Vatavyadhi Chikitsa: Difference between revisions
Pallavmishra (talk | contribs) |
Pallavmishra (talk | contribs) |
||
| Line 2,834: | Line 2,834: | ||
हृद्रोगो विद्रधिः प्लीहा गुल्मोऽतीसार एव च ||२३६|| | हृद्रोगो विद्रधिः प्लीहा गुल्मोऽतीसार एव च ||२३६|| | ||
भवन्त्युपद्रवास्तेषामावृतानामुपेक्षणात् | | भवन्त्युपद्रवास्तेषामावृतानामुपेक्षणात् | | ||
तस्मादावरणं वैद्यः पवनस्योपलक्षयेत् ||२३७|| | तस्मादावरणं वैद्यः पवनस्योपलक्षयेत् ||२३७|| | ||
पञ्चात्मकस्य वातेन पित्तेन श्लेष्मणाऽपि वा | | पञ्चात्मकस्य वातेन पित्तेन श्लेष्मणाऽपि वा | | ||
भिषग्जितमतः सम्यगुपलक्ष्य समाचरेत् ||२३८|| | भिषग्जितमतः सम्यगुपलक्ष्य समाचरेत् ||२३८|| | ||
अनभिष्यन्दिभिः स्निग्धैः स्रोतसां शुद्धिकारकैः | | अनभिष्यन्दिभिः स्निग्धैः स्रोतसां शुद्धिकारकैः | | ||
कफपित्ताविरुद्धं यद्यच्च वातानुलोमनम् ||२३९|| | कफपित्ताविरुद्धं यद्यच्च वातानुलोमनम् ||२३९|| | ||
सर्वस्थानावृतेऽप्याशु तत् कार्यं मारुते हितम् | | सर्वस्थानावृतेऽप्याशु तत् कार्यं मारुते हितम् | | ||
यापना बस्तयः प्रायो मधुराः सानुवासनाः ||२४०|| | यापना बस्तयः प्रायो मधुराः सानुवासनाः ||२४०|| | ||
प्रसमीक्ष्य बलाधिक्यं मृदु वा स्रंसनं हितम् | | प्रसमीक्ष्य बलाधिक्यं मृदु वा स्रंसनं हितम् | | ||
रसायनानां सर्वेषामुपयोगः प्रशस्यते ||२४१|| | रसायनानां सर्वेषामुपयोगः प्रशस्यते ||२४१|| | ||
शैलस्य जतुनोऽत्यर्थं पयसा गुग्गुलोस्तथा | | शैलस्य जतुनोऽत्यर्थं पयसा गुग्गुलोस्तथा | | ||
लेहं वा भार्गवप्रोक्तमभ्यसेत् क्षीरभुङ्नरः ||२४२|| | लेहं वा भार्गवप्रोक्तमभ्यसेत् क्षीरभुङ्नरः ||२४२|| | ||
अभयामलकीयोक्तमेकादशसिताशतम् [१] | | अभयामलकीयोक्तमेकादशसिताशतम् [१] | | ||
अपानेनावृते सर्वं दीपनं ग्राहि भेषजम् ||२४३|| | अपानेनावृते सर्वं दीपनं ग्राहि भेषजम् ||२४३|| | ||
वातानुलोमनं यच्च पक्वाशयविशोधनम् | | वातानुलोमनं यच्च पक्वाशयविशोधनम् | | ||
इति सङ्क्षेपतः प्रोक्तमावृतानां चिकित्सितम् ||२४४|| | इति सङ्क्षेपतः प्रोक्तमावृतानां चिकित्सितम् ||२४४|| | ||
प्राणादीनां भिषक् कुर्याद्वितर्क्य स्वयमेव तत् | | प्राणादीनां भिषक् कुर्याद्वितर्क्य स्वयमेव तत् | | ||
पित्तावृते तु पित्तघ्नैर्मारुतस्याविरोधिभिः | | पित्तावृते तु पित्तघ्नैर्मारुतस्याविरोधिभिः | | ||
कफावृते कफघ्नैस्तु मारुतस्यानुलोमनैः ||२४५|| | कफावृते कफघ्नैस्तु मारुतस्यानुलोमनैः ||२४५|| | ||
hRudrogo vidradhiH plIhA gulmo~a’tīsāra eva ca ||236|| | hRudrogo vidradhiH plIhA gulmo~a’tīsāra eva ca ||236|| | ||
bhavantyupadravAsteShAmAvRutAnAmupekShaNAt | | bhavantyupadravAsteShAmAvRutAnAmupekShaNAt | | ||
tasmAdĀvaranaM vaidyaH pavanasyopalakṣayaet ||237|| | tasmAdĀvaranaM vaidyaH pavanasyopalakṣayaet ||237|| | ||
pa~jcAtmakasya vAtena pittena shleShmaNA~api vA | | pa~jcAtmakasya vAtena pittena shleShmaNA~api vA | | ||
bhiShagjitamataH samyagupalakShya samAcaret ||238|| | bhiShagjitamataH samyagupalakShya samAcaret ||238|| | ||
anabhiShyandibhiH snigdhaiH srotasAM shuddhikArakaiH | | anabhiShyandibhiH snigdhaiH srotasAM shuddhikArakaiH | | ||
kaphapittAviruddhaM yadyacca vātanulomanam ||239|| | kaphapittAviruddhaM yadyacca vātanulomanam ||239|| | ||
sarvasthānavRute~apyAshu tat kAryaM mArute hitam | | sarvasthānavRute~apyAshu tat kAryaM mArute hitam | | ||
Yāpana bastayaH prAyo madhurAH sAnuvAsanAH ||240|| | Yāpana bastayaH prAyo madhurAH sAnuvAsanAH ||240|| | ||
prasamIkShya balAdhikyaM mRudu vA sraMsanaM hitam | | prasamIkShya balAdhikyaM mRudu vA sraMsanaM hitam | | ||
rasāyananAM sarveShAmupayogaH prashasyate ||241|| | rasāyananAM sarveShAmupayogaH prashasyate ||241|| | ||
