्षीरं गोक्षीरं माहिषं च यत्|  
 
अविक्षीरमजाक्षीरं गोक्षीरं माहिषं च यत्|  
 
उष्ट्रीणामथ नागीनां वडवायाः स्त्रियास्तथा||१०६||
 
उष्ट्रीणामथ नागीनां वडवायाः स्त्रियास्तथा||१०६||
 
   
 
   
 
ataḥ  kṣīrāṇi vakṣyantē karma caiṣāṁ guṇāśca yē||105||  
 
ataḥ  kṣīrāṇi vakṣyantē karma caiṣāṁ guṇāśca yē||105||  
 +
 
avikṣīramajākṣīraṁ gōkṣīraṁ māhiṣaṁ ca yat|  
 
avikṣīramajākṣīraṁ gōkṣīraṁ māhiṣaṁ ca yat|  
 
uṣṭrīṇāmatha nāgīnāṁ vaḍavāyāḥ striyāstathā||106||
 
uṣṭrīṇāmatha nāgīnāṁ vaḍavāyāḥ striyāstathā||106||
 
   
 
   
 
ataH kShIrANi vakShyante karma caiShAM guNAshca ye||105||  
 
ataH kShIrANi vakShyante karma caiShAM guNAshca ye||105||  
 +
 
avikShIramajAkShIraM gokShIraM mAhiShaM ca yat|  
 
avikShIramajAkShIraM gokShIraM mAhiShaM ca yat|  
 
uShTrINAmatha nAgInAM vaDavAyAH striyAstathA||106||
 
uShTrINAmatha nAgInAM vaDavAyAH striyAstathA||106||
Line 1,170: Line 1,234:  
The milks of sheep, goat, cow, buffalo, camel, elephant, mare and woman are used for medicinal purposes [105-106].
 
The milks of sheep, goat, cow, buffalo, camel, elephant, mare and woman are used for medicinal purposes [105-106].
 
   
 
   
====General properties and actions of milk:====
+
====General properties and actions of milk====
    
प्रायशो मधुरं स्निग्धं शीतं स्तन्यं पयो मतम्|  
 
प्रायशो मधुरं स्निग्धं शीतं स्तन्यं पयो मतम्|  
 
प्रीणनं बृंहणं वृष्यं मेध्यं बल्यं मनस्करम्||१०७||  
 
प्रीणनं बृंहणं वृष्यं मेध्यं बल्यं मनस्करम्||१०७||  
 +
 
जीवनीयं श्रमहरं श्वासकासनिबर्हणम्|  
 
जीवनीयं श्रमहरं श्वासकासनिबर्हणम्|  
 
हन्ति शोणितपित्तं च सन्धानं विहतस्य च||१०८||  
 
हन्ति शोणितपित्तं च सन्धानं विहतस्य च||१०८||  
 +
 
सर्वप्राणभृतां सात्म्यं शमनं शोधनं तथा|  
 
सर्वप्राणभृतां सात्म्यं शमनं शोधनं तथा|  
 
तृष्णाघ्नं दीपनीयं च श्रेष्ठं क्षीणक्षतेषु च||१०९||
 
तृष्णाघ्नं दीपनीयं च श्रेष्ठं क्षीणक्षतेषु च||१०९||
Line 1,181: Line 1,247:  
prāyaśō madhuraṁ snigdhaṁ śītaṁ stanyaṁ payō matam|  
 
prāyaśō madhuraṁ snigdhaṁ śītaṁ stanyaṁ payō matam|  
 
prīṇanaṁ br̥ṁhaṇaṁ vr̥ṣyaṁ mēdhyaṁ balyaṁ manaskaram||107||  
 
prīṇanaṁ br̥ṁhaṇaṁ vr̥ṣyaṁ mēdhyaṁ balyaṁ manaskaram||107||  
 +
 
jīvanīyaṁ śramaharaṁ śvāsakāsanibarhaṇam|  
 
jīvanīyaṁ śramaharaṁ śvāsakāsanibarhaṇam|  
 
hanti śōṇitapittaṁ ca sandhānaṁ vihatasya ca||108||  
 
hanti śōṇitapittaṁ ca sandhānaṁ vihatasya ca||108||  
 +
 
sarvaprāṇabhr̥tāṁ sātmyaṁ śamanaṁ śōdhanaṁ tathā|  
 
sarvaprāṇabhr̥tāṁ sātmyaṁ śamanaṁ śōdhanaṁ tathā|  
 
tr̥ṣṇāghnaṁ dīpanīyaṁ ca śrēṣṭhaṁ kṣīṇakṣatēṣu ca||109||  
 
tr̥ṣṇāghnaṁ dīpanīyaṁ ca śrēṣṭhaṁ kṣīṇakṣatēṣu ca||109||  
Line 1,188: Line 1,256:  
prAyasho madhuraM snigdhaM shItaM stanyaM payo matam|  
 
