Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 1,008: Line 1,008:     
viNmUtracarmareto~asthisnAyushRu~gganakhAH khurAH|  
 
viNmUtracarmareto~asthisnAyushRu~gganakhAH khurAH|  
 +
 
ja~ggamebhyaH prayujyante keshA lomAni rocanAH||69||  
 
ja~ggamebhyaH prayujyante keshA lomAni rocanAH||69||  
   Line 1,013: Line 1,014:  
Animal origin drugs - Honey, milk, bile, animal-fat, bone-marrow, blood, flesh, excrements, urine, skin, semen, bone, ligaments, horns, nails, hoof, hair, down (fine soft dense hair) and inspissated bile - are substances obtained from animals [68-69].
 
Animal origin drugs - Honey, milk, bile, animal-fat, bone-marrow, blood, flesh, excrements, urine, skin, semen, bone, ligaments, horns, nails, hoof, hair, down (fine soft dense hair) and inspissated bile - are substances obtained from animals [68-69].
   −
====Earth origin drugs:====
+
====Earth origin drugs ====
    
सुवर्णं समलाः पञ्च लोहाः ससिकताः सुधा|  
 
सुवर्णं समलाः पञ्च लोहाः ससिकताः सुधा|  
 +
 
मनःशिलाले मणयो लवणं गैरिकाञ्जने||७०||  
 
मनःशिलाले मणयो लवणं गैरिकाञ्जने||७०||  
   −
भौममौषधमुद्दिष्टमौद्भिदं तु चतुर्विधम्|                        
+
भौममौषधमुद्दिष्टमौद्भिदं तु चतुर्विधम्|
 +
                     
 
वनस्पतिस्तथा वीरुद्वानस्पत्यस्तथौषधिः||७१||  
 
वनस्पतिस्तथा वीरुद्वानस्पत्यस्तथौषधिः||७१||  
    
suvarṇaṁ samalāḥ pañca lōhāḥ sasikatāḥ sudhā|  
 
suvarṇaṁ samalāḥ pañca lōhāḥ sasikatāḥ sudhā|  
 +
 
manaḥśilālē maṇayō lavaṇaṁ gairikāñjanē||70||  
 
manaḥśilālē maṇayō lavaṇaṁ gairikāñjanē||70||  
    
bhaumamauṣadhamuddiṣṭamaudbhidaṁ tu caturvidham|  
 
bhaumamauṣadhamuddiṣṭamaudbhidaṁ tu caturvidham|  
 +
 
vanaspatistathā vīrudvānaspatyastathauṣadhiḥ||71||  
 
vanaspatistathā vīrudvānaspatyastathauṣadhiḥ||71||  
    
suvarNaM samalAH pa~jca lohAH sasikatAH sudhA|  
 
suvarNaM samalAH pa~jca lohAH sasikatAH sudhA|  
 +
 
manaHshilAle maNayo lavaNaM gairikA~jjane||70||  
 
manaHshilAle maNayo lavaNaM gairikA~jjane||70||  
    
bhaumamauShadhamuddiShTamaudbhidaM tu caturvidham|  
 
bhaumamauShadhamuddiShTamaudbhidaM tu caturvidham|  
 +
 
vanaspatistathA vIrudvAnaspatyastathauShadhiH||71||  
 
vanaspatistathA vIrudvAnaspatyastathauShadhiH||71||  
   −
Drugs obtained from earth are gold, five metals (silver, copper, tin, lead and iron) along with their byproducts such as shilajatu (bitumen), sand, lime, red and yellow arsenic (manahshila and hartala), gems, salt, red ochre and antimony.
+
Drugs obtained from earth are gold, five metals (silver, copper, tin, lead and iron) along with their byproducts such as ''shilajatu'' (bitumen), sand, lime, red and yellow arsenic (''manahshila'' and ''hartala''), gems, salt, red ochre and antimony.
 
Plant origin drugs: Plant origin drugs are of four types viz. direct fruiters, creepers, flower based fruiters and herbs [70-71].  
 
Plant origin drugs: Plant origin drugs are of four types viz. direct fruiters, creepers, flower based fruiters and herbs [70-71].  
 
   
 
   
 
फलैर्वनस्पतिः पुष्पैर्वानस्पत्यः फलैरपि|  
 
फलैर्वनस्पतिः पुष्पैर्वानस्पत्यः फलैरपि|  
 +
 
ओषध्यः फलपाकान्ताः प्रतानैर्वीरुधः स्मृताः||७२||  
 
ओषध्यः फलपाकान्ताः प्रतानैर्वीरुधः स्मृताः||७२||  
    
phalairvanaspatiḥ puṣpairvānaspatyaḥ phalairapi|  
 
phalairvanaspatiḥ puṣpairvānaspatyaḥ phalairapi|  
 +
 
ōṣadhyaḥ phalapākāntāḥ pratānairvīrudhaḥ smr̥tāḥ||72||  
 
ōṣadhyaḥ phalapākāntāḥ pratānairvīrudhaḥ smr̥tāḥ||72||  
    
phalairvanaspatiH puShpairvAnaspatyaH phalairapi|  
 
phalairvanaspatiH puShpairvAnaspatyaH phalairapi|  
 +
 
oShadhyaH phalapAkAntAH pratAnairvIrudhaH smRutAH||72||  
 
oShadhyaH phalapAkAntAH pratAnairvIrudhaH smRutAH||72||  
   −
The plants which bear fruit without visible flowers are known as vanaspati (Gymno-spermia). The plants bearing both flowers and fruits are known as vanaspatya (angio-spermia). The plants which die out after flowering are known as aushadha (annuals). The plants which creep or twine are known as virudha (creepers) [72]
+
The plants which bear fruit without visible flowers are known as ''vanaspati'' (Gymno-spermia). The plants bearing both flowers and fruits are known as ''vanaspatya'' (angio-spermia). The plants which die out after flowering are known as ''aushadha'' (annuals). The plants which creep or twine are known as ''virudha'' (creepers) [72]
   −
====Plant’s parts used as drugs:====
+
====Plant’s parts used as drugs ====
    
