Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 366: Line 366:  
sarvANyetAni rUpANi sannipAtakRute made|33|  
 
sarvANyetAni rUpANi sannipAtakRute made|33|  
   −
The person should be diagnosed as suffering from vatika mada, if his speech is excessive and fast, movement is unstable, and face is rough, reddish or blackish. A person with angry and harsh tongue, quarrelsome, tends to be physical with a red, yellow and black face should be known to be suffering from paittika mada. The one affected with kaphaja mada speaks less with incoherence, seems drowsy and lethargic, is pale and is continuously in a state of anxiety. In sannipataja mada, all these features are found in combination. [30-33]
+
The person should be diagnosed as suffering from ''vatika mada'', if his speech is excessive and fast, movement is unstable, and face is rough, reddish or blackish. A person with angry and harsh tongue, quarrelsome, tends to be physical with a red, yellow and black face should be known to be suffering from ''paittika mada''. The one affected with ''kaphaja mada'' speaks less with incoherence, seems drowsy and lethargic, is pale and is continuously in a state of anxiety. In ''sannipataja mada'', all these features are found in combination. [30-33]
 +
 
 
जायते शाम्यति क्षिप्रं मदो मद्यमदाकृतिः||३३||  
 
जायते शाम्यति क्षिप्रं मदो मद्यमदाकृतिः||३३||  
 +
 
jāyatē śāmyati kṣipraṁ madō madyamadākr̥tiḥ||33||  
 
jāyatē śāmyati kṣipraṁ madō madyamadākr̥tiḥ||33||  
 +
 
jAyate shAmyati kShipraM mado madyamadAkRutiH||33||  
 
jAyate shAmyati kShipraM mado madyamadAkRutiH||33||  
Sannipataja mada (a type of narcosis) arises and subsides quickly like alcoholic narcosis. [33]
+
 
 +
Sannipataja mada (a type of narcosis) arises and subsides quickly like alcoholic narcosis. [33]
 +
 
 
यश्च मद्यकृतः प्रोक्तो विषजो रौधिरश्च यः|  
 
यश्च मद्यकृतः प्रोक्तो विषजो रौधिरश्च यः|  
 
सर्व एते मदा नर्ते वातपित्तकफत्रयात्||३४||  
 
सर्व एते मदा नर्ते वातपित्तकफत्रयात्||३४||  
 +
 
yaśca madyakr̥taḥ prōktō viṣajō raudhiraśca yaḥ|  
 
yaśca madyakr̥taḥ prōktō viṣajō raudhiraśca yaḥ|  
 
sarva ētē madā nartē vātapittakaphatrayāt||34||  
 
sarva ētē madā nartē vātapittakaphatrayāt||34||  
 +
 
yashca madyakRutaH prokto viShajo raudhirashca yaH|  
 
yashca madyakRutaH prokto viShajo raudhirashca yaH|  
 
sarva ete madA narte vAtapittakaphatrayAt||34||  
 
sarva ete madA narte vAtapittakaphatrayAt||34||  
All types of narcosis are caused by alcoholic drinks, poisons or by vitiation of blood. It can be concluded that all types of narcosis are caused by nothing but the vitiation of the three doshas viz. vata, pitta and kapha. [34]
+
 
Specific features of dosha dominant murchha:
+
All types of narcosis are caused by alcoholic drinks, poisons or by vitiation of blood. It can be concluded that all types of narcosis are caused by nothing but the vitiation of the three ''doshas'' viz. ''vata, pitta'' and ''kapha''. [34]
 +
 