prAyasho madhuraM snigdhaM shItaM stanyaM payo matam|  
 
prINanaM bRuMhaNaM vRuShyaM medhyaM balyaM manaskaram||107||  
 
prINanaM bRuMhaNaM vRuShyaM medhyaM balyaM manaskaram||107||  
 +
 
jIvanIyaM shramaharaM shvAsakAsanibarhaNam|  
 
jIvanIyaM shramaharaM shvAsakAsanibarhaNam|  
 
hanti shoNitapittaM ca sandhAnaM vihatasya ca||108||  
 
hanti shoNitapittaM ca sandhAnaM vihatasya ca||108||  
 +
 
sarvaprANabhRutAM sAtmyaM shamanaM shodhanaM tathA|  
 
sarvaprANabhRutAM sAtmyaM shamanaM shodhanaM tathA|  
 
tRuShNAghnaM dIpanIyaM ca shreShThaM kShINakShateShu ca||109||  
 
tRuShNAghnaM dIpanIyaM ca shreShThaM kShINakShateShu ca||109||  
Line 1,195: Line 1,265:  
Generally, milk is sweet, unctuous, cooling, galactagogue, pleasing, aphrodisiac, brain tonic (medhya, which increases intelligence), strengthening, exhilarating, vitalizing, refreshing; curative to dyspnea, cough, bleeding, synthesizer in injuries/fracture; wholesome to all living creatures, pacifies and evacuates the dosha, quenches the thirst, stimulates the digestion and very useful in emaciation due to lung ulcer [107-109].
 
Generally, milk is sweet, unctuous, cooling, galactagogue, pleasing, aphrodisiac, brain tonic (medhya, which increases intelligence), strengthening, exhilarating, vitalizing, refreshing; curative to dyspnea, cough, bleeding, synthesizer in injuries/fracture; wholesome to all living creatures, pacifies and evacuates the dosha, quenches the thirst, stimulates the digestion and very useful in emaciation due to lung ulcer [107-109].
   −
====General indications of milk:====
+
====General indications of milk ====
    
पाण्डुरोगेऽम्लपित्ते च शोषे गुल्मे तथोदरे|  
 
पाण्डुरोगेऽम्लपित्ते च शोषे गुल्मे तथोदरे|  
 
अतीसारे ज्वरे दाहे श्वयथौ च विशेषतः  ||११०||  
 
अतीसारे ज्वरे दाहे श्वयथौ च विशेषतः  ||११०||  
 +
 
योनिशुक्रप्रदोषेषु मूत्रेष्वप्रचुरेषु च|  
 
योनिशुक्रप्रदोषेषु मूत्रेष्वप्रचुरेषु च|  
 
पुरीषे ग्रथिते पथ्यं वातपित्तविकारिणाम्||१११||  
 
पुरीषे ग्रथिते पथ्यं वातपित्तविकारिणाम्||१११||  
Line 1,204: Line 1,275:  
pāṇḍurōgē'mlapittē ca śōṣē gulmē tathōdarē|  
 
pāṇḍurōgē'mlapittē ca śōṣē gulmē tathōdarē|  
 
atīsārē jvarē dāhē śvayathau ca viśēṣataḥ  ||110||  
 
atīsārē jvarē dāhē śvayathau ca viśēṣataḥ  ||110||  
 +
 
yōniśukrapradōṣēṣu mūtrēṣvapracurēṣu ca|  
 
yōniśukrapradōṣēṣu mūtrēṣvapracurēṣu ca|  
 
purīṣē grathitē pathyaṁ vātapittavikāriṇām||111||
 
purīṣē grathitē pathyaṁ vātapittavikāriṇām||111||
Line 1,209: Line 1,281:  
pANDuroge~amlapitte ca shoShe gulme tathodare|  
 
pANDuroge~amlapitte ca shoShe gulme tathodare|  
 
atIsAre jvare dAhe shvayathau ca visheShataH  ||110||  
 
atIsAre jvare dAhe shvayathau ca visheShataH  ||110||  
 +
 
yonishukrapradoSheShu mUtreShvapracureShu ca|  
 
yonishukrapradoSheShu mUtreShvapracureShu ca|  
 
purIShe grathite pathyaM vAtapittavikAriNAm||111||  
 
purIShe grathite pathyaM vAtapittavikAriNAm||111||  
Line 1,214: Line 1,287:  
Milk is indicated in pandu(anemia), amlapitta (acid dyspepsia), consumption,  gulma  and udara roga (generalized enlargement of abdomen), diarrhea, fever, burning sensation, particularly in edema, vaginal and seminal disorders, oliguria and hard stools. It is wholesome to disorders of vata and pitta [110-111].
 
