Changes

151 bytes added ,  17:18, 31 October 2017
Line 142: Line 142:  
mAtrAkAlaprayuktena santarpaNasamutthitAH||11||   
 
mAtrAkAlaprayuktena santarpaNasamutthitAH||11||   
   −
The decoction of ''triphala'' (amalaki (Emblica officinalis), ''bibhitaki'' (Terminalia bellirica), and ''haritaki'' (Terminalia chebula)), ''aragvadha'' (Cassia fistula), ''patha'' (Cissampelos pareira), ''saptaparna'' (Alstonia scholaris), ''vatsaka'' (Holarrhena antidysenterica), musta (Cyperus rotundus), madana (Randia dumetorum) and nimba (Azadirachta indica), mixed together and boiled in water, is advised for consumption regularly. By regular use of this decoction, in the right dose and at the right time, santarpaniya vyadhi like madhumeha and other diseases can be controlled properly. [10-11]
+
The decoction of ''triphala'' (amalaki (Emblica officinalis), ''bibhitaki'' (Terminalia bellirica), and ''haritaki'' (Terminalia chebula)), ''aragvadha'' (Cassia fistula), ''patha'' (Cissampelos pareira), ''saptaparna'' (Alstonia scholaris), ''vatsaka'' (Holarrhena antidysenterica), ''musta'' (Cyperus rotundus), ''madana'' (Randia dumetorum) and ''nimba'' (Azadirachta indica), mixed together and boiled in water, is advised for consumption regularly. By regular use of this decoction, in the right dose and at the right time, ''santarpaniya vyadhi'' like ''madhumeha'' and other diseases can be controlled properly. [10-11]
 +
 
 
मुस्तमारग्वधः पाठा त्रिफला देवदारु च|  
 
मुस्तमारग्वधः पाठा त्रिफला देवदारु च|  
 
श्वदंष्ट्रा खदिरो निम्बो हरिद्रे त्वक्च वत्सकात्||१२||  
 
श्वदंष्ट्रा खदिरो निम्बो हरिद्रे त्वक्च वत्सकात्||१२||  
 +
 
रसमेषां यथादोषं प्रातः प्रातः पिबन्नरः|  
 
रसमेषां यथादोषं प्रातः प्रातः पिबन्नरः|  
 
सन्तर्पणकृतैः सर्वैर्व्याधिभिः सम्प्रमुच्यते||१३||  
 
सन्तर्पणकृतैः सर्वैर्व्याधिभिः सम्प्रमुच्यते||१३||  
 +
 
एभिश्चोद्वर्तनोद्धर्षस्नानयोगोपयोजितैः|  
 
एभिश्चोद्वर्तनोद्धर्षस्नानयोगोपयोजितैः|  
 
त्वग्दोषाः प्रशमं यान्ति तथा स्नेहोपसंहितैः||१४||  
 
त्वग्दोषाः प्रशमं यान्ति तथा स्नेहोपसंहितैः||१४||  
 +
 
mustamāragvadhaḥ pāṭhā triphalā dēvadāru ca|  
 
mustamāragvadhaḥ pāṭhā triphalā dēvadāru ca|  
 
śvadaṁṣṭrā khadirō nimbō haridrē tvakca vatsakāt||12||  
 
śvadaṁṣṭrā khadirō nimbō haridrē tvakca vatsakāt||12||  
 +
 
rasamēṣāṁ yathādōṣaṁ prātaḥ prātaḥ pibannaraḥ|  
 
rasamēṣāṁ yathādōṣaṁ prātaḥ prātaḥ pibannaraḥ|  
 
santarpaṇakr̥taiḥ sarvairvyādhibhiḥ sampramucyatē||13||  
 
santarpaṇakr̥taiḥ sarvairvyādhibhiḥ sampramucyatē||13||  
 +
 
ēbhiścōdvartanōddharṣasnānayōgōpayōjitaiḥ|  
 
ēbhiścōdvartanōddharṣasnānayōgōpayōjitaiḥ|  
 
tvagdōṣāḥ praśamaṁ yānti tathā snēhōpasaṁhitaiḥ||14||  
 
tvagdōṣāḥ praśamaṁ yānti tathā snēhōpasaṁhitaiḥ||14||  
Line 158: Line 164:  
mustamAragvadhaH pAThA triphalA devadAru ca|  
 