 +
==== Specific features of ''dosha'' dominant ''murchcha'' ====
 +
 
 
नीलं वा यदि वा कृष्णमाकाशमथवाऽरुणम्|  
 
नीलं वा यदि वा कृष्णमाकाशमथवाऽरुणम्|  
 
पश्यंस्तमः प्रविशति शीघ्रं च प्रतिबुध्यते ||३५||  
 
पश्यंस्तमः प्रविशति शीघ्रं च प्रतिबुध्यते ||३५||  
 +
 
वेपथुश्चाङ्गमर्दश्च प्रपीडा हृदयस्य च|  
 
वेपथुश्चाङ्गमर्दश्च प्रपीडा हृदयस्य च|  
 
कार्श्यं श्यावारुणा च्छायामूर्च्छाये वातसम्भवे||३६||  
 
कार्श्यं श्यावारुणा च्छायामूर्च्छाये वातसम्भवे||३६||  
 +
 
रक्तं हरितवर्णं वा वियत् पीतमथापि वा|  
 
रक्तं हरितवर्णं वा वियत् पीतमथापि वा|  
 
पश्यंस्तमः प्रविशति सस्वेदः प्रतिबुध्यते||३७||  
 
पश्यंस्तमः प्रविशति सस्वेदः प्रतिबुध्यते||३७||  
 +
 
सपिपासः ससन्तापो रक्तपीताकुलेक्षणः|  
 
सपिपासः ससन्तापो रक्तपीताकुलेक्षणः|  
 
सम्भिन्नवर्चाः पीताभो मूर्च्छाये पित्तसम्भवे||३८||  
 
सम्भिन्नवर्चाः पीताभो मूर्च्छाये पित्तसम्भवे||३८||  
 +
 
मेघसङ्काशमाकाशमावृतं वा तमोघनैः|  
 
मेघसङ्काशमाकाशमावृतं वा तमोघनैः|  
 
पश्यंस्तमः प्रविशति चिराच्च प्रतिबुध्यते||३९||  
 
पश्यंस्तमः प्रविशति चिराच्च प्रतिबुध्यते||३९||  
 +
 
गुरुभिः प्रावृतैरङ्गैर्यथैवार्द्रेण चर्मणा|  
 
गुरुभिः प्रावृतैरङ्गैर्यथैवार्द्रेण चर्मणा|  
 
सप्रसेकः सहृल्लासो मूर्च्छाये कफसम्भवे||४०||  
 
सप्रसेकः सहृल्लासो मूर्च्छाये कफसम्भवे||४०||  
 +
 
सर्वाकृतिः सन्निपातादपस्मार इवागतः|  
 
सर्वाकृतिः सन्निपातादपस्मार इवागतः|  
 
स जन्तुं पातयत्याशु विना बीभत्सचेष्टितैः||४१||  
 
स जन्तुं पातयत्याशु विना बीभत्सचेष्टितैः||४१||  
 +
 
nīlaṁ vā yadi vā kr̥ṣṇamākāśamathavā'ruṇam|  
 
nīlaṁ vā yadi vā kr̥ṣṇamākāśamathavā'ruṇam|  
 
paśyaṁstamaḥ praviśati śīghraṁ ca pratibudhyatē  ||35||  
 
paśyaṁstamaḥ praviśati śīghraṁ ca pratibudhyatē  ||35||  
 +
 
vēpathuścāṅgamardaśca prapīḍā hr̥dayasya ca|  
 
vēpathuścāṅgamardaśca prapīḍā hr̥dayasya ca|  
 
kārśyaṁ śyāvāruṇā cchāyāmūrcchāyē vātasambhavē||36||  
 
kārśyaṁ śyāvāruṇā cchāyāmūrcchāyē vātasambhavē||36||  
 +
 
raktaṁ haritavarṇaṁ vā viyat pītamathāpi vā|  
 
raktaṁ haritavarṇaṁ vā viyat pītamathāpi vā|  
 
paśyaṁstamaḥ praviśati sasvēdaḥ pratibudhyatē||37||  
 
paśyaṁstamaḥ praviśati sasvēdaḥ pratibudhyatē||37||  
 +
 
sapipāsaḥ sasantāpō raktapītākulēkṣaṇaḥ|  
 
sapipāsaḥ sasantāpō raktapītākulēkṣaṇaḥ|  
 
sambhinnavarcāḥ pītābhō mūrcchāyē pittasambhavē||38||  
 
sambhinnavarcāḥ pītābhō mūrcchāyē pittasambhavē||38||  
 +
 
mēghasaṅkāśamākāśamāvr̥taṁ vā tamōghanaiḥ|  
 
mēghasaṅkāśamākāśamāvr̥taṁ vā tamōghanaiḥ|  
 