Milk is indicated in pandu(anemia), amlapitta (acid dyspepsia), consumption,  gulma  and udara roga (generalized enlargement of abdomen), diarrhea, fever, burning sensation, particularly in edema, vaginal and seminal disorders, oliguria and hard stools. It is wholesome to disorders of vata and pitta [110-111].
 
   
 
   
====Pharmaceutical uses of milk:====
+
====Pharmaceutical uses of milk ====
    
नस्यालेपावगाहेषु वमनास्थापनेषु  च|  
 
नस्यालेपावगाहेषु वमनास्थापनेषु  च|  
Line 1,238: Line 1,311:  
Further exhaustive description of uses and action of the individual milk will be explained in due order in the chapter entitled Annapana adhyaya [113].
 
Further exhaustive description of uses and action of the individual milk will be explained in due order in the chapter entitled Annapana adhyaya [113].
   −
====Plants with latex:====
+
====Plants with latex ====
    
अथापरे त्रयो वृक्षाः पृथग्ये फलमूलिभिः|  
 
अथापरे त्रयो वृक्षाः पृथग्ये फलमूलिभिः|  
 
स्नुह्यर्काश्मन्तकास्तेषामिदं कर्म पृथक् पृथक्||११४||  
 
स्नुह्यर्काश्मन्तकास्तेषामिदं कर्म पृथक् पृथक्||११४||  
 +
 
वमनेऽश्मन्तकं विद्यात् स्नुहीक्षीरं विरेचने|  
 
वमनेऽश्मन्तकं विद्यात् स्नुहीक्षीरं विरेचने|  
 
क्षीरमर्कस्य विज्ञेयं वमने सविरेचने||११५||
 
क्षीरमर्कस्य विज्ञेयं वमने सविरेचने||११५||
Line 1,247: Line 1,321:  
athāparē trayō vr̥kṣāḥ pr̥thagyē phalamūlibhiḥ|  
 
athāparē trayō vr̥kṣāḥ pr̥thagyē phalamūlibhiḥ|  
 
snuhyarkāśmantakāstēṣāmidaṁ karma pr̥thak pr̥thak||114||  
 
snuhyarkāśmantakāstēṣāmidaṁ karma pr̥thak pr̥thak||114||  
 +
 
vamanē'śmantakaṁ vidyāt snuhīkṣīraṁ virēcanē|  
 
vamanē'śmantakaṁ vidyāt snuhīkṣīraṁ virēcanē|  
 
kṣīramarkasya vijñēyaṁ vamanē savirēcanē||115||
 
kṣīramarkasya vijñēyaṁ vamanē savirēcanē||115||
Line 1,252: Line 1,327:  
athApare trayo vRukShAH pRuthagye phalamUlibhiH|  
 
athApare trayo vRukShAH pRuthagye phalamUlibhiH|  
 
snuhyarkAshmantakAsteShAmidaM karma pRuthak pRuthak||114||  
 
snuhyarkAshmantakAsteShAmidaM karma pRuthak pRuthak||114||  
 +
 
vamane~ashmantakaM vidyAt snuhIkShIraM virecane|  
 
vamane~ashmantakaM vidyAt snuhIkShIraM virecane|  
 
kShIramarkasya vij~jeyaM vamane savirecane||115||
 
kShIramarkasya vij~jeyaM vamane savirecane||115||
Line 1,258: Line 1,334:  
Ashmantaka is used for therapeutic emesis ; latex of Snuhi is used for purgation and latex of Arka is used both for emesis and purgation therapies [114-115].
 