shailasya jatuno~atyarthaM payasA guggulostathA | | shailasya jatuno~atyarthaM payasA guggulostathA | | ||
lehaM vA bhArgavaproktamabhyaset kShIrabhu~gnaraH ||242|| | lehaM vA bhArgavaproktamabhyaset kShIrabhu~gnaraH ||242|| | ||
abhayAmalakIyoktamekAdashaśītāshatam [1] | | abhayAmalakIyoktamekAdashaśītāshatam [1] | | ||
apānaenAvRute sarvaM dIpanaM grAhi bheShajam ||243|| | apānaenAvRute sarvaM dIpanaM grAhi bheShajam ||243|| | ||
vātanulomanaM yacca pakvAshayavishodhanam | | vātanulomanaM yacca pakvAshayavishodhanam | | ||
iti sa~gkShepataH proktamAvRutAnAM cikitśītām ||244|| | iti sa~gkShepataH proktamAvRutAnAM cikitśītām ||244|| | ||
prānadInAM bhiShak kuryAdvitarkya svayameva tat | | prānadInAM bhiShak kuryAdvitarkya svayameva tat | | ||
pittAvRute tu pittaghnairmArutasyAvirodhibhiH | | pittAvRute tu pittaghnairmArutasyAvirodhibhiH | | ||
kaphAvRute kaphaghnaistu mArutasyAnulomanaiH ||245|| | kaphAvRute kaphaghnaistu mArutasyAnulomanaiH ||245|| | ||
hr̥drōgō vidradhiḥ plīhā gulmō'tīsāra ēva ca||236|| | hr̥drōgō vidradhiḥ plīhā gulmō'tīsāra ēva ca||236|| | ||
bhavantyupadravāstēṣāmāvr̥tānāmupēkṣaṇāt| | bhavantyupadravāstēṣāmāvr̥tānāmupēkṣaṇāt| | ||
tasmādāvaraṇaṁ vaidyaḥ pavanasyōpalakṣayēt||237|| | tasmādāvaraṇaṁ vaidyaḥ pavanasyōpalakṣayēt||237|| | ||
pañcātmakasya vātēna pittēna ślēṣmaṇā'pi vā| | pañcātmakasya vātēna pittēna ślēṣmaṇā'pi vā| | ||
bhiṣagjitamataḥ samyagupalakṣya samācarēt||238|| | bhiṣagjitamataḥ samyagupalakṣya samācarēt||238|| | ||
anabhiṣyandibhiḥ snigdhaiḥ srōtasāṁ śuddhikārakaiḥ| | anabhiṣyandibhiḥ snigdhaiḥ srōtasāṁ śuddhikārakaiḥ| | ||
kaphapittāviruddhaṁ yadyacca vātānulōmanam||239|| | kaphapittāviruddhaṁ yadyacca vātānulōmanam||239|| | ||
sarvasthānāvr̥tē'pyāśu tat kāryaṁ mārutē hitam| | sarvasthānāvr̥tē'pyāśu tat kāryaṁ mārutē hitam| | ||
yāpanā bastayaḥ prāyō madhurāḥ sānuvāsanāḥ||240|| | yāpanā bastayaḥ prāyō madhurāḥ sānuvāsanāḥ||240|| | ||
prasamīkṣya balādhikyaṁ mr̥du vā sraṁsanaṁ hitam| | prasamīkṣya balādhikyaṁ mr̥du vā sraṁsanaṁ hitam| | ||
rasāyanānāṁ sarvēṣāmupayōgaḥ praśasyatē||241|| | rasāyanānāṁ sarvēṣāmupayōgaḥ praśasyatē||241|| | ||
śailasya jatunō'tyarthaṁ payasā guggulōstathā| | śailasya jatunō'tyarthaṁ payasā guggulōstathā| | ||
lēhaṁ vā bhārgavaprōktamabhyasēt kṣīrabhuṅnaraḥ||242|| | lēhaṁ vā bhārgavaprōktamabhyasēt kṣīrabhuṅnaraḥ||242|| | ||
abhayāmalakīyōktamēkādaśasitāśatam [14] | | abhayāmalakīyōktamēkādaśasitāśatam [14] | | ||
apānēnāvr̥tē sarvaṁ dīpanaṁ grāhi bhēṣajam||243|| | apānēnāvr̥tē sarvaṁ dīpanaṁ grāhi bhēṣajam||243|| | ||
vātānulōmanaṁ yacca pakvāśayaviśōdhanam| | vātānulōmanaṁ yacca pakvāśayaviśōdhanam| | ||
iti saṅkṣēpataḥ prōktamāvr̥tānāṁ cikitśītām||244|| | iti saṅkṣēpataḥ prōktamāvr̥tānāṁ cikitśītām||244|| | ||
prāṇādīnāṁ bhiṣak kuryādvitarkya svayamēva tat| | prāṇādīnāṁ bhiṣak kuryādvitarkya svayamēva tat| | ||
pittāvr̥tē tu pittaghnairmārutasyāvirōdhibhiḥ| | pittāvr̥tē tu pittaghnairmārutasyāvirōdhibhiḥ| | ||
kaphāvr̥tē kaphaghnaistu mārutasyānulōmanaiḥ||245|| | kaphāvr̥tē kaphaghnaistu mārutasyānulōmanaiḥ||245|| | ||
As a result of neglecting these conditions of occlusions, there occur complications such as cardiac disorders, abscesses, splenic disorders, gulma and diarrhoea. (236-236½) | As a result of neglecting these conditions of occlusions, there occur complications such as cardiac disorders, abscesses, splenic disorders, gulma and diarrhoea. (236-236½) | ||
