Changes

Jump to navigation Jump to search
4,048 bytes added ,  12:25, 14 January 2020
no edit summary
Line 43: Line 43:     
=== Sanskrit Text, Transliteration and English Translation ===
 
=== Sanskrit Text, Transliteration and English Translation ===
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथातोऽतीसारचिकित्सितं व्याख्यास्यामः||१||  
 
अथातोऽतीसारचिकित्सितं व्याख्यास्यामः||१||  
    
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 
इति ह स्माह भगवानात्रेयः||२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
athātō'tīsāracikitsitaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
 
athātō'tīsāracikitsitaṁ vyākhyāsyāmaḥ||1||  
Line 57: Line 59:     
We shall now illustrate the chapter on the management of ''atisara'' (diarrhea).  Thus, said lord Atreya [1-2]
 
We shall now illustrate the chapter on the management of ''atisara'' (diarrhea).  Thus, said lord Atreya [1-2]
 +
</div></div>
    
==== Query by Agnivesha ====
 
==== Query by Agnivesha ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
भगवन्तंखल्वात्रेयंकृताह्निकंहुताग्निहोत्रमासीनमृषिगणपरिवृतमुत्तरेहिमवतःपार्श्वेविनयादुपेत्याभिवाद्यचाग्निवेशउवाच-  
 
भगवन्तंखल्वात्रेयंकृताह्निकंहुताग्निहोत्रमासीनमृषिगणपरिवृतमुत्तरेहिमवतःपार्श्वेविनयादुपेत्याभिवाद्यचाग्निवेशउवाच-  
 
भगवन्! अतीसारस्यप्रागुत्पत्तिनिमित्तलक्षणोपशमनानिप्रजानुग्रहार्थमाख्यातुमर्हसीति ||३||
 
भगवन्! अतीसारस्यप्रागुत्पत्तिनिमित्तलक्षणोपशमनानिप्रजानुग्रहार्थमाख्यातुमर्हसीति ||३||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
bhagavantaṁ khalvātrēyaṁ kr̥tāhnikaṁ hutāgnihōtramāsīnamr̥ṣigaṇaparivr̥tamuttarē himavataḥ pārśvēvinayādupētyābhivādya cāgnivēśa uvāca
 
bhagavantaṁ khalvātrēyaṁ kr̥tāhnikaṁ hutāgnihōtramāsīnamr̥ṣigaṇaparivr̥tamuttarē himavataḥ pārśvēvinayādupētyābhivādya cāgnivēśa uvāca
Line 68: Line 73:  
bhagavantaM khalvAtreyaM kRutAhnikaM hutAgnihotramAsInamRuShigaNaparivRutamuttare himavataHpArshve vinayAdupetyAbhivAdya cAgnivesha uvAca-  
 
bhagavantaM khalvAtreyaM kRutAhnikaM hutAgnihotramAsInamRuShigaNaparivRutamuttare himavataHpArshve vinayAdupetyAbhivAdya cAgnivesha uvAca-  
 
bhagavan! atIsArasyaprAgutpattinimittalakShaNopashamanAni prajAnugrahArthamAkhyAtumarhasIti||3||  
 
bhagavan! atIsArasyaprAgutpattinimittalakShaNopashamanAni prajAnugrahArthamAkhyAtumarhasIti||3||  
 +
</div></div>
    
On one occasion, when Lord Atreya was sitting on the northern slope of the Himalayas surrounded by the sages after completing his daily worship and oblations to the fire, Agnivesha approached him, offered his humble salutations to him, and requested him to expound the origin, etiology, signs and symptoms, and treatment of ''atisara'' (diarrhea) for the well-being of humanity [3]
 
On one occasion, when Lord Atreya was sitting on the northern slope of the Himalayas surrounded by the sages after completing his daily worship and oblations to the fire, Agnivesha approached him, offered his humble salutations to him, and requested him to expound the origin, etiology, signs and symptoms, and treatment of ''atisara'' (diarrhea) for the well-being of humanity [3]
    
==== Historical origins of ''atisara'' ====
 
==== Historical origins of ''atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथभगवान्पुनर्वसुरात्रेयस्तदग्निवेशवचनमनुनिशम्योवाच- श्रूयतामग्निवेश! सर्वमेतदखिलेनव्याख्यायमानम् | <br />
 
अथभगवान्पुनर्वसुरात्रेयस्तदग्निवेशवचनमनुनिशम्योवाच- श्रूयतामग्निवेश! सर्वमेतदखिलेनव्याख्यायमानम् | <br />
Line 78: Line 85:  
अतश्चप्रत्यवरकालंपृषध्रेणदीर्घसत्रेणयजतापशूनामलाभाद्गवामालम्भःप्रवर्तितः | <br />
 
अतश्चप्रत्यवरकालंपृषध्रेणदीर्घसत्रेणयजतापशूनामलाभाद्गवामालम्भःप्रवर्तितः | <br />
 
तंदृष्ट्वाप्रव्यथिताभूतगणाः, तेषांचोपयोगादुपाकृतानांगवांगौरवादौष्ण्यादसात्म्यत्वादशस्तोपयोगाच्चोपहताग्नीनामुपहतमनसां[१]चातीसारःपूर्वमुत्पन्नःपृषध्रयज्ञे ||४|| <br />
 
तंदृष्ट्वाप्रव्यथिताभूतगणाः, तेषांचोपयोगादुपाकृतानांगवांगौरवादौष्ण्यादसात्म्यत्वादशस्तोपयोगाच्चोपहताग्नीनामुपहतमनसां[१]चातीसारःपूर्वमुत्पन्नःपृषध्रयज्ञे ||४|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
atha bhagavān punarvasurātrēyastadagnivēśavacanamanuniśamyōvāca- śrūyatāmagnivēśa!sarvamētadakhilēna vyākhyāyamānam| <br />
 
atha bhagavān punarvasurātrēyastadagnivēśavacanamanuniśamyōvāca- śrūyatāmagnivēśa!sarvamētadakhilēna vyākhyāyamānam| <br />
Line 90: Line 98:  
atashca pratyavarakAlaM pRuShadhreNa dIrghasatreNa yajatA pashUnAmalAbhAdgavAmAlambhaHpravartitaH| <br />
 
atashca pratyavarakAlaM pRuShadhreNa dIrghasatreNa yajatA pashUnAmalAbhAdgavAmAlambhaHpravartitaH| <br />
 
taM dRuShTvA pravyathitA bhUtagaNAH, teShAM copayogAdupAkRutAnAM gavAMgauravAdauShNyAdasAtmyatvAdashastopayogAccopahatAgnInAmupahatamanasAM [1] cAtIsAraHpUrvamutpannaH pRuShadhrayaj~je||4|| <br />
 
taM dRuShTvA pravyathitA bhUtagaNAH, teShAM copayogAdupAkRutAnAM gavAMgauravAdauShNyAdasAtmyatvAdashastopayogAccopahatAgnInAmupahatamanasAM [1] cAtIsAraHpUrvamutpannaH pRuShadhrayaj~je||4|| <br />
 +
</div></div>
    
After consideration of the above submission of Agnivesha, Lord Punarvasu said, “O Agnivesha, listen to me. I shall give a detailed response to your question.   
 
After consideration of the above submission of Agnivesha, Lord Punarvasu said, “O Agnivesha, listen to me. I shall give a detailed response to your question.   
Line 96: Line 105:     
==== ''Vataja atisara'' ====
 
==== ''Vataja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अथावरकालंवातलस्यवातातपव्यायामात्रनिषेविणोरूक्षाल्पप्रमिताशिनस्तीक्ष्णमद्यव्यवायनित्यस्योदावर्तयतश्चवेगान्वायुःप्रकोपमापद्यते, पक्ताचोपहन्यते; सवायुःकुपितोऽग्नावुपहतेमूत्रस्वेदौपुरीषाशयमुपहृत्य, ताभ्यांपुरीषंद्रवीकृत्य, अतीसारायप्रकल्पते | <br />
 
अथावरकालंवातलस्यवातातपव्यायामात्रनिषेविणोरूक्षाल्पप्रमिताशिनस्तीक्ष्णमद्यव्यवायनित्यस्योदावर्तयतश्चवेगान्वायुःप्रकोपमापद्यते, पक्ताचोपहन्यते; सवायुःकुपितोऽग्नावुपहतेमूत्रस्वेदौपुरीषाशयमुपहृत्य, ताभ्यांपुरीषंद्रवीकृत्य, अतीसारायप्रकल्पते | <br />
 
तस्यरूपाणि- विज्जलमामंविप्लुतमवसादिरूक्षंद्रवंसशूलमामगन्धमीषच्छब्दमशब्दंवाविबद्धमूत्रवातमतिसार्यतेपुरीषं, वायुश्चान्तःकोष्ठेसशब्दशूलस्तिर्यक्चरतिविबद्धइत्यामातिसारोवातात् | <br />
 
तस्यरूपाणि- विज्जलमामंविप्लुतमवसादिरूक्षंद्रवंसशूलमामगन्धमीषच्छब्दमशब्दंवाविबद्धमूत्रवातमतिसार्यतेपुरीषं, वायुश्चान्तःकोष्ठेसशब्दशूलस्तिर्यक्चरतिविबद्धइत्यामातिसारोवातात् | <br />
 
पक्वंवाविबद्धमल्पाल्पंसशब्दंसशूलफेनपिच्छापरिकर्तिकंहृष्टरोमाविनिःश्वसञ्शुष्कमुखःकट्यूरुत्रिकजानुपृष्ठपार्श्वशूलीभ्रष्टगुदोमुहुर्मुहुर्विग्रथितमुपवेश्यतेपुरीषंवातात्; तमाहुरनुग्रथितमित्येके, वातानुग्रथितवर्चस्त्वात् ||५||<br />
 
पक्वंवाविबद्धमल्पाल्पंसशब्दंसशूलफेनपिच्छापरिकर्तिकंहृष्टरोमाविनिःश्वसञ्शुष्कमुखःकट्यूरुत्रिकजानुपृष्ठपार्श्वशूलीभ्रष्टगुदोमुहुर्मुहुर्विग्रथितमुपवेश्यतेपुरीषंवातात्; तमाहुरनुग्रथितमित्येके, वातानुग्रथितवर्चस्त्वात् ||५||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
athāvarakālaṁ vātalasya vātātapavyāyāmātimātraniṣēviṇōrūkṣālpapramitāśinastīkṣṇamadyavyavāyanityasyōdāvartayataśca vēgān vāyuḥ prakōpamāpadyatē, paktācōpahanyatē; sa vāyuḥ kupitō'gnāvupahatē mūtrasvēdau purīṣāśayamupahr̥tya, tābhyāṁ purīṣaṁdravīkr̥tya, atīsārāya prakalpatē| <br />
 
athāvarakālaṁ vātalasya vātātapavyāyāmātimātraniṣēviṇōrūkṣālpapramitāśinastīkṣṇamadyavyavāyanityasyōdāvartayataśca vēgān vāyuḥ prakōpamāpadyatē, paktācōpahanyatē; sa vāyuḥ kupitō'gnāvupahatē mūtrasvēdau purīṣāśayamupahr̥tya, tābhyāṁ purīṣaṁdravīkr̥tya, atīsārāya prakalpatē| <br />
Line 108: Line 119:  
tasya rUpANi- vijjalamAmaM viplutamavasAdi rUkShaM dravaMsashUlamAmagandhamIShacchabdamashabdaM vA vibaddhamUtravAtamatisAryate purIShaM,vAyushcAntaHkoShThe sashabdashUlastiryak carati vibaddha ityAmAtisAro vAtAt| <br />
 
tasya rUpANi- vijjalamAmaM viplutamavasAdi rUkShaM dravaMsashUlamAmagandhamIShacchabdamashabdaM vA vibaddhamUtravAtamatisAryate purIShaM,vAyushcAntaHkoShThe sashabdashUlastiryak carati vibaddha ityAmAtisAro vAtAt| <br />
 
pakvaM vA vibaddhamalpAlpaM sashabdaM sashUlaphenapicchAparikartikaM hRuShTaromA viniHshvasa~jshuShkamukhaH kaTyUrutrikajAnupRuShThapArshvashUlI bhraShTagudomuhurmuhurvigrathitamupaveshyate purIShaM vAtAt; tamAhuranugrathitamityeke,vAtAnugrathitavarcastvAt||5|| <br />
 
pakvaM vA vibaddhamalpAlpaM sashabdaM sashUlaphenapicchAparikartikaM hRuShTaromA viniHshvasa~jshuShkamukhaH kaTyUrutrikajAnupRuShThapArshvashUlI bhraShTagudomuhurmuhurvigrathitamupaveshyate purIShaM vAtAt; tamAhuranugrathitamityeke,vAtAnugrathitavarcastvAt||5|| <br />
 +
</div></div>
    