Ashmantaka is used for therapeutic emesis ; latex of Snuhi is used for purgation and latex of Arka is used both for emesis and purgation therapies [114-115].
   −
====Three bark-plants used as drug:====
+
====Three bark-plants used as drug ====
    
इमांस्त्रीनपरान् वृक्षानाहुर्येषां हितास्त्वचः|  
 
इमांस्त्रीनपरान् वृक्षानाहुर्येषां हितास्त्वचः|  
Line 1,274: Line 1,350:  
विरेचने प्रयोक्तव्यः पूतीकस्तिल्वकस्तथा|  
 
विरेचने प्रयोक्तव्यः पूतीकस्तिल्वकस्तथा|  
 
कृष्णगन्धा परीसर्पे शोथेष्वर्शःसु चोच्यते||११७||  
 
कृष्णगन्धा परीसर्पे शोथेष्वर्शःसु चोच्यते||११७||  
 +
 
दद्रुविद्रधिगण्डेषु कुष्ठेष्वप्यलजीषु च|  
 
दद्रुविद्रधिगण्डेषु कुष्ठेष्वप्यलजीषु च|  
 
षड्वृक्षाञ्छोधनानेतानपि विद्याद्विचक्षणः||११८||  
 
षड्वृक्षाञ्छोधनानेतानपि विद्याद्विचक्षणः||११८||  
Line 1,279: Line 1,356:  
virēcanē prayōktavyaḥ pūtīkastilvakastathā|  
 
virēcanē prayōktavyaḥ pūtīkastilvakastathā|  
 
kr̥ṣṇagandhā parīsarpē śōthēṣvarśaḥsu cōcyatē||117||  
 
kr̥ṣṇagandhā parīsarpē śōthēṣvarśaḥsu cōcyatē||117||  
 +
 
dadruvidradhigaṇḍēṣu kuṣṭhēṣvapyalajīṣu ca|  
 
dadruvidradhigaṇḍēṣu kuṣṭhēṣvapyalajīṣu ca|  
 
ṣaḍvr̥kṣāñchōdhanānētānapi vidyādvicakṣaṇaḥ||118||  
 
ṣaḍvr̥kṣāñchōdhanānētānapi vidyādvicakṣaṇaḥ||118||  
Line 1,284: Line 1,362:  
virecane prayoktavyaH pUtIkastilvakastathA|  
 
virecane prayoktavyaH pUtIkastilvakastathA|  
 
kRuShNagandhA parIsarpe shotheShvarshaHsu cocyate||117||  
 
kRuShNagandhA parIsarpe shotheShvarshaHsu cocyate||117||  
 +
 
dadruvidradhigaNDeShu kuShTheShvapyalajIShu ca|  
 
dadruvidradhigaNDeShu kuShTheShvapyalajIShu ca|  
 
ShaDvRukShA~jchodhanAnetAnapi vidyAdvicakShaNaH||118||  
 
ShaDvRukShA~jchodhanAnetAnapi vidyAdvicakShaNaH||118||  
Line 1,289: Line 1,368:  
The barks of Putika and Tilvaka are used for purgation therapy. Indications of bark of Krushnagandha are erysipelas, inflammation, piles, ringworm, abscess, nodules, dermatosis and gangrene (alaji). The wise physician should also acquire the knowledge of the above mentioned six plants (three with latex and three with bark) of their pacification actions [117-118].
 
The barks of Putika and Tilvaka are used for purgation therapy. Indications of bark of Krushnagandha are erysipelas, inflammation, piles, ringworm, abscess, nodules, dermatosis and gangrene (alaji). The wise physician should also acquire the knowledge of the above mentioned six plants (three with latex and three with bark) of their pacification actions [117-118].
 
    
 
    
====Conclusion of descriptions of the plants:====
+
====Conclusion of descriptions of the plants ====
    
इत्युक्ताः फलमूलिन्यः स्नेहाश्च लवणानि च|  
 
इत्युक्ताः फलमूलिन्यः स्नेहाश्च लवणानि च|  
Line 1,302: Line 1,381:  
Thus have been described the fruiters, rooters, unctuous substances, salts, urines, milks and the six plants whose latex and barks are used [119].  
 
