Changes

Jump to navigation Jump to search
no edit summary
Line 50: Line 50:     
====Herbs used for ''Shirovirechana'' (Catharsis of Cephalic Region) and their Indications====
 
====Herbs used for ''Shirovirechana'' (Catharsis of Cephalic Region) and their Indications====
   
+
  <div class="mw-collapsible mw-collapsed">
 +
 
 
अपामार्गस्य बीजानि पिप्पलीर्मरिचानि च|  
 
अपामार्गस्य बीजानि पिप्पलीर्मरिचानि च|  
 
विडङ्गान्यथ शिग्रूणि सर्षपांस्तुम्बुरूणि च||३||  
 
विडङ्गान्यथ शिग्रूणि सर्षपांस्तुम्बुरूणि च||३||  
Line 62: Line 63:  
गौरवे शिरसः शूले पीनसेऽर्धावभेदके|  
 
गौरवे शिरसः शूले पीनसेऽर्धावभेदके|  
 
क्रिमिव्याधावपस्मारे घ्राणनाशे प्रमोहके||६||
 
क्रिमिव्याधावपस्मारे घ्राणनाशे प्रमोहके||६||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
apāmārgasya bījāni pippalīrmaricāni ca|  
 
apāmārgasya bījāni pippalīrmaricāni ca|  
Line 86: Line 88:  
gaurave shirasaH shUle pInase~ardhAvabhedake|  
 
gaurave shirasaH shUle pInase~ardhAvabhedake|  
 
krimivyAdhAvapasmAre ghrANanAshe pramohake||6||  
 
krimivyAdhAvapasmAre ghrANanAshe pramohake||6||  
 +
</div></div>
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
In order to eliminate vitiating factors from the head along with ''gourava'' (heaviness of the head), ''shirahshoola'' (headache), ''pinasa'' (rhinitis), ''ardhavabhedaka'' (hemicrania), ''krimi'' (infections), ''apasmara'' (epilepsy), ''ghrananasha'' (anosmia), ''pramoha'' (fainting), one should prescribe, seeds of ''Apamarga'' (Achyranthes aspera Linn.), ''Pippali'' (Piper longum Linn.), ''Maricha'' (Piper nigrum Linn.), ''Vidanga'' (Embelia ribes Burm.f.), ''Shigru'' (Moringa oleiferaLam.), ''Sarshapa'' (Brassica juncea Czern.& Coss), ''Tumburu''(Zanthoxylum alatum (Roxb.) DC ), ''Ajaji'' (Cuminum cyminum Linn.), ''Ajagandha'' (Gynandropsis gynandra (L.) Briquet), ''Pilu'' (Salvadora persica Linn.), ''Ela''(Elettaria cardamomum Maton), ''Harenu'' (Vitex negundo Linn.), ''Prithvika'' (Gardenia  lucida Roxb.), ''Surasa'' (Ocimum sanctum Linn. ), ''Shweta'' (Ocimum sanctum Linn), ''Kutheraka'' (Orthosiphon pallidus), ''Phanijjaka'' (Ocimum canum Sims), seeds of ''Shireesha'' (Albizzia lebbeck (L.) Benth), ''Lashuna'' (Allium sativum Linn.), ''Haridra dwaya''(Haridra (Curcuma longa Linn.), ''Daruharidra''(Berberis aristata), ''Lavana dwaya'' (Saindhava, Souvarchala), ''Jyotishmati'' (Celastrus panniculatus), ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.). [3-6]
 
In order to eliminate vitiating factors from the head along with ''gourava'' (heaviness of the head), ''shirahshoola'' (headache), ''pinasa'' (rhinitis), ''ardhavabhedaka'' (hemicrania), ''krimi'' (infections), ''apasmara'' (epilepsy), ''ghrananasha'' (anosmia), ''pramoha'' (fainting), one should prescribe, seeds of ''Apamarga'' (Achyranthes aspera Linn.), ''Pippali'' (Piper longum Linn.), ''Maricha'' (Piper nigrum Linn.), ''Vidanga'' (Embelia ribes Burm.f.), ''Shigru'' (Moringa oleiferaLam.), ''Sarshapa'' (Brassica juncea Czern.& Coss), ''Tumburu''(Zanthoxylum alatum (Roxb.) DC ), ''Ajaji'' (Cuminum cyminum Linn.), ''Ajagandha'' (Gynandropsis gynandra (L.) Briquet), ''Pilu'' (Salvadora persica Linn.), ''Ela''(Elettaria cardamomum Maton), ''Harenu'' (Vitex negundo Linn.), ''Prithvika'' (Gardenia  lucida Roxb.), ''Surasa'' (Ocimum sanctum Linn. ), ''Shweta'' (Ocimum sanctum Linn), ''Kutheraka'' (Orthosiphon pallidus), ''Phanijjaka'' (Ocimum canum Sims), seeds of ''Shireesha'' (Albizzia lebbeck (L.) Benth), ''Lashuna'' (Allium sativum Linn.), ''Haridra dwaya''(Haridra (Curcuma longa Linn.), ''Daruharidra''(Berberis aristata), ''Lavana dwaya'' (Saindhava, Souvarchala), ''Jyotishmati'' (Celastrus panniculatus), ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.). [3-6]
Line 153: Line 156:     
====Herbs used for Therapeutic Emesis====
 
====Herbs used for Therapeutic Emesis====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
मदनं मधुकं निम्बं जीमूतं कृतवेधनम्|  
 
मदनं मधुकं निम्बं जीमूतं कृतवेधनम्|  
Line 159: Line 163:  
उपस्थिते श्लेष्मपित्ते व्याधावामाशयाश्रये|  
 
उपस्थिते श्लेष्मपित्ते व्याधावामाशयाश्रये|  
 
वमनार्थं प्रयुञ्जीत भिषग्देहमदूषयन्||८||  
 
वमनार्थं प्रयुञ्जीत भिषग्देहमदूषयन्||८||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
madanaṁ madhukaṁ nimbaṁ jīmūtaṁ kr̥tavēdhanam|  
 
madanaṁ madhukaṁ nimbaṁ jīmūtaṁ kr̥tavēdhanam|  
Line 171: Line 176:  
upasthite shleShmapitte vyAdhAvAmAshayAshraye|  
 
upasthite shleShmapitte vyAdhAvAmAshayAshraye|  
 
vamanArthaM prayu~jjIta bhiShagdehamadUShayan||8||  
 
vamanArthaM prayu~jjIta bhiShagdehamadUShayan||8||  
 +
</div></div>
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
''Madana'' (Catunaregam spinosa (Thunb.) Tirvengadum), ''Madhuka'' (Glycyrrhiza glabra Linn.), ''Nimba'' (Azadirachta indica A. Juss.), ''Jimuta''(Luffa echinata Roxb.), ''Kritavedhana'' (Luffa acutangula Roxb.), ''Pippali''(Piper longum Linn.), ''Kutaja'' (Holarrhena pubescens (Buch.-Ham.) Wallich ex Don), ''Ikshvaku'' (Lagenaria siceraria (Mol.) Standley), ''Ela'' (Elettaria cardamomum Maton), ''Dhamargava'' (Luffa aegyptiaca Mill.), are the drugs to be used by the physician in the conditions caused by vitiation of ''kapha'' and ''pitta'' in upper gastrointestinal tract for emesis without causing strain to the body. [7-8]</div>
 
