Changes

Jump to navigation Jump to search
301 bytes added ,  23:20, 12 October 2018
Line 2,314: Line 2,314:  
... चतुर्थं क्षयजं शृणु |  
 
... चतुर्थं क्षयजं शृणु |  
 
अतीव चिन्तनाच्चैव शोकात्क्रोधाद्भयात्तथा ||१८१||  
 
अतीव चिन्तनाच्चैव शोकात्क्रोधाद्भयात्तथा ||१८१||  
 +
 
ईर्ष्योत्कण्ठामदोद्वेगान् [१] सदा विशति यो नरः |  
 
ईर्ष्योत्कण्ठामदोद्वेगान् [१] सदा विशति यो नरः |  
 
कृशो वा सेवते रूक्षमन्नपानं तथौषधम् ||१८२||  
 
कृशो वा सेवते रूक्षमन्नपानं तथौषधम् ||१८२||  
 +
 
दुर्बलप्रकृतिश्चैव निराहारो भवेद्यदि |  
 
दुर्बलप्रकृतिश्चैव निराहारो भवेद्यदि |  
 
असात्म्यभोजनाच्चापि [२] हृदये यो व्यवस्थितः ||१८३||  
 
असात्म्यभोजनाच्चापि [२] हृदये यो व्यवस्थितः ||१८३||  
 +
 
रसः प्रधानधातुर्हि क्षीयेताशु ततो नृणाम् |  
 
रसः प्रधानधातुर्हि क्षीयेताशु ततो नृणाम् |  
 
रक्तादयश्च क्षीयन्ते धातवस्तस्य देहिनः ||१८४||  
 
रक्तादयश्च क्षीयन्ते धातवस्तस्य देहिनः ||१८४||  
 +
 
शुक्रावसानास्तेभ्योऽपि शुक्रं धाम परं मतम् |  
 
शुक्रावसानास्तेभ्योऽपि शुक्रं धाम परं मतम् |  
 
चेतसो वाऽतिहर्षेण व्यवायं सेवतेऽति यः ||१८५||  
 
चेतसो वाऽतिहर्षेण व्यवायं सेवतेऽति यः ||१८५||  
 +
 
तस्याशु क्षीयते शुक्रं ततः प्राप्नोति सङ्क्षयम् |  
 
तस्याशु क्षीयते शुक्रं ततः प्राप्नोति सङ्क्षयम् |  
 
घोरं व्याधिमवाप्नोति मरणं वा स गच्छति ||१८६||  
 
घोरं व्याधिमवाप्नोति मरणं वा स गच्छति ||१८६||  
 +
 
शुक्रं तस्माद्विशेषेण रक्ष्यमारोग्यमिच्छता |  
 
शुक्रं तस्माद्विशेषेण रक्ष्यमारोग्यमिच्छता |  
 
एवं निदानलिङ्गाभ्यामुक्तं क्लैब्यं चतुर्विधम् ||१८७||  
 
एवं निदानलिङ्गाभ्यामुक्तं क्लैब्यं चतुर्विधम् ||१८७||  
 +
 
केचित् क्लैब्ये त्वसाध्ये द्वे ध्वजभङ्गक्षयोद्भवे |  
 
केचित् क्लैब्ये त्वसाध्ये द्वे ध्वजभङ्गक्षयोद्भवे |  
 
वदन्ति शेफसश्छेदाद्वृषणोत्पाटनेन च ||१८८||  
 
वदन्ति शेफसश्छेदाद्वृषणोत्पाटनेन च ||१८८||  
 +
 
मातापित्रोर्बीजदोषादशुभैश्चाकृतात्मनः |  
 
मातापित्रोर्बीजदोषादशुभैश्चाकृतात्मनः |  
 
गर्भस्थस्य यदा दोषाः प्राप्य रेतोवहाःसिराः ||१८९||  
 
गर्भस्थस्य यदा दोषाः प्राप्य रेतोवहाःसिराः ||१८९||  
 +
 
शोषयन्त्याशु तन्नाशाद्रेतश्चाप्युपहन्यते |  
 
शोषयन्त्याशु तन्नाशाद्रेतश्चाप्युपहन्यते |  
 
तत्र सम्पूर्णसर्वाङ्गः स भवत्यपुमान् पुमान् ||१९०||  
 
तत्र सम्पूर्णसर्वाङ्गः स भवत्यपुमान् पुमान् ||१९०||  
 +
 
एते त्वसाध्या व्याख्याताः सन्निपातसमुच्छ्रयात् |१९१|
 
एते त्वसाध्या व्याख्याताः सन्निपातसमुच्छ्रयात् |१९१|
 +
 
... caturthaṁ kṣayajaṁ śr̥ṇu|  
 