Thus have been described the fruiters, rooters, unctuous substances, salts, urines, milks and the six plants whose latex and barks are used [119].  
   −
====Help for identification of plants:====
+
====Help for identification of plants ====
    
ओषधीर्नामरूपाभ्यां जानते ह्यजपा वने|  
 
ओषधीर्नामरूपाभ्यां जानते ह्यजपा वने|  
Line 1,315: Line 1,394:  
Goat-herders, sheep-herders,  cowherders and forest-dwellers are acquainted with names and forms/identification of various medicinal herbs and the plants [120]
 
Goat-herders, sheep-herders,  cowherders and forest-dwellers are acquainted with names and forms/identification of various medicinal herbs and the plants [120]
   −
====Only knowledge of name of plant is not sufficient:====
+
====Only knowledge of name of plant is not sufficient ====
    
न नामज्ञानमात्रेण रूपज्ञानेन वा पुनः|  
 
न नामज्ञानमात्रेण रूपज्ञानेन वा पुनः|  
Line 1,328: Line 1,407:  
Just by knowing the names and forms of herbs, though, no one can claim to have a perfect knowledge of medicinal uses of the plants [121]  
 
Just by knowing the names and forms of herbs, though, no one can claim to have a perfect knowledge of medicinal uses of the plants [121]  
   −
====Full knowledge of therapeutic actions of plants is must:====
+
====Full knowledge of therapeutic actions of plants is must ====
    
योगवित्त्वप्यरूपज्ञस्तासां  तत्त्वविदुच्यते|  
 
योगवित्त्वप्यरूपज्ञस्तासां  तत्त्वविदुच्यते|  
Line 1,341: Line 1,420:  
If one who knows the uses and actions of the herbs, though not acquainted with their forms, is called a pharmacologist, then what need be said of the physician who knows the herbs from all aspects![122]
 
If one who knows the uses and actions of the herbs, though not acquainted with their forms, is called a pharmacologist, then what need be said of the physician who knows the herbs from all aspects![122]
   −
====Best physician:====
+
====Best physician ====
    
योगमासां तु यो विद्याद्देशकालोपपादितम्|  
 
योगमासां तु यो विद्याद्देशकालोपपादितम्|  
Line 1,354: Line 1,433:  
He is the best of physicians who knows the science of administration of drugs with due reference to country and season and who uses it only after examining each and every patient individually [123]
 
He is the best of physicians who knows the science of administration of drugs with due reference to country and season and who uses it only after examining each and every patient individually [123]
   −
====Denouncing of quacks:====
+
====Denouncing of quacks ====
 
   
 
   
 
यथा विषं यथा शस्त्रं यथाऽग्निरशनिर्यथा|  
 
यथा विषं यथा शस्त्रं यथाऽग्निरशनिर्यथा|  
Line 1,413: Line 1,492:  
दुःखिताय शयानाय श्रद्दधानाय रोगिणे|  
 
दुःखिताय शयानाय श्रद्दधानाय रोगिणे|  
 
यो भेषजमविज्ञाय प्राज्ञमानी प्रयच्छति||१२९||  
 
यो भेषजमविज्ञाय प्राज्ञमानी प्रयच्छति||१२९||  
 +
 
त्यक्तधर्मस्य पापस्य मृत्युभूतस्य  दुर्मतेः|  
 
त्यक्तधर्मस्य पापस्य मृत्युभूतस्य  दुर्मतेः|  
 
नरो नरकपाती स्यात्तस्य सम्भाषणादपि||१३०||  
 
नरो नरकपाती स्यात्तस्य सम्भाषणादपि||१३०||  
Line 1,418: Line 1,498:  
duḥkhitāya śayānāya śraddadhānāya rōgiṇē|  
 
duḥkhitāya śayānāya śraddadhānāya rōgiṇē|  
 
yō bhēṣajamavijñāya prājñamānī prayacchati||129||  
 
yō bhēṣajamavijñāya prājñamānī prayacchati||129||  
 +
 
tyaktadharmasya pāpasya mr̥tyubhūtasya  durmatēḥ|  
 
tyaktadharmasya pāpasya mr̥tyubhūtasya  durmatēḥ|  
 
narō narakapātī syāttasya sambhāṣaṇādapi||130||  
 
narō narakapātī syāttasya sambhāṣaṇādapi||130||  
Line 1,423: Line 1,504:  
duHkhitAya shayAnAya shraddadhAnAya rogiNe|  
 
duHkhitAya shayAnAya shraddadhAnAya rogiNe|  
 
yo bheShajamavij~jAya prAj~jamAnI prayacchati||129||  
 
yo bheShajamavij~jAya prAj~jamAnI prayacchati||129||  
 +
 
tyaktadharmasya pApasya mRutyubhUtasya  durmateH|  
 
tyaktadharmasya pApasya mRutyubhUtasya  durmateH|  
 
naro narakapAtI syAttasya sambhAShaNAdapi||130||  
 
naro narakapAtI syAttasya sambhAShaNAdapi||130||  
Line 1,428: Line 1,510:  
The vainglorious and charlatan person , the quack, if administers medicines to the ailing bed-ridden patient who has implicit faith in him, such a quack is considered one who totally evades his duty, sinful, wicked and death incarnate. Even just by conversing with such quack may lead a person to hell [130]
 
