Changes

Jump to navigation Jump to search
Line 247: Line 247:  
तपनीयेन्द्रगोपाभं पद्मालक्तकसन्निभम्|  
 
तपनीयेन्द्रगोपाभं पद्मालक्तकसन्निभम्|  
 
गुञ्जाफलसवर्णं च विशुद्धं विद्धि शोणितम्||२२||  
 
गुञ्जाफलसवर्णं च विशुद्धं विद्धि शोणितम्||२२||  
 +
 
tapanīyēndragōpābhaṁ padmālaktakasannibham|  
 
tapanīyēndragōpābhaṁ padmālaktakasannibham|  
 
guñjāphalasavarṇaṁ ca viśuddhaṁ viddhi śōṇitam||22||  
 
guñjāphalasavarṇaṁ ca viśuddhaṁ viddhi śōṇitam||22||  
 +
 
tapanIyendragopAbhaM padmAlaktakasannibham|  
 
tapanIyendragopAbhaM padmAlaktakasannibham|  
 
gu~jjAphalasavarNaM ca vishuddhaM viddhi shoNitam||22||  
 
gu~jjAphalasavarNaM ca vishuddhaM viddhi shoNitam||22||  
22. Blood should be regarded as pure when its color resembles red-gold, firefly, red lotus, laksha  (lac-resinous material) and gunja fruit (Abrus precatorius Linn.).[22]
+
 
Diet after bloodletting:
+
Blood should be regarded as pure when its color resembles red-gold, firefly, red lotus, ''laksha'' (lac-resinous material) and ''gunja'' fruit (Abrus precatorius Linn.).[22]
 +
 
 +
==== Diet after bloodletting ====
 +
 
 
नात्युष्णशीतं लघु दीपनीयं रक्तेऽपनीते हितमन्नपानम्|  
 
नात्युष्णशीतं लघु दीपनीयं रक्तेऽपनीते हितमन्नपानम्|  
 
तदा शरीरं ह्यनवस्थितासृगग्निर्विशेषेण च रक्षितव्यः||२३||  
 
तदा शरीरं ह्यनवस्थितासृगग्निर्विशेषेण च रक्षितव्यः||२३||  
 +
 
nātyuṣṇaśītaṁ laghu dīpanīyaṁ raktē'panītē hitamannapānam|  
 
nātyuṣṇaśītaṁ laghu dīpanīyaṁ raktē'panītē hitamannapānam|  
 
tadā śarīraṁ hyanavasthitāsr̥gagnirviśēṣēṇa ca rakṣitavyaḥ||23||  
 
tadā śarīraṁ hyanavasthitāsr̥gagnirviśēṣēṇa ca rakṣitavyaḥ||23||  
 +
 
nAtyuShNashItaM laghu dIpanIyaM rakte~apanIte hitamannapAnam|  
 
nAtyuShNashItaM laghu dIpanIyaM rakte~apanIte hitamannapAnam|  
 
tadA sharIraM hyanavasthitAsRugagnirvisheSheNa ca rakShitavyaH||23||  
 
tadA sharIraM hyanavasthitAsRugagnirvisheSheNa ca rakShitavyaH||23||  
After bloodletting, it is beneficial to take diet that is neither too hot nor cold, is light (to digest), and is appetizing . During this period, the body is vulnerable to relapse of various other forms of blood-related diseases, so the agni (digestive power) should be protected with care. [23]
+
 
Characteristics of a person with pure blood:
+
After bloodletting, it is beneficial to take diet that is neither too hot nor cold, is light (to digest), and is appetizing. During this period, the body is vulnerable to relapse of various other forms of blood-related diseases, so the ''agni'' (digestive power) should be protected with care. [23]
 +
 