*''Vata'' dominant ''atisara'' occurs if a person with ''vata'' dominant constitution indulges in following: Exposure to strong wind, excess sunlight, and physical exercise;
 
*''Vata'' dominant ''atisara'' occurs if a person with ''vata'' dominant constitution indulges in following: Exposure to strong wind, excess sunlight, and physical exercise;
Line 142: Line 154:     
==== ''Pittaja atisara'' ====
 
==== ''Pittaja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पित्तलस्यपुनरम्ललवणकटुकक्षारोष्णतीक्ष्णातिमात्रनिषेविणःप्रतताग्निसूर्यसन्तापोष्णमारुतोपहतगात्रस्यक्रोधेर्ष्याबहुलस्यपित्तंप्रकोपमापद्यते | <br />
 
पित्तलस्यपुनरम्ललवणकटुकक्षारोष्णतीक्ष्णातिमात्रनिषेविणःप्रतताग्निसूर्यसन्तापोष्णमारुतोपहतगात्रस्यक्रोधेर्ष्याबहुलस्यपित्तंप्रकोपमापद्यते | <br />
 
तत्प्रकुपितंद्रवत्वादूष्माणमुपहत्यपुरीषाशयविसृतमौष्ण्याद्द्रवत्वात्सरत्वाच्चभित्त्वापुरीषमतिसारायप्रकल्पते | <br />
 
तत्प्रकुपितंद्रवत्वादूष्माणमुपहत्यपुरीषाशयविसृतमौष्ण्याद्द्रवत्वात्सरत्वाच्चभित्त्वापुरीषमतिसारायप्रकल्पते | <br />
 
तस्यरूपाणि- हारिद्रंहरितंनीलंकृष्णंरक्तपित्तोपहितमतिदुर्गन्धमतिसार्यते[१]पुरीषं, तृष्णादाह स्वेद मूर्च्छाशूलब्रध्नसन्तापपाकपरीतइतिपित्तातिसारः ||६|| <br />
 
तस्यरूपाणि- हारिद्रंहरितंनीलंकृष्णंरक्तपित्तोपहितमतिदुर्गन्धमतिसार्यते[१]पुरीषं, तृष्णादाह स्वेद मूर्च्छाशूलब्रध्नसन्तापपाकपरीतइतिपित्तातिसारः ||६|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pittalasya punaramlalavaṇakaṭukakṣārōṣṇatīkṣṇātimātraniṣēviṇaḥpratatāgnisūryasantāpōṣṇamārutōpahatagātrasya krōdhērṣyābahulasya pittaṁ prakōpamāpadyatē| <br />
 
pittalasya punaramlalavaṇakaṭukakṣārōṣṇatīkṣṇātimātraniṣēviṇaḥpratatāgnisūryasantāpōṣṇamārutōpahatagātrasya krōdhērṣyābahulasya pittaṁ prakōpamāpadyatē| <br />
Line 156: Line 170:  
tasya rUpANi- hAridraM haritaM nIlaM  
 
tasya rUpANi- hAridraM haritaM nIlaM  
 
kRuShNaM raktapittopahitamatidurgandhamatisAryate [1] purIShaM,tRuShNAdAhasvedamUrcchAshUlabradhnasantApapAkaparIta iti pittAtisAraH||6|| <br />
 
kRuShNaM raktapittopahitamatidurgandhamatisAryate [1] purIShaM,tRuShNAdAhasvedamUrcchAshUlabradhnasantApapAkaparIta iti pittAtisAraH||6|| <br />
 +
</div></div>
    
A person of ''pittaja'' constitution, by indulging in the following etiological factors, gets afflicted by ''pittaja atisara'':
 
A person of ''pittaja'' constitution, by indulging in the following etiological factors, gets afflicted by ''pittaja atisara'':
Line 171: Line 186:     
==== ''Kaphaja atisara'' ====
 
==== ''Kaphaja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
श्लेष्मलस्यतुगुरुमधुरशीतस्निग्धोपसेविनःसम्पूरकस्याचिन्तयतोदिवास्वप्नपरस्यालसस्यश्लेष्माप्रकोपमापद्यते | <br />
 
श्लेष्मलस्यतुगुरुमधुरशीतस्निग्धोपसेविनःसम्पूरकस्याचिन्तयतोदिवास्वप्नपरस्यालसस्यश्लेष्माप्रकोपमापद्यते | <br />
 
सस्वभावाद्गुरुमधुरशीतस्निग्धःस्रस्तोऽग्निमुपहत्य सौम्यस्वभावात्पुरीषाशयमुपहत्यो पक्लेद्यपुरीषमतिसारायकल्पते | <br />
 
सस्वभावाद्गुरुमधुरशीतस्निग्धःस्रस्तोऽग्निमुपहत्य सौम्यस्वभावात्पुरीषाशयमुपहत्यो पक्लेद्यपुरीषमतिसारायकल्पते | <br />
 
तस्यरूपाणि- स्निग्धंश्वेतंपिच्छिलंतन्तुमदामंगुरुदुर्गन्धंश्लेष्मोपहितमनुबद्धशूलमल्पाल्पमभीक्ष्णमतिसार्यतेसप्रवाहिकं, गुरूदरगुदबस्तिवङ्क्षणदेशःकृतेऽप्यकृतसञ्ज्ञःसलोमहर्षःसोत्क्लेशोनिद्रालस्यपरीतःसदनोऽन्नद्वेषीचेतिश्लेष्मातिसारः ||७||  
 
तस्यरूपाणि- स्निग्धंश्वेतंपिच्छिलंतन्तुमदामंगुरुदुर्गन्धंश्लेष्मोपहितमनुबद्धशूलमल्पाल्पमभीक्ष्णमतिसार्यतेसप्रवाहिकं, गुरूदरगुदबस्तिवङ्क्षणदेशःकृतेऽप्यकृतसञ्ज्ञःसलोमहर्षःसोत्क्लेशोनिद्रालस्यपरीतःसदनोऽन्नद्वेषीचेतिश्लेष्मातिसारः ||७||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ślēṣmalasya tu gurumadhuraśītasnigdhōpasēvinaḥ sampūrakasyācintayatō divāsvapnaparasyālasasyaślēṣmā prakōpamāpadyatē| <br />
 
ślēṣmalasya tu gurumadhuraśītasnigdhōpasēvinaḥ sampūrakasyācintayatō divāsvapnaparasyālasasyaślēṣmā prakōpamāpadyatē| <br />
Line 183: Line 200:  
sa svabhAvAd gurumadhurashItasnigdhaH srasto~agnimupahatya saumyasvabhAvAtpurIShAshayamupahatyopakledya purIShamatisArAya kalpate| <br />
 
sa svabhAvAd gurumadhurashItasnigdhaH srasto~agnimupahatya saumyasvabhAvAtpurIShAshayamupahatyopakledya purIShamatisArAya kalpate| <br />
 
tasya rUpANi- snigdhaM shvetaM picchilaM tantumadAmaM guru durgandhaMshleShmopahitamanubaddhashUlamalpAlpamabhIkShNamatisAryate sapravAhikaM,gurUdaragudabastiva~gkShaNadeshaH kRute~apyakRutasa~jj~jaH salomaharShaH sotkleshonidrAlasyaparItaH sadano~annadveShI ceti shleShmAtisAraH||7|| <br />
 
tasya rUpANi- snigdhaM shvetaM picchilaM tantumadAmaM guru durgandhaMshleShmopahitamanubaddhashUlamalpAlpamabhIkShNamatisAryate sapravAhikaM,gurUdaragudabastiva~gkShaNadeshaH kRute~apyakRutasa~jj~jaH salomaharShaH sotkleshonidrAlasyaparItaH sadano~annadveShI ceti shleShmAtisAraH||7|| <br />
 +
</div></div>
    
A person of ''kaphaja'' type of constitution indulging in the following factors experiences the manifestation of ''kaphaja atisara'':
 
A person of ''kaphaja'' type of constitution indulging in the following factors experiences the manifestation of ''kaphaja atisara'':
Line 202: Line 220:     
==== ''Sannipataja atisara'' ====
 
==== ''Sannipataja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अतिशीतस्निग्धरूक्षोष्णगुरुखरकठिनविषमविरुद्धासात्म्यभोजनादभोजनात्कालातीतभोजनाद्यत्किञ्चिदभ्यवहरणात्प्रदुष्टमद्यपानीयपानादतिमद्यपानादसंशोधनात्प्रतिकर्मणांविषमगमनादनुपचाराज्ज्वलनादित्यपवनसलिलातिसेवनादस्वप्ना- दतिस्वप्नाद्वेगविधारणादृतुविपर्ययादयथाबलमारम्भाद्भयशोकचित्तोद्वेगातियोगात्कृमिशोषज्वरार्शोविकारातिकर्षणाद्वाव्यापन्नाग्नेस्त्रयोदोषाःप्रकुपिताभूयएवाग्निमुपहत्यपक्वाशयमनुप्रविश्यातीसारंसर्वदोषलिङ्गंजनयन्ति ||८||  
 