The vainglorious and charlatan person , the quack, if administers medicines to the ailing bed-ridden patient who has implicit faith in him, such a quack is considered one who totally evades his duty, sinful, wicked and death incarnate. Even just by conversing with such quack may lead a person to hell [130]
   −
====Exploitation of the patient is sin:====
+
====Exploitation of the patient is sin ====
    
वरमाशीविषविषं क्वथितं ताम्रमेव वा|  
 
वरमाशीविषविषं क्वथितं ताम्रमेव वा|  
 
पीतमत्यग्निसन्तप्ता भक्षिता वाऽप्ययोगुडाः||१३१||  
 
पीतमत्यग्निसन्तप्ता भक्षिता वाऽप्ययोगुडाः||१३१||  
 +
 
नतु श्रुतवतां वेशं बिभ्रता शरणागतात्|  
 
नतु श्रुतवतां वेशं बिभ्रता शरणागतात्|  
 
गृहीतमन्नं पानं वा वित्तं वा रोगपीडितात्||१३२||  
 
गृहीतमन्नं पानं वा वित्तं वा रोगपीडितात्||१३२||  
Line 1,437: Line 1,520:  
varamāśīviṣaviṣaṁ kvathitaṁ tāmramēva vā|  
 
varamāśīviṣaviṣaṁ kvathitaṁ tāmramēva vā|  
 
pītamatyagnisantaptā bhakṣitā vā'pyayōguḍāḥ||131||  
 
pītamatyagnisantaptā bhakṣitā vā'pyayōguḍāḥ||131||  
 +
 
natu śrutavatāṁ vēśaṁ bibhratā śaraṇāgatāt|  
 
natu śrutavatāṁ vēśaṁ bibhratā śaraṇāgatāt|  
 
gr̥hītamannaṁ pānaṁ vā vittaṁ vā rōgapīḍitāt||132||  
 
gr̥hītamannaṁ pānaṁ vā vittaṁ vā rōgapīḍitāt||132||  
Line 1,442: Line 1,526:  
varamAshIviShaviShaM kvathitaM tAmrameva vA|  
 
varamAshIviShaviShaM kvathitaM tAmrameva vA|  
 
pItamatyagnisantaptA bhakShitA vA~apyayoguDAH||131||  
 
pItamatyagnisantaptA bhakShitA vA~apyayoguDAH||131||  
 +
 
natu shrutavatAM veshaM bibhratA sharaNAgatAt|  
 
natu shrutavatAM veshaM bibhratA sharaNAgatAt|  
 
gRuhItamannaM pAnaM vA vittaM vA rogapIDitAt||132||  
 
gRuhItamannaM pAnaM vA vittaM vA rogapIDitAt||132||  
Line 1,447: Line 1,532:  
It is better for a person who has put on the garb of the physician to take the venom of the cobra or melted copper or to swallow heated iron balls than to extort food, drink or money from a man who is afflicted with disease and has sought his aid [131-132]
 
It is better for a person who has put on the garb of the physician to take the venom of the cobra or melted copper or to swallow heated iron balls than to extort food, drink or money from a man who is afflicted with disease and has sought his aid [131-132]
   −
====Try to become good physician:====
+
====Try to become good physician ====
 
   
 
   
 
भिषग्बुभूषुर्मतिमानतः स्वगुणसम्पदि|  
 
भिषग्बुभूषुर्मतिमानतः स्वगुणसम्पदि|  
Line 1,460: Line 1,545:  
Therefore, the intelligent person, who is aspiring to be a good physician, should always persevere to his best of abilities in acquiring the best qualities of a physician so that he may be a real giver of life to the people [133]
 
Therefore, the intelligent person, who is aspiring to be a good physician, should always persevere to his best of abilities in acquiring the best qualities of a physician so that he may be a real giver of life to the people [133]
   −
====Qualities of best drug and physician:====
+
====Qualities of best drug and physician ====
    
तदेव युक्तं भैषज्यं यदारोग्याय कल्पते|  
 
तदेव युक्तं भैषज्यं यदारोग्याय कल्पते|  
Line 1,484: Line 1,569:  
Correct application of all therapeutic measures is reflected in success in treatment (siddhi) and the success in turn reflects that physician is endowed with all the qualities of a best physician [135]
 