''Madana'' (Catunaregam spinosa (Thunb.) Tirvengadum), ''Madhuka'' (Glycyrrhiza glabra Linn.), ''Nimba'' (Azadirachta indica A. Juss.), ''Jimuta''(Luffa echinata Roxb.), ''Kritavedhana'' (Luffa acutangula Roxb.), ''Pippali''(Piper longum Linn.), ''Kutaja'' (Holarrhena pubescens (Buch.-Ham.) Wallich ex Don), ''Ikshvaku'' (Lagenaria siceraria (Mol.) Standley), ''Ela'' (Elettaria cardamomum Maton), ''Dhamargava'' (Luffa aegyptiaca Mill.), are the drugs to be used by the physician in the conditions caused by vitiation of ''kapha'' and ''pitta'' in upper gastrointestinal tract for emesis without causing strain to the body. [7-8]</div>
Line 203: Line 209:     
====Herbs used for Therapeutic Purgation====
 
====Herbs used for Therapeutic Purgation====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
त्रिवृतां त्रिफलां दन्तीं नीलिनीं सप्तलां वचाम्|  
 
त्रिवृतां त्रिफलां दन्तीं नीलिनीं सप्तलां वचाम्|  
Line 209: Line 216:  
पीलून्यारग्वधं द्राक्षां द्रवन्तीं निचुलानि च|  
 
पीलून्यारग्वधं द्राक्षां द्रवन्तीं निचुलानि च|  
 
पक्वाशयगते दोषे विरेकार्थं प्रयोजयेत्||१०||
 
पक्वाशयगते दोषे विरेकार्थं प्रयोजयेत्||१०||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
trivr̥tāṁ triphalāṁ dantīṁ nīlinīṁ saptalāṁ vacām|  
 
trivr̥tāṁ triphalāṁ dantīṁ nīlinīṁ saptalāṁ vacām|  
Line 221: Line 229:  
pIlUnyAragvadhaM drAkShAM dravantIM niculAni ca|  
 
pIlUnyAragvadhaM drAkShAM dravantIM niculAni ca|  
 
pakvAshayagate doShe virekArthaM prayojayet||10||  
 
pakvAshayagate doShe virekArthaM prayojayet||10||  
 +
</div></div>
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
''Trivrit'' (Operculina turpethum (Linn.) Silva Manso), ''Triphala'' (Three myrobalans), ''Danti'' (Baliospermum montanum (Wild.) Muell-Arg.), ''Nilini'' (Indigofera tinctoria Linn.), ''Saptala'' (Acacia concinna DC.), ''Vacha'' (Acorus calamus Linn.), ''Kampillaka''(Mallotus philippensis (Lam.) Muell.- Arg.), ''Gavakshi'' (Citrullus colocynthis (Linn.) Schrader), ''Kshirini'' (Mimusops hexandra Roxb.), ''Udakeerya''(Pongamia pinnata (Linn.) Pierre), ''Pilu'' (Salvadora persica Linn.), ''Aragwadha'' (Cassia fistula Linn.), ''Draksha'' (Vitis vinifera Linn.), ''Dravanti'' (Croton tinglium Linn.), ''Nichula'' (Barringtonia acutangula (Linn.) Gaertn.) are the drugs used for purgation when vitiating factors are located in ''Pakwaashaya'' (colon).[9-10]
 
''Trivrit'' (Operculina turpethum (Linn.) Silva Manso), ''Triphala'' (Three myrobalans), ''Danti'' (Baliospermum montanum (Wild.) Muell-Arg.), ''Nilini'' (Indigofera tinctoria Linn.), ''Saptala'' (Acacia concinna DC.), ''Vacha'' (Acorus calamus Linn.), ''Kampillaka''(Mallotus philippensis (Lam.) Muell.- Arg.), ''Gavakshi'' (Citrullus colocynthis (Linn.) Schrader), ''Kshirini'' (Mimusops hexandra Roxb.), ''Udakeerya''(Pongamia pinnata (Linn.) Pierre), ''Pilu'' (Salvadora persica Linn.), ''Aragwadha'' (Cassia fistula Linn.), ''Draksha'' (Vitis vinifera Linn.), ''Dravanti'' (Croton tinglium Linn.), ''Nichula'' (Barringtonia acutangula (Linn.) Gaertn.) are the drugs used for purgation when vitiating factors are located in ''Pakwaashaya'' (colon).[9-10]
Line 272: Line 281:     
====Herbs used in Therapeutic Enema====
 
====Herbs used in Therapeutic Enema====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पाटलां चाग्निमन्थं च बिल्वं श्योनाकमेव च|  
 
पाटलां चाग्निमन्थं च बिल्वं श्योनाकमेव च|  
Line 284: Line 294:  
अत एवौषधगणात् सङ्कल्प्यमनुवासनम्|  
 
अत एवौषधगणात् सङ्कल्प्यमनुवासनम्|  
 
मारुतघ्नमिति प्रोक्तः सङ्ग्रहः पाञ्चकर्मिकः||१४||  
 
मारुतघ्नमिति प्रोक्तः सङ्ग्रहः पाञ्चकर्मिकः||१४||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pāṭalāṁ  cāgnimanthaṁ ca bilvaṁ śyōnākamēva ca|  
 
pāṭalāṁ  cāgnimanthaṁ ca bilvaṁ śyōnākamēva ca|  
Line 308: Line 319:  
ata evauShadhagaNAt sa~gkalpyamanuvAsanam|  
 
ata evauShadhagaNAt sa~gkalpyamanuvAsanam|  
 
mArutaghnamiti proktaH sa~ggrahaH pA~jcakarmikaH||14||  
 
mArutaghnamiti proktaH sa~ggrahaH pA~jcakarmikaH||14||  
 +
</div></div>
 
<div style="text-align:justify;">
 
<div style="text-align:justify;">
 
''Patala'' (Stereospermum colais (Buch.-Ham.ex Dillw), ''Agnimantha'' (Premna corymbosa Rottl.), ''Bilwa'' (Aegle marmelos (Linn.) Corr.), ''Shyonaka'' (Oroxylumindicum (Linn.)Benth. ex Kurz) ''Kashmarya'' (Gmelina arborea Roxb.), ''Shalaparni''(Desmodium gangeticum (Linn.) DC.), ''Prishnaparni'' (Uraria picta Desv.), ''Nidigdhika'' (Solanum xanthocarpum Schrad. & Wendl.), ''Bala'' (Sida cordifolia Linn.), ''Shwadamshtra'' (Tribulus terrestris Linn.), ''Brahati'' (Solanum indicum auct.non Linn.), ''Eranda'' (Ricinus communis Linn.), ''Punarnava'' (Boerrhavia diffusa Linn.), ''Yava'' (Hordeum vulgare Linn.), ''Kulattha'' (Dolichos lablab Linn.), ''Kola'' (Ziziphus mauritiana Lam.), ''Guduchi'' (Tinospora cordifolia), ''Madana'' (Catunaregam spinose (Thunb.) Tirvengadum), ''Palasha'' (Butea monosperma (Lam.) Taub.), ''Kuttrana'' (Cymbopogon citratus (DC) Stapf), ''Sneha'' (fat), and ''Lavana'' (salt) are the drugs to be selected for ''Asthapana''( a variety of enema with decoction) in the event of ''udavarta'' (conditions caused by the inhibition of natural urges) and ''vibandha'' (constipation).  
 