paśyaṁstamaḥ praviśati cirācca pratibudhyatē||39||  
 
paśyaṁstamaḥ praviśati cirācca pratibudhyatē||39||  
 +
 
gurubhiḥ prāvr̥tairaṅgairyathaivārdrēṇa carmaṇā|  
 
gurubhiḥ prāvr̥tairaṅgairyathaivārdrēṇa carmaṇā|  
 
saprasēkaḥ sahr̥llāsō mūrcchāyē kaphasambhavē||40||  
 
saprasēkaḥ sahr̥llāsō mūrcchāyē kaphasambhavē||40||  
 +
 
sarvākr̥tiḥ sannipātādapasmāra ivāgataḥ|  
 
sarvākr̥tiḥ sannipātādapasmāra ivāgataḥ|  
 
sa jantuṁ pātayatyāśu vinā bībhatsacēṣṭitaiḥ||41||
 
sa jantuṁ pātayatyāśu vinā bībhatsacēṣṭitaiḥ||41||
 +
 
nIlaM vA yadi vA kRuShNamAkAshamathavA~aruNam|  
 
nIlaM vA yadi vA kRuShNamAkAshamathavA~aruNam|  
pashyaMstamaH pravishati shIghraM ca pratibudhyate ||35||  
+
pashyaMstamaH pravishati shIghraM ca pratibudhyate ||35||  
 +
 
 
vepathushcA~ggamardashca prapIDA hRudayasya ca|  
 
vepathushcA~ggamardashca prapIDA hRudayasya ca|  
 
kArshyaM shyAvAruNA cchAyAmUrcchAye vAtasambhave||36||  
 
kArshyaM shyAvAruNA cchAyAmUrcchAye vAtasambhave||36||  
 +
 
raktaM haritavarNaM vA viyat pItamathApi vA|  
 
raktaM haritavarNaM vA viyat pItamathApi vA|  
 
pashyaMstamaH pravishati sasvedaH pratibudhyate||37||  
 
pashyaMstamaH pravishati sasvedaH pratibudhyate||37||  
 +
 
sapipAsaH sasantApo raktapItAkulekShaNaH|  
 
sapipAsaH sasantApo raktapItAkulekShaNaH|  
 
sambhinnavarcAH pItAbho mUrcchAye pittasambhave||38||  
 
sambhinnavarcAH pItAbho mUrcchAye pittasambhave||38||  
 +
 
meghasa~gkAshamAkAshamAvRutaM vA tamoghanaiH|  
 
meghasa~gkAshamAkAshamAvRutaM vA tamoghanaiH|  
 
pashyaMstamaH pravishati cirAcca pratibudhyate||39||  
 
pashyaMstamaH pravishati cirAcca pratibudhyate||39||  
 +
 
gurubhiH prAvRutaira~ggairyathaivArdreNa carmaNA|  
 
gurubhiH prAvRutaira~ggairyathaivArdreNa carmaNA|  
 
saprasekaH sahRullAso mUrcchAye kaphasambhave||40||  
 
saprasekaH sahRullAso mUrcchAye kaphasambhave||40||  
 +
 
sarvAkRutiH sannipAtAdapasmAra ivAgataH|  
 
sarvAkRutiH sannipAtAdapasmAra ivAgataH|  
 
sa jantuM pAtayatyAshu vinA bIbhatsaceShTitaiH||41||  
 
sa jantuM pAtayatyAshu vinA bIbhatsaceShTitaiH||41||  
In vatika murchha, the patient becomes unconscious after seeing the sky as blue, black or reddish and regains consciousness quickly. Other symptoms include trembling, bodyache, excessive pain in the cardiac region, emaciation, and blackish and reddish luster.  
+
 