mustamAragvadhaH pAThA triphalA devadAru ca|  
 
shvadaMShTrA khadiro nimbo haridre tvakca vatsakAt||12||  
 
shvadaMShTrA khadiro nimbo haridre tvakca vatsakAt||12||  
 +
 
rasameShAM yathAdoShaM prAtaH prAtaH pibannaraH|  
 
rasameShAM yathAdoShaM prAtaH prAtaH pibannaraH|  
 
santarpaNakRutaiH sarvairvyAdhibhiH sampramucyate||13||  
 
santarpaNakRutaiH sarvairvyAdhibhiH sampramucyate||13||  
 +
 
ebhishcodvartanoddharShasnAnayogopayojitaiH|  
 
ebhishcodvartanoddharShasnAnayogopayojitaiH|  
 
tvagdoShAH prashamaM yAnti tathA snehopasaMhitaiH||14||  
 
tvagdoShAH prashamaM yAnti tathA snehopasaMhitaiH||14||  
   −
All santarpaniya diseases can be cured, if the juices (decoction) of musta, aaragvadha, paatha, triphala, devadaru (Cedrus deodara), shvadamshtra (Trinbulus terrestris), khadira (Acacia catechu Wild), nimba, haridra (Curcuma longa), daruharidra (Berberis aristata) and the bark of vatsaka (Holarrhena anti-dysenterica) are consumed every morning (depending upon the dominant dosha in the disease).  
+
All ''santarpaniya'' diseases can be cured, if the juices (decoction) of ''musta, aaragvadha, paatha, triphala, devadaru'' (Cedrus deodara), ''shvadamshtra'' (Trinbulus terrestris), ''khadira'' (Acacia catechu Wild), ''nimba, haridra'' (Curcuma longa), ''daruharidra'' (Berberis aristata) and the bark of ''vatsaka'' (Holarrhena anti-dysenterica) are consumed every morning (depending upon the dominant ''dosha'' in the disease).  
If the above herbs are used in a powdered form for udvartana with or without massage or the decoction of the above herbs are used for medicinal bath or if the oil made up of above drugs is used for body application it relieves all the skin disorders caused due to santarpaniya vyadhis.[12-14]
+
 
 +
If the above herbs are used in a powdered form for ''udvartana'' with or without massage or the decoction of the above herbs are used for medicinal bath or if the oil made up of above drugs is used for body application it relieves all the skin disorders caused due to ''santarpaniya vyadhis''.[12-14]
    
कुष्ठं गोमेदको हिङ्गु क्रौञ्चास्थि त्र्यूषणं वचा|  
 
कुष्ठं गोमेदको हिङ्गु क्रौञ्चास्थि त्र्यूषणं वचा|  
 
वृषकैले श्वदंष्ट्रा च खराह्वा चाश्मभेदकः||१५||  
 
वृषकैले श्वदंष्ट्रा च खराह्वा चाश्मभेदकः||१५||  
 +
 
तक्रेण दधिमण्डेन बदराम्लरसेन वा|  
 
तक्रेण दधिमण्डेन बदराम्लरसेन वा|  
 
मूत्रकृच्छ्रं प्रमेहं च पीतमेतद्व्यपोहति||१६||  
 
मूत्रकृच्छ्रं प्रमेहं च पीतमेतद्व्यपोहति||१६||  
 +
 
kuṣṭhaṁ gōmēdakō hiṅgu krauñcāsthi tryūṣaṇaṁ vacā|  
 
kuṣṭhaṁ gōmēdakō hiṅgu krauñcāsthi tryūṣaṇaṁ vacā|  
 
vr̥ṣakailē śvadaṁṣṭrā ca kharāhvā cāśmabhēdakaḥ||15||
 
vr̥ṣakailē śvadaṁṣṭrā ca kharāhvā cāśmabhēdakaḥ||15||
takrēṇa dadhimaṇḍēna badarāmlarasēna vā|  
+
 