''Patala'' (Stereospermum colais (Buch.-Ham.ex Dillw), ''Agnimantha'' (Premna corymbosa Rottl.), ''Bilwa'' (Aegle marmelos (Linn.) Corr.), ''Shyonaka'' (Oroxylumindicum (Linn.)Benth. ex Kurz) ''Kashmarya'' (Gmelina arborea Roxb.), ''Shalaparni''(Desmodium gangeticum (Linn.) DC.), ''Prishnaparni'' (Uraria picta Desv.), ''Nidigdhika'' (Solanum xanthocarpum Schrad. & Wendl.), ''Bala'' (Sida cordifolia Linn.), ''Shwadamshtra'' (Tribulus terrestris Linn.), ''Brahati'' (Solanum indicum auct.non Linn.), ''Eranda'' (Ricinus communis Linn.), ''Punarnava'' (Boerrhavia diffusa Linn.), ''Yava'' (Hordeum vulgare Linn.), ''Kulattha'' (Dolichos lablab Linn.), ''Kola'' (Ziziphus mauritiana Lam.), ''Guduchi'' (Tinospora cordifolia), ''Madana'' (Catunaregam spinose (Thunb.) Tirvengadum), ''Palasha'' (Butea monosperma (Lam.) Taub.), ''Kuttrana'' (Cymbopogon citratus (DC) Stapf), ''Sneha'' (fat), and ''Lavana'' (salt) are the drugs to be selected for ''Asthapana''( a variety of enema with decoction) in the event of ''udavarta'' (conditions caused by the inhibition of natural urges) and ''vibandha'' (constipation).  
Line 366: Line 378:     
==== Pre-requisites of [[Panchakarma]] Procedure ====  
 
==== Pre-requisites of [[Panchakarma]] Procedure ====  
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
‎तान्युपस्थितदोषाणां स्नेहस्वेदोपपादनैः|  
 
‎तान्युपस्थितदोषाणां स्नेहस्वेदोपपादनैः|  
 
पञ्चकर्माणि कुर्वीत मात्राकालौ विचारयन्||१५||
 
पञ्चकर्माणि कुर्वीत मात्राकालौ विचारयन्||१५||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tānyupasthitadōṣāṇāṁ snēhasvēdōpapādanaiḥ|  
 
tānyupasthitadōṣāṇāṁ snēhasvēdōpapādanaiḥ|  
Line 375: Line 389:  
tAnyupasthitadoShANAM snehasvedopapAdanaiH|
 
tAnyupasthitadoShANAM snehasvedopapAdanaiH|
 
pa~jcakarmANi kurvIta mAtrAkAlau vicArayan||15||
 
pa~jcakarmANi kurvIta mAtrAkAlau vicArayan||15||
 
+
</div></div>
 
In the event of vitiated 'dosha'' (vitiated factors) brought to ''koshtha'' (gut) by oleation and sudation therapies, a physician should administer five bio-purificatory therapies by duly considering the ''matra'' (dose) and ''kala'' (time). [15]
 
In the event of vitiated 'dosha'' (vitiated factors) brought to ''koshtha'' (gut) by oleation and sudation therapies, a physician should administer five bio-purificatory therapies by duly considering the ''matra'' (dose) and ''kala'' (time). [15]
    
====[[Talk:Apamarga Tanduliya Adhyaya#Yukti Praman(Rational therapeutics)|''Yukti'' (rational therapeutics)]]====
 
====[[Talk:Apamarga Tanduliya Adhyaya#Yukti Praman(Rational therapeutics)|''Yukti'' (rational therapeutics)]]====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
मात्राकालाश्रया युक्तिः, सिद्धिर्युक्तौ प्रतिष्ठिता|  
 
मात्राकालाश्रया युक्तिः, सिद्धिर्युक्तौ प्रतिष्ठिता|  
 
तिष्ठत्युपरि युक्तिज्ञो द्रव्यज्ञानवतां सदा||१६||  
 
तिष्ठत्युपरि युक्तिज्ञो द्रव्यज्ञानवतां सदा||१६||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
mātrākālāśrayā yuktiḥ, siddhiryuktau pratiṣṭhitā|  
 
mātrākālāśrayā yuktiḥ, siddhiryuktau pratiṣṭhitā|  
Line 388: Line 404:  
mAtrAkAlAshrayA yuktiH, siddhiryuktau pratiShThitA|  
 
mAtrAkAlAshrayA yuktiH, siddhiryuktau pratiShThitA|  
 
tiShThatyupari yuktij~jo dravyaj~jAnavatAM sadA||16||
 
tiShThatyupari yuktij~jo dravyaj~jAnavatAM sadA||16||
   
+
  </div></div>
 
Therapeutic aptness or rational therapy depends on the ''matra'' (dose) and ''kala''(time). Success of the treatment depends on ''yukti'' (rational therapeutics). But prior to the application of ''yukti'' (rational therapeutics) the physician should always possess complete knowledge about drugs. [16]
 
Therapeutic aptness or rational therapy depends on the ''matra'' (dose) and ''kala''(time). Success of the treatment depends on ''yukti'' (rational therapeutics). But prior to the application of ''yukti'' (rational therapeutics) the physician should always possess complete knowledge about drugs. [16]
    
==== Description of various medicated ''yavagu'' (gruels) ====
 
==== Description of various medicated ''yavagu'' (gruels) ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
अत ऊर्ध्वं प्रवक्ष्यामि यवागूर्विविधौषधाः|  
 