In paittika murcha, unconciousness comes after seeing the sky as red, green or yellow, and recovery is accompanied by sweating. There are also symptoms like thirst, pyrexia, red or yellow distressed eyes, loose motion, and yellowish pallor.
+
In ''vatika murchcha'', the patient becomes unconscious after seeing the sky as blue, black or reddish and regains consciousness quickly. Other symptoms include trembling, bodyache, excessive pain in the cardiac region, emaciation, and blackish and reddish luster.  
The patient of kaphaja murchha gets unconscious after seeing the sky covered in clouds or covered with deep darkness and recovers after a long time. He generally finds his body parts feel heavy and wrapped in wet hide. He also suffers from excessive salivation and nausea.  
+
In ''paittika murchcha'', unconciousness comes after seeing the sky as red, green or yellow, and recovery is accompanied by sweating. There are also symptoms like thirst, pyrexia, red or yellow distressed eyes, loose motion, and yellowish pallor.
Sannipataja murchha has characters of all the above types and the patient suffers from (epilepsy-like) bouts of paroxysm, with the difference that in this murccha the patient falls unconscious without violent or revolting movements.[35-41]
+
 
Sanyasa [coma]:
+
The patient of ''kaphaja murchcha'' gets unconscious after seeing the sky covered in clouds or covered with deep darkness and recovers after a long time. He generally finds his body parts feel heavy and wrapped in wet hide. He also suffers from excessive salivation and nausea.  
 +
 
 +
''Sannipataja murchcha'' has characters of all the above types and the patient suffers from (epilepsy-like) bouts of paroxysm, with the difference that in this ''murchcha'' the patient falls unconscious without violent or revolting movements.[35-41]
 +
 