... caturthaṁ kṣayajaṁ śr̥ṇu|  
 
atīva cintanāccaiva śōkātkrōdhādbhayāttathā||181||  
 
atīva cintanāccaiva śōkātkrōdhādbhayāttathā||181||  
 +
 
īrṣyōtkaṇṭhāmadōdvēgān [1] sadā viśati yō naraḥ|  
 
īrṣyōtkaṇṭhāmadōdvēgān [1] sadā viśati yō naraḥ|  
 
kr̥śō vā sēvatē rūkṣamannapānaṁ tathauṣadham||182||  
 
kr̥śō vā sēvatē rūkṣamannapānaṁ tathauṣadham||182||  
 +
 
durbalaprakr̥tiścaiva nirāhārō bhavēdyadi|  
 
durbalaprakr̥tiścaiva nirāhārō bhavēdyadi|  
 
asātmyabhōjanāccāpi [2] hr̥dayē yō vyavasthitaḥ||183||  
 
asātmyabhōjanāccāpi [2] hr̥dayē yō vyavasthitaḥ||183||  
 +
 
rasaḥ pradhānadhāturhi kṣīyētāśu tatō nr̥ṇām|  
 
rasaḥ pradhānadhāturhi kṣīyētāśu tatō nr̥ṇām|  
 
raktādayaśca kṣīyantē dhātavastasya dēhinaḥ||184||  
 
raktādayaśca kṣīyantē dhātavastasya dēhinaḥ||184||  
 +
 
śukrāvasānāstēbhyō'pi śukraṁ dhāma paraṁ matam|  
 
śukrāvasānāstēbhyō'pi śukraṁ dhāma paraṁ matam|  
 
cētasō vā'tiharṣēṇa vyavāyaṁ sēvatē'ti yaḥ||185||  
 
cētasō vā'tiharṣēṇa vyavāyaṁ sēvatē'ti yaḥ||185||  
 +
 
tasyāśu kṣīyatē śukraṁ tataḥ prāpnōti saṅkṣayam|  
 
tasyāśu kṣīyatē śukraṁ tataḥ prāpnōti saṅkṣayam|  
 
ghōraṁ vyādhimavāpnōti maraṇaṁ vā sa gacchati||186||  
 
ghōraṁ vyādhimavāpnōti maraṇaṁ vā sa gacchati||186||  
 +
 
śukraṁ tasmādviśēṣēṇa rakṣyamārōgyamicchatā|  
 
śukraṁ tasmādviśēṣēṇa rakṣyamārōgyamicchatā|  
 
ēvaṁ nidānaliṅgābhyāmuktaṁ klaibyaṁ caturvidham||187||  
 
ēvaṁ nidānaliṅgābhyāmuktaṁ klaibyaṁ caturvidham||187||  
 +
 
kēcit klaibyē tvasādhyē dvē dhvajabhaṅgakṣayōdbhavē|  
 
kēcit klaibyē tvasādhyē dvē dhvajabhaṅgakṣayōdbhavē|  
 
vadanti śēphasaśchēdādvr̥ṣaṇōtpāṭanēna ca||188||  
 
vadanti śēphasaśchēdādvr̥ṣaṇōtpāṭanēna ca||188||  
 +
 
mātāpitrōrbījadōṣādaśubhaiścākr̥tātmanaḥ|  
 
mātāpitrōrbījadōṣādaśubhaiścākr̥tātmanaḥ|  
 
garbhasthasya yadā dōṣāḥ prāpya rētōvahāḥsirāḥ||189||  
 
garbhasthasya yadā dōṣāḥ prāpya rētōvahāḥsirāḥ||189||  
 +
 
śōṣayantyāśu tannāśādrētaścāpyupahanyatē|  
 
śōṣayantyāśu tannāśādrētaścāpyupahanyatē|  
 
tatra sampūrṇasarvāṅgaḥ sa bhavatyapumān pumān||190||  
 
tatra sampūrṇasarvāṅgaḥ sa bhavatyapumān pumān||190||  
 +
 
ētē tvasādhyā vyākhyātāḥ sannipātasamucchrayāt|191|  
 
ētē tvasādhyā vyākhyātāḥ sannipātasamucchrayāt|191|  
... caturthaM kShayajaM shRuNu |  
+
 