अतिशीतस्निग्धरूक्षोष्णगुरुखरकठिनविषमविरुद्धासात्म्यभोजनादभोजनात्कालातीतभोजनाद्यत्किञ्चिदभ्यवहरणात्प्रदुष्टमद्यपानीयपानादतिमद्यपानादसंशोधनात्प्रतिकर्मणांविषमगमनादनुपचाराज्ज्वलनादित्यपवनसलिलातिसेवनादस्वप्ना- दतिस्वप्नाद्वेगविधारणादृतुविपर्ययादयथाबलमारम्भाद्भयशोकचित्तोद्वेगातियोगात्कृमिशोषज्वरार्शोविकारातिकर्षणाद्वाव्यापन्नाग्नेस्त्रयोदोषाःप्रकुपिताभूयएवाग्निमुपहत्यपक्वाशयमनुप्रविश्यातीसारंसर्वदोषलिङ्गंजनयन्ति ||८||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
atiśītasnigdharūkṣōṣṇagurukharakaṭhinaviṣamaviruddhāsātmyabhōjanādabhōjanāt kālātītabhōjanādyatkiñcidabhyavaharaṇāt praduṣṭamadyapānīyapānādatimadyapānādasaṁśōdhanāt pratikarmaṇāṁviṣamagamanādanupacārājjvalanādityapavanasalilātisēvanādasvapnā-datisvapnādvēgavidhāraṇādr̥tuviparyayādayathābalamārambhādbhayaśōkacittōdvēgātiyōgātkr̥miśōṣajvarārśōvikārātikarṣaṇādvā vyāpannāgnēstrayō dōṣāḥ prakupitā bhūya ēvāgnimupahatyapakvāśayamanupraviśyātīsāraṁ sarvadōṣaliṅgaṁ janayanti||8||  
 
atiśītasnigdharūkṣōṣṇagurukharakaṭhinaviṣamaviruddhāsātmyabhōjanādabhōjanāt kālātītabhōjanādyatkiñcidabhyavaharaṇāt praduṣṭamadyapānīyapānādatimadyapānādasaṁśōdhanāt pratikarmaṇāṁviṣamagamanādanupacārājjvalanādityapavanasalilātisēvanādasvapnā-datisvapnādvēgavidhāraṇādr̥tuviparyayādayathābalamārambhādbhayaśōkacittōdvēgātiyōgātkr̥miśōṣajvarārśōvikārātikarṣaṇādvā vyāpannāgnēstrayō dōṣāḥ prakupitā bhūya ēvāgnimupahatyapakvāśayamanupraviśyātīsāraṁ sarvadōṣaliṅgaṁ janayanti||8||  
    
atishItasnigdharUkShoShNagurukharakaThinaviShamaviruddhAsAtmyabhojanAdabhojanAtkAlAtItabhojanAd yatki~jcidabhyavaharaNAtpraduShTamadyapAnIyapAnAdatimadyapAnAdasaMshodhanAt pratikarmaNAMviShamagamanAdanupacArAjjvalanAdityapavanasalilAtisevanAdasvapnA-datisvapnAdvegavidhAraNAdRutuviparyayAdayathAbalamArambhAdbhayashokacittodvegAtiyogAtkRumishoShajvarArshovikArAtikarShaNAdvA vyApannAgnestrayo doShAH prakupitA bhUyaevAgnimupahatya pakvAshayamanupravishyAtIsAraM sarvadoShali~ggaM janayanti||8||  
 
atishItasnigdharUkShoShNagurukharakaThinaviShamaviruddhAsAtmyabhojanAdabhojanAtkAlAtItabhojanAd yatki~jcidabhyavaharaNAtpraduShTamadyapAnIyapAnAdatimadyapAnAdasaMshodhanAt pratikarmaNAMviShamagamanAdanupacArAjjvalanAdityapavanasalilAtisevanAdasvapnA-datisvapnAdvegavidhAraNAdRutuviparyayAdayathAbalamArambhAdbhayashokacittodvegAtiyogAtkRumishoShajvarArshovikArAtikarShaNAdvA vyApannAgnestrayo doShAH prakupitA bhUyaevAgnimupahatya pakvAshayamanupravishyAtIsAraM sarvadoShali~ggaM janayanti||8||  
 +
</div></div>
    
The causative factors of ''sannipataja atisara'' (diarrhea caused by the simultaneous vitiation of all the three ''doshas'') are as follows:  
 
The causative factors of ''sannipataja atisara'' (diarrhea caused by the simultaneous vitiation of all the three ''doshas'') are as follows:  
Line 229: Line 250:     
==== Signs and symptoms of ''sannipataja atisara'' ====
 
==== Signs and symptoms of ''sannipataja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अपिचशोणितादीन्धातूनतिप्रकृष्टं[१]दूषयन्तोधातुदोषस्वभावकृतानतीसारवर्णानुपदर्शयन्ति | <br />
 
अपिचशोणितादीन्धातूनतिप्रकृष्टं[१]दूषयन्तोधातुदोषस्वभावकृतानतीसारवर्णानुपदर्शयन्ति | <br />
Line 236: Line 258:  
तृष्णादाहज्वरभ्रमतमकहिक्काश्वासानुबन्धमतिवेदनमवेदनंवास्रस्तपक्वगुदंपतितगुदवलिंमुक्तनालमतिक्षीणबलमांसशोणितं
 
तृष्णादाहज्वरभ्रमतमकहिक्काश्वासानुबन्धमतिवेदनमवेदनंवास्रस्तपक्वगुदंपतितगुदवलिंमुक्तनालमतिक्षीणबलमांसशोणितं
 
सर्वपर्वास्थिशूलिनमरोचकारतिप्रलापसम्मोहपरीतंसहसोपरतविकारमतिसारिणमचिकित्स्यंविद्यात्; इतिसन्निपातातिसारः ||९||  
 
सर्वपर्वास्थिशूलिनमरोचकारतिप्रलापसम्मोहपरीतंसहसोपरतविकारमतिसारिणमचिकित्स्यंविद्यात्; इतिसन्निपातातिसारः ||९||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
api ca śōṇitādīn dhātūnatiprakr̥ṣṭaṁ [1] dūṣayantō dhātudōṣasvabhāvakr̥tānatīsāravarṇānupadarśayanti| <br />
 
api ca śōṇitādīn dhātūnatiprakr̥ṣṭaṁ [1] dūṣayantō dhātudōṣasvabhāvakr̥tānatīsāravarṇānupadarśayanti| <br />
Line 245: Line 268:  
tatra shoNitAdiShu dhAtuShvatipraduShTeShu hAridraharitanIlamA~jjiShThamAMsadhAvanasannikAshaMraktaM kRuShNaM shvetaM varAhabhedaHsadRushamanubaddhavedanamavedanaM vAsamAsavyatyAsAdupaveshyate shakRud grathitamAmaM sakRut, sakRudapipakvamanatikShINamAMsashoNitabalo mandAgnirvihatamukharasashca; tAdRushamAturaMkRucchrasAdhyaM vidyAt| <br />
 
tatra shoNitAdiShu dhAtuShvatipraduShTeShu hAridraharitanIlamA~jjiShThamAMsadhAvanasannikAshaMraktaM kRuShNaM shvetaM varAhabhedaHsadRushamanubaddhavedanamavedanaM vAsamAsavyatyAsAdupaveshyate shakRud grathitamAmaM sakRut, sakRudapipakvamanatikShINamAMsashoNitabalo mandAgnirvihatamukharasashca; tAdRushamAturaMkRucchrasAdhyaM vidyAt| <br />
 
ebhirvarNairatisAryamANaM sopadravamAturamasAdhyo~ayamiti pratyAcakShIta; tadyathA-pakvashoNitAbhaM [2] yakRutkhaNDopamaM medomAMsodakasannikAshaMdadhighRutamajjatailavasAkShIravesavArAbhamatinIlamatiraktamatikRuShNamudakamivAcchaMpunarmecakAbhamatisnigdhaM haritanIlakaShAyavarNaM karburamAvilaM picchilaM tantumadAmaMcandrakopagatamatikuNapapUtipUyagandhyAmAmamatsyagandhi makShikAkAntaM [3]kuthitabahudhAtusrAvamalpapurIShamapurIShaM vA~atisAryamANaMtRuShNAdAhajvarabhramatamakahikkAshvAsAnubandhamativedanamavedanaM vA srastapakvagudaMpatitagudavaliM muktanAlamatikShINabalamAMsashoNitaMsarvaparvAsthishUlinamarocakAratipralApasammohaparItaM sahasoparatavikAramatisAriNamacikitsyaMvidyAt; iti sannipAtAtisAraH||9||  
 
ebhirvarNairatisAryamANaM sopadravamAturamasAdhyo~ayamiti pratyAcakShIta; tadyathA-pakvashoNitAbhaM [2] yakRutkhaNDopamaM medomAMsodakasannikAshaMdadhighRutamajjatailavasAkShIravesavArAbhamatinIlamatiraktamatikRuShNamudakamivAcchaMpunarmecakAbhamatisnigdhaM haritanIlakaShAyavarNaM karburamAvilaM picchilaM tantumadAmaMcandrakopagatamatikuNapapUtipUyagandhyAmAmamatsyagandhi makShikAkAntaM [3]kuthitabahudhAtusrAvamalpapurIShamapurIShaM vA~atisAryamANaMtRuShNAdAhajvarabhramatamakahikkAshvAsAnubandhamativedanamavedanaM vA srastapakvagudaMpatitagudavaliM muktanAlamatikShINabalamAMsashoNitaMsarvaparvAsthishUlinamarocakAratipralApasammohaparItaM sahasoparatavikAramatisAriNamacikitsyaMvidyAt; iti sannipAtAtisAraH||9||  
 +
</div></div>
    
The three aggravated ''doshas'' cause excessive vitiation of ''dhatus'' (tissue elements, e.g., ''rakta'' (blood)), resulting in the appearance of different colors (in the stool). The nature of these colors depends upon the nature of the vitiated ''dhatus'' and ''doshas''.  
 
The three aggravated ''doshas'' cause excessive vitiation of ''dhatus'' (tissue elements, e.g., ''rakta'' (blood)), resulting in the appearance of different colors (in the stool). The nature of these colors depends upon the nature of the vitiated ''dhatus'' and ''doshas''.  
Line 275: Line 299:     
==== Guidelines for starting treatment ====
 
==== Guidelines for starting treatment ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तमसाध्यतामसम्प्राप्तंचिकित्सेद्यथाप्रधानोपक्रमेणहेतूपशयदोषविशेषपरीक्षयाचेति ||१०||
 
तमसाध्यतामसम्प्राप्तंचिकित्सेद्यथाप्रधानोपक्रमेणहेतूपशयदोषविशेषपरीक्षयाचेति ||१०||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tamasādhyatāmasamprāptaṁ cikitsēd yathāpradhānōpakramēṇa hētūpaśayadōṣaviśēṣaparīkṣayācēti||10||
 
tamasādhyatāmasamprāptaṁ cikitsēd yathāpradhānōpakramēṇa hētūpaśayadōṣaviśēṣaparīkṣayācēti||10||
    
tamasAdhyatAmasamprAptaM cikitsed yathApradhAnopakrameNa hetUpashayadoShavisheShaparIkShayAceti||10||  
 
tamasAdhyatAmasamprAptaM cikitsed yathApradhAnopakrameNa hetUpashayadoShavisheShaparIkShayAceti||10||  
 +
</div></div>
    
The patient who has not yet reached the stage of absolute incurability should be properly treated after the examination of causative factors, ''upashaya'' (pacifying factors) and nature of the aggravation of specific ''dosha''. In this condition, the most aggravated ''dosha'' should be treated in the beginning followed by the treatment of the other less aggravated ''doshas''. [10]
 
The patient who has not yet reached the stage of absolute incurability should be properly treated after the examination of causative factors, ''upashaya'' (pacifying factors) and nature of the aggravation of specific ''dosha''. In this condition, the most aggravated ''dosha'' should be treated in the beginning followed by the treatment of the other less aggravated ''doshas''. [10]
    
==== Exogenous (psychological) diarrhea ====
 
==== Exogenous (psychological) diarrhea ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
आगन्तूद्वावतीसारौमानसौभयशोकजौ | <br />
 
आगन्तूद्वावतीसारौमानसौभयशोकजौ | <br />
 
तत्तयोर्लक्षणंवायोर्यदतीसारलक्षणम् ||११||<br />
 
तत्तयोर्लक्षणंवायोर्यदतीसारलक्षणम् ||११||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
āgantū dvāvatīsārau mānasau bhayaśōkajau| <br />
 
āgantū dvāvatīsārau mānasau bhayaśōkajau| <br />
Line 294: Line 323:  
AgantU dvAvatIsArau mAnasau bhayashokajau| <br />
 
AgantU dvAvatIsArau mAnasau bhayashokajau| <br />
 
tattayorlakShaNaM vAyoryadatIsAralakShaNam||11||<br />
 
tattayorlakShaNaM vAyoryadatIsAralakShaNam||11||<br />
 +
</div></div>
    
The exogenous type of ''atisara'' (diarrhea) is of mental origin and is of two types. One of these is caused by fear and the other is caused by grief. Their signs and symptoms are similar to those of the ''vatika'' type of ''atisara''. Thus ''atisara'' or diarrhea is of two types, viz., ''nija'' or endogenous (like ''vataja, pittaja, kaphaja'' and ''sannipataja atisara'' and ''agantuja/manasa'' or exogenous [11]
 