 +
==== Sanyasa (coma) ====
 +
 
 
दोषेषु मदमूर्च्छायाः कृतवेगेषु  देहिनाम्|  
 
दोषेषु मदमूर्च्छायाः कृतवेगेषु  देहिनाम्|  
 
स्वयमेवोपशाम्यन्ति सन्न्यासो नौषधैर्विना||४२||  
 
स्वयमेवोपशाम्यन्ति सन्न्यासो नौषधैर्विना||४२||  
 +
 
वाग्देहमनसां चेष्टामाक्षिप्यातिबला मलाः|  
 
वाग्देहमनसां चेष्टामाक्षिप्यातिबला मलाः|  
 
सन्न्यस्यन्त्यबलं जन्तुं प्राणायतनसंश्रिताः||४३||  
 
सन्न्यस्यन्त्यबलं जन्तुं प्राणायतनसंश्रिताः||४३||  
 +
 
स ना सन्न्याससन्न्यस्तः काष्ठीभूतो मृतोपमः|  
 
स ना सन्न्याससन्न्यस्तः काष्ठीभूतो मृतोपमः|  
 
प्राणैर्वियुज्यते शीघ्रं मुक्त्वा सद्यःफलाः क्रियाः||४४||  
 
प्राणैर्वियुज्यते शीघ्रं मुक्त्वा सद्यःफलाः क्रियाः||४४||  
 +
 
दुर्गेऽम्भसि यथा मज्जद्भाजनं त्वरया बुधः|  
 
दुर्गेऽम्भसि यथा मज्जद्भाजनं त्वरया बुधः|  
 
गृह्णीयात्तलमप्राप्तं तथा सन्न्यासपीडितम्||४५||  
 
गृह्णीयात्तलमप्राप्तं तथा सन्न्यासपीडितम्||४५||  
 +
 
अञ्जनान्यवपीडाश्च धूमाः प्रधमनानि च|  
 
अञ्जनान्यवपीडाश्च धूमाः प्रधमनानि च|  
 
सूचीभिस्तोदनं शस्तं दाहः पीडा नखान्तरे||४६||  
 
सूचीभिस्तोदनं शस्तं दाहः पीडा नखान्तरे||४६||  
 +
 
लुञ्चनं केशलोम्नां च दन्तैर्दशनमेव च|  
 
लुञ्चनं केशलोम्नां च दन्तैर्दशनमेव च|  
 
आत्मगुप्तावघर्षश्च हितं तस्यावबोधने||४७||  
 
आत्मगुप्तावघर्षश्च हितं तस्यावबोधने||४७||  
 +
 
सम्मूर्च्छितानि तीक्ष्णानि मद्यानि विविधानि च|  
 
सम्मूर्च्छितानि तीक्ष्णानि मद्यानि विविधानि च|  
 
प्रभूतकटुयुक्तानि  तस्यास्ये गालयेन्मुहुः||४८||  
 
प्रभूतकटुयुक्तानि  तस्यास्ये गालयेन्मुहुः||४८||  
 +
 
मातुलुङ्गरसं तद्वन्महौषधसमायुतम्|  
 
मातुलुङ्गरसं तद्वन्महौषधसमायुतम्|  
 
तद्वत्सौवर्चलं दद्याद्युक्तं मद्याम्लकाञ्जिकैः||४९||  
 
तद्वत्सौवर्चलं दद्याद्युक्तं मद्याम्लकाञ्जिकैः||४९||  
 +
 
हिङ्गूषणसमायुक्तं यावत् सञ्ज्ञाप्रबोधनम्|  
 
हिङ्गूषणसमायुक्तं यावत् सञ्ज्ञाप्रबोधनम्|  
 
प्रबुद्धसञ्ज्ञमन्नैश्च लघुभिस्तमुपाचरेत्||५०||  
 
प्रबुद्धसञ्ज्ञमन्नैश्च लघुभिस्तमुपाचरेत्||५०||  
 +
 
विस्मापनैः स्मारणैश्च प्रियश्रुतिभिरेव च|  
 
विस्मापनैः स्मारणैश्च प्रियश्रुतिभिरेव च|  
 
पटुभिर्गीतवादित्रशब्दैश्चित्रैश्च दर्शनैः||५१||  
 
पटुभिर्गीतवादित्रशब्दैश्चित्रैश्च दर्शनैः||५१||  
 +
 
स्रंसनोल्लेखनैर्धूमैरञ्जनैः कवलग्रहैः|  
 
स्रंसनोल्लेखनैर्धूमैरञ्जनैः कवलग्रहैः|  
 
शोणितस्यावसेकैश्च व्यायामोद्घर्षणैस्तथा||५२||  
 
शोणितस्यावसेकैश्च व्यायामोद्घर्षणैस्तथा||५२||  
 +
 
प्रबुद्धसञ्ज्ञं मतिमाननुबन्धमुपक्रमेत्|  
 
प्रबुद्धसञ्ज्ञं मतिमाननुबन्धमुपक्रमेत्|  
 
तस्य  संरक्षितव्यं हि मनः प्रलयहेतुतः||५३||  
 
तस्य  संरक्षितव्यं हि मनः प्रलयहेतुतः||५३||  
 +
 
dōṣēṣu madamūrcchāyāḥ kr̥tavēgēṣu  dēhinām|  
 
dōṣēṣu madamūrcchāyāḥ kr̥tavēgēṣu  dēhinām|  
 
svayamēvōpaśāmyanti sannyāsō nauṣadhairvinā||42||  
 
svayamēvōpaśāmyanti sannyāsō nauṣadhairvinā||42||  
 +
 
vāgdēhamanasāṁ cēṣṭāmākṣipyātibalā malāḥ|  
 
vāgdēhamanasāṁ cēṣṭāmākṣipyātibalā malāḥ|  
 
sannyasyantyabalaṁ jantuṁ prāṇāyatanasaṁśritāḥ||43||  
 
sannyasyantyabalaṁ jantuṁ prāṇāyatanasaṁśritāḥ||43||  
 +
 
sa nā sannyāsasannyastaḥ kāṣṭhībhūtō mr̥tōpamaḥ|  
 