 +
... caturthaM kShayajaM shRuNu |  
 
atIva cintanAccaiva shokAtkrodhAdbhayAttathA ||181||  
 
atIva cintanAccaiva shokAtkrodhAdbhayAttathA ||181||  
 +
 
IrShyotkaNThAmadodvegAn [1] sadA vishati yo naraH |  
 
IrShyotkaNThAmadodvegAn [1] sadA vishati yo naraH |  
 
kRusho vA sevate rUkShamannapAnaM tathauShadham ||182||  
 
kRusho vA sevate rUkShamannapAnaM tathauShadham ||182||  
 +
 
durbalaprakRutishcaiva nirAhAro bhavedyadi |  
 
durbalaprakRutishcaiva nirAhAro bhavedyadi |  
 
asAtmyabhojanAccApi [2] hRudaye yo vyavasthitaH ||183||  
 
asAtmyabhojanAccApi [2] hRudaye yo vyavasthitaH ||183||  
 +
 
rasaH pradhAnadhAturhi kShIyetAshu tato nRuNAm |  
 
rasaH pradhAnadhAturhi kShIyetAshu tato nRuNAm |  
 
raktAdayashca kShIyante dhAtavastasya dehinaH ||184||  
 
raktAdayashca kShIyante dhAtavastasya dehinaH ||184||  
 +
 
shukrAvasAnAstebhyo~api shukraM dhAma paraM matam |  
 
shukrAvasAnAstebhyo~api shukraM dhAma paraM matam |  
 
cetaso vA~atiharSheNa vyavAyaM sevate~ati yaH ||185||  
 
cetaso vA~atiharSheNa vyavAyaM sevate~ati yaH ||185||  
 +
 
tasyAshu kShIyate shukraM tataH prApnoti sa~gkShayam |  
 
tasyAshu kShIyate shukraM tataH prApnoti sa~gkShayam |  
 
ghoraM vyAdhimavApnoti maraNaM vA sa gacchati ||186||  
 
ghoraM vyAdhimavApnoti maraNaM vA sa gacchati ||186||  
 +
 
shukraM tasmAdvisheSheNa rakShyamArogyamicchatA |  
 
shukraM tasmAdvisheSheNa rakShyamArogyamicchatA |  
 
evaM nidAnali~ggAbhyAmuktaM klaibyaM caturvidham ||187||  
 
evaM nidAnali~ggAbhyAmuktaM klaibyaM caturvidham ||187||  
 +
 
kecit klaibye tvasAdhye dve dhvajabha~ggakShayodbhave |  
 
kecit klaibye tvasAdhye dve dhvajabha~ggakShayodbhave |  
 
vadanti shephasashchedAdvRuShaNotpATanena ca ||188||  
 
vadanti shephasashchedAdvRuShaNotpATanena ca ||188||  
 +
 
mAtApitrorbIjadoShAdashubhaishcAkRutAtmanaH |  
 
mAtApitrorbIjadoShAdashubhaishcAkRutAtmanaH |  
 
garbhasthasya yadA doShAH prApya retovahAHsirAH ||189||  
 
garbhasthasya yadA doShAH prApya retovahAHsirAH ||189||  
 +
 
shoShayantyAshu tannAshAdretashcApyupahanyate |  
 
shoShayantyAshu tannAshAdretashcApyupahanyate |  
 
tatra sampUrNasarvA~ggaH sa bhavatyapumAn pumAn ||190||  
 
tatra sampUrNasarvA~ggaH sa bhavatyapumAn pumAn ||190||  
 +
 
ete tvasAdhyA vyAkhyAtAH sannipAtasamucchrayAt |191|
 
ete tvasAdhyA vyAkhyAtAH sannipAtasamucchrayAt |191|
 +
 
Let’s understand fourth (type) is kshayaja (due to deficiency)—
 
Let’s understand fourth (type) is kshayaja (due to deficiency)—
Excess stress, grief, rage, apprehension, envy, curiosity, intoxication, & agitation; emaciated, regular consumer of arid food and medicines, fasting by the debilitated & scanty intake of food, leads diminished rasa at hrudaya.
+
 
The principal dhatus diminish rapidly resulting in deficiency of rakatadi dhatu (sequentially) in the person; till it affects shukra dhatu. Shukra dhatu is the superior among all the dhatus.
+
Excess stress, grief, rage, apprehension, envy, curiosity, intoxication, & agitation; emaciated, regular consumer of arid food and medicines, fasting by the debilitated & scanty intake of food, leads diminished ''rasa'' at ''hridaya''.
In case the person indulges in coitus due to over exhilaration of mind, it leads to immediate loss of semen causing overall kshaya; which may further cause serious illness or death.
+
 