अत ऊर्ध्वं प्रवक्ष्यामि यवागूर्विविधौषधाः|  
 
विविधानां विकाराणां तत्साध्यानां निवृत्तये||१७||  
 
विविधानां विकाराणां तत्साध्यानां निवृत्तये||१७||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ata ūrdhvaṁ pravakṣyāmi yavāgūrvividhauṣadhāḥ|  
 
ata ūrdhvaṁ pravakṣyāmi yavāgūrvividhauṣadhāḥ|  
Line 401: Line 419:  
ata UrdhvaM pravakShyAmi yavAgUrvividhauShadhAH|  
 
ata UrdhvaM pravakShyAmi yavAgUrvividhauShadhAH|  
 
vividhAnAM vikArANAM tatsAdhyAnAM nivRuttaye||17||  
 
vividhAnAM vikArANAM tatsAdhyAnAM nivRuttaye||17||  
 
+
</div></div>
 
Here after I will explain different gruels prepared with various medicinal herbs to eradicate curable diseases. [17]  
 
Here after I will explain different gruels prepared with various medicinal herbs to eradicate curable diseases. [17]  
   Line 407: Line 425:     
=====  Gruel for enhancing digestion and colic pain=====
 
=====  Gruel for enhancing digestion and colic pain=====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकनागरैः|  
 
पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकनागरैः|  
 
यवागूर्दीपनीया स्याच्छूलघ्नी चोपसाधिता||१८||
 
यवागूर्दीपनीया स्याच्छूलघ्नी चोपसाधिता||१८||
   
+
  <div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 
pippalīpippalīmūlacavyacitrakanāgaraiḥ|  
 
pippalīpippalīmūlacavyacitrakanāgaraiḥ|  
 
yavāgūrdīpanīyā syācchūlaghnī cōpasādhitā||18||  
 
yavāgūrdīpanīyā syācchūlaghnī cōpasādhitā||18||  
Line 416: Line 436:  
pippalIpippalImUlacavyacitrakanAgaraiH|  
 
pippalIpippalImUlacavyacitrakanAgaraiH|  
 
yavAgUrdIpanIyA syAcchUlaghnI copasAdhitA||18||  
 
yavAgUrdIpanIyA syAcchUlaghnI copasAdhitA||18||  
 
+
</div></div>
 
Gruel prepared with ''Pippali'' (Piper longum Linn.), ''Pippalimoola'' (Piper longum Linn.), ''Chavya'' (Piper chaba Hunter.), ''Chitraka'' (Plumbago zeylanica Linn.) and ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc) stimulates ''agni'' (digestion power) and cures colic pain. [18]
 
Gruel prepared with ''Pippali'' (Piper longum Linn.), ''Pippalimoola'' (Piper longum Linn.), ''Chavya'' (Piper chaba Hunter.), ''Chitraka'' (Plumbago zeylanica Linn.) and ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc) stimulates ''agni'' (digestion power) and cures colic pain. [18]
    
===== Gruels for digestion, styptic action and vata dominant diarrhoea =====
 
===== Gruels for digestion, styptic action and vata dominant diarrhoea =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
दधित्थबिल्वचाङ्गेरीतक्रदाडिमसाधिता|  
 
दधित्थबिल्वचाङ्गेरीतक्रदाडिमसाधिता|  
 
पाचनी ग्राहिणी, पेया सवाते पाञ्चमूलिकी||१९||
 
पाचनी ग्राहिणी, पेया सवाते पाञ्चमूलिकी||१९||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
dadhitthabilvacāṅgērītakradāḍimasādhitā|  
 
dadhitthabilvacāṅgērītakradāḍimasādhitā|  
Line 429: Line 451:  
dadhitthabilvacA~ggerItakradADimasAdhitA|  
 
dadhitthabilvacA~ggerItakradADimasAdhitA|  
 
pAcanI grAhiNI, peyA savAte pA~jcamUlikI||19||
 
pAcanI grAhiNI, peyA savAte pA~jcamUlikI||19||
 
+
</div></div>
 
Gruel prepared with ''Dadhittha'' (Limonia acidissima Linn.), ''Bilwa'' (Aegle marmelos), ''Changeri'' (Oxalis corniculata Linn.), ''Takra'' (buttermilk), ''Dadima'' (Punica granatum Linn.) are ''pachana'' (digestive) and ''grahi'' (styptic and promoting absorption of liquid).
 
Gruel prepared with ''Dadhittha'' (Limonia acidissima Linn.), ''Bilwa'' (Aegle marmelos), ''Changeri'' (Oxalis corniculata Linn.), ''Takra'' (buttermilk), ''Dadima'' (Punica granatum Linn.) are ''pachana'' (digestive) and ''grahi'' (styptic and promoting absorption of liquid).
 
   
 
   
Line 435: Line 457:     
===== Gruel used in diarrhea with dominance of ''pitta'' and ''kapha''=====
 
===== Gruel used in diarrhea with dominance of ''pitta'' and ''kapha''=====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
शालपर्णीबलाबिल्वैः पृश्निपर्ण्या च साधिता|  
 
शालपर्णीबलाबिल्वैः पृश्निपर्ण्या च साधिता|  
 
दाडिमाम्ला हिता पेया पित्तश्लेष्मातिसारिणाम्||२०||  
 
दाडिमाम्ला हिता पेया पित्तश्लेष्मातिसारिणाम्||२०||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
śālaparṇībalābilvaiḥ pr̥śniparṇyā ca sādhitā|  
 
śālaparṇībalābilvaiḥ pr̥śniparṇyā ca sādhitā|  
Line 444: Line 468:  
shAlaparNIbalAbilvaiH pRushniparNyA ca sAdhitA|  
 
shAlaparNIbalAbilvaiH pRushniparNyA ca sAdhitA|  
 
dADimAmlA hitA peyA pittashleShmAtisAriNAm||20||  
 
dADimAmlA hitA peyA pittashleShmAtisAriNAm||20||  
 
+
</div></div>
 
Gruel prepared with ''Shalaparni''(Desmodium gangeticum DC.), ''Bala'' (Sida cordifolia), ''Bilwa'' (Aegle marmelos), ''Prishnaparni'' (Uraria picta Desv.),  ''Amla dadima'' (sour Punica granatum) is beneficial in ''pitta'' and ''shleshmaja atisara'' (diarrhoea with dominant ''pitta'' and ''kapha'').[20]
 
Gruel prepared with ''Shalaparni''(Desmodium gangeticum DC.), ''Bala'' (Sida cordifolia), ''Bilwa'' (Aegle marmelos), ''Prishnaparni'' (Uraria picta Desv.),  ''Amla dadima'' (sour Punica granatum) is beneficial in ''pitta'' and ''shleshmaja atisara'' (diarrhoea with dominant ''pitta'' and ''kapha'').[20]
    
===== Gruel used indiarrhea with  blood=====
 
===== Gruel used indiarrhea with  blood=====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पयस्यर्धोदके च्छागे ह्रीवेरोत्पलनागरैः|  
 