sa nā sannyāsasannyastaḥ kāṣṭhībhūtō mr̥tōpamaḥ|  
 
prāṇairviyujyatē śīghraṁ muktvā sadyaḥphalāḥ kriyāḥ||44||  
 
prāṇairviyujyatē śīghraṁ muktvā sadyaḥphalāḥ kriyāḥ||44||  
 +
 
durgē'mbhasi yathā majjadbhājanaṁ tvarayā budhaḥ|  
 
durgē'mbhasi yathā majjadbhājanaṁ tvarayā budhaḥ|  
 
gr̥hṇīyāttalamaprāptaṁ tathā sannyāsapīḍitam||45||  
 
gr̥hṇīyāttalamaprāptaṁ tathā sannyāsapīḍitam||45||  
 +
 
añjanānyavapīḍāśca dhūmāḥ pradhamanāni ca|  
 
añjanānyavapīḍāśca dhūmāḥ pradhamanāni ca|  
 
sūcībhistōdanaṁ śastaṁ dāhaḥ pīḍā nakhāntarē||46||  
 
sūcībhistōdanaṁ śastaṁ dāhaḥ pīḍā nakhāntarē||46||  
 +
 
luñcanaṁ kēśalōmnāṁ ca dantairdaśanamēva ca|  
 
luñcanaṁ kēśalōmnāṁ ca dantairdaśanamēva ca|  
 
ātmaguptāvagharṣaśca hitaṁ tasyāvabōdhanē||47||  
 
ātmaguptāvagharṣaśca hitaṁ tasyāvabōdhanē||47||  
 +
 
sammūrcchitāni tīkṣṇāni madyāni vividhāni ca|  
 
sammūrcchitāni tīkṣṇāni madyāni vividhāni ca|  
 
prabhūtakaṭuyuktāni  tasyāsyē gālayēnmuhuḥ||48||  
 
prabhūtakaṭuyuktāni  tasyāsyē gālayēnmuhuḥ||48||  
 +
 
mātuluṅgarasaṁ tadvanmahauṣadhasamāyutam|  
 
mātuluṅgarasaṁ tadvanmahauṣadhasamāyutam|  
 
tadvatsauvarcalaṁ dadyādyuktaṁ madyāmlakāñjikaiḥ||49||  
 
tadvatsauvarcalaṁ dadyādyuktaṁ madyāmlakāñjikaiḥ||49||  
 +
 
hiṅgūṣaṇasamāyuktaṁ yāvat sañjñāprabōdhanam|  
 
hiṅgūṣaṇasamāyuktaṁ yāvat sañjñāprabōdhanam|  
 
prabuddhasañjñamannaiśca laghubhistamupācarēt||50||  
 
prabuddhasañjñamannaiśca laghubhistamupācarēt||50||  
 +
 
vismāpanaiḥ smāraṇaiśca priyaśrutibhirēva ca|  
 
vismāpanaiḥ smāraṇaiśca priyaśrutibhirēva ca|  
 
paṭubhirgītavāditraśabdaiścitraiśca darśanaiḥ||51||  
 
paṭubhirgītavāditraśabdaiścitraiśca darśanaiḥ||51||  
 +
 
sraṁsanōllēkhanairdhūmairañjanaiḥ kavalagrahaiḥ|  
 
sraṁsanōllēkhanairdhūmairañjanaiḥ kavalagrahaiḥ|  
 
śōṇitasyāvasēkaiśca vyāyāmōdgharṣaṇaistathā||52||  
 
śōṇitasyāvasēkaiśca vyāyāmōdgharṣaṇaistathā||52||  
 +
 
prabuddhasañjñaṁ matimānanubandhamupakramēt|  
 
prabuddhasañjñaṁ matimānanubandhamupakramēt|  
 
tasya aṁrakṣitavyaṁ hi manaḥ pralayahētutaḥ||53||  
 
tasya aṁrakṣitavyaṁ hi manaḥ pralayahētutaḥ||53||  
 +
 
doSheShu madamUrcchAyAH kRutavegeShu  dehinAm|  
 
doSheShu madamUrcchAyAH kRutavegeShu  dehinAm|  
 
svayamevopashAmyanti sannyAso nauShadhairvinA||42||  
 
svayamevopashAmyanti sannyAso nauShadhairvinA||42||  
 +
 
vAgdehamanasAM ceShTAmAkShipyAtibalA malAH|  
 
vAgdehamanasAM ceShTAmAkShipyAtibalA malAH|  
 
sannyasyantyabalaM jantuM prANAyatanasaMshritAH||43||  
 
sannyasyantyabalaM jantuM prANAyatanasaMshritAH||43||  
 +
 
sa nA sannyAsasannyastaH kAShThIbhUto mRutopamaH|  
 
sa nA sannyAsasannyastaH kAShThIbhUto mRutopamaH|  
 
prANairviyujyate shIghraM muktvA sadyaHphalAH kriyAH||44||  
 
prANairviyujyate shIghraM muktvA sadyaHphalAH kriyAH||44||  
 +
 
durge~ambhasi yathA majjadbhAjanaM tvarayA budhaH|  
 
