Chhardi Chikitsa: Difference between revisions
Pallavmishra (talk | contribs) |
Pallavmishra (talk | contribs) |
||
| Line 338: | Line 338: | ||
#The diet consisting of unctuous and palatable food, meat soups, vegetable-soup, curd sour ''dadima'' (pomegranate/Punica granatum) [23-25] | #The diet consisting of unctuous and palatable food, meat soups, vegetable-soup, curd sour ''dadima'' (pomegranate/Punica granatum) [23-25] | ||
==== Treatment of paittika chhardi ==== | ==== Treatment of ''paittika chhardi'' ==== | ||
पित्तात्मिकायामनुलोमनार्थं द्राक्षाविदारीक्षुरसैस्त्रिवृत् स्यात्| | पित्तात्मिकायामनुलोमनार्थं द्राक्षाविदारीक्षुरसैस्त्रिवृत् स्यात्| | ||
कफाशयस्थं त्वतिमात्रवृद्धं पित्तं हरेत् स्वादुभिरूर्ध्वमेव||२६|| | कफाशयस्थं त्वतिमात्रवृद्धं पित्तं हरेत् स्वादुभिरूर्ध्वमेव||२६|| | ||
शुद्धाय काले मधुशर्कराभ्यां लाजैश्च मन्थं यदि वाऽपि पेयाम्| | शुद्धाय काले मधुशर्कराभ्यां लाजैश्च मन्थं यदि वाऽपि पेयाम्| | ||
प्रदापयेन्मुद्गरसेन वाऽपि शाल्योदनं जाङ्गलजै रसैर्वा||२७|| | प्रदापयेन्मुद्गरसेन वाऽपि शाल्योदनं जाङ्गलजै रसैर्वा||२७|| | ||
सितोपलामाक्षिकपिप्पलीभिः कुल्माषलाजायवसक्तुगृञ्जान्| | सितोपलामाक्षिकपिप्पलीभिः कुल्माषलाजायवसक्तुगृञ्जान्| | ||
खर्जूरमांसान्यथ नारिकेलं द्राक्षामथो वा बदराणि लिह्यात्||२८|| | खर्जूरमांसान्यथ नारिकेलं द्राक्षामथो वा बदराणि लिह्यात्||२८|| | ||
स्रोतोजलाजोत्पलकोलमज्जचूर्णानि लिह्यान्मधुनाऽभयां च| | स्रोतोजलाजोत्पलकोलमज्जचूर्णानि लिह्यान्मधुनाऽभयां च| | ||
कोलास्थिमज्जाञ्जनमक्षिकाविड्लाजासितामागधिकाकणान् वा||२९|| | कोलास्थिमज्जाञ्जनमक्षिकाविड्लाजासितामागधिकाकणान् वा||२९|| | ||
द्राक्षारसं वाऽपि पिबेत् सुशीतं मृद्भृष्टलोष्टप्रभवं जलं वा| | द्राक्षारसं वाऽपि पिबेत् सुशीतं मृद्भृष्टलोष्टप्रभवं जलं वा| | ||
जम्ब्वाम्रयोः पल्लवजं कषायं पिबेत् सुशीतं मधुसंयुतं वा||३०|| | जम्ब्वाम्रयोः पल्लवजं कषायं पिबेत् सुशीतं मधुसंयुतं वा||३०|| | ||
निशि स्थितं वारि समुद्गकृष्णं सोशीरधान्यं चणकोदकं वा| | निशि स्थितं वारि समुद्गकृष्णं सोशीरधान्यं चणकोदकं वा| | ||
गवेधुकामूलजलं गुडूच्या जलं पिबेदिक्षुरसं पयो वा||३१|| | गवेधुकामूलजलं गुडूच्या जलं पिबेदिक्षुरसं पयो वा||३१|| | ||
सेव्यं पिबेत् काञ्चनगैरिकं वा सबालकं तण्डुलधावनेन| | सेव्यं पिबेत् काञ्चनगैरिकं वा सबालकं तण्डुलधावनेन| | ||
धात्रीरसेनोत्तमचन्दनं वा तृष्णावमिघ्नानि समाक्षिकाणि||३२|| | धात्रीरसेनोत्तमचन्दनं वा तृष्णावमिघ्नानि समाक्षिकाणि||३२|| | ||
कल्कं तथा चन्दनचव्यमांसीद्राक्षोत्तमाबालकगैरिकाणाम्| | कल्कं तथा चन्दनचव्यमांसीद्राक्षोत्तमाबालकगैरिकाणाम्| | ||
शीताम्बुना गैरिकशालिचूर्णं मूर्वां तथा तण्डुलधावनेन||३३|| | शीताम्बुना गैरिकशालिचूर्णं मूर्वां तथा तण्डुलधावनेन||३३|| | ||
pittātmikāyāmanulōmanārthaṁ drākṣāvidārīkṣurasaistrivr̥t syāt| | pittātmikāyāmanulōmanārthaṁ drākṣāvidārīkṣurasaistrivr̥t syāt| | ||
kaphāśayasthaṁ tvatimātravr̥ddhaṁ pittaṁ harēt svādubhirūrdhvamēva||26|| | kaphāśayasthaṁ tvatimātravr̥ddhaṁ pittaṁ harēt svādubhirūrdhvamēva||26|| | ||