Therefore shukra (semen) shall be conserved especially for those willing to conserve the health.
+
The principal ''dhatus'' diminish rapidly resulting in deficiency of ''rakatadi dhatu'' (sequentially) in the person; till it affects ''shukra dhatu''. ''Shukra dhatu'' is the superior among all the ''dhatus.''
 +
 
 +
In case the person indulges in coitus due to over exhilaration of mind, it leads to immediate loss of semen causing overall ''kshaya''; which may further cause serious illness or death.
 +
 
 +
Therefore ''shukra'' (semen) shall be conserved especially for those willing to conserve the health.
 +
 
 
Thus four types of the impotency have been described with the etiology and symptomatology.
 
Thus four types of the impotency have been described with the etiology and symptomatology.
As per some other opinion, the two types of impotency, erectile dysfunction and kshayaja are incurable, also by penilectomy and orchidectomy.  
+
 
Doshas due to beejadosha (genetic defects) of parents and ominous past conduct when penetrate into the virile semen system, it causes destruction of virile semen, leading to an impotent man even after endowment of complete organs. These are known as incurable due to provocation of sannipata (aggravation of all three dosha) .(181-191)
+
As per some other opinion, the two types of impotency, erectile dysfunction and ''kshayaja'' are incurable, also by penilectomy and orchidectomy.  
Management of klaibya (impotency):
+
 
 +
''Doshas'' due to ''beejadosha'' (genetic defects) of parents and ominous past conduct when penetrate into the virile semen system, it causes destruction of virile semen, leading to an impotent man even after endowment of complete organs. These are known as incurable due to provocation of ''sannipata'' (aggravation of all three ''doshas'') [181-191]
 +
 