Therefore, the physician should diagnose the condition of occlusion of the five types of vāta, by vāta, pitta, or kapha. (237-237½) | Therefore, the physician should diagnose the condition of occlusion of the five types of vāta, by vāta, pitta, or kapha. (237-237½) | ||
After having well thought about the proper medications, the physician should treat the patient by measures which are non-abhiṣyandi, unctuous and depurative of body channels. (238-238½) | After having well thought about the proper medications, the physician should treat the patient by measures which are non-abhiṣyandi, unctuous and depurative of body channels. (238-238½) | ||
In condition of occlusion of vāta in all its habitats, taking prompt measures which are vāta anulomana and at the same time not antagonistic to kapha and pitta is beneficial. (239-239½) | In condition of occlusion of vāta in all its habitats, taking prompt measures which are vāta anulomana and at the same time not antagonistic to kapha and pitta is beneficial. (239-239½) | ||
The yāpana enema as well as the sweet unctuous enema is generally beneficial, and if the patient found to be sufficiently strong mild laxatives may be used. (240-240½) | The yāpana enema as well as the sweet unctuous enema is generally beneficial, and if the patient found to be sufficiently strong mild laxatives may be used. (240-240½) | ||
The use of all kinds of rasāyana is highly recommended. A course of shilājatu and a course of guggulu with milk are especially beneficial. (241-241½) | The use of all kinds of rasāyana is highly recommended. A course of shilājatu and a course of guggulu with milk are especially beneficial. (241-241½) | ||
The patient living on milk diet, may take a course of rasāyana told by Bhārgava explained in ‘abhayāmalakī pāda’ containing 4400 tolas (52.8 kg) of sugar. (242-242½) | The patient living on milk diet, may take a course of rasāyana told by Bhārgava explained in ‘abhayāmalakī pāda’ containing 4400 tolas (52.8 kg) of sugar. (242-242½) | ||
In condition of occlusion by apāna, all measures that are dīpana, grāhi, vāta anuloman and which cleanse pakvāśaya constitute the treatment. (243-243½) | In condition of occlusion by apāna, all measures that are dīpana, grāhi, vāta anuloman and which cleanse pakvāśaya constitute the treatment. (243-243½) | ||
Thus has been described in brief the line of treatment in conditions of occlusion of prāna and other types of vāta; the physician should use his own discretion and give the proper treatment. (244-244½) | Thus has been described in brief the line of treatment in conditions of occlusion of prāna and other types of vāta; the physician should use his own discretion and give the proper treatment. (244-244½) | ||
In a condition of occlusion of vāta by pitta, the physician should administer medications curative of pitta and not antagonistic to vāta. | In a condition of occlusion of vāta by pitta, the physician should administer medications curative of pitta and not antagonistic to vāta. | ||
In a condition of occlusion of vāta by kapha, medications curative of kapha and vāta anulomana should be given. (245) | In a condition of occlusion of vāta by kapha, medications curative of kapha and vāta anulomana should be given. (245) | ||