 +
takrēṇa dadhimaṇḍēna badarāmlarasēna vā|  
 
mūtrakr̥cchraṁ pramēhaṁ ca pītamētadvyapōhati||16||  
 
mūtrakr̥cchraṁ pramēhaṁ ca pītamētadvyapōhati||16||  
 +
 
kuShThaM gomedako hi~ggu krau~jcAsthi tryUShaNaM vacA|  
 
kuShThaM gomedako hi~ggu krau~jcAsthi tryUShaNaM vacA|  
 
vRuShakaile shvadaMShTrA ca kharAhvA cAshmabhedakaH||15||  
 
vRuShakaile shvadaMShTrA ca kharAhvA cAshmabhedakaH||15||  
 +
 
takreNa dadhimaNDena badarAmlarasena vA|  
 
takreNa dadhimaNDena badarAmlarasena vA|  
 
mUtrakRucchraM pramehaM ca pItametadvyapohati||16||  
 
mUtrakRucchraM pramehaM ca pItametadvyapohati||16||  
   −
Kustha (Saussurea lappa), gomedaka (onyx), hingu (Ferula narthex), bones of the krauncha bird (Ardea Jaculator, demoiselle crane), sunthi (Zingiber officinalis), pippali (Piper longum), maricha (Piper nigrum), vacha (Acorus calamus), vasa (Adhatoda vasica Nees), ela (Elettaria cardamoum), gokshura (Tribulus terrestris), kharahva (Trachyspermum roxburghianum), and ashmabheda (Bergenia ligulata – crushed and  mixed with buttermilk, whey and the juice of a sour variant of badara (Zizyphus jujuba) are used to treat mutrakruchchra (dysuria) and prameha (obstinate urinary disorders including diabetes mellitus characterized by excess frequency of micturition). [15-16]
+
''Kustha'' (Saussurea lappa), ''gomedaka'' (onyx), ''hingu'' (Ferula narthex), bones of the ''krauncha'' bird (Ardea Jaculator, demoiselle crane), ''sunthi'' (Zingiber officinalis), ''pippali'' (Piper longum), ''maricha'' (Piper nigrum), ''vacha'' (Acorus calamus), ''vasa'' (Adhatoda vasica Nees), ''ela'' (Elettaria cardamoum), ''gokshura'' (Tribulus terrestris), ''kharahva'' (Trachyspermum roxburghianum), and ''ashmabheda'' (Bergenia ligulata – crushed and  mixed with buttermilk, whey and the juice of a sour variant of ''badara'' (Zizyphus jujuba) are used to treat ''mutrakruchchra'' (dysuria) and ''prameha'' (obstinate urinary disorders including diabetes mellitus characterized by excess frequency of micturition). [15-16]
    
तक्राभयाप्रयोगैश्च त्रिफलायास्तथैव च|  
 
तक्राभयाप्रयोगैश्च त्रिफलायास्तथैव च|  
 
अरिष्टानां प्रयोगैश्च यान्ति मेहादयः शमम्||१७||  
 
अरिष्टानां प्रयोगैश्च यान्ति मेहादयः शमम्||१७||  
 +
 
takrābhayāprayōgaiśca triphalāyāstathaiva ca|  
 
takrābhayāprayōgaiśca triphalāyāstathaiva ca|  
 
ariṣṭānāṁ prayōgaiśca yānti mēhādayaḥ śamam||17||  
 
ariṣṭānāṁ prayōgaiśca yānti mēhādayaḥ śamam||17||  
Line 189: Line 204:  
ariShTAnAM prayogaishca yAnti mehAdayaH shamam||17||  
 
ariShTAnAM prayogaishca yAnti mehAdayaH shamam||17||  
   −
Haritaki (Terminalia chebula) with butter milk, triphala (Terminalia chebula, Terminalia belerica Roxb. And Emblica officinalis Gaertn.) and arishtas (different types of medicinal alcoholic preparations) are prescribed for the treatment of obstinate urinary disorders including diabetes mellitus and such other diseases. [17]
+
''Haritaki'' (Terminalia chebula) with butter milk, ''triphala'' (Terminalia chebula, Terminalia belerica Roxb. And Emblica officinalis Gaertn.) and ''arishta'' (different types of medicinal alcoholic preparations) are prescribed for the treatment of obstinate urinary disorders including diabetes mellitus and such other diseases. [17]
    
त्र्यूषणं त्रिफला क्षौद्रं क्रिमिघ्नमजमोदकः|  
 
त्र्यूषणं त्रिफला क्षौद्रं क्रिमिघ्नमजमोदकः|  
 
मन्थोऽयं सक्तवस्तैलं हितो लोहोदकाप्लुतः||१८||  
 
मन्थोऽयं सक्तवस्तैलं हितो लोहोदकाप्लुतः||१८||  
 +
 
tryūṣaṇaṁ triphalā kṣaudraṁ krimighnamajamōdakaḥ|  
 
tryūṣaṇaṁ triphalā kṣaudraṁ krimighnamajamōdakaḥ|  
 
manthō'yaṁ saktavastailaṁ hitō lōhōdakāplutaḥ||18||  
 
manthō'yaṁ saktavastailaṁ hitō lōhōdakāplutaḥ||18||  
 +
 
tryUShaNaM triphalA kShaudraM krimighnamajamodakaH|  
 
tryUShaNaM triphalA kShaudraM krimighnamajamodakaH|  
 
mantho~ayaM saktavastailaM hito lohodakAplutaH||18||  
 
mantho~ayaM saktavastailaM hito lohodakAplutaH||18||  
 +
 
Mantha (thin gruel) prepared of trikatu (Zingiber officinale, Piper longum, and Piper nigrum), triphala (Terminalia chebula, Terminalia belerica Roxb., and Emblica officinalis Gaertn.), honey, vidanga (Embelia ribes Burm f.), ajamoda (Trachy-spermum roxburghianum), roasted wheat flour or coarse ground meal, oil and the decoction of agaru (Aquilari agallocha Roxb.) help to cure the diseases due to over-nourishment. [18]
 
Mantha (thin gruel) prepared of trikatu (Zingiber officinale, Piper longum, and Piper nigrum), triphala (Terminalia chebula, Terminalia belerica Roxb., and Emblica officinalis Gaertn.), honey, vidanga (Embelia ribes Burm f.), ajamoda (Trachy-spermum roxburghianum), roasted wheat flour or coarse ground meal, oil and the decoction of agaru (Aquilari agallocha Roxb.) help to cure the diseases due to over-nourishment. [18]
 
व्योषं  विडङ्गं शिग्रूणि त्रिफलां कटुरोहिणीम्|  
 
व्योषं  विडङ्गं शिग्रूणि त्रिफलां कटुरोहिणीम्|