 +
==== Management of ''klaibya'' (impotency) ====
 +
 
 
चिकित्सितमतस्तूर्ध्वं समासव्यासतः शृणु ||१९१||  
 
चिकित्सितमतस्तूर्ध्वं समासव्यासतः शृणु ||१९१||  
 +
 
शुक्रदोषेषु निर्दिष्टं भेषजं यन्मयाऽनघ! |  
 
शुक्रदोषेषु निर्दिष्टं भेषजं यन्मयाऽनघ! |  
 
क्लैब्योपशान्तये कुर्यात् क्षीणक्षतहितं च यत् ||१९२||  
 
क्लैब्योपशान्तये कुर्यात् क्षीणक्षतहितं च यत् ||१९२||  
 +
 
बस्तयः क्षीरसर्पींषि वृष्ययोगाश्च ये मताः |  
 
बस्तयः क्षीरसर्पींषि वृष्ययोगाश्च ये मताः |  
 
रसायनप्रयोगाश्च सर्वानेतान् प्रयोजयेत् ||१९३||  
 
रसायनप्रयोगाश्च सर्वानेतान् प्रयोजयेत् ||१९३||  
 +
 
समीक्ष्य देहदोषाग्निबलं भेषजकालवित् |  
 
समीक्ष्य देहदोषाग्निबलं भेषजकालवित् |  
 
व्यवायहेतुजे क्लैब्ये तथा धातुविपर्ययात् [१] ||१९४||  
 
व्यवायहेतुजे क्लैब्ये तथा धातुविपर्ययात् [१] ||१९४||  
 +
 
दैवव्यपाश्रयं चैव भेषजं चाभिचारजे [२] |  
 
दैवव्यपाश्रयं चैव भेषजं चाभिचारजे [२] |  
 
समासेनैतदुद्दिष्टं भेषजं क्लैब्यशान्तये ||१९५||
 
समासेनैतदुद्दिष्टं भेषजं क्लैब्यशान्तये ||१९५||
 +
 
cikitsitamatastūrdhvaṁ samāsavyāsataḥ śr̥ṇu||191||  
 
cikitsitamatastūrdhvaṁ samāsavyāsataḥ śr̥ṇu||191||  
 +
 
śukradōṣēṣu nirdiṣṭaṁ bhēṣajaṁ yanmayā'nagha!|  
 
śukradōṣēṣu nirdiṣṭaṁ bhēṣajaṁ yanmayā'nagha!|  
 
klaibyōpaśāntayē kuryāt kṣīṇakṣatahitaṁ ca yat||192||  
 
klaibyōpaśāntayē kuryāt kṣīṇakṣatahitaṁ ca yat||192||  
 +
 
bastayaḥ kṣīrasarpīṁṣi vr̥ṣyayōgāśca yē matāḥ|  
 
bastayaḥ kṣīrasarpīṁṣi vr̥ṣyayōgāśca yē matāḥ|  
 
rasāyanaprayōgāśca sarvānētān prayōjayēt||193||  
 
rasāyanaprayōgāśca sarvānētān prayōjayēt||193||  
 +
 
samīkṣya dēhadōṣāgnibalaṁ bhēṣajakālavit|  
 
samīkṣya dēhadōṣāgnibalaṁ bhēṣajakālavit|  
 
vyavāyahētujē klaibyē tathā dhātuviparyayāt [1] ||194||  
 
vyavāyahētujē klaibyē tathā dhātuviparyayāt [1] ||194||  
 +
 
daivavyapāśrayaṁ caiva bhēṣajaṁ cābhicārajē [2] |  
 
daivavyapāśrayaṁ caiva bhēṣajaṁ cābhicārajē [2] |  
 
samāsēnaitaduddiṣṭaṁ bhēṣajaṁ klaibyaśāntayē||195||  
 
samāsēnaitaduddiṣṭaṁ bhēṣajaṁ klaibyaśāntayē||195||  
   −
cikitsitamatastUrdhvaM samAsavyAsataH shRuNu ||191||  
+
cikitsitamatastUrdhvaM samAsavyAsataH shRuNu ||191||  
 +
 
 
shukradoSheShu nirdiShTaM bheShajaM yanmayA~anagha! |  
 
shukradoSheShu nirdiShTaM bheShajaM yanmayA~anagha! |  
 
klaibyopashAntaye kuryAt kShINakShatahitaM ca yat ||192||  
 
klaibyopashAntaye kuryAt kShINakShatahitaM ca yat ||192||  
 +
 
bastayaH kShIrasarpIMShi vRuShyayogAshca ye matAH |  
 
bastayaH kShIrasarpIMShi vRuShyayogAshca ye matAH |  
 
rasAyanaprayogAshca sarvAnetAn prayojayet ||193||  
 
rasAyanaprayogAshca sarvAnetAn prayojayet ||193||  
 +
 
samIkShya dehadoShAgnibalaM bheShajakAlavit |  
 
samIkShya dehadoShAgnibalaM bheShajakAlavit |  
 
vyavAyahetuje klaibye tathA dhAtuviparyayAt [1] ||194||  
 
vyavAyahetuje klaibye tathA dhAtuviparyayAt [1] ||194||  
 +
 
daivavyapAshrayaM caiva bheShajaM cAbhicAraje [2] |  
 
daivavyapAshrayaM caiva bheShajaM cAbhicAraje [2] |  
 
samAsenaitaduddiShTaM bheShajaM klaibyashAntaye ||195||
 
samAsenaitaduddiShTaM bheShajaM klaibyashAntaye ||195||
 +
 
Let’s understand general and specific treatments of above mentioned (diseases)—
 
Let’s understand general and specific treatments of above mentioned (diseases)—
Whatever remedy mentioned by me for the shukra (semen) disorders as well as the remedy beneficial for the kshataksheena shall be applied for the alleviation of impotency.
+
 
Indications are basti, ksheera-sarpi (combination of milk and ghee), vrushya yoga (aphrodisiac), & rasayana prayoga (rejuvenating medicines); all together shall be administered here for the treatment of impotency, caused by excess coitus, dhatu viparyaya (opposite qualities of body tissues), considering deha-bala (strength of the patient), dosha–bala (degree of dosha vitiation), agni-bala (power of agni) & bheshaj-kala (time of medicine administration).
+
Whatever remedy mentioned by me for the ''shukra'' (semen) disorders as well as the remedy beneficial for the ''kshataksheena'' shall be applied for the alleviation of impotency.
Daivavyapashrya (spiritual) treatment modalities indicated in the impotency caused by exorcism. Altogether is the objective to alleviate the impotency.(192-195)
+
 
 +
Indications are ''basti, ksheera-sarpi'' (combination of milk and ghee), ''vrishya yoga'' (aphrodisiac), & ''rasayana prayoga'' (rejuvenating medicines); all together shall be administered here for the treatment of impotency, caused by excess coitus, ''dhatu viparyaya'' (opposite qualities of body tissues), considering ''deha-bala'' (strength of the patient), ''dosha–bala'' (degree of ''dosha'' vitiation), ''agni-bala'' (power of agni) & ''bheshaja-kala'' (time of medicine administration).
 +
 