 +
==== Characteristics of a person with pure blood ====
 +
 
 
प्रसन्नवर्णेन्द्रियमिन्द्रियार्थानिच्छन्तमव्याहतपक्तृवेगम्|  
 
प्रसन्नवर्णेन्द्रियमिन्द्रियार्थानिच्छन्तमव्याहतपक्तृवेगम्|  
 
सुखान्वितं तु(पु)ष्टिबलोपपन्नं विशुद्धरक्तं पुरुषं वदन्ति||२४||  
 
सुखान्वितं तु(पु)ष्टिबलोपपन्नं विशुद्धरक्तं पुरुषं वदन्ति||२४||  
 +
 
prasannavarṇēndriyamindriyārthānicchantamavyāhatapaktr̥vēgam|  
 
prasannavarṇēndriyamindriyārthānicchantamavyāhatapaktr̥vēgam|  
 
sukhānvitaṁ tu(pu)ṣṭibalōpapannaṁ viśuddharaktaṁ puruṣaṁ vadanti||24||  
 
sukhānvitaṁ tu(pu)ṣṭibalōpapannaṁ viśuddharaktaṁ puruṣaṁ vadanti||24||  
 +
 
prasannavarNendriyamindriyArthAnicchantamavyAhatapaktRuvegam|  
 
prasannavarNendriyamindriyArthAnicchantamavyAhatapaktRuvegam|  
 
sukhAnvitaM tu(pu)ShTibalopapannaM vishuddharaktaM puruShaM vadanti||24||  
 
sukhAnvitaM tu(pu)ShTibalopapannaM vishuddharaktaM puruShaM vadanti||24||  
A person should be considered as having pure blood if he has glowing complexion, well-functioning sense organs, and is cheerful. A person with unvitiated blood has normal digestion and unobstructed natural urges, is happy and is endowed with saturation and strength. [24]
+
 
Causative factors and pathogenesis of mada, moorchha and sanyasa:
+
A person should be considered as having pure blood if he has glowing complexion, well-functioning sense organs, and is cheerful. A person with unvitiated blood has normal digestion and unobstructed natural urges, is happy and is endowed with saturation and strength. [24]
 +
 
 +
==== Causative factors and pathogenesis of ''mada, moorchcha'' and ''sanyasa'' ====
 +
 
 
यदा तु रक्तवाहीनि रससञ्ज्ञावहानि च|  
 
यदा तु रक्तवाहीनि रससञ्ज्ञावहानि च|  
 
पृथक् पृथक् समस्ता वा स्रोतांसि कुपिता मलाः||२५||  
 
पृथक् पृथक् समस्ता वा स्रोतांसि कुपिता मलाः||२५||  
 +
 
मलिनाहारशीलस्य रजोमोहावृतात्मनः|  
 
मलिनाहारशीलस्य रजोमोहावृतात्मनः|  
 
प्रतिहत्यावतिष्ठन्ते जायन्ते व्याधयस्तदा||२६||  
 
प्रतिहत्यावतिष्ठन्ते जायन्ते व्याधयस्तदा||२६||  
 +
 
मदमूर्च्छायसन्न्यासास्तेषां विद्याद्विचक्षणः|  
 
मदमूर्च्छायसन्न्यासास्तेषां विद्याद्विचक्षणः|  
 
यथोत्तरं बलाधिक्यं हेतुलिङ्गोपशान्तिषु||२७||  
 
यथोत्तरं बलाधिक्यं हेतुलिङ्गोपशान्तिषु||२७||  
 +
 
दुर्बलं चेतसः स्थानं यदा वायुः प्रपद्यते|  
 
दुर्बलं चेतसः स्थानं यदा वायुः प्रपद्यते|  
 
मनो विक्षोभयञ्जन्तोः सञ्ज्ञां सम्मोहयेत्तदा||२८||  
 
मनो विक्षोभयञ्जन्तोः सञ्ज्ञां सम्मोहयेत्तदा||२८||  
 +
 
पित्तमेवं कफश्चैवं मनो विक्षोभयन्नृणाम्|  
 
पित्तमेवं कफश्चैवं मनो विक्षोभयन्नृणाम्|  
 
सञ्ज्ञां नयत्याकुलतां विशेषश्चात्र वक्ष्यते||२९||  
 
सञ्ज्ञां नयत्याकुलतां विशेषश्चात्र वक्ष्यते||२९||  
 +
 
yadā tu raktavāhīni rasasañjñāvahāni ca|  
 
yadā tu raktavāhīni rasasañjñāvahāni ca|  
 
pr̥thak pr̥thak samastā vā srōtāṁsi kupitā malāḥ||25||  
 
pr̥thak pr̥thak samastā vā srōtāṁsi kupitā malāḥ||25||  

Navigation menu