पयस्यर्धोदके च्छागे ह्रीवेरोत्पलनागरैः|  
 
पेया रक्तातिसारघ्नी पृश्निपर्ण्या च साधिता||२१||  
 
पेया रक्तातिसारघ्नी पृश्निपर्ण्या च साधिता||२१||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
payasyardhōdakē cchāgē hrīvērōtpalanāgaraiḥ|  
 
payasyardhōdakē cchāgē hrīvērōtpalanāgaraiḥ|  
Line 457: Line 483:  
payasyardhodake cchAge hrIverotpalanAgaraiH|  
 
payasyardhodake cchAge hrIverotpalanAgaraiH|  
 
peyA raktAtisAraghnI pRushniparNyA ca sAdhitA||21||
 
peyA raktAtisAraghnI pRushniparNyA ca sAdhitA||21||
   
+
  </div></div>
 
Gruel prepared with half part of water, half part of ''chaga dugdha'' (Goats milk), ''Hribera'' (Pavonia odorata Wild.), ''Utpala'' (Nymphaea alba Linn.), ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.) and ''Prishniparni'' (Uraria picta Desv.) is beneficial in ''raktatisaara'' (blood tinged diarrhea/dysentry). [21]
 
Gruel prepared with half part of water, half part of ''chaga dugdha'' (Goats milk), ''Hribera'' (Pavonia odorata Wild.), ''Utpala'' (Nymphaea alba Linn.), ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.) and ''Prishniparni'' (Uraria picta Desv.) is beneficial in ''raktatisaara'' (blood tinged diarrhea/dysentry). [21]
    
===== Gruels for diarrhoea with indigestion and dysuria=====
 
===== Gruels for diarrhoea with indigestion and dysuria=====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
दद्यात् सातिविषां पेयां सामे  साम्लां सनागराम्|  
 
दद्यात् सातिविषां पेयां सामे  साम्लां सनागराम्|  
 
श्वदंष्ट्राकण्टकारीभ्यां मूत्रकृच्छ्रे सफाणिताम्||२२||  
 
श्वदंष्ट्राकण्टकारीभ्यां मूत्रकृच्छ्रे सफाणिताम्||२२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
dadyāt sātiviṣāṁ pēyāṁ sāmē  sāmlāṁ sanāgarām|  
 
dadyāt sātiviṣāṁ pēyāṁ sāmē  sāmlāṁ sanāgarām|  
Line 470: Line 498:  
dadyAt sAtiviShAM peyAM sAme  sAmlAM sanAgarAm|  
 
dadyAt sAtiviShAM peyAM sAme  sAmlAM sanAgarAm|  
 
shvadaMShTrAkaNTakArIbhyAM mUtrakRucchre saphANitAm||22||  
 
shvadaMShTrAkaNTakArIbhyAM mUtrakRucchre saphANitAm||22||  
 
+
</div></div>
 
Whereas in the case of diarrhea associated with ''Ama'', gruel prepared with ''Ativisha'' (Aconitum heterophyllum), ''Amla dadima'' (Sour pomegranate Punica granatum Cim.)and ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.) is beneficial.
 
Whereas in the case of diarrhea associated with ''Ama'', gruel prepared with ''Ativisha'' (Aconitum heterophyllum), ''Amla dadima'' (Sour pomegranate Punica granatum Cim.)and ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.) is beneficial.
 
In the case of 'mutrakrichchra''(dysuria) one should use the gruel prepared with ''Shwadamshtra'' (Tribulus terrestris), ''Kantakari'' (Solanum xanthocarpum Schrad.& Wendl.), and ''Phanita'' (a preparation of sugarcane).[22]
 
In the case of 'mutrakrichchra''(dysuria) one should use the gruel prepared with ''Shwadamshtra'' (Tribulus terrestris), ''Kantakari'' (Solanum xanthocarpum Schrad.& Wendl.), and ''Phanita'' (a preparation of sugarcane).[22]
    
===== Gruel for ''krimi'' (worm infestation)=====
 
===== Gruel for ''krimi'' (worm infestation)=====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
विडङ्गपिप्पलीमूलशिग्रुभिर्मरिचेन च|  
 
विडङ्गपिप्पलीमूलशिग्रुभिर्मरिचेन च|  
 
तक्रसिद्धा  यवागूः स्यात् क्रिमिघ्नी ससुवर्चिका||२३||  
 
तक्रसिद्धा  यवागूः स्यात् क्रिमिघ्नी ससुवर्चिका||२३||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
viḍaṅgapippalīmūlaśigrubhirmaricēna ca|  
 
viḍaṅgapippalīmūlaśigrubhirmaricēna ca|  
Line 484: Line 514:  
viDa~ggapippalImUlashigrubhirmaricena ca|  
 
viDa~ggapippalImUlashigrubhirmaricena ca|  
 
takrasiddhA  yavAgUH syAt krimighnI sasuvarcikA||23||
 
takrasiddhA  yavAgUH syAt krimighnI sasuvarcikA||23||
   
+
  </div></div>
 
Gruel prepared with ''Vidanga'' (Embelia ribes), ''Pippalimoola'' (Piper longum), ''Shigru'' (Moringa oleifera Lam.), ''Maricha'' (Piper nigrum) and ''Souvarchala lavana'' (black salt) along with buttermilk is beneficial in treating ''krimi'' (worm infestations). [23]
 
Gruel prepared with ''Vidanga'' (Embelia ribes), ''Pippalimoola'' (Piper longum), ''Shigru'' (Moringa oleifera Lam.), ''Maricha'' (Piper nigrum) and ''Souvarchala lavana'' (black salt) along with buttermilk is beneficial in treating ''krimi'' (worm infestations). [23]
    
===== Gruels for excess thirst and toxicity =====
 
===== Gruels for excess thirst and toxicity =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
मृद्वीकासारिवालाजपिप्पलीमधुनागरैः|  
 
मृद्वीकासारिवालाजपिप्पलीमधुनागरैः|  
 
पिपासाघ्नी, विषघ्नी च सोमराजीविपाचिता||२४||  
 
पिपासाघ्नी, विषघ्नी च सोमराजीविपाचिता||२४||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
mr̥dvīkāsārivālājapippalīmadhunāgaraiḥ|  
 
mr̥dvīkāsārivālājapippalīmadhunāgaraiḥ|  
Line 497: Line 529:  
mRudvIkAsArivAlAjapippalImadhunAgaraiH|  
 
mRudvIkAsArivAlAjapippalImadhunAgaraiH|  
 
pipAsAghnI, viShaghnI ca somarAjIvipAcitA||24||  
 
pipAsAghnI, viShaghnI ca somarAjIvipAcitA||24||  
 
+
</div></div>
 
Gruel prepared using ''Mridvika'' (Vitis vinifera Linn.), ''Sariva'' (Hemidesmus indicus R. Br.), ''Laja'' (popped sorghum), ''Pippali'' (Piper longum) , ''madhu'' (honey),  ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.)  relieves thirst.  
 
Gruel prepared using ''Mridvika'' (Vitis vinifera Linn.), ''Sariva'' (Hemidesmus indicus R. Br.), ''Laja'' (popped sorghum), ''Pippali'' (Piper longum) , ''madhu'' (honey),  ''Nagara'' (Zingiber officinale Rosc.)  relieves thirst.  
 
