Arsha Chikitsa: Difference between revisions
Pallavmishra (talk | contribs) |
Pallavmishra (talk | contribs) |
||
| Line 1,688: | Line 1,688: | ||
The ingredients used in ''niruha basti'' are milk, decoction of ''dashamoola'', cow's urine, ''sneha'', salt and the paste of ''madanaphala'' (Randia spinosa), etc.[137] | The ingredients used in ''niruha basti'' are milk, decoction of ''dashamoola'', cow's urine, ''sneha'', salt and the paste of ''madanaphala'' (Randia spinosa), etc.[137] | ||
==== Abhayarishta ==== | ==== ''Abhayarishta'' ==== | ||
हरीतकीनां प्रस्थार्धं प्रस्थमामलकस्य च| | हरीतकीनां प्रस्थार्धं प्रस्थमामलकस्य च| | ||
स्यात् कपित्थाद्दशपलं ततोऽर्धा चेन्द्रवारुणी||१३८|| | स्यात् कपित्थाद्दशपलं ततोऽर्धा चेन्द्रवारुणी||१३८|| | ||
विडङ्गं पिप्पली लोध्रं मरिचं सैलवालुकम्| | विडङ्गं पिप्पली लोध्रं मरिचं सैलवालुकम्| | ||
द्विपलांशं जलस्यैतच्चतुर्द्रोणे विपाचयेत्||१३९|| | द्विपलांशं जलस्यैतच्चतुर्द्रोणे विपाचयेत्||१३९|| | ||
द्रोणशेषे रसे तस्मिन् पूते शीते समावपेत्| | द्रोणशेषे रसे तस्मिन् पूते शीते समावपेत्| | ||
गुडस्य द्विशतं तिष्ठेत्तत् पक्षं घृतभाजने||१४०|| | गुडस्य द्विशतं तिष्ठेत्तत् पक्षं घृतभाजने||१४०|| | ||
पक्षादूर्ध्वं भवेत् पेया ततो मात्रा यथाबलम्| | पक्षादूर्ध्वं भवेत् पेया ततो मात्रा यथाबलम्| | ||
अस्याभ्यासादरिष्टस्य गुदजा यान्ति सङ्क्षयम्||१४१|| | अस्याभ्यासादरिष्टस्य गुदजा यान्ति सङ्क्षयम्||१४१|| | ||
ग्रहणी पाण्डु हृद्रोग प्लीह गुल्मोदरापहः| | ग्रहणी पाण्डु हृद्रोग प्लीह गुल्मोदरापहः| | ||
कुष्ठ शोफारुचिहरो बलवर्णाग्निवर्धनः||१४२|| | कुष्ठ शोफारुचिहरो बलवर्णाग्निवर्धनः||१४२|| | ||
सिद्धोऽयमभयारिष्टः कामलाश्वित्रनाशनः| | सिद्धोऽयमभयारिष्टः कामलाश्वित्रनाशनः| | ||
कृमिग्रन्थ्यर्बुद व्यङ्ग राजयक्ष्म ज्वरान्तकृत्||१४३|| | कृमिग्रन्थ्यर्बुद व्यङ्ग राजयक्ष्म ज्वरान्तकृत्||१४३|| | ||
इत्यभयारिष्टः| | इत्यभयारिष्टः| | ||
harītakīnāṁ prasthārdhaṁ prasthamāmalakasya ca| | harītakīnāṁ prasthārdhaṁ prasthamāmalakasya ca| | ||
syāt kapitthāddaśapalaṁ tatō'rdhā cēndravāruṇī||138|| | syāt kapitthāddaśapalaṁ tatō'rdhā cēndravāruṇī||138|| | ||
viḍaṅgaṁ pippalī lōdhraṁ maricaṁ sailavālukam| | viḍaṅgaṁ pippalī lōdhraṁ maricaṁ sailavālukam| | ||
dvipalāṁśaṁ jalasyaitaccaturdrōṇē vipācayēt||139|| | dvipalāṁśaṁ jalasyaitaccaturdrōṇē vipācayēt||139|| | ||
drōṇaśēṣē rasē tasmin pūtē śītē samāvapēt| | drōṇaśēṣē rasē tasmin pūtē śītē samāvapēt| | ||
guḍasya dviśataṁ tiṣṭhēttat pakṣaṁ ghr̥tabhājanē||140|| | guḍasya dviśataṁ tiṣṭhēttat pakṣaṁ ghr̥tabhājanē||140|| | ||
pakṣādūrdhvaṁ bhavēt pēyā tatō mātrā yathābalam| | pakṣādūrdhvaṁ bhavēt pēyā tatō mātrā yathābalam| | ||
asyābhyāsādariṣṭasya gudajā yānti saṅkṣayam||141|| | asyābhyāsādariṣṭasya gudajā yānti saṅkṣayam||141|| | ||
grahaṇīpāṇḍuhr̥drōgaplīhagulmōdarāpahaḥ| | grahaṇīpāṇḍuhr̥drōgaplīhagulmōdarāpahaḥ| | ||
kuṣṭhaśōphāruciharō balavarṇāgnivardhanaḥ||142|| | kuṣṭhaśōphāruciharō balavarṇāgnivardhanaḥ||142|| | ||
siddhō'yamabhayāriṣṭaḥ kāmalāśvitranāśanaḥ| | siddhō'yamabhayāriṣṭaḥ kāmalāśvitranāśanaḥ| | ||