 +
''Daivavyapashrya'' (spiritual) treatment modalities indicated in the impotency caused by exorcism. Altogether is the objective to alleviate the impotency.[192-195]
 +
 
 
विस्तरेण प्रवक्ष्यामि क्लैब्यानां भेषजं पुनः |  
 
विस्तरेण प्रवक्ष्यामि क्लैब्यानां भेषजं पुनः |  
 
सुस्विन्नस्निग्धगात्रस्य स्नेहयुक्तं विरेचनम् ||१९६||  
 
सुस्विन्नस्निग्धगात्रस्य स्नेहयुक्तं विरेचनम् ||१९६||  
 +
 
अन्नाशनं ततः कुर्यादथवाऽऽस्थापनं पुनः |  
 
अन्नाशनं ततः कुर्यादथवाऽऽस्थापनं पुनः |  
 
प्रदद्यान्मतिमान् वैद्यस्ततस्तमनुवासयेत् ||१९७||  
 
प्रदद्यान्मतिमान् वैद्यस्ततस्तमनुवासयेत् ||१९७||  
 +
 
पलाशैरण्डमुस्ताद्यैः पश्चादास्थापयेत्ततः |  
 
पलाशैरण्डमुस्ताद्यैः पश्चादास्थापयेत्ततः |  
 
वाजीकरणयोगाश्च पूर्वं ये समुदाहृताः ||१९८||  
 
वाजीकरणयोगाश्च पूर्वं ये समुदाहृताः ||१९८||  
 +
 
भिषजा ते प्रयोज्याः स्युः क्लैब्ये बीजोपघातजे |  
 
भिषजा ते प्रयोज्याः स्युः क्लैब्ये बीजोपघातजे |  
 
ध्वजभङ्गकृतं क्लैब्यं ज्ञात्वा तस्याचरेत् क्रियाम् ||१९९||  
 
ध्वजभङ्गकृतं क्लैब्यं ज्ञात्वा तस्याचरेत् क्रियाम् ||१९९||  
 +
 
प्रदेहान् परिषेकांश्च कुर्याद्वा रक्तमोक्षणम् |  
 
प्रदेहान् परिषेकांश्च कुर्याद्वा रक्तमोक्षणम् |  
 
स्नेहपानं च कुर्वीत सस्नेहं च विरेचनम् ||२००||  
 
स्नेहपानं च कुर्वीत सस्नेहं च विरेचनम् ||२००||  
 +
 
अनुवासं [१] ततः कुर्यादथवाऽऽस्थापनं पुनः |  
 
अनुवासं [१] ततः कुर्यादथवाऽऽस्थापनं पुनः |  
 
व्रणवच्च क्रियाः सर्वास्तत्र कुर्याद्विचक्षणः ||२०१||  
 
व्रणवच्च क्रियाः सर्वास्तत्र कुर्याद्विचक्षणः ||२०१||  
 +
 
जरासम्भवजे क्लैब्ये क्षयजे चैव कारयेत् |  
 
जरासम्भवजे क्लैब्ये क्षयजे चैव कारयेत् |  
 
स्नेहस्वेदोपपन्नस्य सस्नेहं शोधनं हितम् ||२०२||  
 
स्नेहस्वेदोपपन्नस्य सस्नेहं शोधनं हितम् ||२०२||  
 +
 
क्षीरसर्पिर्वृष्ययोगा बस्तयश्चैव यापनाः |  
 
क्षीरसर्पिर्वृष्ययोगा बस्तयश्चैव यापनाः |  
 
रसायनप्रयोगाश्च तयोर्भेषजमुच्यते ||२०३||  
 
रसायनप्रयोगाश्च तयोर्भेषजमुच्यते ||२०३||  
 +
 
विस्तरेणैतदुद्दिष्टं क्लैब्यानां भेषजं मया |२०४|
 
विस्तरेणैतदुद्दिष्टं क्लैब्यानां भेषजं मया |२०४|
 +
 
vistarēṇa pravakṣyāmi klaibyānāṁ bhēṣajaṁ punaḥ|  
 
vistarēṇa pravakṣyāmi klaibyānāṁ bhēṣajaṁ punaḥ|  
 
susvinnasnigdhagātrasya snēhayuktaṁ virēcanam||196||  
 
susvinnasnigdhagātrasya snēhayuktaṁ virēcanam||196||  
 +
 
annāśanaṁ tataḥ kuryādathavā''sthāpanaṁ punaḥ|  
 
annāśanaṁ tataḥ kuryādathavā''sthāpanaṁ punaḥ|  
 
pradadyānmatimān vaidyastatastamanuvāsayēt||197||  
 
pradadyānmatimān vaidyastatastamanuvāsayēt||197||  
 +
 
palāśairaṇḍamustādyaiḥ paścādāsthāpayēttataḥ|  
 
palāśairaṇḍamustādyaiḥ paścādāsthāpayēttataḥ|  
 
vājīkaraṇayōgāśca pūrvaṁ yē samudāhr̥tāḥ||198||  
 
vājīkaraṇayōgāśca pūrvaṁ yē samudāhr̥tāḥ||198||  
 +
 
bhiṣajā tē prayōjyāḥ syuḥ klaibyē bījōpaghātajē|  
 
bhiṣajā tē prayōjyāḥ syuḥ klaibyē bījōpaghātajē|  
 
dhvajabhaṅgakr̥taṁ klaibyaṁ jñātvā tasyācarēt kriyām||199||  
 
dhvajabhaṅgakr̥taṁ klaibyaṁ jñātvā tasyācarēt kriyām||199||  
 +
 
pradēhān pariṣēkāṁśca kuryādvā raktamōkṣaṇam|  
 