When it is further cooked with ''Somaraji'' (Psoralea corylifolia Linn.) it acts as anti-toxic particularly in skin diseases. [24]
 
When it is further cooked with ''Somaraji'' (Psoralea corylifolia Linn.) it acts as anti-toxic particularly in skin diseases. [24]
    
===== Gruels for nourishment/weight gain and weight loss =====
 
===== Gruels for nourishment/weight gain and weight loss =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सिद्धा वराहनिर्यूहे यवागूर्बृंहणी मता|  
 
सिद्धा वराहनिर्यूहे यवागूर्बृंहणी मता|  
 
गवेधुकानां भृष्टानां कर्शनीया समाक्षिका||२५||
 
गवेधुकानां भृष्टानां कर्शनीया समाक्षिका||२५||
   
+
  <div class="mw-collapsible-content">
 +
 
 
siddhā varāhaniryūhē yavāgūrbr̥ṁhaṇī matā|  
 
siddhā varāhaniryūhē yavāgūrbr̥ṁhaṇī matā|  
 
gavēdhukānāṁ bhr̥ṣṭānāṁ karśanīyā samākṣikā||25||  
 
gavēdhukānāṁ bhr̥ṣṭānāṁ karśanīyā samākṣikā||25||  
Line 511: Line 545:  
siddhA varAhaniryUhe yavAgUrbRuMhaNI matA|  
 
siddhA varAhaniryUhe yavAgUrbRuMhaNI matA|  
 
gavedhukAnAM bhRuShTAnAM karshanIyA samAkShikA||25||
 
gavedhukAnAM bhRuShTAnAM karshanIyA samAkShikA||25||
 
+
</div></div>
 
Gruel prepared with pork flesh juice extract is nourishing.  
 
Gruel prepared with pork flesh juice extract is nourishing.  
 
The one which is prepared with fried ''Gavedhuka'' (Coix lacryma.) along with honey is an effective medication for weight loss.[25]  
 
The one which is prepared with fried ''Gavedhuka'' (Coix lacryma.) along with honey is an effective medication for weight loss.[25]  
    
===== Gruels for unction and drying therapy =====
 
===== Gruels for unction and drying therapy =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
सर्पिष्मती बहुतिला स्नेहनी लवणान्विता|  
 
सर्पिष्मती बहुतिला स्नेहनी लवणान्विता|  
 
कुशामलकनिर्यूहे श्यामाकानां  विरूक्षणी||२६||  
 
कुशामलकनिर्यूहे श्यामाकानां  विरूक्षणी||२६||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
sarpiṣmatī bahutilā snēhanī lavaṇānvitā|  
 
sarpiṣmatī bahutilā snēhanī lavaṇānvitā|  
Line 525: Line 561:  
sarpiShmatI bahutilA snehanI lavaNAnvitA|  
 
sarpiShmatI bahutilA snehanI lavaNAnvitA|  
 
kushAmalakaniryUhe shyAmAkAnAM  virUkShaNI||26||  
 
kushAmalakaniryUhe shyAmAkAnAM  virUkShaNI||26||  
 
+
</div></div>
 
For the ''snehana'' (unctuousness) one should use the gruel prepared using ''tila'' (Sesamum indicum Linn.) and ''lavana'' (salt).
 
For the ''snehana'' (unctuousness) one should use the gruel prepared using ''tila'' (Sesamum indicum Linn.) and ''lavana'' (salt).
 
Whereas for ''rukshana'' (dryness/un-oiliness)  one can prepare  the gruel using ''kusha'' (Desmostachya bipinnata Staff.), ''Amalaki'' (Emblica officinalis Gaertn.) and ''Shyamaka'' (Punicum italicum Linn.)[26]
 
Whereas for ''rukshana'' (dryness/un-oiliness)  one can prepare  the gruel using ''kusha'' (Desmostachya bipinnata Staff.), ''Amalaki'' (Emblica officinalis Gaertn.) and ''Shyamaka'' (Punicum italicum Linn.)[26]
    
===== Gruels for respiratory diseases and colic pain =====
 
===== Gruels for respiratory diseases and colic pain =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
दशमूलीशृता कासहिक्काश्वासकफापहा|  
 
दशमूलीशृता कासहिक्काश्वासकफापहा|  
 
यमके मदिरासिद्धा पक्वाशयरुजापहा||२७||  
 
यमके मदिरासिद्धा पक्वाशयरुजापहा||२७||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
daśamūlīśr̥tā kāsahikkāśvāsakaphāpahā|  
 
daśamūlīśr̥tā kāsahikkāśvāsakaphāpahā|  
Line 539: Line 577:  
dashamUlIshRutA kAsahikkAshvAsakaphApahA|  
 
dashamUlIshRutA kAsahikkAshvAsakaphApahA|  
 
yamake madirAsiddhA pakvAshayarujApahA||27||  
 
yamake madirAsiddhA pakvAshayarujApahA||27||  
 
+
</div></div>
 
Gruel prepared with ''Dashamoola'' (ten root drugs) is beneficial in ''hikka'' (hiccough), ''shwasa'' (dyspnea), ''kasa'' (cough) and is considered as ''kaphahara'' (reduces kapha).
 
Gruel prepared with ''Dashamoola'' (ten root drugs) is beneficial in ''hikka'' (hiccough), ''shwasa'' (dyspnea), ''kasa'' (cough) and is considered as ''kaphahara'' (reduces kapha).
 
The one prepared using ghee, oil and ''madira'' (alcoholic beverage) alleviates pain in the colon [27]
 
The one prepared using ghee, oil and ''madira'' (alcoholic beverage) alleviates pain in the colon [27]
    
===== Gruels for constipation and diarrhoea =====
 
===== Gruels for constipation and diarrhoea =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
शाकैर्मांसैस्तिलैर्माषैः सिद्धा वर्चो निरस्यति|  
 
शाकैर्मांसैस्तिलैर्माषैः सिद्धा वर्चो निरस्यति|  
 
जम्ब्वाम्रास्थिदधित्थाम्लबिल्वैः साङ्ग्राहिकी मता||२८||  
 
जम्ब्वाम्रास्थिदधित्थाम्लबिल्वैः साङ्ग्राहिकी मता||२८||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
śākairmāṁsaistilairmāṣaiḥ siddhā varcō nirasyati|  
 
śākairmāṁsaistilairmāṣaiḥ siddhā varcō nirasyati|  
Line 553: Line 593:  
shAkairmAMsaistilairmAShaiH siddhA varco nirasyati|  
 
shAkairmAMsaistilairmAShaiH siddhA varco nirasyati|  
 
jambvAmrAsthidadhitthAmlabilvaiH sA~ggrAhikI matA||28||  
 
jambvAmrAsthidadhitthAmlabilvaiH sA~ggrAhikI matA||28||  
 
+
</div></div>
 
For the easy evacuation of stool one can use gruel prepared out of vegetables, meat, ''tila'' (Sesamum indicum) and ''masha'' (Phaseolus mungo Linn.)  
 
