Vatavyadhi Chikitsa: Difference between revisions

Line 2,834: Line 2,834:


हृद्रोगो विद्रधिः प्लीहा गुल्मोऽतीसार एव च ||२३६||  
हृद्रोगो विद्रधिः प्लीहा गुल्मोऽतीसार एव च ||२३६||  
भवन्त्युपद्रवास्तेषामावृतानामुपेक्षणात् |  
भवन्त्युपद्रवास्तेषामावृतानामुपेक्षणात् |  
तस्मादावरणं वैद्यः पवनस्योपलक्षयेत् ||२३७||  
तस्मादावरणं वैद्यः पवनस्योपलक्षयेत् ||२३७||  
पञ्चात्मकस्य वातेन पित्तेन श्लेष्मणाऽपि वा |  
पञ्चात्मकस्य वातेन पित्तेन श्लेष्मणाऽपि वा |  
भिषग्जितमतः सम्यगुपलक्ष्य समाचरेत् ||२३८||  
भिषग्जितमतः सम्यगुपलक्ष्य समाचरेत् ||२३८||  
अनभिष्यन्दिभिः स्निग्धैः स्रोतसां शुद्धिकारकैः |  
अनभिष्यन्दिभिः स्निग्धैः स्रोतसां शुद्धिकारकैः |  
कफपित्ताविरुद्धं यद्यच्च वातानुलोमनम् ||२३९||  
कफपित्ताविरुद्धं यद्यच्च वातानुलोमनम् ||२३९||  
सर्वस्थानावृतेऽप्याशु तत् कार्यं मारुते हितम् |  
सर्वस्थानावृतेऽप्याशु तत् कार्यं मारुते हितम् |  
यापना बस्तयः प्रायो मधुराः सानुवासनाः ||२४०||  
यापना बस्तयः प्रायो मधुराः सानुवासनाः ||२४०||  
प्रसमीक्ष्य बलाधिक्यं मृदु वा स्रंसनं हितम् |  
प्रसमीक्ष्य बलाधिक्यं मृदु वा स्रंसनं हितम् |  
रसायनानां सर्वेषामुपयोगः प्रशस्यते ||२४१||  
रसायनानां सर्वेषामुपयोगः प्रशस्यते ||२४१||  
शैलस्य जतुनोऽत्यर्थं पयसा गुग्गुलोस्तथा |  
शैलस्य जतुनोऽत्यर्थं पयसा गुग्गुलोस्तथा |  
लेहं वा भार्गवप्रोक्तमभ्यसेत् क्षीरभुङ्नरः ||२४२||  
लेहं वा भार्गवप्रोक्तमभ्यसेत् क्षीरभुङ्नरः ||२४२||  
अभयामलकीयोक्तमेकादशसिताशतम् [१] |  
अभयामलकीयोक्तमेकादशसिताशतम् [१] |  
अपानेनावृते सर्वं दीपनं ग्राहि भेषजम् ||२४३||  
अपानेनावृते सर्वं दीपनं ग्राहि भेषजम् ||२४३||  
वातानुलोमनं यच्च पक्वाशयविशोधनम् |  
वातानुलोमनं यच्च पक्वाशयविशोधनम् |  
इति सङ्क्षेपतः प्रोक्तमावृतानां चिकित्सितम् ||२४४||  
इति सङ्क्षेपतः प्रोक्तमावृतानां चिकित्सितम् ||२४४||  
प्राणादीनां भिषक् कुर्याद्वितर्क्य स्वयमेव तत् |  
प्राणादीनां भिषक् कुर्याद्वितर्क्य स्वयमेव तत् |  
पित्तावृते तु पित्तघ्नैर्मारुतस्याविरोधिभिः |  
पित्तावृते तु पित्तघ्नैर्मारुतस्याविरोधिभिः |  
कफावृते कफघ्नैस्तु मारुतस्यानुलोमनैः ||२४५||
कफावृते कफघ्नैस्तु मारुतस्यानुलोमनैः ||२४५||
hRudrogo vidradhiH plIhA gulmo~a’tīsāra eva ca ||236||  
hRudrogo vidradhiH plIhA gulmo~a’tīsāra eva ca ||236||  
bhavantyupadravAsteShAmAvRutAnAmupekShaNAt |  
bhavantyupadravAsteShAmAvRutAnAmupekShaNAt |  
tasmAdĀvaranaM vaidyaH pavanasyopalakṣayaet ||237||  
tasmAdĀvaranaM vaidyaH pavanasyopalakṣayaet ||237||  
pa~jcAtmakasya vAtena pittena shleShmaNA~api vA |  
pa~jcAtmakasya vAtena pittena shleShmaNA~api vA |  
bhiShagjitamataH samyagupalakShya samAcaret ||238||  
bhiShagjitamataH samyagupalakShya samAcaret ||238||  
anabhiShyandibhiH snigdhaiH srotasAM shuddhikArakaiH |  
anabhiShyandibhiH snigdhaiH srotasAM shuddhikArakaiH |  
kaphapittAviruddhaM yadyacca vātanulomanam ||239||  
kaphapittAviruddhaM yadyacca vātanulomanam ||239||  
sarvasthānavRute~apyAshu tat kAryaM mArute hitam |  
sarvasthānavRute~apyAshu tat kAryaM mArute hitam |  
Yāpana  bastayaH prAyo madhurAH sAnuvAsanAH ||240||  
Yāpana  bastayaH prAyo madhurAH sAnuvAsanAH ||240||  
prasamIkShya balAdhikyaM mRudu vA sraMsanaM hitam |  
prasamIkShya balAdhikyaM mRudu vA sraMsanaM hitam |  
rasāyananAM sarveShAmupayogaH prashasyate ||241||  
rasāyananAM sarveShAmupayogaH prashasyate ||241||  
shailasya jatuno~atyarthaM payasA guggulostathA |  
shailasya jatuno~atyarthaM payasA guggulostathA |  