śuddhāya kālē madhuśarkarābhyāṁ lājaiśca manthaṁ yadi vā'pi pēyām| | śuddhāya kālē madhuśarkarābhyāṁ lājaiśca manthaṁ yadi vā'pi pēyām| | ||
pradāpayēnmudgarasēna vā'pi śālyōdanaṁ jāṅgalajai rasairvā||27|| | pradāpayēnmudgarasēna vā'pi śālyōdanaṁ jāṅgalajai rasairvā||27|| | ||
sitōpalāmākṣikapippalībhiḥ kulmāṣalājāyavasaktugr̥ñjān| | sitōpalāmākṣikapippalībhiḥ kulmāṣalājāyavasaktugr̥ñjān| | ||
kharjūramāṁsānyatha nārikēlaṁ drākṣāmathō vā badarāṇi lihyāt||28|| | kharjūramāṁsānyatha nārikēlaṁ drākṣāmathō vā badarāṇi lihyāt||28|| | ||
srōtōjalājōtpalakōlamajjacūrṇāni lihyānmadhunā'bhayāṁ ca| | srōtōjalājōtpalakōlamajjacūrṇāni lihyānmadhunā'bhayāṁ ca| | ||
kōlāsthimajjāñjanamakṣikāviḍlājāsitāmāgadhikākaṇān vā||29|| | kōlāsthimajjāñjanamakṣikāviḍlājāsitāmāgadhikākaṇān vā||29|| | ||
drākṣārasaṁ vā'pi pibēt suśītaṁ mr̥dbhr̥ṣṭalōṣṭaprabhavaṁ jalaṁ vā| | drākṣārasaṁ vā'pi pibēt suśītaṁ mr̥dbhr̥ṣṭalōṣṭaprabhavaṁ jalaṁ vā| | ||
jambvāmrayōḥ pallavajaṁ kaṣāyaṁ pibēt suśītaṁ madhusaṁyutaṁ vā||30|| | jambvāmrayōḥ pallavajaṁ kaṣāyaṁ pibēt suśītaṁ madhusaṁyutaṁ vā||30|| | ||
niśi sthitaṁ vāri samudgakr̥ṣṇaṁ sōśīradhānyaṁ caṇakōdakaṁ vā| | niśi sthitaṁ vāri samudgakr̥ṣṇaṁ sōśīradhānyaṁ caṇakōdakaṁ vā| | ||
gavēdhukāmūlajalaṁ guḍūcyā jalaṁ pibēdikṣurasaṁ payō vā||31|| | gavēdhukāmūlajalaṁ guḍūcyā jalaṁ pibēdikṣurasaṁ payō vā||31|| | ||
sēvyaṁ pibēt kāñcanagairikaṁ vā sabālakaṁ taṇḍuladhāvanēna| | sēvyaṁ pibēt kāñcanagairikaṁ vā sabālakaṁ taṇḍuladhāvanēna| | ||
dhātrīrasēnōttamacandanaṁ vā tr̥ṣṇāvamighnāni samākṣikāṇi||32|| | dhātrīrasēnōttamacandanaṁ vā tr̥ṣṇāvamighnāni samākṣikāṇi||32|| | ||
kalkaṁ tathā candanacavyamāṁsīdrākṣōttamābālakagairikāṇām| | kalkaṁ tathā candanacavyamāṁsīdrākṣōttamābālakagairikāṇām| | ||
śītāmbunā gairikaśālicūrṇaṁ mūrvāṁ tathā taṇḍuladhāvanēna||33|| | śītāmbunā gairikaśālicūrṇaṁ mūrvāṁ tathā taṇḍuladhāvanēna||33|| | ||
pittAtmikAyAmanulomanArthaM drAkShAvidArIkShurasaistrivRut syAt| | pittAtmikAyAmanulomanArthaM drAkShAvidArIkShurasaistrivRut syAt| | ||
kaphAshayasthaM tvatimAtravRuddhaM pittaM haret svAdubhirUrdhvameva||26|| | kaphAshayasthaM tvatimAtravRuddhaM pittaM haret svAdubhirUrdhvameva||26|| | ||
shuddhAya kAle madhusharkarAbhyAM lAjaishca manthaM yadi vA~api peyAm| | shuddhAya kAle madhusharkarAbhyAM lAjaishca manthaM yadi vA~api peyAm| | ||
pradApayenmudgarasena vA~api shAlyodanaM jA~ggalajai rasairvA||27|| | pradApayenmudgarasena vA~api shAlyodanaM jA~ggalajai rasairvA||27|| | ||
sitopalAmAkShikapippalIbhiH kulmAShalAjAyavasaktugRu~jjAn| | sitopalAmAkShikapippalIbhiH kulmAShalAjAyavasaktugRu~jjAn| | ||
kharjUramAMsAnyatha nArikelaM drAkShAmatho vA badarANi lihyAt||28|| | kharjUramAMsAnyatha nArikelaM drAkShAmatho vA badarANi lihyAt||28|| | ||
srotojalAjotpalakolamajjacUrNAni lihyAnmadhunA~abhayAM ca| | srotojalAjotpalakolamajjacUrNAni lihyAnmadhunA~abhayAM ca| | ||
kolAsthimajjA~jjanamakShikAviDlAjAsitAmAgadhikAkaNAn vA||29|| | kolAsthimajjA~jjanamakShikAviDlAjAsitAmAgadhikAkaNAn vA||29|| | ||