For the easy evacuation of stool one can use gruel prepared out of vegetables, meat, ''tila'' (Sesamum indicum) and ''masha'' (Phaseolus mungo Linn.)  
 
Gruel prepared using ''jambu'' (Syzygium cumini Skeels), seeds of ''amra'' (Mangifera indica Linn.), ''Amla Dadhitha'' (Limonia acidissima Linn.) and ''bilwa'' (Aegle marmelos Corr.)  is ''grahi'' (promoting absorption of liquid). [28]
 
Gruel prepared using ''jambu'' (Syzygium cumini Skeels), seeds of ''amra'' (Mangifera indica Linn.), ''Amla Dadhitha'' (Limonia acidissima Linn.) and ''bilwa'' (Aegle marmelos Corr.)  is ''grahi'' (promoting absorption of liquid). [28]
    
===== Gruels for catharsis and flatulence =====
 
===== Gruels for catharsis and flatulence =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
क्षारचित्रकहिङ्ग्वम्लवेतसैर्भेदिनी मता|  
 
क्षारचित्रकहिङ्ग्वम्लवेतसैर्भेदिनी मता|  
 
अभयापिप्पलीमूलविश्वैर्वातानुलोमनी  ||२९||  
 
अभयापिप्पलीमूलविश्वैर्वातानुलोमनी  ||२९||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
kṣāracitrakahiṅgvamlavētasairbhēdinī matā|  
 
kṣāracitrakahiṅgvamlavētasairbhēdinī matā|  
Line 567: Line 609:  
kShAracitrakahi~ggvamlavetasairbhedinI matA|  
 
kShAracitrakahi~ggvamlavetasairbhedinI matA|  
 
abhayApippalImUlavishvairvAtAnulomanI  ||29||  
 
abhayApippalImUlavishvairvAtAnulomanI  ||29||  
 
+
</div></div>
 
For the ''bhedana karma'' (cathartic) gruel prepared using ''kshara'' (alkali), ''chitraka'' (Plumbago zeylanica Linn.), ''hingu'' (Ferula narthex Boiss ) and ''amlavetasa'' (Garcinia pedunculata Roxb.) is beneficial.  
 
For the ''bhedana karma'' (cathartic) gruel prepared using ''kshara'' (alkali), ''chitraka'' (Plumbago zeylanica Linn.), ''hingu'' (Ferula narthex Boiss ) and ''amlavetasa'' (Garcinia pedunculata Roxb.) is beneficial.  
   Line 573: Line 615:     
===== Gruel for adverse effects due to improper administration of ghee and oil=====
 
===== Gruel for adverse effects due to improper administration of ghee and oil=====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तक्रसिद्धा यवागूः स्याद्धृतव्यापत्तिनाशिनी|  
 
तक्रसिद्धा यवागूः स्याद्धृतव्यापत्तिनाशिनी|  
 
तैलव्यापदि शस्ता स्यात्तक्रपिण्याकसाधिता||३०||  
 
तैलव्यापदि शस्ता स्यात्तक्रपिण्याकसाधिता||३०||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
takrasiddhā yavāgūḥ syāddhr̥tavyāpattināśinī|  
 
takrasiddhā yavāgūḥ syāddhr̥tavyāpattināśinī|  
Line 582: Line 626:  
takrasiddhA yavAgUH syAddhRutavyApattinAshinI|  
 
takrasiddhA yavAgUH syAddhRutavyApattinAshinI|  
 
tailavyApadi shastA syAttakrapiNyAkasAdhitA||30||  
 
tailavyApadi shastA syAttakrapiNyAkasAdhitA||30||  
 
+
</div></div>
 
Gruel prepared with buttermilk eradicates untoward effects caused by ''ghritavyapada'' (improper administration of  ghee).
 
Gruel prepared with buttermilk eradicates untoward effects caused by ''ghritavyapada'' (improper administration of  ghee).
   Line 588: Line 632:     
=====Gruel for pyrexia of irregular pattern and throat disorders=====
 
=====Gruel for pyrexia of irregular pattern and throat disorders=====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
गव्यमांसरसैः साम्ला विषमज्वरनाशिनी|  
 
गव्यमांसरसैः साम्ला विषमज्वरनाशिनी|  
 
कण्ठ्या यवानां यमके पिप्पल्यामलकैः शृता||३१||  
 
कण्ठ्या यवानां यमके पिप्पल्यामलकैः शृता||३१||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
gavyamāṁsarasaiḥ sāmlā viṣamajvaranāśinī|  
 
gavyamāṁsarasaiḥ sāmlā viṣamajvaranāśinī|  
Line 597: Line 643:  
gavyamAMsarasaiH sAmlA viShamajvaranAshinI|  
 
gavyamAMsarasaiH sAmlA viShamajvaranAshinI|  
 
kaNThyA yavAnAM yamake pippalyAmalakaiH shRutA||31||
 
kaNThyA yavAnAM yamake pippalyAmalakaiH shRutA||31||
 
+
</div></div>
 
Gruel prepared using cow meat and sour ''Dadima'' (Punica granatum) is beneficial in ''vishamajwara'' (type of fever with irregular pattern).  
 
Gruel prepared using cow meat and sour ''Dadima'' (Punica granatum) is beneficial in ''vishamajwara'' (type of fever with irregular pattern).  
   Line 603: Line 649:     
===== Gruels for disorders of male genital tract and aphrodisiac action=====
 
===== Gruels for disorders of male genital tract and aphrodisiac action=====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
ताम्रचूडरसे सिद्धा रेतोमार्गरुजापहा|  
 
ताम्रचूडरसे सिद्धा रेतोमार्गरुजापहा|  
 
समाषविदला वृष्या घृतक्षीरोपसाधिता||३२||  
 
समाषविदला वृष्या घृतक्षीरोपसाधिता||३२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tāmracūḍarasē siddhā rētōmārgarujāpahā|  
 
tāmracūḍarasē siddhā rētōmārgarujāpahā|  
Line 612: Line 660:  
tAmracUDarase siddhA retomArgarujApahA|  
 
tAmracUDarase siddhA retomArgarujApahA|  
 
samAShavidalA vRuShyA ghRutakShIropasAdhitA||32||  
 
samAShavidalA vRuShyA ghRutakShIropasAdhitA||32||  
 
+
</div></div>
 
Gruel prepared using ''Tamrachuda'' (chicken meat) is said to be beneficial in seminal disorder.
 