lehaM vA bhArgavaproktamabhyaset kShIrabhu~gnaraH ||242||  
lehaM vA bhArgavaproktamabhyaset kShIrabhu~gnaraH ||242||  
abhayAmalakIyoktamekAdashaśītāshatam [1] |  
abhayAmalakIyoktamekAdashaśītāshatam [1] |  
apānaenAvRute sarvaM dIpanaM grAhi bheShajam ||243||  
apānaenAvRute sarvaM dIpanaM grAhi bheShajam ||243||  
vātanulomanaM yacca pakvAshayavishodhanam |  
vātanulomanaM yacca pakvAshayavishodhanam |  
iti sa~gkShepataH proktamAvRutAnAM cikitśītām ||244||  
iti sa~gkShepataH proktamAvRutAnAM cikitśītām ||244||  
prānadInAM bhiShak kuryAdvitarkya svayameva tat |  
prānadInAM bhiShak kuryAdvitarkya svayameva tat |  
pittAvRute tu pittaghnairmArutasyAvirodhibhiH |  
pittAvRute tu pittaghnairmArutasyAvirodhibhiH |  
kaphAvRute kaphaghnaistu mArutasyAnulomanaiH ||245||  
kaphAvRute kaphaghnaistu mArutasyAnulomanaiH ||245||  
hr̥drōgō vidradhiḥ plīhā gulmō'tīsāra ēva ca||236||  
hr̥drōgō vidradhiḥ plīhā gulmō'tīsāra ēva ca||236||  
bhavantyupadravāstēṣāmāvr̥tānāmupēkṣaṇāt|  
bhavantyupadravāstēṣāmāvr̥tānāmupēkṣaṇāt|  
tasmādāvaraṇaṁ vaidyaḥ pavanasyōpalakṣayēt||237||  
tasmādāvaraṇaṁ vaidyaḥ pavanasyōpalakṣayēt||237||  
pañcātmakasya vātēna pittēna ślēṣmaṇā'pi vā|  
pañcātmakasya vātēna pittēna ślēṣmaṇā'pi vā|  
bhiṣagjitamataḥ samyagupalakṣya samācarēt||238||  
bhiṣagjitamataḥ samyagupalakṣya samācarēt||238||  
anabhiṣyandibhiḥ snigdhaiḥ srōtasāṁ śuddhikārakaiḥ|  
anabhiṣyandibhiḥ snigdhaiḥ srōtasāṁ śuddhikārakaiḥ|  
kaphapittāviruddhaṁ yadyacca vātānulōmanam||239||  
kaphapittāviruddhaṁ yadyacca vātānulōmanam||239||  
sarvasthānāvr̥tē'pyāśu tat kāryaṁ mārutē hitam|  
sarvasthānāvr̥tē'pyāśu tat kāryaṁ mārutē hitam|  
yāpanā bastayaḥ prāyō madhurāḥ sānuvāsanāḥ||240||  
yāpanā bastayaḥ prāyō madhurāḥ sānuvāsanāḥ||240||  
prasamīkṣya balādhikyaṁ mr̥du vā sraṁsanaṁ hitam|  
prasamīkṣya balādhikyaṁ mr̥du vā sraṁsanaṁ hitam|  
rasāyanānāṁ sarvēṣāmupayōgaḥ praśasyatē||241||  
rasāyanānāṁ sarvēṣāmupayōgaḥ praśasyatē||241||  
śailasya jatunō'tyarthaṁ payasā guggulōstathā|  
śailasya jatunō'tyarthaṁ payasā guggulōstathā|  
lēhaṁ vā bhārgavaprōktamabhyasēt kṣīrabhuṅnaraḥ||242||  
lēhaṁ vā bhārgavaprōktamabhyasēt kṣīrabhuṅnaraḥ||242||  
abhayāmalakīyōktamēkādaśasitāśatam [14] |  
abhayāmalakīyōktamēkādaśasitāśatam [14] |  
apānēnāvr̥tē sarvaṁ dīpanaṁ grāhi bhēṣajam||243||  
apānēnāvr̥tē sarvaṁ dīpanaṁ grāhi bhēṣajam||243||  
vātānulōmanaṁ yacca pakvāśayaviśōdhanam|  
vātānulōmanaṁ yacca pakvāśayaviśōdhanam|  
iti saṅkṣēpataḥ prōktamāvr̥tānāṁ cikitśītām||244||  
iti saṅkṣēpataḥ prōktamāvr̥tānāṁ cikitśītām||244||  
prāṇādīnāṁ bhiṣak kuryādvitarkya svayamēva tat|  
prāṇādīnāṁ bhiṣak kuryādvitarkya svayamēva tat|  
pittāvr̥tē tu pittaghnairmārutasyāvirōdhibhiḥ|  
pittāvr̥tē tu pittaghnairmārutasyāvirōdhibhiḥ|  
kaphāvr̥tē kaphaghnaistu mārutasyānulōmanaiḥ||245||  
kaphāvr̥tē kaphaghnaistu mārutasyānulōmanaiḥ||245||  
As a result of  neglecting these conditions of occlusions, there occur complications such as cardiac disorders, abscesses, splenic disorders, gulma and diarrhoea. (236-236½)
As a result of  neglecting these conditions of occlusions, there occur complications such as cardiac disorders, abscesses, splenic disorders, gulma and diarrhoea. (236-236½)