durge~ambhasi yathA majjadbhAjanaM tvarayA budhaH|  
 
gRuhNIyAttalamaprAptaM tathA sannyAsapIDitam||45||  
 
gRuhNIyAttalamaprAptaM tathA sannyAsapIDitam||45||  
 +
 
a~jjanAnyavapIDAshca dhUmAH pradhamanAni ca|  
 
a~jjanAnyavapIDAshca dhUmAH pradhamanAni ca|  
 
sUcIbhistodanaM shastaM dAhaH pIDA nakhAntare||46||  
 
sUcIbhistodanaM shastaM dAhaH pIDA nakhAntare||46||  
 +
 
lu~jcanaM keshalomnAM ca dantairdashanameva ca|  
 
lu~jcanaM keshalomnAM ca dantairdashanameva ca|  
 
AtmaguptAvagharShashca hitaM tasyAvabodhane||47||  
 
AtmaguptAvagharShashca hitaM tasyAvabodhane||47||  
 +
 
sammUrcchitAni tIkShNAni madyAni vividhAni ca|  
 
sammUrcchitAni tIkShNAni madyAni vividhAni ca|  
 
prabhUtakaTuyuktAni  tasyAsye gAlayenmuhuH||48||  
 
prabhUtakaTuyuktAni  tasyAsye gAlayenmuhuH||48||  
 +
 
mAtulu~ggarasaM tadvanmahauShadhasamAyutam|  
 
mAtulu~ggarasaM tadvanmahauShadhasamAyutam|  
 
tadvatsauvarcalaM dadyAdyuktaM madyAmlakA~jjikaiH||49||  
 
tadvatsauvarcalaM dadyAdyuktaM madyAmlakA~jjikaiH||49||  
 +
 
hi~ggUShaNasamAyuktaM yAvat sa~jj~jAprabodhanam|  
 
hi~ggUShaNasamAyuktaM yAvat sa~jj~jAprabodhanam|  
 
prabuddhasa~jj~jamannaishca laghubhistamupAcaret||50||  
 
prabuddhasa~jj~jamannaishca laghubhistamupAcaret||50||  
 +
 
vismApanaiH smAraNaishca priyashrutibhireva ca|  
 
vismApanaiH smAraNaishca priyashrutibhireva ca|  
 
paTubhirgItavAditrashabdaishcitraishca darshanaiH||51||  
 
paTubhirgItavAditrashabdaishcitraishca darshanaiH||51||  
 +
 
sraMsanollekhanairdhUmaira~jjanaiH kavalagrahaiH|  
 
sraMsanollekhanairdhUmaira~jjanaiH kavalagrahaiH|  
 
shoNitasyAvasekaishca vyAyAmodgharShaNaistathA||52||  
 
shoNitasyAvasekaishca vyAyAmodgharShaNaistathA||52||  
 +
 
prabuddhasa~jj~jaM matimAnanubandhamupakramet|  
 
prabuddhasa~jj~jaM matimAnanubandhamupakramet|  
 
tasya  saMrakShitavyaM hi manaH pralayahetutaH||53||
 
tasya  saMrakShitavyaM hi manaH pralayahetutaH||53||
Mada and murchha subside on their own when the vitiated doshas subside. However, sanyasa (coma) does not subside without medical treatment. In weak patients, when vitiated doshas move into a vital organ (i.e. brain and heart) and start affecting speech, physical movement, and the mind, coma ensues. A person affected with coma appears to be in a vegetative state or seems dead. Death can occur if prompt and effective treatment is not given. The physician should manage a comatose patient just as a wise person recovers a utensil sinking in deep water quickly before it settles down in the bottom.
+
 
