Changes

Line 258: Line 258:     
na tu kevalaM guNaprabhAvAdeva dravyANi kArmukANi bhavanti; dravyANi hi dravyaprabhAvAdguNaprabhAvAddravyaguNaprabhAvAcca tasmiMstasmin kAletattadadhikaraNamAsAdya tAM tAM ca yuktimarthaM ca taM tamabhipretya yat kurvanti, tat karma; yena kurvinti, tadvIryaM; yatra kurvanti, tadadhikaraNaM; yadAkurvanti, sa kAlaH; yathA kurvanti, sa upAyaH; yat sAdhayanti, tat phalam||13||  
 
na tu kevalaM guNaprabhAvAdeva dravyANi kArmukANi bhavanti; dravyANi hi dravyaprabhAvAdguNaprabhAvAddravyaguNaprabhAvAcca tasmiMstasmin kAletattadadhikaraNamAsAdya tAM tAM ca yuktimarthaM ca taM tamabhipretya yat kurvanti, tat karma; yena kurvinti, tadvIryaM; yatra kurvanti, tadadhikaraNaM; yadAkurvanti, sa kAlaH; yathA kurvanti, sa upAyaH; yat sAdhayanti, tat phalam||13||  
The activity of drugs is not due to its properties only, but their own intrinsic composition, properties and both combined together in particular time, on reaching a particular locus, with a particular mechanism and objective are also involved in the mode of action of drug. What they perform is karma (action), by means of which they act is veerya (potency), where they act is adhikarana (locus of action), when they act is kala (time), how they act is upaya (mechanism) and what they achieve is phalam (result). [13]
     −
Combinations of rasa
+
The activity of drugs is not due to its properties only, but their own intrinsic composition, properties and both combined together in particular time, on reaching a particular locus, with a particular mechanism and objective are also involved in the mode of action of drug. What they perform is ''karma'' (action), by means of which they act is ''veerya'' (potency), where they act is ''adhikarana'' (locus of action), when they act is ''kala'' (time), how they act is ''upaya'' (mechanism) and what they achieve is ''phalam'' (result). [13]
 +
 
 +
==== Combinations of ''rasa'' ====
 +
 
 
भेदश्चैषां त्रिषष्टिविधविकल्पो द्रव्यदेशकालप्रभावाद्भवति, तमुपदेक्ष्यामः||१४||  
 
भेदश्चैषां त्रिषष्टिविधविकल्पो द्रव्यदेशकालप्रभावाद्भवति, तमुपदेक्ष्यामः||१४||  
 +
 
bhēdaścaiṣāṁ triṣaṣṭividhavikalpō dravyadēśakālaprabhāvādbhavati,  
 
bhēdaścaiṣāṁ triṣaṣṭividhavikalpō dravyadēśakālaprabhāvādbhavati,  
 
tamupadēkṣyāmaḥ||14||  
 
tamupadēkṣyāmaḥ||14||  
 +
 
bhedashcaiShAM triShaShTividhavikalpo dravyadeshakAlaprabhAvAdbhavati, tamupadekShyAmaH||14||  
 
bhedashcaiShAM triShaShTividhavikalpo dravyadeshakAlaprabhAvAdbhavati, tamupadekShyAmaH||14||  
   −
There are sixty-three types of variations of rasas according to substance, place and time, that is mentioned in the following verses. [14]
+
There are sixty-three types of variations of ''rasas'' according to substance, place and time, that is mentioned in the following verses. [14]
 +
 
 
स्वादुरम्लादिभिर्योगं शेषैरम्लादयः पृथक्|                                                                       
 
स्वादुरम्लादिभिर्योगं शेषैरम्लादयः पृथक्|                                                                       
यान्ति पञ्चदशैतानि द्रव्याणि द्विरसानि तु||१५||  
+
यान्ति पञ्चदशैतानि द्रव्याणि द्विरसानि तु||१५||  
 +
 