kr̥migranthyarbudavyaṅgarājayakṣmajvarāntakr̥t||143|| | kr̥migranthyarbudavyaṅgarājayakṣmajvarāntakr̥t||143|| | ||
ityabhayāriṣṭaḥ | ityabhayāriṣṭaḥ | ||
harItakInAM prasthArdhaM prasthamAmalakasya ca| | harItakInAM prasthArdhaM prasthamAmalakasya ca| | ||
syAt kapitthAddashapalaM tato~ardhA cendravAruNI||138|| | syAt kapitthAddashapalaM tato~ardhA cendravAruNI||138|| | ||
viDa~ggaM pippalI lodhraM maricaM sailavAlukam| | viDa~ggaM pippalI lodhraM maricaM sailavAlukam| | ||
dvipalAMshaM jalasyaitaccaturdroNe vipAcayet||139|| | dvipalAMshaM jalasyaitaccaturdroNe vipAcayet||139|| | ||
droNasheShe rase tasmin pUte shIte samAvapet| | droNasheShe rase tasmin pUte shIte samAvapet| | ||
guDasya dvishataM tiShThettat pakShaM ghRutabhAjane||140|| | guDasya dvishataM tiShThettat pakShaM ghRutabhAjane||140|| | ||
pakShAdUrdhvaM bhavet peyA tato mAtrA yathAbalam| | pakShAdUrdhvaM bhavet peyA tato mAtrA yathAbalam| | ||
asyAbhyAsAdariShTasya gudajA yAnti sa~gkShayam||141|| | asyAbhyAsAdariShTasya gudajA yAnti sa~gkShayam||141|| | ||
grahaNIpANDuhRudrogaplIhagulmodarApahaH| | grahaNIpANDuhRudrogaplIhagulmodarApahaH| | ||
kuShThashophAruciharo balavarNAgnivardhanaH||142|| | kuShThashophAruciharo balavarNAgnivardhanaH||142|| | ||
siddho~ayamabhayAriShTaH kAmalAshvitranAshanaH| | siddho~ayamabhayAriShTaH kAmalAshvitranAshanaH| | ||
kRumigranthyarbudavya~ggarAjayakShmajvarAntakRut||143|| | kRumigranthyarbudavya~ggarAjayakShmajvarAntakRut||143|| | ||
ityabhayAriShTaH | ityabhayAriShTaH | ||
Haritaki (Terminalia chebula) ( | ''Haritaki'' (Terminalia chebula) (one ''prastha''), ''amalaki'' (Embilica officinalis) (one ''prastha''), ''kapittha'' (10 ''pala''), ''indrayana'' (five ''pala''), ''vidanga'' (Embilia ribes) (two ''pala''), ''pippali'' (Piper longum) (two ''pala''), ''lodhra'' (Symplocus racemosa) (two ''pala''), ''maricha'' (Piper nigrum) (two ''pala'') and ''elavaluka'' (two ''pala'') should be added with eight ''dronas'' of water and boiled till two ''dronas'' remained. The decoction should be filtered and allowed to cool. To this, two hundreds ''palas'' of jaggery should be added and kept in a ghee-smeared jar for a fortnight. | ||
Thereafter, it becomes suitable for | Thereafter, it becomes suitable for administration as a drink. It should be given in an appropriate dose depending upon the strength of the patient. By the regular intake of this ''aristha'', hemorrhoids get cured. This effective recipe is called ''abhayarishta''. It cures ''grahani, pandu'' (anemia), heart diseases, spleen disorders, ''gulma'' (abdominal lumps ), ''udara'' (obstinate abdominal diseases including ascites), ''kushtha'' (obstinate skin diseases including leprosy), edema, anorexia, jaundice, leucoderma, ''krimi'' (worm infestation with intestinal parasites), ''granthi'' (benign swellings), ''arbuda'' (tumors), ''vyanga'' (freckles), tuberculosis and fever. It promotes strength, complexion and digestive power. [138-143] | ||
==== Dantyarishta ==== | ==== Dantyarishta ==== | ||