The exogenous type of ''atisara'' (diarrhea) is of mental origin and is of two types. One of these is caused by fear and the other is caused by grief. Their signs and symptoms are similar to those of the ''vatika'' type of ''atisara''. Thus ''atisara'' or diarrhea is of two types, viz., ''nija'' or endogenous (like ''vataja, pittaja, kaphaja'' and ''sannipataja atisara'' and ''agantuja/manasa'' or exogenous [11]
    
==== Management of exogenous (psychological) diarrhea ====
 
==== Management of exogenous (psychological) diarrhea ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
मारुतोभयशोकाभ्यांशीघ्रंहिपरिकुप्यति | <br />
 
मारुतोभयशोकाभ्यांशीघ्रंहिपरिकुप्यति | <br />
Line 304: Line 335:  
इत्युक्ताःषडतीसाराः, साध्यानांसाधनंत्वतः | <br />
 
इत्युक्ताःषडतीसाराः, साध्यानांसाधनंत्वतः | <br />
 
प्रवक्ष्याम्यनुपूर्वेणयथावत्तन्निबोधत ||१३||<br />
 
प्रवक्ष्याम्यनुपूर्वेणयथावत्तन्निबोधत ||१३||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
mārutō bhayaśōkābhyāṁ śīghraṁ hi parikupyati| <br />
 
mārutō bhayaśōkābhyāṁ śīghraṁ hi parikupyati| <br />
Line 316: Line 348:  
ityuktAH ShaDatIsArAH, sAdhyAnAM sAdhanaM tvataH| <br />
 
ityuktAH ShaDatIsArAH, sAdhyAnAM sAdhanaM tvataH| <br />
 
pravakShyAmyanupUrveNa yathAvattannibodhata||13|| <br />
 
pravakShyAmyanupUrveNa yathAvattannibodhata||13|| <br />
 +
</div></div>
    
The following therapies help to cure ''agantuja/manasa'' or exogenous:
 
The following therapies help to cure ''agantuja/manasa'' or exogenous:
Line 322: Line 355:     
==== Principles of treatment ====
 
==== Principles of treatment ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
दोषाःसन्निचितायस्यविदग्धाहारमूर्च्छिताः | <br />
 
दोषाःसन्निचितायस्यविदग्धाहारमूर्च्छिताः | <br />
Line 340: Line 374:  
प्रमथ्यांमध्यदोषाणांदद्याद्दीपनपाचनीम् | <br />
 
प्रमथ्यांमध्यदोषाणांदद्याद्दीपनपाचनीम् | <br />
 
लङ्घनंचाल्पदोषाणांप्रशस्तमतिसारिणाम् ||१९||<br />
 
लङ्घनंचाल्पदोषाणांप्रशस्तमतिसारिणाम् ||१९||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
dōṣāḥ sannicitā yasya vidagdhāhāramūrcchitāḥ| <br />
 
dōṣāḥ sannicitā yasya vidagdhāhāramūrcchitāḥ| <br />
Line 376: Line 411:  
pramathyAM madhyadoShANAM dadyAddIpanapAcanIm| <br />
 
pramathyAM madhyadoShANAM dadyAddIpanapAcanIm| <br />
 
la~gghanaM cAlpadoShANAM prashastamatisAriNAm||19|| <br />
 
la~gghanaM cAlpadoShANAM prashastamatisAriNAm||19|| <br />
 +
</div></div>
    
The following principles of treatment are used in management of ''atisara'':
 
The following principles of treatment are used in management of ''atisara'':
Line 389: Line 425:     
==== Recipes of ''pramathya'' ====
 
==== Recipes of ''pramathya'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पिप्पलीनागरंधान्यंभूतीकमभयावचा | <br />
 
पिप्पलीनागरंधान्यंभूतीकमभयावचा | <br />
Line 398: Line 435:  
वचाप्रतिविषाभ्यांवामुस्तपर्पटकेनवा | <br />
 
वचाप्रतिविषाभ्यांवामुस्तपर्पटकेनवा | <br />
 
ह्रीवेरशृङ्गवेराभ्यांपक्वंवापाययेज्जलम् ||२२||<br />
 
ह्रीवेरशृङ्गवेराभ्यांपक्वंवापाययेज्जलम् ||२२||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pippalī nāgaraṁ dhānyaṁ bhūtīkamabhayā vacā| <br />
 
pippalī nāgaraṁ dhānyaṁ bhūtīkamabhayā vacā| <br />
Line 416: Line 454:  
vacAprativiShAbhyAM vA mustaparpaTakena vA| <br />
 
vacAprativiShAbhyAM vA mustaparpaTakena vA| <br />
 
hrIverashRu~ggaverAbhyAM pakvaM vA pAyayejjalam||22||<br />
 
hrIverashRu~ggaverAbhyAM pakvaM vA pAyayejjalam||22||<br />
 +
</div></div>
    
Three recipes of ''pramathya'' which are useful in the treatment of diarrhea are as follow:
 
Three recipes of ''pramathya'' which are useful in the treatment of diarrhea are as follow:
Line 429: Line 468:     
==== Diet and drinks for ''atisara'' patient ====
 
==== Diet and drinks for ''atisara'' patient ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
युक्तेऽन्नकालेक्षुत्क्षामंलघून्यन्नानिभोजयेत् | <br />
 
युक्तेऽन्नकालेक्षुत्क्षामंलघून्यन्नानिभोजयेत् | <br />
Line 438: Line 478:  
यवागूभिर्विलेपीभिःखडैर्यूषैरसौदनैः | <br />
 
यवागूभिर्विलेपीभिःखडैर्यूषैरसौदनैः | <br />
 
दीपनग्राहिसंयुक्तैःक्रमश्चस्यादतःपरम् ||२५||<br />
 
दीपनग्राहिसंयुक्तैःक्रमश्चस्यादतःपरम् ||२५||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
yuktē'nnakālē kṣutkṣāmaṁ laghūnyannāni bhōjayēt| <br />
 
yuktē'nnakālē kṣutkṣāmaṁ laghūnyannāni bhōjayēt| <br />
Line 456: Line 497:  
yavAgUbhirvilepIbhiH khaDairyUShai rasaudanaiH| <br />
 
yavAgUbhirvilepIbhiH khaDairyUShai rasaudanaiH| <br />
 
dIpanagrAhisaMyuktaiH kramashca syAdataH param||25|| <br />
 
dIpanagrAhisaMyuktaiH kramashca syAdataH param||25|| <br />
 +
</div></div>
    
*At appropriate meal time, if the patient feels hungry, light food should be given to eat. It enhances the appetite and stimulates agni and as a result the strength is promoted immediately.
 
*At appropriate meal time, if the patient feels hungry, light food should be given to eat. It enhances the appetite and stimulates agni and as a result the strength is promoted immediately.
Line 463: Line 505:     
==== Treatment of ''vataja atisara'' ====
 
==== Treatment of ''vataja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
शालपर्णींपृश्निपर्णींबृहतींकण्टकारिकाम् | <br />
 
शालपर्णींपृश्निपर्णींबृहतींकण्टकारिकाम् | <br />
Line 475: Line 518:  
वातश्लेष्महरोह्येषगणोदीपनपाचनः | <br />
 
वातश्लेष्महरोह्येषगणोदीपनपाचनः | <br />
 
ग्राहीबल्योरोचनश्चतस्माच्छस्तोऽतिसारिणाम् ||२९||<br />
 
ग्राहीबल्योरोचनश्चतस्माच्छस्तोऽतिसारिणाम् ||२९||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
śālaparṇīṁ pr̥śniparṇīṁ br̥hatīṁ kaṇṭakārikām| <br />
 
śālaparṇīṁ pr̥śniparṇīṁ br̥hatīṁ kaṇṭakārikām| <br />
Line 499: Line 543:  
vAtashleShmaharo hyeSha gaNo dIpanapAcanaH| <br />
 
vAtashleShmaharo hyeSha gaNo dIpanapAcanaH| <br />
 
grAhI balyo rocanashca tasmAcchasto~atisAriNAm||29|| <br />
 
grAhI balyo rocanashca tasmAcchasto~atisAriNAm||29|| <br />
 +
</div></div>
    
The following drugs are useful for the cure of ''vataja atisara'' (diarrhea):
 
The following drugs are useful for the cure of ''vataja atisara'' (diarrhea):
Line 505: Line 550:     
==== Management of diarrhea associated with pain ====
 
==== Management of diarrhea associated with pain ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
आमेपरिणतेयस्तुविबद्धमतिसार्यते |        <br />                                           
 
आमेपरिणतेयस्तुविबद्धमतिसार्यते |        <br />                                           
Line 517: Line 563:  
लोणिकायाःसपाठायाःशुष्कशाकेनवापुनः | <br />
 
लोणिकायाःसपाठायाःशुष्कशाकेनवापुनः | <br />
 
दधिदाडिमसिद्धेनबहुस्नेहेनभोजयेत् ||३३||<br />
 
दधिदाडिमसिद्धेनबहुस्नेहेनभोजयेत् ||३३||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
āmē pariṇatē yastu vibaddhamatisāryatē| <br />
 
āmē pariṇatē yastu vibaddhamatisāryatē| <br />
Line 541: Line 588:  
loNikAyAH sapAThAyAH shuShkashAkena vA punaH| <br />
 
loNikAyAH sapAThAyAH shuShkashAkena vA punaH| <br />
 
dadhidADimasiddhena bahusnehena bhojayet||33|| <br />
 
dadhidADimasiddhena bahusnehena bhojayet||33|| <br />
 +
</div></div>
    
After the maturity of ''ama'' (product of indigestion), if the patient experiences loose motions along with scybalous feces associated with colic pain and mucus very frequently in small quantities, and if there is griping pain, then he should be given food along with the soup of ''mulaka, badara, upodikā, kshirini, yavāni, vāstuka, suvarchala, chanchu'' (''nadika''), leaves of ''avalguja, shati, karkaruka, jivanti, chirbhata'' (karkati), ''lonika, patha'' or ''shushka-shaka'' (''kasamarda'' according to Chakrapani). These soups should be cooked along with curd (yogurt) and ''dadima'', and added with ghee in copious quantities [30-33]
 
After the maturity of ''ama'' (product of indigestion), if the patient experiences loose motions along with scybalous feces associated with colic pain and mucus very frequently in small quantities, and if there is griping pain, then he should be given food along with the soup of ''mulaka, badara, upodikā, kshirini, yavāni, vāstuka, suvarchala, chanchu'' (''nadika''), leaves of ''avalguja, shati, karkaruka, jivanti, chirbhata'' (karkati), ''lonika, patha'' or ''shushka-shaka'' (''kasamarda'' according to Chakrapani). These soups should be cooked along with curd (yogurt) and ''dadima'', and added with ghee in copious quantities [30-33]
    
==== Treatment of ''pravahika'' (dysentery) ====
 
==== Treatment of ''pravahika'' (dysentery) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
कल्कःस्याद्बालबिल्वानांतिलकल्कश्चतत्समः | <br />
 