drAkShArasaM vA~api pibet sushItaM mRudbhRuShTaloShTaprabhavaM jalaM vA| | drAkShArasaM vA~api pibet sushItaM mRudbhRuShTaloShTaprabhavaM jalaM vA| | ||
jambvAmrayoH pallavajaM kaShAyaM pibet sushItaM madhusaMyutaM vA||30|| | jambvAmrayoH pallavajaM kaShAyaM pibet sushItaM madhusaMyutaM vA||30|| | ||
nishi sthitaM vAri samudgakRuShNaM soshIradhAnyaM caNakodakaM vA| | nishi sthitaM vAri samudgakRuShNaM soshIradhAnyaM caNakodakaM vA| | ||
gavedhukAmUlajalaM guDUcyA jalaM pibedikShurasaM payo vA||31|| | gavedhukAmUlajalaM guDUcyA jalaM pibedikShurasaM payo vA||31|| | ||
sevyaM pibet kA~jcanagairikaM vA sabAlakaM taNDuladhAvanena| | sevyaM pibet kA~jcanagairikaM vA sabAlakaM taNDuladhAvanena| | ||
dhAtrIrasenottamacandanaM vA tRuShNAvamighnAni samAkShikANi||32|| | dhAtrIrasenottamacandanaM vA tRuShNAvamighnAni samAkShikANi||32|| | ||
kalkaM tathA candanacavyamAMsIdrAkShottamAbAlakagairikANAm| | kalkaM tathA candanacavyamAMsIdrAkShottamAbAlakagairikANAm| | ||
shItAmbunA gairikashAlicUrNaM mUrvAM tathA taNDuladhAvanena||33|| | shItAmbunA gairikashAlicUrNaM mUrvAM tathA taNDuladhAvanena||33|| | ||
The patient of paittika type of chhardi should be given trivrt (Operculina turpethum) along with the juice of drāksha (grapes/Vitis vinifera), vidāri (Purera tuberosa) and ikshu (sugar-cane/Saccharaum officinarum) for causing downward movement of the morbid matter (laxation). When aggravated pitta is located in site of kapha (chest/stomach), then drugs having sweet taste should be administered for elimination of pitta (through emetic therapy). | The patient of paittika type of chhardi should be given trivrt (Operculina turpethum) along with the juice of drāksha (grapes/Vitis vinifera), vidāri (Purera tuberosa) and ikshu (sugar-cane/Saccharaum officinarum) for causing downward movement of the morbid matter (laxation). When aggravated pitta is located in site of kapha (chest/stomach), then drugs having sweet taste should be administered for elimination of pitta (through emetic therapy). | ||
After this purificatory therapy patient should be given at proper time lājā-mantha (flour of popped-rice diluted in water) or lājā-peya (thin gruel made of popped-rice) along with honey and sugar. The patient may also be given boiled shāli type of rice along with the soup of mudga (green gram/Phaseolus aureus) or the meat juice of jangala creatures (animals inhabiting in arid zone). | After this purificatory therapy patient should be given at proper time lājā-mantha (flour of popped-rice diluted in water) or lājā-peya (thin gruel made of popped-rice) along with honey and sugar. The patient may also be given boiled shāli type of rice along with the soup of mudga (green gram/Phaseolus aureus) or the meat juice of jangala creatures (animals inhabiting in arid zone). | ||