  To make someone recover from coma, the use of collyriums, drops, smokes, blowing, needling, burning, causing pain by making the patient lie on a  nail-bed, plucking the hair on the head and body of the patient, biting the patient, rubbing with hairy fruits of atmagupta (Mucuna prurita Hook.) is recommended and considered effective. Besides, various types of strong alcoholic drinks mixed with plenty of pungent substances should be poured into the mouth of the patient suffering from murchha (syncope). Similarly, the juice of matulunga rasa (citrus medica) mixed with dry ginger, sauvarchala (black salt), hingu (ie. resinous of material Ferula foetida Regel), wine, and sour juice or vinegar should be administered for helping someone regain consciousness.  
+
''Mada'' and ''murchcha'' subside on their own when the vitiated ''doshas'' subside. However, ''sanyasa'' (coma) does not subside without medical treatment. In weak patients, when vitiated ''doshas'' move into a vital organ (i.e. brain and heart) and start affecting speech, physical movement, and the mind, coma ensues. A person affected with coma appears to be in a vegetative state or seems dead. Death can occur if prompt and effective treatment is not given. The physician should manage a comatose patient just as a wise person recovers a utensil sinking in deep water quickly before it settles down in the bottom.
 +
 
 +
To make someone recover from coma, the use of collyriums, drops, smokes, blowing, needling, burning, causing pain by making the patient lie on a  nail-bed, plucking the hair on the head and body of the patient, biting the patient, rubbing with hairy fruits of ''atmagupta'' (Mucuna prurita Hook.) is recommended and considered effective. Besides, various types of strong alcoholic drinks mixed with plenty of pungent substances should be poured into the mouth of the patient suffering from ''murchcha'' (syncope). Similarly, the juice of ''matulunga'' ''rasa'' (citrus medica) mixed with dry ginger, sauvarchala (black salt), hingu (ie. resinous of material Ferula foetida Regel), wine, and sour juice or vinegar should be administered for helping someone regain consciousness.  
 
   When the patient regains consciousness, he should be given a light diet and should be entertained with interesting stories or anecdotes, memoirs, pleasing talks, enchanting songs, and live music, and colorful scenery. Moreover, he should be treated with purgation, emesis, smoking, collyriums, gargles, bloodletting, exercise and rubbing over the body. His mind should be protected well from the causes of distress or confusion. [42-53]
 
   When the patient regains consciousness, he should be given a light diet and should be entertained with interesting stories or anecdotes, memoirs, pleasing talks, enchanting songs, and live music, and colorful scenery. Moreover, he should be treated with purgation, emesis, smoking, collyriums, gargles, bloodletting, exercise and rubbing over the body. His mind should be protected well from the causes of distress or confusion. [42-53]
 
Various treatments of mada amd murchha:
 
Various treatments of mada amd murchha:

Navigation menu