Correct application of all therapeutic measures is reflected in success in treatment (siddhi) and the success in turn reflects that physician is endowed with all the qualities of a best physician [135]
   −
====Summary:====
+
====Summary ====
    
तत्र श्लोकाः-  
 
तत्र श्लोकाः-  
 
आयुर्वेदागमो हेतुरागमस्य प्रवर्तनम्|  
 
आयुर्वेदागमो हेतुरागमस्य प्रवर्तनम्|  
 
सूत्रणस्याभ्यनुज्ञानमायुर्वेदस्य निर्णयः||१३६||  
 
सूत्रणस्याभ्यनुज्ञानमायुर्वेदस्य निर्णयः||१३६||  
 +
 
सम्पूर्णं कारणं कार्यमायुर्वेदप्रयोजनम्|  
 
सम्पूर्णं कारणं कार्यमायुर्वेदप्रयोजनम्|  
 
हेतवश्चैव दोषाश्च भेषजं सङ्ग्रहेण च||१३७||  
 
हेतवश्चैव दोषाश्च भेषजं सङ्ग्रहेण च||१३७||  
 +
 
रसाः सप्रत्ययद्रव्यास्त्रिविधो द्रव्यसङ्ग्रहः|  
 
रसाः सप्रत्ययद्रव्यास्त्रिविधो द्रव्यसङ्ग्रहः|  
 
मूलिन्यश्च फलिन्यश्च स्नेहाश्च लवणानि च||१३८||  
 
मूलिन्यश्च फलिन्यश्च स्नेहाश्च लवणानि च||१३८||  
 +
 
मूत्रं क्षीराणि वृक्षाश्च षड् ये क्षीरत्वगाश्रयाः|  
 
मूत्रं क्षीराणि वृक्षाश्च षड् ये क्षीरत्वगाश्रयाः|  
 
कर्माणि चैषां सर्वेषां योगायोगगुणागुणाः||१३९||  
 
कर्माणि चैषां सर्वेषां योगायोगगुणागुणाः||१३९||  
 +
 
वैद्यापवादो यत्रस्थाः सर्वे च भिषजां गुणाः|  
 
वैद्यापवादो यत्रस्थाः सर्वे च भिषजां गुणाः|  
 
सर्वमेतत् समाख्यातं पूर्वाध्याये महर्षिणा||१४०||  
 
सर्वमेतत् समाख्यातं पूर्वाध्याये महर्षिणा||१४०||  
    
tatra ślōkāḥ-  
 
tatra ślōkāḥ-  
 +
 
āyurvēdāgamō hēturāgamasya pravartanam|  
 
āyurvēdāgamō hēturāgamasya pravartanam|  
 
sūtraṇasyābhyanujñānamāyurvēdasya nirṇayaḥ||136||  
 
sūtraṇasyābhyanujñānamāyurvēdasya nirṇayaḥ||136||  
 +
 
sampūrṇaṁ kāraṇaṁ kāryamāyurvēdaprayōjanam|  
 
sampūrṇaṁ kāraṇaṁ kāryamāyurvēdaprayōjanam|  
 
hētavaścaiva dōṣāśca bhēṣajaṁ saṅgrahēṇa ca||137||  
 
hētavaścaiva dōṣāśca bhēṣajaṁ saṅgrahēṇa ca||137||  
 +
 
rasāḥ sapratyayadravyāstrividhō dravyasaṅgrahaḥ|  
 
rasāḥ sapratyayadravyāstrividhō dravyasaṅgrahaḥ|  
 
mūlinyaśca phalinyaśca snēhāśca lavaṇāni ca||138||  
 
mūlinyaśca phalinyaśca snēhāśca lavaṇāni ca||138||  
 +
 
mūtraṁ kṣīrāṇi vr̥kṣāśca ṣaḍ yē kṣīratvagāśrayāḥ|  
 
mūtraṁ kṣīrāṇi vr̥kṣāśca ṣaḍ yē kṣīratvagāśrayāḥ|  
 
karmāṇi caiṣāṁ sarvēṣāṁ yōgāyōgaguṇāguṇāḥ||139||  
 
karmāṇi caiṣāṁ sarvēṣāṁ yōgāyōgaguṇāguṇāḥ||139||  
 +
 
vaidyāpavādō yatrasthāḥ sarvē ca bhiṣajāṁ guṇāḥ|  
 
vaidyāpavādō yatrasthāḥ sarvē ca bhiṣajāṁ guṇāḥ|  
 
sarvamētat samākhyātaṁ pūrvādhyāyē maharṣiṇā||140||
 
sarvamētat samākhyātaṁ pūrvādhyāyē maharṣiṇā||140||
 
   
 