pradēhān pariṣēkāṁśca kuryādvā raktamōkṣaṇam|  
 
snēhapānaṁ ca kurvīta sasnēhaṁ ca virēcanam||200||  
 
snēhapānaṁ ca kurvīta sasnēhaṁ ca virēcanam||200||  
 +
 
anuvāsaṁ [1] tataḥ kuryādathavā''sthāpanaṁ punaḥ|  
 
anuvāsaṁ [1] tataḥ kuryādathavā''sthāpanaṁ punaḥ|  
 
vraṇavacca kriyāḥ sarvāstatra kuryādvicakṣaṇaḥ||201||  
 
vraṇavacca kriyāḥ sarvāstatra kuryādvicakṣaṇaḥ||201||  
 +
 
jarāsambhavajē klaibyē kṣayajē caiva kārayēt|  
 
jarāsambhavajē klaibyē kṣayajē caiva kārayēt|  
 
snēhasvēdōpapannasya sasnēhaṁ śōdhanaṁ hitam||202||  
 
snēhasvēdōpapannasya sasnēhaṁ śōdhanaṁ hitam||202||  
 +
 
kṣīrasarpirvr̥ṣyayōgā bastayaścaiva yāpanāḥ|  
 
kṣīrasarpirvr̥ṣyayōgā bastayaścaiva yāpanāḥ|  
 
rasāyanaprayōgāśca tayōrbhēṣajamucyatē||203||  
 
rasāyanaprayōgāśca tayōrbhēṣajamucyatē||203||  
 +
 
vistarēṇaitaduddiṣṭaṁ klaibyānāṁ bhēṣajaṁ mayā|204|  
 
vistarēṇaitaduddiṣṭaṁ klaibyānāṁ bhēṣajaṁ mayā|204|  
 +
 
vistareNa pravakShyAmi klaibyAnAM bheShajaM punaH |  
 
vistareNa pravakShyAmi klaibyAnAM bheShajaM punaH |  
 
susvinnasnigdhagAtrasya snehayuktaM virecanam ||196||  
 
susvinnasnigdhagAtrasya snehayuktaM virecanam ||196||  
 +
 
annAshanaM tataH kuryAdathavA~a~asthApanaM punaH |  
 
annAshanaM tataH kuryAdathavA~a~asthApanaM punaH |  
 
pradadyAnmatimAn vaidyastatastamanuvAsayet ||197||  
 
pradadyAnmatimAn vaidyastatastamanuvAsayet ||197||  
 +
 
palAshairaNDamustAdyaiH pashcAdAsthApayettataH |  
 
palAshairaNDamustAdyaiH pashcAdAsthApayettataH |  
 
vAjIkaraNayogAshca pUrvaM ye samudAhRutAH ||198||  
 
vAjIkaraNayogAshca pUrvaM ye samudAhRutAH ||198||  
 +
 
bhiShajA te prayojyAH syuH klaibye bIjopaghAtaje |  
 
bhiShajA te prayojyAH syuH klaibye bIjopaghAtaje |  
 
dhvajabha~ggakRutaM klaibyaM j~jAtvA tasyAcaret kriyAm ||199||  
 
dhvajabha~ggakRutaM klaibyaM j~jAtvA tasyAcaret kriyAm ||199||  
 +
 
pradehAn pariShekAMshca kuryAdvA raktamokShaNam |  
 
pradehAn pariShekAMshca kuryAdvA raktamokShaNam |  
 
snehapAnaM ca kurvIta sasnehaM ca virecanam ||200||  
 
snehapAnaM ca kurvIta sasnehaM ca virecanam ||200||  
 +
 
anuvAsaM [1] tataH kuryAdathavA~a~asthApanaM punaH |  
 
anuvAsaM [1] tataH kuryAdathavA~a~asthApanaM punaH |  
 
vraNavacca kriyAH sarvAstatra kuryAdvicakShaNaH ||201||  
 
vraNavacca kriyAH sarvAstatra kuryAdvicakShaNaH ||201||  
 +
 
jarAsambhavaje klaibye kShayaje caiva kArayet |  
 
jarAsambhavaje klaibye kShayaje caiva kArayet |  
 
snehasvedopapannasya sasnehaM shodhanaM hitam ||202||  
 
snehasvedopapannasya sasnehaM shodhanaM hitam ||202||  
 +
 
kShIrasarpirvRuShyayogA bastayashcaiva yApanAH |  
 
kShIrasarpirvRuShyayogA bastayashcaiva yApanAH |  
 
rasAyanaprayogAshca tayorbheShajamucyate ||203||  
 
rasAyanaprayogAshca tayorbheShajamucyate ||203||  
 +
 
vistareNaitaduddiShTaM klaibyAnAM bheShajaM mayA |204|
 