Gruel prepared using ''Tamrachuda'' (chicken meat) is said to be beneficial in seminal disorder.
   Line 618: Line 666:     
=====Gruel for intoxication and polyphagia =====
 
=====Gruel for intoxication and polyphagia =====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
उपोदिकादधिभ्यां तु सिद्धा मदविनाशिनी|  
 
उपोदिकादधिभ्यां तु सिद्धा मदविनाशिनी|  
 
क्षुधं हन्यादपामार्गक्षीरगोधारसैः शृता||३३||
 
क्षुधं हन्यादपामार्गक्षीरगोधारसैः शृता||३३||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
upōdikādadhibhyāṁ tu siddhā madavināśinī|  
 
upōdikādadhibhyāṁ tu siddhā madavināśinī|  
Line 627: Line 677:  
upodikAdadhibhyAM tu siddhA madavinAshinI|  
 
upodikAdadhibhyAM tu siddhA madavinAshinI|  
 
kShudhaM hanyAdapAmArgakShIragodhArasaiH shRutA||33||
 
kShudhaM hanyAdapAmArgakShIragodhArasaiH shRutA||33||
 
+
</div></div>
 
One prepared with ''Upodika'' (Basella rubra Linn.) and curd cures mada (intoxication).  
 
One prepared with ''Upodika'' (Basella rubra Linn.) and curd cures mada (intoxication).  
   Line 635: Line 685:     
==== Summary ====
 
==== Summary ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
तत्र श्लोकः-  
 
तत्र श्लोकः-  
 
अष्टाविंशतिरित्येता यवाग्वः परिकीर्तिताः|  
 
अष्टाविंशतिरित्येता यवाग्वः परिकीर्तिताः|  
 
पञ्चकर्माणि चाश्रित्य प्रोक्तो भैषज्यसङ्ग्रहः||३४||  
 
पञ्चकर्माणि चाश्रित्य प्रोक्तो भैषज्यसङ्ग्रहः||३४||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
tatra ślōkaḥ-  
 
tatra ślōkaḥ-  
Line 647: Line 699:  
aShTAviMshatirityetA yavAgvaH parikIrtitAH|  
 
aShTAviMshatirityetA yavAgvaH parikIrtitAH|  
 
pa~jcakarmANi cAshritya prokto bhaiShajyasa~ggrahaH||34||  
 
pa~jcakarmANi cAshritya prokto bhaiShajyasa~ggrahaH||34||  
 
+
</div></div>
 
Thus after summarizing,
 
Thus after summarizing,
    
All the twenty eight varieties of gruel have been described and the drugs administered in five bio-purificatory therapies have been enumerated in brief. [34]
 
All the twenty eight varieties of gruel have been described and the drugs administered in five bio-purificatory therapies have been enumerated in brief. [34]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
पूर्वं मूलफलज्ञानहेतोरुक्तं यदौषधम्|  
 
पूर्वं मूलफलज्ञानहेतोरुक्तं यदौषधम्|  
 
पञ्चकर्माश्रयज्ञानहेतोस्तत् कीर्तितं पुनः||३५||  
 
पञ्चकर्माश्रयज्ञानहेतोस्तत् कीर्तितं पुनः||३५||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
pūrvaṁ mūlaphalajñānahētōruktaṁ yadauṣadham|  
 
pūrvaṁ mūlaphalajñānahētōruktaṁ yadauṣadham|  
Line 660: Line 714:  
pUrvaM mUlaphalaj~jAnahetoruktaM yadauShadham|  
 
pUrvaM mUlaphalaj~jAnahetoruktaM yadauShadham|  
 
pa~jcakarmAshrayaj~jAnahetostat kIrtitaM punaH||35||  
 
pa~jcakarmAshrayaj~jAnahetostat kIrtitaM punaH||35||  
 
+
</div></div>
 
Though in the previous chapter description about fruits, roots and other medicinal plants have been mentioned, still from the view of bio-purificatory therapies description of drugs are included. [35]
 
Though in the previous chapter description about fruits, roots and other medicinal plants have been mentioned, still from the view of bio-purificatory therapies description of drugs are included. [35]
    
==== Qualities of a Practicing Physician ====
 
==== Qualities of a Practicing Physician ====
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
स्मृतिमान् हेतुयुक्तिज्ञो जितात्मा प्रतिपत्तिमान्|  
 
स्मृतिमान् हेतुयुक्तिज्ञो जितात्मा प्रतिपत्तिमान्|  
 
भिषगौषधसंयोगैश्चिकित्सां कर्तुमर्हति||३६||
 
भिषगौषधसंयोगैश्चिकित्सां कर्तुमर्हति||३६||
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
smr̥timān hētuyuktijñō jitātmā pratipattimān|  
 
smr̥timān hētuyuktijñō jitātmā pratipattimān|  
Line 673: Line 729:  
smRutimAn hetuyuktij~jo jitAtmA pratipattimAn|  
 
smRutimAn hetuyuktij~jo jitAtmA pratipattimAn|  
 
bhiShagauShadhasaMyogaishcikitsAM kartumarhati||36||  
 
bhiShagauShadhasaMyogaishcikitsAM kartumarhati||36||  
 
+
</div></div>
 
A physician endowed with good ''smriti'' (memory), ''hetu-yuktijna'' (knowledge of cause and effect of disease), ''jitatma'' (self restraint), and ''pratipattiman'' (presence of mind), is entitled to practice [[[[Ayurveda]]]] through the combination of various drugs. [36]
 
A physician endowed with good ''smriti'' (memory), ''hetu-yuktijna'' (knowledge of cause and effect of disease), ''jitatma'' (self restraint), and ''pratipattiman'' (presence of mind), is entitled to practice [[[[Ayurveda]]]] through the combination of various drugs. [36]
 +
<div class="mw-collapsible mw-collapsed">
    
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृते श्लोकस्थानेऽपामार्गतण्डुलीयो नाम द्वितीयोऽध्यायः||२||  
 
इत्यग्निवेशकृते तन्त्रे चरकप्रतिसंस्कृते श्लोकस्थानेऽपामार्गतण्डुलीयो नाम द्वितीयोऽध्यायः||२||  
 +
<div class="mw-collapsible-content">
    
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē ślōkasthānē'pāmārgataṇḍulīyō nāma dvitīyō'dhyāyaḥ||2||  
 
ityagnivēśakr̥tē tantrē carakapratisaṁskr̥tē ślōkasthānē'pāmārgataṇḍulīyō nāma dvitīyō'dhyāyaḥ||2||  
    
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute shlokasthAne~apAmArgataNDulIyo nAma dvitIyo~adhyAyaH||2||
 
ityagniveshakRute tantre carakapratisaMskRute shlokasthAne~apAmArgataNDulIyo nAma dvitIyo~adhyAyaH||2||
 
+
</div></div>
 
Thus ends the second chapter named [[Apamarga Tanduliya]] of [[Sutra Sthana]] of Agnivesha’s work as redacted by Charak.[ end of chapter 2]
 
Thus ends the second chapter named [[Apamarga Tanduliya]] of [[Sutra Sthana]] of Agnivesha’s work as redacted by Charak.[ end of chapter 2]
  

Navigation menu