मूलत्वक्सारनिर्यासनाल(ड)स्वरसपल्लवाः|  
 
मूलत्वक्सारनिर्यासनाल(ड)स्वरसपल्लवाः|  
 +
 
क्षाराः क्षीरं फलं पुष्पं भस्म तैलानि कण्टकाः||७३||  
 
क्षाराः क्षीरं फलं पुष्पं भस्म तैलानि कण्टकाः||७३||  
   Line 1,055: Line 1,066:     
mūlatvaksāraniryāsanāla(ḍa)svarasapallavāḥ|  
 
mūlatvaksāraniryāsanāla(ḍa)svarasapallavāḥ|  
 +
 
kṣārāḥ kṣīraṁ phalaṁ puṣpaṁ bhasma tailāni kaṇṭakāḥ||73||  
 
kṣārāḥ kṣīraṁ phalaṁ puṣpaṁ bhasma tailāni kaṇṭakāḥ||73||  
   Line 1,060: Line 1,072:     
mUlatvaksAraniryAsanAla(Da)svarasapallavAH|  
 
mUlatvaksAraniryAsanAla(Da)svarasapallavAH|  
 +
 
kShArAH kShIraM phalaM puShpaM bhasma tailAni kaNTakAH||73||
 
kShArAH kShIraM phalaM puShpaM bhasma tailAni kaNTakAH||73||
 
   
 
   
 
patrANi shu~ggAH kandAshca prarohAshcaudbhido gaNaH|74|  
 
patrANi shu~ggAH kandAshca prarohAshcaudbhido gaNaH|74|  
   −
The roots bark, pith, exudation, stalk, juice, sprouts, alkalis, latex, fruits, flowers, ash, oil, thorns, leaves, buds, bulbs and off-shoots of the plants are used as drugs [73-73.5].
+
The roots bark, pith, exudation, stalk, juice, sprouts, alkalis, latex, fruits, flowers, ash, oil, thorns, leaves, buds, bulbs and off-shoots of the plants are used as drugs [73-73.5]
   −
====Miscellaneous classifications of the drugs:====
+
====Miscellaneous classifications of the drugs ====
 
   
 
   
 
मूलिन्यः षोडशैकोना फलिन्यो विंशतिः स्मृताः||७४||  
 
मूलिन्यः षोडशैकोना फलिन्यो विंशतिः स्मृताः||७४||  
    
महास्नेहाश्च चत्वारः पञ्चैव लवणानि च|  
 
महास्नेहाश्च चत्वारः पञ्चैव लवणानि च|  
 +
 
अष्टौ मूत्राणि सङ्ख्यातान्यष्टावेव पयांसि च||७५||  
 
अष्टौ मूत्राणि सङ्ख्यातान्यष्टावेव पयांसि च||७५||  
    
शोधनार्थाश्च षड् वृक्षाः पुनर्वसुनिदर्शिताः|  
 
शोधनार्थाश्च षड् वृक्षाः पुनर्वसुनिदर्शिताः|  
 +
 
य एतान् वेत्ति संयोक्तुं विकारेषु स वेदवित्||७६||
 
य एतान् वेत्ति संयोक्तुं विकारेषु स वेदवित्||७६||
   Line 1,079: Line 1,094:     
mahāsnēhāśca catvāraḥ pañcaiva lavaṇāni ca|  
 
mahāsnēhāśca catvāraḥ pañcaiva lavaṇāni ca|  
 +
 
aṣṭau mūtrāṇi saṅkhyātānyaṣṭāvēva payāṁsi ca||75||  
 
aṣṭau mūtrāṇi saṅkhyātānyaṣṭāvēva payāṁsi ca||75||  
    
śōdhanārthāśca ṣaḍ vr̥kṣāḥ punarvasunidarśitāḥ|  
 
śōdhanārthāśca ṣaḍ vr̥kṣāḥ punarvasunidarśitāḥ|  
 +
 
ya ētān vētti saṁyōktuṁ vikārēṣu sa vēdavit||76||
 
ya ētān vētti saṁyōktuṁ vikārēṣu sa vēdavit||76||
   Line 1,087: Line 1,104:     
mahAsnehAshca catvAraH pa~jcaiva lavaNAni ca|  
 
mahAsnehAshca catvAraH pa~jcaiva lavaNAni ca|  
 +
 
aShTau mUtrANi sa~gkhyAtAnyaShTAveva payAMsi ca||75||  
 
aShTau mUtrANi sa~gkhyAtAnyaShTAveva payAMsi ca||75||  
  

Navigation menu