कल्कःस्याद्बालबिल्वानांतिलकल्कश्चतत्समः | <br />
 
दध्नःसरोऽम्लस्नेहाद्यःखडोहन्यात्प्रवाहिकाम् ||३४|| <br />
 
दध्नःसरोऽम्लस्नेहाद्यःखडोहन्यात्प्रवाहिकाम् ||३४|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kalkaḥ syādbālabilvānāṁ tilakalkaśca tatsamaḥ| <br />
 
kalkaḥ syādbālabilvānāṁ tilakalkaśca tatsamaḥ| <br />
Line 554: Line 604:  
kalkaH syAdbAlabilvAnAM tilakalkashca tatsamaH| <br />
 
kalkaH syAdbAlabilvAnAM tilakalkashca tatsamaH| <br />
 
dadhnaH saro~amlasnehAdyaH khaDo hanyAt pravAhikAm||34|| <br />
 
dadhnaH saro~amlasnehAdyaH khaDo hanyAt pravAhikAm||34|| <br />
 +
</div></div>
    
The following ''khada'' (a sour appetizer) cures ''pravahika'' (dysentery):
 
The following ''khada'' (a sour appetizer) cures ''pravahika'' (dysentery):
Line 560: Line 611:     
==== Treatment of ''varcha-kshaya'' (scanty formation of stool) ====
 
==== Treatment of ''varcha-kshaya'' (scanty formation of stool) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
यवानांमुद्गमाषाणांशालीनांचतिलस्यच | <br />
 
यवानांमुद्गमाषाणांशालीनांचतिलस्यच | <br />
Line 581: Line 633:  
ओदनं[१]रक्तशालीनांतेनाद्यात्प्रपिबेच्चतत् | <br />
 
ओदनं[१]रक्तशालीनांतेनाद्यात्प्रपिबेच्चतत् | <br />
 
तथावर्चःक्षयकृतैर्व्याधिभिर्विप्रमुच्यते ||४१||<br />
 
तथावर्चःक्षयकृतैर्व्याधिभिर्विप्रमुच्यते ||४१||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
yavānāṁ mudgamāṣāṇāṁ śālīnāṁ ca tilasya ca| <br />
 
yavānāṁ mudgamāṣāṇāṁ śālīnāṁ ca tilasya ca| <br />
Line 623: Line 676:  
odanaM [1] raktashAlInAM tenAdyAt prapibecca tat| <br />
 
odanaM [1] raktashAlInAM tenAdyAt prapibecca tat| <br />
 
tathA varcaHkShayakRutairvyAdhibhirvipramucyate||41||<br />
 
tathA varcaHkShayakRutairvyAdhibhirvipramucyate||41||<br />
 +
</div></div>
 
   
 
   
 
If there is ''varcha-kshaya'' (scanty stool), then the patient should be given the following recipes:
 
If there is ''varcha-kshaya'' (scanty stool), then the patient should be given the following recipes:
Line 631: Line 685:     
==== Treatment of prolapse of rectum ====
 
==== Treatment of prolapse of rectum ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
गुदनिःसरणेशूलेपानमम्लस्यसर्पिषः | <br />
 
गुदनिःसरणेशूलेपानमम्लस्यसर्पिषः | <br />
 
प्रशस्यतेनिरामाणामथवाऽप्यनुवासनम् ||४२|| <br />
 
प्रशस्यतेनिरामाणामथवाऽप्यनुवासनम् ||४२|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
gudaniḥsaraṇē śūlē pānamamlasya sarpiṣaḥ| <br />
 
gudaniḥsaraṇē śūlē pānamamlasya sarpiṣaḥ| <br />
Line 640: Line 696:  
gudaniHsaraNe shUle pAnamamlasya sarpiShaH| <br />
 
gudaniHsaraNe shUle pAnamamlasya sarpiShaH| <br />
 
prashasyate nirAmANAmathavA~apyanuvAsanam||42|| <br />
 
prashasyate nirAmANAmathavA~apyanuvAsanam||42|| <br />
 +
</div></div>
    
If there is prolapse of rectum and colic pain, and if the diarrhea is free from ''ama'', then the patient should be given medicated ghee prepared with sour drugs or ''anuvasana'' (unctuous enema). [42]
 
If there is prolapse of rectum and colic pain, and if the diarrhea is free from ''ama'', then the patient should be given medicated ghee prepared with sour drugs or ''anuvasana'' (unctuous enema). [42]
    
==== ''Changeri ghritam'' ====
 
==== ''Changeri ghritam'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
चाङ्गेरीकोलदध्यम्लनागरक्षारसंयुतम् | <br />
 
चाङ्गेरीकोलदध्यम्लनागरक्षारसंयुतम् | <br />
 
घृतमुत्क्वथितंपेयंगुदभ्रंशरुजापहम् ||४३|| <br />
 
घृतमुत्क्वथितंपेयंगुदभ्रंशरुजापहम् ||४३|| <br />
 
इतिचाङ्गेरीघृतम् | <br />
 
इतिचाङ्गेरीघृतम् | <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
cāṅgērīkōladadhyamlanāgarakṣārasaṁyutam| <br />
 
cāṅgērīkōladadhyamlanāgarakṣārasaṁyutam| <br />
Line 656: Line 715:  
ghRutamutkvathitaM peyaM gudabhraMsharujApaham||43|| <br />
 
ghRutamutkvathitaM peyaM gudabhraMsharujApaham||43|| <br />
 
iti cA~ggerIghRutam| <br />
 
iti cA~ggerIghRutam| <br />
 +
</div></div>
    
Ghee should be cooked with the juice of ''changeri'', decoction of ''kola'' and sour curd, and the paste of ''nagara'' and ''kshara'' (alkali preparation). Intake of this medicated ghee cures ailments caused by prolapse of rectum. Thus, ends the description of ''changeri-ghrita'' [43].
 
Ghee should be cooked with the juice of ''changeri'', decoction of ''kola'' and sour curd, and the paste of ''nagara'' and ''kshara'' (alkali preparation). Intake of this medicated ghee cures ailments caused by prolapse of rectum. Thus, ends the description of ''changeri-ghrita'' [43].
    
==== ''Chavyadi ghritam'' ====
 
==== ''Chavyadi ghritam'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सचव्यपिप्पलीमूलंसव्योषविडदाडिमम् |<br />  
 
सचव्यपिप्पलीमूलंसव्योषविडदाडिमम् |<br />  
Line 665: Line 726:     
इतिगुदभ्रंशेचव्यादिघृतम् | <br />
 
इतिगुदभ्रंशेचव्यादिघृतम् | <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sacavyapippalīmūlaṁ savyōṣaviḍadāḍimam| <br />
 
sacavyapippalīmūlaṁ savyōṣaviḍadāḍimam| <br />
Line 675: Line 737:     
iti gudabhraMshe cavyAdighRutam| <br />
 
iti gudabhraMshe cavyAdighRutam| <br />
 +
</div></div>
    
Ghee should be cooked with the sour ingredients (juice of ''changeri'', decoction of ''kola'' and sour curd), and the pastes of ''chavya'', ''pippali-mula, shunthi, pippali, maricha, vida'' and ''dadima''. Intake of this medicated ghee should be done along with ''dhanya, ajaji'' and ''chitraka'' in appropriate quantities (for curing prolapse of rectum)
 
Ghee should be cooked with the sour ingredients (juice of ''changeri'', decoction of ''kola'' and sour curd), and the pastes of ''chavya'', ''pippali-mula, shunthi, pippali, maricha, vida'' and ''dadima''. Intake of this medicated ghee should be done along with ''dhanya, ajaji'' and ''chitraka'' in appropriate quantities (for curing prolapse of rectum)
Line 681: Line 744:     
==== ''Anuvasana basti'' in prolapse of rectum ====
 
==== ''Anuvasana basti'' in prolapse of rectum ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
दशमूलोपसिद्धंवासबिल्वमनुवासनम् | <br />
 
दशमूलोपसिद्धंवासबिल्वमनुवासनम् | <br />
Line 686: Line 750:     
इतिगुदभ्रंशेऽनुवासनम् <br />
 
इतिगुदभ्रंशेऽनुवासनम् <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
daśamūlōpasiddhaṁ vā sabilvamanuvāsanam| <br />
 
daśamūlōpasiddhaṁ vā sabilvamanuvāsanam| <br />
Line 696: Line 761:  
   
 
   
 
iti gudabhraMshe~anuvAsanam| <br />
 
iti gudabhraMshe~anuvAsanam| <br />
 +
</div></div>
    
For the cure of prolapse rectum, ''anuvasana basti'' (oil-based enema therapy) should be administered with the following recipes:
 
For the cure of prolapse rectum, ''anuvasana basti'' (oil-based enema therapy) should be administered with the following recipes:
Line 705: Line 771:     
==== Management of strangulated prolapsed rectum ====
 
==== Management of strangulated prolapsed rectum ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्तब्धभ्रष्टगुदेपूर्वंस्नेहस्वेदौप्रयोजयेत् | <br />
 
स्तब्धभ्रष्टगुदेपूर्वंस्नेहस्वेदौप्रयोजयेत् | <br />
 
सुस्विन्नंतंमृदूभूतंपिचुनासम्प्रवेशयेत् ||४६||<br />
 
सुस्विन्नंतंमृदूभूतंपिचुनासम्प्रवेशयेत् ||४६||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
stabdhabhraṣṭagudē pūrvaṁ snēhasvēdau prayōjayēt| <br />
 
stabdhabhraṣṭagudē pūrvaṁ snēhasvēdau prayōjayēt| <br />
Line 714: Line 782:  
stabdhabhraShTagude pUrvaM snehasvedau prayojayet| <br />
 
stabdhabhraShTagude pUrvaM snehasvedau prayojayet| <br />
 
susvinnaM taM mRudUbhUtaM picunA sampraveshayet||46|| <br />
 
susvinnaM taM mRudUbhUtaM picunA sampraveshayet||46|| <br />
 +
</div></div>
    
If the prolapsed rectum becomes stiff or strangulated, and does not go inside of its own, then oil should be applied over it and fomentation should be given. Thereafter, when the prolapsed rectum is well fomented and has become soft, then with the help of a cotton pad (or pad made of thick cloth) it should be pushed inside and restored to its original place [46].
 
If the prolapsed rectum becomes stiff or strangulated, and does not go inside of its own, then oil should be applied over it and fomentation should be given. Thereafter, when the prolapsed rectum is well fomented and has become soft, then with the help of a cotton pad (or pad made of thick cloth) it should be pushed inside and restored to its original place [46].
    
==== Use of medicated milk ====
 
==== Use of medicated milk ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
विबद्धवातवर्चास्तुबहुशूलप्रवाहिकः | <br />
 
विबद्धवातवर्चास्तुबहुशूलप्रवाहिकः | <br />
Line 727: Line 797:  
एवंक्षीरप्रयोगेणरक्तंपिच्छाचशाम्यति | <br />
 
एवंक्षीरप्रयोगेणरक्तंपिच्छाचशाम्यति | <br />
 
शूलंप्रवाहिकाचैवविबन्धश्चोपशाम्यति ||४९||<br />
 
शूलंप्रवाहिकाचैवविबन्धश्चोपशाम्यति ||४९||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
vibaddhavātavarcāstu bahuśūlapravāhikaḥ| <br />
 
vibaddhavātavarcāstu bahuśūlapravāhikaḥ| <br />
Line 745: Line 816:  
evaM kShIraprayogeNa raktaM picchA ca shAmyati| <br />
 
evaM kShIraprayogeNa raktaM picchA ca shAmyati| <br />
 
shUlaM pravAhikA caiva vibandhashcopashAmyati||49|| <br />
 
shUlaM pravAhikA caiva vibandhashcopashAmyati||49|| <br />
 +
</div></div>
    
If the movement of flatus and stool is blocked(constipated), if the patient suffers from various kinds of pain, if the patient passes blood and mucus, and if the patient is thirsty, then adequate quantity of milk should be administered. Such a patient should be given ''yamaka'' (ghee and oil mixed together), and thereafter, lukewarm milk collected directly from the udder (''dharoshna'').
 