Therefore, the physician should diagnose the condition of occlusion of the five types of vāta, by vāta, pitta, or kapha. (237-237½)
Therefore, the physician should diagnose the condition of occlusion of the five types of vāta, by vāta, pitta, or kapha. (237-237½)
After having well thought about the proper medications, the physician should treat the patient by measures which are non-abhiṣyandi, unctuous and depurative of body channels. (238-238½)
After having well thought about the proper medications, the physician should treat the patient by measures which are non-abhiṣyandi, unctuous and depurative of body channels. (238-238½)
In condition of occlusion of vāta in all its habitats, taking prompt measures which are vāta anulomana and at the same time not antagonistic to kapha and pitta is beneficial. (239-239½)
In condition of occlusion of vāta in all its habitats, taking prompt measures which are vāta anulomana and at the same time not antagonistic to kapha and pitta is beneficial. (239-239½)
The yāpana enema as well as the sweet unctuous enema is generally beneficial, and if the patient found to be sufficiently strong mild laxatives may be used.  (240-240½)
The yāpana enema as well as the sweet unctuous enema is generally beneficial, and if the patient found to be sufficiently strong mild laxatives may be used.  (240-240½)
The use of all kinds of rasāyana is highly recommended. A course of shilājatu and a course of guggulu with milk are especially beneficial. (241-241½)
The use of all kinds of rasāyana is highly recommended. A course of shilājatu and a course of guggulu with milk are especially beneficial. (241-241½)
The patient living on milk diet, may take a course of rasāyana told by Bhārgava explained in ‘abhayāmalakī pāda’ containing 4400 tolas (52.8 kg) of sugar. (242-242½)
The patient living on milk diet, may take a course of rasāyana told by Bhārgava explained in ‘abhayāmalakī pāda’ containing 4400 tolas (52.8 kg) of sugar. (242-242½)
In condition of occlusion by apāna, all measures that are dīpana, grāhi, vāta anuloman and which cleanse pakvāśaya constitute the treatment. (243-243½)
In condition of occlusion by apāna, all measures that are dīpana, grāhi, vāta anuloman and which cleanse pakvāśaya constitute the treatment. (243-243½)
Thus has been described in brief the line of treatment in conditions of occlusion of prāna and other types of vāta; the physician should use his own discretion and give the proper treatment. (244-244½)
Thus has been described in brief the line of treatment in conditions of occlusion of prāna and other types of vāta; the physician should use his own discretion and give the proper treatment. (244-244½)
In a condition of occlusion of vāta by pitta, the physician should administer medications curative of pitta and not antagonistic to vāta.  
In a condition of occlusion of vāta by pitta, the physician should administer medications curative of pitta and not antagonistic to vāta.  
In a condition of occlusion of vāta by kapha, medications curative of kapha and vāta anulomana should be given. (245)
In a condition of occlusion of vāta by kapha, medications curative of kapha and vāta anulomana should be given. (245)