vistareNaitaduddiShTaM klaibyAnAM bheShajaM mayA |204|
The treatment of the impotency is being redescribed in detail. Snhehan and swedana shall be done in the patient of impotency; along with the unctuous therapeutic purgation. After that either the patient shall be nourished or asthapana basti shall be given by the sound physician followed by the anuvasana basti.
+
 
Asthapana basti shall be given with palasha (Butea sp), erandmoola (Ricinus root), musta (Cyprus rotundus) etc.
+
The treatment of the impotency is being redescribed in detail. ''Snehana'' and ''swedana'' shall be done in the patient of impotency; along with the unctuous therapeutic purgation. After that either the patient shall be nourished or ''asthapana basti'' shall be given by the sound physician followed by the ''anuvasana basti''.
The aphrodiasiac remedies mentioned earlier shall be used in impotency due to beejopaghata.
+
 
The impotency due to erectile dysfunction shall be treated with pradeha and parisheka or snhehapana, blood letting (raktamokshana) and therapeutic induction of purgation with unctuous medications. After virechana that is therapeutic purgation asthapana or anuvasana basti shall be administered and the treatment shall be planned similar to the treatment of wounds (vrana) in erectile dysfunction.
+
''Asthapana basti'' shall be given with ''palasha'' (Butea sp), ''erandamoola'' (Ricinus root), ''musta'' (Cyprus rotundus) etc.
Impotency secondary to the aging shall be treated as the kshayaja with snhehana, swedana and unctuous purification therapies.
+
 
Cow milk, ghee, and aphrodisiac formulations aling with yapana basti, rasayana treatment are the remedies illustrated as the remedy for the impotency.(196-204)
+
The aphrodiasiac remedies mentioned earlier shall be used in impotency due to ''beejopaghata''.
Asrigadara (menorrhagia):
+
 
 +
The impotency due to erectile dysfunction shall be treated with ''pradeha'' and ''parisheka'' or ''snehapana'', blood letting (''raktamokshana'') and therapeutic induction of purgation with unctuous medications. After ''virechana'' that is therapeutic purgation ''asthapana'' or ''anuvasana basti'' shall be administered and the treatment shall be planned similar to the treatment of wounds (''vrana'') in erectile dysfunction.
 +
 
 +
Impotency secondary to the aging shall be treated as the ''kshayaja'' with ''snehana, swedana'' and unctuous purification therapies.
 +
Cow milk, ghee, and aphrodisiac formulations aling with ''yapana basti, rasayana'' treatment are the remedies illustrated as the remedy for the impotency.[196-204]
 +
 
 +
==== ''Asrigadara'' (menorrhagia) ====
 +
 
 
यः पूर्वमुक्तः प्रदरः शृणु हेत्वादिभिस्तु तम् ||२०४||  
 
यः पूर्वमुक्तः प्रदरः शृणु हेत्वादिभिस्तु तम् ||२०४||  
 
याऽत्यर्थं सेवते नारी लवणाम्लगुरूणि च |  
 
याऽत्यर्थं सेवते नारी लवणाम्लगुरूणि च |  

Navigation menu