If the movement of flatus and stool is blocked(constipated), if the patient suffers from various kinds of pain, if the patient passes blood and mucus, and if the patient is thirsty, then adequate quantity of milk should be administered. Such a patient should be given ''yamaka'' (ghee and oil mixed together), and thereafter, lukewarm milk collected directly from the udder (''dharoshna'').
Line 751: Line 823:     
==== Treatment of ''pittaja atisara'' ====
 
==== Treatment of ''pittaja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पित्तातिसारंपुनर्निदानोपशयाकृतिभिरामान्वयमुपलभ्ययथाबलंलङ्घनपाचनाभ्यामुपाचरेत् | <br />
 
पित्तातिसारंपुनर्निदानोपशयाकृतिभिरामान्वयमुपलभ्ययथाबलंलङ्घनपाचनाभ्यामुपाचरेत् | <br />
Line 757: Line 830:  
मुद्गमसूरहरेणुमकुष्ठकाढकीयूषैर्वालावकपिञ्जलशशहरिणैणकालपुच्छकरसैरीषदम्लैरनम्लैर्वाक्रमशोऽग्निंसन्धुक्षयेत् | <br />
 
मुद्गमसूरहरेणुमकुष्ठकाढकीयूषैर्वालावकपिञ्जलशशहरिणैणकालपुच्छकरसैरीषदम्लैरनम्लैर्वाक्रमशोऽग्निंसन्धुक्षयेत् | <br />
 
अनुबन्धेत्वस्यदीपनीयपाचनीयोपशमनीयसङ्ग्रहणीयान्योगान्सम्प्रयोजयेदिति ||५०|| <br />
 
अनुबन्धेत्वस्यदीपनीयपाचनीयोपशमनीयसङ्ग्रहणीयान्योगान्सम्प्रयोजयेदिति ||५०|| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pittātisāraṁ punarnidānōpaśayākr̥tibhirāmānvayamupalabhya yathābalaṁlaṅghanapācanābhyāmupācarēt| <br />
 
pittātisāraṁ punarnidānōpaśayākr̥tibhirāmānvayamupalabhya yathābalaṁlaṅghanapācanābhyāmupācarēt| <br />
Line 769: Line 843:  
mudgamasUrahareNumakuShThakADhakIyUShairvAlAvakapi~jjalashashahariNaiNakAlapucchakarasairIShadamlairanamlairvA kramasho~agniM sandhukShayet|<br />  
 
mudgamasUrahareNumakuShThakADhakIyUShairvAlAvakapi~jjalashashahariNaiNakAlapucchakarasairIShadamlairanamlairvA kramasho~agniM sandhukShayet|<br />  
 
anubandhe tvasya dIpanIyapAcanIyopashamanIyasa~ggrahaNIyAn yogAn samprayojayediti||50|| <br />
 
anubandhe tvasya dIpanIyapAcanIyopashamanIyasa~ggrahaNIyAn yogAn samprayojayediti||50|| <br />
 +
</div></div>
    
For the cure of ''pittaja atisara'', the following therapy should be administered:  
 
For the cure of ''pittaja atisara'', the following therapy should be administered:  
Line 778: Line 853:     
==== Recipes for ''pittaja atisara'' ====
 
==== Recipes for ''pittaja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सक्षौद्रातिविषंपिष्ट्वावत्सकस्यफलत्वचम् | <br />
 
सक्षौद्रातिविषंपिष्ट्वावत्सकस्यफलत्वचम् | <br />
Line 796: Line 872:  
जीर्णोषधानांशस्यन्तेयथायोगंप्रकल्पितैः | <br />
 
जीर्णोषधानांशस्यन्तेयथायोगंप्रकल्पितैः | <br />
 
रसैःसाङ्ग्राहिकैर्युक्ताःपुराणारक्तशालयः ||५६||<br />
 
रसैःसाङ्ग्राहिकैर्युक्ताःपुराणारक्तशालयः ||५६||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sakṣaudrātiviṣaṁ piṣṭvā vatsakasya phalatvacam| <br />
 
sakṣaudrātiviṣaṁ piṣṭvā vatsakasya phalatvacam| <br />
Line 832: Line 909:  
jIrNoShadhAnAM shasyante yathAyogaM prakalpitaiH| <br />
 
jIrNoShadhAnAM shasyante yathAyogaM prakalpitaiH| <br />
 
rasaiH sA~ggrAhikairyuktAH purANA raktashAlayaH||56|| <br />
 
rasaiH sA~ggrAhikairyuktAH purANA raktashAlayaH||56|| <br />
 +
</div></div>
    
The following recipes are useful in curing ''pittaja atisara'':
 
The following recipes are useful in curing ''pittaja atisara'':
Line 844: Line 922:     
==== Administration of milk ====
 
==== Administration of milk ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पित्तातिसारोदीपाग्नेःक्षिप्रंसमुपशाम्यति | <br />
 
पित्तातिसारोदीपाग्नेःक्षिप्रंसमुपशाम्यति | <br />
Line 862: Line 941:  
शतपुष्पावरीभ्यांचपयसामधुकेनच | <br />
 
शतपुष्पावरीभ्यांचपयसामधुकेनच | <br />
 
तैलपादंघृतंसिद्धंसबिल्वमनुवासनम् ||६२||<br />
 
तैलपादंघृतंसिद्धंसबिल्वमनुवासनम् ||६२||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pittātisārō dīpāgnēḥ kṣipraṁ samupaśāmyati| <br />
 
pittātisārō dīpāgnēḥ kṣipraṁ samupaśāmyati| <br />
Line 898: Line 978:  
shatapuShpAvarIbhyAM ca payasA madhukena ca| <br />
 
shatapuShpAvarIbhyAM ca payasA madhukena ca| <br />
 
tailapAdaM ghRutaM siddhaM sabilvamanuvAsanam||62||<br />
 
tailapAdaM ghRutaM siddhaM sabilvamanuvAsanam||62||<br />
 +
</div></div>
 
   
 
   
 
*Goat-milk administered to a patient having strong power of digestion cures ''pittaja atisara'' and promotes strength as well as complexion.
 
*Goat-milk administered to a patient having strong power of digestion cures ''pittaja atisara'' and promotes strength as well as complexion.
Line 910: Line 991:     
==== ''Piccha basti'' (slimy medicated enema) ====
 
==== ''Piccha basti'' (slimy medicated enema) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
कृतानुवासनस्यास्यकृतसंसर्जनस्यच | <br />
 
कृतानुवासनस्यास्यकृतसंसर्जनस्यच | <br />
Line 928: Line 1,010:  
पित्तातिसारज्वरशोथगुल्मजीर्णातिसारग्रहणीप्रदोषान् | <br />
 
पित्तातिसारज्वरशोथगुल्मजीर्णातिसारग्रहणीप्रदोषान् | <br />
 
जयत्ययंशीघ्रमतिप्रवृद्धान्विरेचनास्थापनयोश्चबस्तिः[२] ||६८||<br />
 
जयत्ययंशीघ्रमतिप्रवृद्धान्विरेचनास्थापनयोश्चबस्तिः[२] ||६८||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kr̥tānuvāsanasyāsya kr̥tasaṁsarjanasya ca| <br />
 
kr̥tānuvāsanasyāsya kr̥tasaṁsarjanasya ca| <br />
Line 964: Line 1,047:  
pittAtisArajvarashothagulmajIrNAtisAragrahaNIpradoShAn| <br />
 
pittAtisArajvarashothagulmajIrNAtisAragrahaNIpradoShAn| <br />
 
jayatyayaM shIghramatipravRuddhAn virecanAsthApanayoshca bastiH [2] ||68|| <br />
 
jayatyayaM shIghramatipravRuddhAn virecanAsthApanayoshca bastiH [2] ||68|| <br />
 +
</div></div>
    
If diarrhea persists in spite of the administration of ''anuvasana basti'' and observing the ''samsarjana-krama'' (gradual administration of lighter to heavier food) then ''piccha basti'' (mucilaginous type of medicated enema) should be given.
 
If diarrhea persists in spite of the administration of ''anuvasana basti'' and observing the ''samsarjana-krama'' (gradual administration of lighter to heavier food) then ''piccha basti'' (mucilaginous type of medicated enema) should be given.
Line 970: Line 1,054:     
==== ''Raktatisara'' (bloody diarrhoea) ====
 
==== ''Raktatisara'' (bloody diarrhoea) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पित्तातिसारीयस्त्वेतांक्रियांमुक्त्वानिषेवते |<br />
 
पित्तातिसारीयस्त्वेतांक्रियांमुक्त्वानिषेवते |<br />
Line 976: Line 1,061:  
कुर्याद्रक्तातिसारंतुरक्तमाशुप्रदूषयेत् | <br />
 
कुर्याद्रक्तातिसारंतुरक्तमाशुप्रदूषयेत् | <br />
 
तृष्णांशूलंविदाहंचगुदपाकंचदारुणम् ||७०||<br />
 
तृष्णांशूलंविदाहंचगुदपाकंचदारुणम् ||७०||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pittātisārī yastvētāṁ kriyāṁ muktvā niṣēvatē| <br />
 
pittātisārī yastvētāṁ kriyāṁ muktvā niṣēvatē| <br />
Line 988: Line 1,074:  
kuryAdraktAtisAraM tu raktamAshu pradUShayet| <br />
 
kuryAdraktAtisAraM tu raktamAshu pradUShayet| <br />
 
tRuShNAM shUlaM vidAhaM ca gudapAkaM ca dAruNam||70||<br />
 
tRuShNAM shUlaM vidAhaM ca gudapAkaM ca dAruNam||70||<br />
 +
</div></div>
    
If a ''pittaja atisara'' patient does not follow the therapeutic measures and resorts to such foods and drinks which cause aggravation of ''pitta'', then the excessively provoked ''pitta'' causes ''raktatisara'' and instantaneous vitiation of ''rakta'' (blood). This leads to serious complications like morbid thirst, colic pain, burning sensation and suppuration of the anus. It can also manifest itself directly on account of excessive aggravation of ''pitta'' and vitiation of blood [69-70]
 
If a ''pittaja atisara'' patient does not follow the therapeutic measures and resorts to such foods and drinks which cause aggravation of ''pitta'', then the excessively provoked ''pitta'' causes ''raktatisara'' and instantaneous vitiation of ''rakta'' (blood). This leads to serious complications like morbid thirst, colic pain, burning sensation and suppuration of the anus. It can also manifest itself directly on account of excessive aggravation of ''pitta'' and vitiation of blood [69-70]
    
==== Treatment of ''raktatisara'' ====
 
==== Treatment of ''raktatisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्रच्छागंपयःशस्तंशीतंसमधुशर्करम् | <br />
 
तत्रच्छागंपयःशस्तंशीतंसमधुशर्करम् | <br />
Line 1,010: Line 1,098:  
दुर्बलंपाययित्वावातस्यैवोपरिभोजयेत् | <br />
 
दुर्बलंपाययित्वावातस्यैवोपरिभोजयेत् | <br />
 
प्राग्भक्तंनवनीतंवादद्यात्समधुशर्करम् ||७६||<br />
 
प्राग्भक्तंनवनीतंवादद्यात्समधुशर्करम् ||७६||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra cchāgaṁ payaḥ śastaṁ śītaṁ samadhuśarkaram| <br />
 
tatra cchāgaṁ payaḥ śastaṁ śītaṁ samadhuśarkaram| <br />
Line 1,046: Line 1,135:  
durbalaM pAyayitvA vA tasyaivopari bhojayet| <br />
 
durbalaM pAyayitvA vA tasyaivopari bhojayet| <br />
 
prAgbhaktaM navanItaM vA dadyAt samadhusharkaram||76|| <br />
 
prAgbhaktaM navanItaM vA dadyAt samadhusharkaram||76|| <br />
 +
</div></div>
    
For the treatment of ''raktatisara'', the following therapy should be administered:
 