 
पृथगम्लादियुक्तस्य योगः शेषैः पृथग्भवेत्|  
 
पृथगम्लादियुक्तस्य योगः शेषैः पृथग्भवेत्|  
 
मधुरस्य तथाऽम्लस्य लवणस्य कटोस्तथा||१६||  
 
मधुरस्य तथाऽम्लस्य लवणस्य कटोस्तथा||१६||  
 +
 
त्रिरसानि यथासङ्ख्यं द्रव्याण्युक्तानि विंशतिः|
 
त्रिरसानि यथासङ्ख्यं द्रव्याण्युक्तानि विंशतिः|
 
वक्ष्यन्ते  तु चतुष्केण द्रव्याणि दश पञ्च च||१७||  
 
वक्ष्यन्ते  तु चतुष्केण द्रव्याणि दश पञ्च च||१७||  
 +
 
स्वाद्वम्लौ सहितौ योगं लवणाद्यैः पृथग्गतौ|  
 
स्वाद्वम्लौ सहितौ योगं लवणाद्यैः पृथग्गतौ|  
 
योगं शेषैः पृथग्यातश्चतुष्करससङ्ख्यया||१८||  
 
योगं शेषैः पृथग्यातश्चतुष्करससङ्ख्यया||१८||  
 +
 
सहितौ स्वादुलवणौ तद्वत् कट्वादिभिः पृथक्|  
 
सहितौ स्वादुलवणौ तद्वत् कट्वादिभिः पृथक्|  
 
युक्तौ शेषैः पृथग्योगं यातः स्वादूषणौ तथा||१९||  
 
युक्तौ शेषैः पृथग्योगं यातः स्वादूषणौ तथा||१९||  
 +
 
कट्वाद्यैरम्ललवणौ संयुक्तौ सहितौ पृथक्|                                                                             
 
कट्वाद्यैरम्ललवणौ संयुक्तौ सहितौ पृथक्|                                                                             
 
यातः शेषैः पृथग्योगं शेषैरम्लकटू तथा||२०||  
 
यातः शेषैः पृथग्योगं शेषैरम्लकटू तथा||२०||  
 +
 
युज्यते तु कषायेण सतिक्तौ लवणोषणौ|२१|  
 
युज्यते तु कषायेण सतिक्तौ लवणोषणौ|२१|  
 
षट् तु पञ्चरसान्याहुरेकैकस्यापवर्जनात्||२१||  
 
षट् तु पञ्चरसान्याहुरेकैकस्यापवर्जनात्||२१||  
 +
 
षट् चैवैकरसानि स्युरेकं षड्रसमेव तु|२२|  
 
षट् चैवैकरसानि स्युरेकं षड्रसमेव तु|२२|  
 
इति त्रिषष्टिर्द्रव्याणां निर्दिष्टा रससङ्ख्यया||२२||  
 
इति त्रिषष्टिर्द्रव्याणां निर्दिष्टा रससङ्ख्यया||२२||  
Line 286: Line 298:  
svāduramlādibhiryōgaṁ śēṣairamlādayaḥ pr̥thak|  
 
svāduramlādibhiryōgaṁ śēṣairamlādayaḥ pr̥thak|  
 
yānti pañcadaśaitāni dravyāṇi dvirasāni tu||15||  
 
yānti pañcadaśaitāni dravyāṇi dvirasāni tu||15||  
 +
 
pr̥thagamlādiyuktasya yōgaḥ śēṣaiḥ pr̥thagbhavēt|  
 
pr̥thagamlādiyuktasya yōgaḥ śēṣaiḥ pr̥thagbhavēt|  
 
madhurasya tathā'mlasya lavaṇasya kaṭōstathā||16||  
 
madhurasya tathā'mlasya lavaṇasya kaṭōstathā||16||  
 +
 
trirasāni yathāsaṅkhyaṁ dravyāṇyuktāni viṁśatiḥ|
 
trirasāni yathāsaṅkhyaṁ dravyāṇyuktāni viṁśatiḥ|
 
vakṣyantē tu catuṣkēṇa dravyāṇi daśa pañca ca||17||  
 
vakṣyantē tu catuṣkēṇa dravyāṇi daśa pañca ca||17||