   
 
tatra shlokAH-  
 
tatra shlokAH-  
 +
 
AyurvedAgamo heturAgamasya pravartanam|  
 
AyurvedAgamo heturAgamasya pravartanam|  
 
sUtraNasyAbhyanuj~jAnamAyurvedasya nirNayaH||136||  
 
sUtraNasyAbhyanuj~jAnamAyurvedasya nirNayaH||136||  
 +
 
sampUrNaM kAraNaM kAryamAyurvedaprayojanam|  
 
sampUrNaM kAraNaM kAryamAyurvedaprayojanam|  
 
hetavashcaiva doShAshca bheShajaM sa~ggraheNa ca||137||  
 
hetavashcaiva doShAshca bheShajaM sa~ggraheNa ca||137||  
 +
 
rasAH sapratyayadravyAstrividho dravyasa~ggrahaH|  
 
rasAH sapratyayadravyAstrividho dravyasa~ggrahaH|  
 
mUlinyashca phalinyashca snehAshca lavaNAni ca||138||  
 
mUlinyashca phalinyashca snehAshca lavaNAni ca||138||  
 +
 
mUtraM kShIrANi vRukShAshca ShaD ye kShIratvagAshrayAH|  
 
mUtraM kShIrANi vRukShAshca ShaD ye kShIratvagAshrayAH|  
 
karmANi caiShAM sarveShAM yogAyogaguNAguNAH||139||  
 
karmANi caiShAM sarveShAM yogAyogaguNAguNAH||139||  
 +
 
vaidyApavAdo yatrasthAH sarve ca bhiShajAM guNAH|  
 
vaidyApavAdo yatrasthAH sarve ca bhiShajAM guNAH|  
 
sarvametat samAkhyAtaM pUrvAdhyAye maharShiNA||140||
 
sarvametat samAkhyAtaM pUrvAdhyAye maharShiNA||140||
    
Here are the re-capitulatory verses
 
Here are the re-capitulatory verses
 +
 
The origin of Ayurveda, circumstances of its advent onto the world of the living, its promulgation, the approbation of the aphoristic compilation, the definition of ayurveda (are described) [136]
 
The origin of Ayurveda, circumstances of its advent onto the world of the living, its promulgation, the approbation of the aphoristic compilation, the definition of ayurveda (are described) [136]
 +
 
A complete definition of the causes, the effects and objects of ayurveda; and in brief causes and treatment of the dosha (have been described) [137]
 
A complete definition of the causes, the effects and objects of ayurveda; and in brief causes and treatment of the dosha (have been described) [137]
 +
 
Causes, dravya, the tastes, three-fold classification of the drugs (dravya), rooters, fruiters, unctuous substances and salts (are described in brief) [138]
 
Causes, dravya, the tastes, three-fold classification of the drugs (dravya), rooters, fruiters, unctuous substances and salts (are described in brief) [138]
 +
 
Urines, milk, six plants whose latex and barks are used as drugs; actions of all of these; merits and demerits of the right and wrong administration of them have been described [139]
 
Urines, milk, six plants whose latex and barks are used as drugs; actions of all of these; merits and demerits of the right and wrong administration of them have been described [139]
 +
 
The denunciation of quacks, points indicating the qualities of best physician; all these have been described in brief in the first chapter by the great sages [140]
 
The denunciation of quacks, points indicating the qualities of best physician; all these have been described in brief in the first chapter by the great sages [140]
   Line 1,535: Line 1,639:  
Thus the first chapter entitled ‘The Quest for Longevity’ of the section of [[Sutra Sthana]] (general principles) of the treatise compiled by Agnivesha and revised by Charaka is completed (1).
 
Thus the first chapter entitled ‘The Quest for Longevity’ of the section of [[Sutra Sthana]] (general principles) of the treatise compiled by Agnivesha and revised by Charaka is completed (1).
   −
===Tattva Vimarsha/Fundamental Inferences:===
+
===Tattva Vimarsha/Fundamental Inferences ===
 
   
 
   
 
* The quest for longevity is the basic purpose of any medical science and the desire to live long is the important desire of every mankind. [verse 3]  
 
* The quest for longevity is the basic purpose of any medical science and the desire to live long is the important desire of every mankind. [verse 3]  

Navigation menu