For the treatment of ''raktatisara'', the following therapy should be administered:
Line 1,057: Line 1,147:     
==== Measures to alleviate bleeding in ''raktatisara'' ====
 
==== Measures to alleviate bleeding in ''raktatisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
प्राश्यक्षीरोत्थितंसर्पिःकपिञ्जलरसाशनः | <br />
 
प्राश्यक्षीरोत्थितंसर्पिःकपिञ्जलरसाशनः | <br />
Line 1,066: Line 1,157:  
घृतंयवागूमण्डेनकुटजस्यफलैःशृतम् | <br />
 
घृतंयवागूमण्डेनकुटजस्यफलैःशृतम् | <br />
 
पेयंतस्यानुपातव्यापेयारक्तोपशान्तये ||७९||<br />
 
पेयंतस्यानुपातव्यापेयारक्तोपशान्तये ||७९||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
prāśya kṣīrōtthitaṁ sarpiḥ kapiñjalarasāśanaḥ| <br />
 
prāśya kṣīrōtthitaṁ sarpiḥ kapiñjalarasāśanaḥ| <br />
Line 1,084: Line 1,176:  
ghRutaM yavAgUmaNDena kuTajasya phalaiH shRutam| <br />
 
ghRutaM yavAgUmaNDena kuTajasya phalaiH shRutam| <br />
 
peyaM tasyAnu pAtavyA peyA raktopashAntaye||79|| <br />
 
peyaM tasyAnu pAtavyA peyA raktopashAntaye||79|| <br />
 +
</div></div>
    
*After taking ghee collected from the cream of milk along with milk, the patient should take the meat soup of ''kapinjala''. During this therapy, he should take milk in adequate quantity. It cures ''raktatisara'' in three days.
 
*After taking ghee collected from the cream of milk along with milk, the patient should take the meat soup of ''kapinjala''. During this therapy, he should take milk in adequate quantity. It cures ''raktatisara'' in three days.
Line 1,090: Line 1,183:     
==== Treatment of ''sannipataja atisara'' ====
 
==== Treatment of ''sannipataja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
त्वक्चदारुहरिद्रायाःकुटजस्यफलानिच | <br />
 
त्वक्चदारुहरिद्रायाःकुटजस्यफलानिच | <br />
Line 1,096: Line 1,190:  
षड्भिरेतैर्घृतंसिद्धंपेयामण्डावचारितम् | <br />
 
षड्भिरेतैर्घृतंसिद्धंपेयामण्डावचारितम् | <br />
 
अतीसारंजयेच्छीघ्रंत्रिदोषमपिदारुणम् ||८१||<br />
 
अतीसारंजयेच्छीघ्रंत्रिदोषमपिदारुणम् ||८१||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tvak ca dāruharidrāyāḥ kuṭajasya phalāni ca| <br />
 
tvak ca dāruharidrāyāḥ kuṭajasya phalāni ca| <br />
Line 1,108: Line 1,203:  
ShaDbhiretairghRutaM siddhaM peyAmaNDAvacAritam| <br />
 
ShaDbhiretairghRutaM siddhaM peyAmaNDAvacAritam| <br />
 
atIsAraM jayecchIghraM tridoShamapi dAruNam||81|| <br />
 
atIsAraM jayecchIghraM tridoShamapi dAruNam||81|| <br />
 +
</div></div>
    
Ghee should be cooked by adding the six drugs, viz., the bark of ''daru-haridra'', fruits of ''kutaja, pippali, shringavera, draksa'' and ''katukarohini''. Intake of ''peya'' (thin gruel) and ''manda'' (very thin gruel) along with this medicated ghee cures a serious type of diarrhea even if caused by ''sannipata'' (simultaneous aggravation of all the three ''doshas'').[80-81]
 
Ghee should be cooked by adding the six drugs, viz., the bark of ''daru-haridra'', fruits of ''kutaja, pippali, shringavera, draksa'' and ''katukarohini''. Intake of ''peya'' (thin gruel) and ''manda'' (very thin gruel) along with this medicated ghee cures a serious type of diarrhea even if caused by ''sannipata'' (simultaneous aggravation of all the three ''doshas'').[80-81]
    
==== Hemostatic recipes ====
 
==== Hemostatic recipes ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
कृष्णमृन्मधुकंशङ्खंरुधिरंतण्डुलोदकम् | <br />
 
कृष्णमृन्मधुकंशङ्खंरुधिरंतण्डुलोदकम् | <br />
Line 1,127: Line 1,224:  
पीत्वासशर्कराक्षौद्रंचन्दनंतण्डुलाम्भसा | <br />
 
पीत्वासशर्कराक्षौद्रंचन्दनंतण्डुलाम्भसा | <br />
 
दाहतृष्णाप्रमेहेभ्योरक्तस्रावाच्चमुच्यते ||८६||<br />
 
दाहतृष्णाप्रमेहेभ्योरक्तस्रावाच्चमुच्यते ||८६||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kr̥ṣṇamr̥nmadhukaṁ śaṅkhaṁ rudhiraṁ taṇḍulōdakam| <br />
 
kr̥ṣṇamr̥nmadhukaṁ śaṅkhaṁ rudhiraṁ taṇḍulōdakam| <br />
Line 1,157: Line 1,255:  
pItvA sasharkarAkShaudraM candanaM taNDulAmbhasA| <br />
 
pItvA sasharkarAkShaudraM candanaM taNDulAmbhasA| <br />
 
dAhatRuShNApramehebhyo raktasrAvAcca mucyate||86|| <br />
 
dAhatRuShNApramehebhyo raktasrAvAcca mucyate||86|| <br />
 +
</div></div>
    
*Intake of ''krishnamrita'' (black earth), ''madhuka, shankha, rudhira'' (blood or ''kesara'') and rice-water, mixed with honey controls bleeding instantaneously.
 
*Intake of ''krishnamrita'' (black earth), ''madhuka, shankha, rudhira'' (blood or ''kesara'') and rice-water, mixed with honey controls bleeding instantaneously.
Line 1,165: Line 1,264:     
==== Treatment of anal suppuration ====
 
==== Treatment of anal suppuration ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
गुदोबहुभिरुत्थानैर्यस्यपित्तेनपच्यते | <br />
 
गुदोबहुभिरुत्थानैर्यस्यपित्तेनपच्यते | <br />
Line 1,185: Line 1,285:     
कार्पाससङ्गृहीतेनसेचयेद्गुदवङ्क्षणम् |९३| <br />
 
कार्पाससङ्गृहीतेनसेचयेद्गुदवङ्क्षणम् |९३| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
gudō bahubhirutthānairyasya pittēna pacyatē| <br />
 
gudō bahubhirutthānairyasya pittēna pacyatē| <br />
Line 1,225: Line 1,326:     
kArpAsasa~ggRuhItena secayedgudava~gkShaNam|93| <br />
 
kArpAsasa~ggRuhItena secayedgudava~gkShaNam|93| <br />
 +
</div></div>
    
Aggravated ''pitta'' suppurates the anus due to frequent evacuation of stool. The anus of such a patient should be sprinkled and applied with the following recipes which stops bleeding and pacifies suppuration and pain.
 
Aggravated ''pitta'' suppurates the anus due to frequent evacuation of stool. The anus of such a patient should be sprinkled and applied with the following recipes which stops bleeding and pacifies suppuration and pain.
Line 1,234: Line 1,336:     
==== ''Pichcha-basti'' (mucilaginous enema) for dysentery ====
 
==== ''Pichcha-basti'' (mucilaginous enema) for dysentery ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अल्पाल्पंबहुशोरक्तंसशूलमुपवेश्यते ||९३|| <br />
 
अल्पाल्पंबहुशोरक्तंसशूलमुपवेश्यते ||९३|| <br />
Line 1,244: Line 1,347:     
तस्मादभीक्ष्णशस्तेषांगुदेस्नेहंप्रयोजयेत् |९६| <br />
 
तस्मादभीक्ष्णशस्तेषांगुदेस्नेहंप्रयोजयेत् |९६| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
alpālpaṁ bahuśō raktaṁ saśūlamupavēśyatē||93|| <br />
 
alpālpaṁ bahuśō raktaṁ saśūlamupavēśyatē||93|| <br />
Line 1,264: Line 1,368:     
tasmAdabhIkShNashasteShAM gude snehaM prayojayet|96| <br />
 
tasmAdabhIkShNashasteShAM gude snehaM prayojayet|96| <br />
 +
</div></div>
    
When the movement of the aggravated ''vata'' (flatus) gets obstructed or moves with difficulty or seizing of ''vata'' inside the abdomen, then the patient voids blood frequently in small quantities which is associated with pain. ''Piccha-basti'' should be administered to such patients. This type of patient may also be managed by ''anuvasana basti'' given with medicated ghee prepared with ''prapaundarika''. Because of chronic diarrhea, the anus of the patient generally becomes weak. Therefore cotton soaked in medicated ghee should be inserted into the anus frequently or ''anuvasana basti'' with medicated ghee is given [93-95½ ].
 
When the movement of the aggravated ''vata'' (flatus) gets obstructed or moves with difficulty or seizing of ''vata'' inside the abdomen, then the patient voids blood frequently in small quantities which is associated with pain. ''Piccha-basti'' should be administered to such patients. This type of patient may also be managed by ''anuvasana basti'' given with medicated ghee prepared with ''prapaundarika''. Because of chronic diarrhea, the anus of the patient generally becomes weak. Therefore cotton soaked in medicated ghee should be inserted into the anus frequently or ''anuvasana basti'' with medicated ghee is given [93-95½ ].
    
==== Medicated enema and recipes of linctus ====
 
==== Medicated enema and recipes of linctus ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पवनोऽतिप्रवृत्तोहिस्वेस्थानेलभतेऽधिकम् ||९६|| <br />
 
पवनोऽतिप्रवृत्तोहिस्वेस्थानेलभतेऽधिकम् ||९६|| <br />
Line 1,284: Line 1,390:     
अधोवायदिवाऽप्यूर्ध्वंयस्यरक्तंप्रवर्तते |१०१| <br />
 
अधोवायदिवाऽप्यूर्ध्वंयस्यरक्तंप्रवर्तते |१०१| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pavanō'tipravr̥ttō hi svē sthānē labhatē'dhikam||96|| <br />
 
pavanō'tipravr̥ttō hi svē sthānē labhatē'dhikam||96|| <br />
Line 1,316: Line 1,423:     
adho vA yadi vA~apyUrdhvaM yasya raktaM pravartate|101| <br />
 
adho vA yadi vA~apyUrdhvaM yasya raktaM pravartate|101| <br />
 +
</div></div>
    
*The aggravated vata becomes stronger in its own site in ''atisara'' patients. For the pacification of aggravated ''vata'' associated with ''pitta'' (which takes place in bloody diarrhea), ''basti'' (both the ''anuvasana'' and ''niruha'' types) is the best therapy.
 
*The aggravated vata becomes stronger in its own site in ''atisara'' patients. For the pacification of aggravated ''vata'' associated with ''pitta'' (which takes place in bloody diarrhea), ''basti'' (both the ''anuvasana'' and ''niruha'' types) is the best therapy.
Line 1,322: Line 1,430:     
==== Suppuration of anal sphincters ====
 
==== Suppuration of anal sphincters ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
यस्त्वेवंदुर्बलोमोहात्पित्तलान्येवसेवते ||१०१|| <br />
 
यस्त्वेवंदुर्बलोमोहात्पित्तलान्येवसेवते ||१०१|| <br />
    
दारुणंसवलीपाकंप्राप्यशीघ्रंविपद्यते |१०२|<br />
 
दारुणंसवलीपाकंप्राप्यशीघ्रंविपद्यते |१०२|<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
yastvēvaṁ durbalō mōhāt pittalānyēva sēvatē||101|| <br />
 
yastvēvaṁ durbalō mōhāt pittalānyēva sēvatē||101|| <br />
Line 1,334: Line 1,444:     
dAruNaM sa valIpAkaM prApya shIghraM vipadyate|102| <br />
 
dAruNaM sa valIpAkaM prApya shIghraM vipadyate|102| <br />
 +
</div></div>
    
A patient who has become weak because of ''raktatisara'', if indulges in ''pitta''-aggravating ingredients out of ignorance, then the anal sphincters gets suppurated. This is a serious condition leading to instantaneous death [101½].
 
A patient who has become weak because of ''raktatisara'', if indulges in ''pitta''-aggravating ingredients out of ignorance, then the anal sphincters gets suppurated. This is a serious condition leading to instantaneous death [101½].
    
==== Treatment of ''kaphaja atisara'' ====
 
==== Treatment of ''kaphaja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
श्लेष्मातिसारेप्रथमंहितंलङ्घनपाचनम् ||१०२|| <br />
 
श्लेष्मातिसारेप्रथमंहितंलङ्घनपाचनम् ||१०२|| <br />
Line 1,372: Line 1,484:     
कट्फलंमधुयुक्तंवामुच्यतेजठरामयात् |११३| <br />
 
कट्फलंमधुयुक्तंवामुच्यतेजठरामयात् |११३| <br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ślēṣmātisārē prathamaṁ hitaṁ laṅghanapācanam||102|| <br />
 
ślēṣmātisārē prathamaṁ hitaṁ laṅghanapācanam||102|| <br />
Line 1,441: Line 1,554:     
kaTphalaM madhuyuktaM vA mucyate jaTharAmayAt|113| <br />
 
kaTphalaM madhuyuktaM vA mucyate jaTharAmayAt|113| <br />
 +
</div></div>
    
For the cure of ''kaphaja atisara'', following therapy and recipes should be administered:
 
For the cure of ''kaphaja atisara'', following therapy and recipes should be administered:
Line 1,461: Line 1,575:     
==== Management of complications of ''atisara'' ====
 
==== Management of complications of ''atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
कणांमधुयुतांपीत्वातक्रंपीत्वासचित्रकम् ||११३|| <br />
 
कणांमधुयुतांपीत्वातक्रंपीत्वासचित्रकम् ||११३|| <br />
Line 1,473: Line 1,588:  
पूर्वोक्तमम्लसर्पिर्वाषट्पलंवायथाबलम् | <br />
 
पूर्वोक्तमम्लसर्पिर्वाषट्पलंवायथाबलम् | <br />
 
पुराणंवाघृतंदद्याद्यवागूमण्डमिश्रितम् ||११६||<br />
 
पुराणंवाघृतंदद्याद्यवागूमण्डमिश्रितम् ||११६||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kaṇāṁ madhuyutāṁ pītvā takraṁ pītvā sacitrakam||113|| <br />
 
kaṇāṁ madhuyutāṁ pītvā takraṁ pītvā sacitrakam||113|| <br />
Line 1,497: Line 1,613:  
pUrvoktamamlasarpirvA ShaTpalaM vA yathAbalam| <br />
 
pUrvoktamamlasarpirvA ShaTpalaM vA yathAbalam| <br />
 
purANaM vA ghRutaM dadyAdyavAgUmaNDamishritam||116|| <br />
 
purANaM vA ghRutaM dadyAdyavAgUmaNDamishritam||116|| <br />
 +
</div></div>
    
*If the movement of ''vata'' (flatus) is obstructed resulting in colic pain and dysentery, then the patient should be given tender fruits of ''bilva'', jaggery, oil, ''pippali'' and ''shunthi''.
 
*If the movement of ''vata'' (flatus) is obstructed resulting in colic pain and dysentery, then the patient should be given tender fruits of ''bilva'', jaggery, oil, ''pippali'' and ''shunthi''.
Line 1,503: Line 1,620:     
==== ''Piccha-basti'' and ''anuvasana-basti'' ====
 
==== ''Piccha-basti'' and ''anuvasana-basti'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
वातश्लेष्मविबन्धेवाकफेवाऽतिस्रवत्यपि | <br />
 
वातश्लेष्मविबन्धेवाकफेवाऽतिस्रवत्यपि | <br />
Line 1,515: Line 1,633:  
वचान्तैरथवाकल्कैस्तैलंपक्त्वाऽनुवासयेत् | <br />
 
वचान्तैरथवाकल्कैस्तैलंपक्त्वाऽनुवासयेत् | <br />
 
बहुशःकफवातार्तस्तथासलभतेसुखम् ||१२०||<br />
 
बहुशःकफवातार्तस्तथासलभतेसुखम् ||१२०||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
vātaślēṣmavibandhē vā kaphē vā'tisravatyapi| <br />
 
vātaślēṣmavibandhē vā kaphē vā'tisravatyapi| <br />
Line 1,539: Line 1,658:  
vacAntairathavA kalkaistailaM paktvA~anuvAsayet| <br />
 
vacAntairathavA kalkaistailaM paktvA~anuvAsayet| <br />
 
bahushaH kaphavAtArtastathA sa labhate sukham||120|| <br />
 
bahushaH kaphavAtArtastathA sa labhate sukham||120|| <br />
 +
</div></div>
 
   
 
   
 
For the cure of ''kaphaja'' and ''vataja''-predominant ''atisara'', the following therapy and recipes should be administered:
 
For the cure of ''kaphaja'' and ''vataja''-predominant ''atisara'', the following therapy and recipes should be administered:
Line 1,546: Line 1,666:     
==== Need for immediate control of ''vata'' ====
 
==== Need for immediate control of ''vata'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्वेस्थानेमारुतोऽवश्यंवर्धतेकफसङ्क्षये | <br />
 
स्वेस्थानेमारुतोऽवश्यंवर्धतेकफसङ्क्षये | <br />
 
सवृद्धःसहसाहन्यात्तस्मात्तंत्वरयाजयेत् ||१२१||<br />
 
सवृद्धःसहसाहन्यात्तस्मात्तंत्वरयाजयेत् ||१२१||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
svē sthānē mārutō'vaśyaṁ vardhatē kaphasaṅkṣayē| <br />
 
svē sthānē mārutō'vaśyaṁ vardhatē kaphasaṅkṣayē| <br />
Line 1,555: Line 1,677:  
sve sthAne mAruto~avashyaM vardhate kaphasa~gkShaye| <br />
 
sve sthAne mAruto~avashyaM vardhate kaphasa~gkShaye| <br />
 
sa vRuddhaH sahasA hanyAttasmAttaM tvarayA jayet||121|| <br />
 
sa vRuddhaH sahasA hanyAttasmAttaM tvarayA jayet||121|| <br />
 +
</div></div>
    
When ''kapha'' gets reduced because of the above mentioned therapeutic measures, the ''vata'' undoubtedly gets aggravated in its own location (colon). This aggravated ''vata'' may cause instantaneous death and hence should be controlled without delay [121]
 
When ''kapha'' gets reduced because of the above mentioned therapeutic measures, the ''vata'' undoubtedly gets aggravated in its own location (colon). This aggravated ''vata'' may cause instantaneous death and hence should be controlled without delay [121]
    
==== Principle of treatment of ''sannipataja atisara'' ====
 
==== Principle of treatment of ''sannipataja atisara'' ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
वातस्यानुजयेत्पित्तं, पित्तस्यानुजयेत्कफम् | <br />
 
वातस्यानुजयेत्पित्तं, पित्तस्यानुजयेत्कफम् | <br />
 
त्रयाणांवाजयेत्पूर्वंयोभवेद्बलवत्तमः ||१२२||<br />
 
त्रयाणांवाजयेत्पूर्वंयोभवेद्बलवत्तमः ||१२२||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
vātasyānu jayēt pittaṁ, pittasyānu jayēt kapham| <br />
 
vātasyānu jayēt pittaṁ, pittasyānu jayēt kapham| <br />
Line 1,568: Line 1,693:  
vAtasyAnu jayet pittaM, pittasyAnu jayet kapham| <br />
 
vAtasyAnu jayet pittaM, pittasyAnu jayet kapham| <br />
 
trayANAM vA jayet pUrvaM yo bhavedbalavattamaH||122|| <br />
 
trayANAM vA jayet pUrvaM yo bhavedbalavattamaH||122|| <br />
 +
</div></div>
    
For the cure of ''sannipataja atisara,'' following therapy and recipes should be administered:  
 
For the cure of ''sannipataja atisara,'' following therapy and recipes should be administered:  
Line 1,574: Line 1,700:     
==== Summary ====
 
==== Summary ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्रश्लोकः-  
 
तत्रश्लोकः-  
Line 1,579: Line 1,706:  
प्रागुत्पत्तिनिमित्तानिलक्षणंसाध्यतानच | <br />
 
प्रागुत्पत्तिनिमित्तानिलक्षणंसाध्यतानच | <br />
 
क्रियाचावस्थिकीसिद्धानिर्दिष्टाह्यतिसारिणाम् ||१२३||<br />
 
क्रियाचावस्थिकीसिद्धानिर्दिष्टाह्यतिसारिणाम् ||१२३||<br />
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra ślōkaḥ-  
 
tatra ślōkaḥ-  
Line 1,589: Line 1,717:  
prAgutpattinimittAni lakShaNaM sAdhyatA na ca| <br />
 
prAgutpattinimittAni lakShaNaM sAdhyatA na ca| <br />
 
kriyA cAvasthikI siddhA nirdiShTA hyatisAriNAm||123||<br />
 
kriyA cAvasthikI siddhA nirdiShTA hyatisAriNAm||123||<br />
 +
</div></div>
    
In this chapter, the following topics in respect of the patient suffering from ''atisara'' (diarrhea) are described:
 
In this chapter, the following topics in respect of the patient suffering from ''atisara'' (diarrhea) are described:
Line 1,596: Line 1,725:  
*Curability and incurability of ''atisara''
 
*Curability and incurability of ''atisara''
 
*Effective treatment for different stages of ''atisara'' [123].
 
*Effective treatment for different stages of ''atisara'' [123].
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
इत्यग्निवेशकृतेतन्त्रेचरकप्रतिसंस्कृतेचिकित्सास्थानेऽतिसारचिकित्सितंनामैकोनविंशोऽध्यायः ||१९||
 
इत्यग्निवेशकृतेतन्त्रेचरकप्रतिसंस्कृतेचिकित्सास्थानेऽतिसारचिकित्सितंनामैकोनविंशोऽध्यायः ||१९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē cikitsāsthānē'tisāracikitsitaṁ nāmaikōnaviṁśō'dhyāyaḥ||19||  
 
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē cikitsāsthānē'tisāracikitsitaṁ nāmaikōnaviṁśō'dhyāyaḥ||19||  
 +
</div></div>
    
Thus, ends the nineteenth chapter of [[Chikitsa Sthana]] (section on the treatment of diseases) dealing with the treatment of ''atisara'' (diarrhea) in the work of Agnivesha as redacted by Charak [19]
 
Thus, ends the nineteenth chapter of [[Chikitsa Sthana]] (section on the treatment of diseases) dealing with the treatment of ''atisara'' (diarrhea) in the work of Agnivesha as redacted by Charak [19]

Navigation menu